Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Relevanta dokument
Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

Bysjön. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Försjön. Försjön, södra delen

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat. Teoretisk omsättningstid: (7,1 dygn) Totalt avrinningsområde: ca 214 km 2 Näravrinningsområde: 1,78 km 2

Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående exempel på en oligotrof sprickdalssjö.

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Stora Hammarsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Gnötteln har en mycket god buffertkapacitet mot försurning.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Narrveten har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Någon betydelse för forskning eller undervisning har inte sjön haft och sjön är inte heller något framstående exempel på sjötyp

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Virserums- Gårdvedaån

Sällevadsån. Sällevadsåns biologiska funktion är mycket hög med länets största population av flodpärlmussla, (troligen reproducerande), utspridda

Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

39 sjöar. inom 30 km. Fiskelyckan finns i. w w w. h o g s b y. s e

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Murån Koord: X: / Y:

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Sällskapet för Naturskydd Sällskapet för Naturskydd 2008 NORET

Vegetationsrika sjöar

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Biotopkartering av stränderna i sjön Fysingen

Sjöinventeringen 2016

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

Upptäck naturen i Täby. Täby Naturskyddsförening. Täby kommun

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Strandinventering i Kramfors kommun

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Värsjön är en klar och mesotrof sjö. I sjön finns macroalgen Nostoc Zetterstedtii och rikligt med flodkräftor.

Naturvärden på Enö 2015

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Arbetsutskottet

Resultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna.

Naturreservatet Pipmossens domänreservat

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Bakgrund 2. Sjöarna i Borås Stad 2. Hot mot sjöarnas naturvärden 3. Generella åtgärder för att bevara och förstärka sjöarnas naturvärden 3

Nätprovfiske i Västra Götalands län 2004

Strandnära boende i Eksjö kommun

Naturreservat i Örebro län. Björka Lertag

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Hammarskogsån-Danshytteån

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014

Område av riksintresse för friluftsliv

SÖDRA HYN VANDRA I VACKERT NATURLANDSKAP

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

ANTAGANDEHANDLING LAGA KRAFT

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Fågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Strandnära boende i Vetlanda kommun

Grovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

LANDSBYGDSUTEVKLING ÖVERSIKTSPLAN VAGGERYDS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Biotopinventering av Albäcken 2003

Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Sjöar och vattendrag i Mullsjö kommun

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Samtliga inventerade vattendrag

Kräftprovfisket 2005

Grytåsa rullande kullar och betade backar

Transkript:

Melsjön Melsjön, som förr hette Medelsjön, tillhör Virserums-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 15 km SV om Hultsfred på en höjd av 95,5 m.ö.h. Det är en grund sjö med karaktären av vassomgärdad slättsjö. Storleken är 0,30 km 2, största djupet 3,0 meter och medeldjupet är 1,6 meter. Tillrinningsområdet är ca 618 km 2 stort och karakteriseras av barrskog men här finns också odlingsmarker, myrmarker och lövskogar. Utlopp sker svagt meandrande genom ett område med svämsediment och torv till Bysjön. Berggrunden i området består av yngre granit. Jordarter runt sjön är svämsediment och torv samt morän. Vattenvegetationen som bitvis är tät utgörs av bladvass och sjösäv. Vid fastmarken på östra sidan är det sandbotten, vegetationen är glesare och här finns strandranunkel och spikblad vid stranden. På södra sidan finns en ö med blockig till stenig botten utanför och här väer bl.a. notblomster. På ön pors och tall. Vid östra stranden och vid Udden dominerar barrskog. I övrigt finns ofta videbuskage och i söder även lövskog. Melsjön tillhör Flatensjöarnas fiskevårdsområde. Sjön tillhör även den livligt frekventerade kanotleden Gårdvedaån. Melsjön är troligen främst påverkad av att många kanotister passerar sjön. Vissa fågelarter kan störas. En viss påverkan har nog järnvägen norr om sjön också haft. Den är, liksom landsvägen, framdragen mitt i våtmarken i sjöns norra ände. Sjöns biologiska funktion är hög främst pga våtmarkerna och de ornitologiska värdena. Raritetsvärden saknas men en del ovanliga fågelarter förekommer. Den biologiska mångformigheten är måttlig främst pga det stora antalet sjöberoende fågelarter. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående eempel på någon sjötyp. Avrinningsområde: 74 Emån, biflöde nr 6 Virserums-Gårdvedaån Koordinater (enligt SMHI): 636089-149465 Topografisk karta: 6F Vetlanda SO Ekonomisk karta: 6F 2i (6528) Höjd över havet: 95,5 m Sjöns volym: 0,464 milj m 3 Beräknad avrinning/år: 131,171 milj m 3 Teoretisk omsättningstid: 0,004 år Totalt avrinningsområde: ca 618,35 km 2 Näravrinningsområde: 2,26 km 2

Påverkan Sänkning: Vet ej Reglering: Nej Antal fastigheter: 6-7 st Antal fritidsbåtar: 6-7 st Främmande arter: Signalkräfta Kalkning: Kalkdoserare vid Virserum och flera sjöar uppströms kalkas regelbundet. Kemisk/fysikaliska mätresultat datum ph alkanitet färgtal kond (mmol / l) (mg pt/ l) (ms/m) 8206-- 7,6 0,16 8407-- 6,7 0,15 35 900228 7,0 0,34 9,8 Bedömning: Tämligen opåverkad sjö vilket ger 0 poäng. (-, 0) Biologisk funktion Sjöberoende fåglar: Häckande fiskgjuse och storlom - de svenska populationerna har stor betydelse för arterna i Europa. Fisk: - Andra organismer: - Övrigt: Minst 20 st sjöberoende fågelarter - viktig häck- och rastplats av betydelse för arterna i regionen. Genbank: - Bedömning: Hög biologisk funktion vilket ger 1+ poäng. (0, 1+, 2+) Raritet Biotisk: Saknas Abiotisk: Saknas Bedömning: Raritetsvärden saknas så vitt känt är. Det ger 0 poäng. (0, 1+)

Biologisk mångformighet Biotiska delkriterier Fiskarter: Minst 6: gädda, abborre, mört, braen, sarv, benlöja Kärlväter: Bl.a. notblomster, gäddnate, vit näckros, gul näckros, bladvass, sjösäv, spikblad, strandranunkel. Bottenfauna: Okänd Plankton: Okänd Övrigt: Ett flertal arter sjöberoende fågel, fiskgjuse, storlom, häger, gräsand, skäggdopping, brun kärrhök, lärkfalk, vattenrall, sothöna, trana, tofsvipa, enkelbeckasin, skogssnäppa, drillsnäppa, mindre hackspett. Av dessa häckar åtminstone skäggdopping och trana. Häger har häckat med flera par. Abiotiska delkriterier Sjöstorlek: 0,30 km 2 Sjödjup: ma: 3,0 m medel: 1,6 m Flikighetstal: 1,5 Utlopp: Lugnflytande bredd: Ca 3 meter risk för torrläggning: Nej Antal tillopp: 1 Antal öar: 1 Förutsättningar för stabilt hypolimnion: Nej, bedömning från djupkarta Grundbottenmaterial (täckning i % av den totala bottenytan på 0-5 m:s djup) Bottenmaterial mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Dy / Gyttja Sand Grus / Sten Block Grundbottens utbredning: 100 % (av den totala sjöytan)

Strandnära områden (i % av strandlängden) Biotop mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Kärr Lövskog Barrskog Grus/Sand Beskrivning av sjön och dess omgivning: Grund sjö som kan betraktas som en utvidgning av Gårdvedaån. Omgivningarna domineras av mer eller mindre täta vassar, stora videbuskage, starrmader och på fastmark barrskog. Ett par fritidshus finns, dels på sjöns östra sida, dels vid inloppet från Flaten. En allmän badplats finns också på östra sidan. Förekomst av översvämningsmark: Stora delar av omgivningarna översvämmas vid högt vatten. Strand- och vattenvegetation (täckning i % av strandlängden) Typ av vätlighet mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Vattenöverståndare Flytbladsväter Långskottsväter Kortskottsväter Beskrivning av stranden: På östra sidan är stranden sandig och här väer mest tall. På södra sidan finns en mindre ö och här är stranden blockig med pors och tall. I övrigt finns breda bälten av vass och säv samt starr. Här väer stora videbuskage. Bedömning: Låg mångformighet dock många fågelarter. Detta ger 0 poäng. (0, 1+) Betydelse för forskning och undervisning Forskning och undervisning: Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning Framstående eempel på sjötyp: Nej Bedömning: Ringa betydelse vilket ger 0 poäng. (0, 1+)

Sammanvägning av kriterier Påverkan 0 Biologisk funktion 1+ Raritet 0 Biologisk mångformighet 0 Betydelse för forskning och undervisning 0 Summa: 1+ Bedömning Naturvärdesklass III, Skyddsvärd i övrigt. Bedömningshjälp Klass I Särskilt högt naturvärde = 5+, 4+, 3+ Klass II Högt naturvärde = 3+, 2+, 1+ Klass III Skyddsvärde i övrigt = 1+, 0