Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet

Relevanta dokument
Fornlämning Tuve 76. Ulf Ragnesten. Fornlämning Tuve 76 Tuve socken Boplats Avgränsande förundersökning 2014 Göteborgs kommun

Äldre stenåldersboplats i Kungsladugård

Stenålder i Låssby. Björlanda 323:1 Björlanda socken Boplats Förundersökning Göteborgs kommun. Sara Lyttkens

Förundersökning av stenåldersboplats i Hästevik

Arkeologisk rapport 2014:3. Vistelse vid havet. Björlanda 311 Fastighet Björlanda 1:63 Boplats Förundersökning 2013 Göteborgs kommun.

Utredning i Skutehagen

Äldre stenålder på Näset

Två olika fornlämningar

Stenålder vid Lönndalsvägen

Mindre förundersökning i Låssby

Arkeologisk förundersökning i Gunnilse

kv. Idogheten Mats Sandin och Johan Thörnqvist

Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård

Forntida stenpackningar

ARKEOLOGISK RAPPORT 200 6:4. Räbbåsvägen. Björlanda 365 Boplats Bronsålder/järnålder Förundersökning Göteborgs kommun.

Förundersökt stenåldersboplats

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana

Mindre slutundersökning vid Skomakaregården

ARKEOLOGISK RAPPORT 200 6: 1. Utkant av boplats. Västra Frölunda 343 Fiskebäck 87:8 Boplats Förundersökning Göteborgs kommun.

En tillfällig aktivitetsplats i Låssby

ort ., l ~~ ~ ~8. STADSMUSEUM över kompletterande förundersökning i Göteborgs kommun 200 l ~~~(~ a;) \ ~.». Nr ~Ool :s

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2015:12

Kulturlager på Postgatan 2

Säve 242 inom Skogome 7:1 i Säve socken, Göteborgs kommun

Stensättning i Säveåns dalgång

Strandnära aktivitetsplats i Hästevik

Stenåldersboplats i trädgård

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:35

Arkeologisk rapport 2012:4. Sörredsmotet. Sörredsmotet, Lundby socken Arendal 12:117 Utredning 2011 Göteborgs kommun.

Arkeologisk rapport 2013:2. Kvibergs sluttningar. Göteborg 464 och 467 Kviberg 741:27 Boplatser Förundersökningar Göteborgs kommun.

Askims socken, Göteborgs kommun. Lindås 1:3 och 1:133. Arkeologisk utredning. Karin Olsson

Utredning vid Ängås gård

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Utredning kring Kvillebäcken

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Forntid i Hulan, Askim

Marielund 3:2. Särskild utredning. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Blekinge museum rapport 2013:22 Arwo Pajusi

Lilla Råby 18:38 m. fl.

Bohusläns museum RAPPORT 2018:12

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2013:08

Styrsö socken, Göteborgs kommun. G1514:1 inom Styrsö 2:613 m. fl.,

Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens

Tuve 10:143 m. fl., Tuve socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning, steg 2. Petra Aldén Rudd

Under Rocklundas bollplaner

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Norum 165:2 inom Nösnäs 1:89. Norums socken, Stenungsunds kommun. Arkeologisk förundersökning

WIESELGRENSGATAN. Särskild arkeologisk utredning Tuve 15:208 m fl. Tuve socken, Göteborgs stad. Rapporter från Arkeologikonsult 2007: 2142

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43

Förundersökta stenåldersboplatser

Torpaskolan. Göteborg 307 Bytomt/gårdstomt Förundersökning Slutundersökning Göteborgs kommun. Tom Wennberg

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Askims socken, Göteborgs kommun. Särskild utredning. Hult 1:126 m. fl. Louise Olsson Thorsberg och Kalle Thorsberg

Avgränsning i Åh. Arkeologisk förundersökning RAÄ Forshälla NY2, Åh 1:20 Forshälla socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 2014 :38

En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2014:5

Fjälkinge 183:1, fornlämning 130

RAPPORT ÖVER SÄRSKILD UTREDNING, FASTIGHETEN HÄSTEVIK 1:47 VID SKILJEDALSVÄGEN I TUMLEHED.

Hålta 1:4 1. Hålta 1:4. Arkeologisk förundersökning Hålta 1:4, Hålta socken, Kungälv kommun. Jan Ottander

Torsby 397 inom Kärna 4:1 och Lefstad 1:23 Torsby socken, Kungälvs kommun Arkeologisk förundersökning

Arkeologisk utredning inom Kopper 2 :1

Utkanten av en mesolitisk boplats

UV SYD RAPPORT 2004:2 ARKEOLOGISK UTREDNING. Karlslundsområdet. Skåne, Ängelholms stad, RAÄ 18 Ängelholm 2:25 och 2:27 Tyra Ericson

Ny dagvattendamm i Vaksala

Skogs-Ekeby, Tungelsta

FU Söbben 1:19 XX FU. Mattias Öbrink. Arkeologisk förundersökning Torp 114 Söbben 1:19, Torp socken, Orust kommun. Mattias Öbrink.

Redovisning av utförd arkeologisk undersökning

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

RAPPORT 2009:02. Arkeologisk förundersökning. Gällande fornlämning RAÄ 34 inom fastigheten Hemsjö 8:11, Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland.

Svallade avslag från Buastrand

Tidigmedeltida myntfynd på Brännö gärde

Forntida spår i hästhage

Biskopsgården 830:844

Rapport 2012:26. Åby

Lundby 333, boplatslämningar

En mikrospånkärna och några flintavslag på berget

Järnbrott i Västra Frölunda

371 och 373 inom Börsås 1:3 m. fl., Skredsvik 160, 163, 177, 178, 360, Skredsviks socken, Uddevalla kommun. Arkeologisk förundersökning

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Skogome 7:1 m. fl., Säve socken, Göteborgs kommun. Arkeologisk utredning. Karin Olsson

PM utredning i Fullerö

Bilagor. Bilaga 1. Tabeller över schakt och provgropar per lokal Schakttabell, Hedesunda 1135, fördjupad utredning

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

. M Uppdragsarkeologi AB B

Mesolitisk boplats i Kullavik

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng

Torslanda 115 inom Amhult 3:1. Arkeologisk förundersökning

Stora Sjögestad 20:1

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

Schaktning för nya elkablar vid Åby Fyrbondegård

Råssbyn. red. Bohusläns museum. Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun

Hästhage i Mosås. Bytomtsrester och stolphål. Arkeologisk utredning. Mosås 14:2 Mosås socken Närke. Anna Egebäck

Munka Tågarp 26:1 ENFAMILJSHUS

Björlanda 299 inom Låssby 3:5

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.

Arkeologisk förundersökning. Torslanda 133 inom Röd 2:24

arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson

Arkeologi vid Putsegården

Transkript:

ARKEOLOGISK RAPPORT 2017:23 Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet Fornlämning Göteborg 478:1 Boplats Lundby socken Fastighet Bräcke 40:4 Förundersökning och undersökning 2016 och 2017 Göteborgs kommun Jonas Carlsson

Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet Jonas Carlsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM 2017:23 ISSN 1651-7636

ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs Stadsmuseum 2017 Norra Hamngatan 12 411 14 GÖTEBORG www.stadsmuseum.goteborg.se REDAKTION Else-Britt Filipsson Tara Gullbrand Karolina Kegel Ulf Ragnesten Tom Wennberg OMSLAGETS GRAFISKA FORM Mimmi Andersson Omslag: Bilden visar pågående utgrävning i dåligt väder TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande 507-98-3211 KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor

INNEHÅLL ADMINISTRATIVA UPPGIFTER...1 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ...4 TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR...6 FÖRUNDERSÖKNINGEN...7 FÖRUNDERSÖKNINGENS GRÄVNINGS- IAKTTAGELSER...7 FÖRUNDERSÖKNINGENS RESULTAT...7 UNDERSÖKNINGEN...8 SYFTET MED UNDERSÖKNINGEN...8 UNDERSÖKNINGSMETOD...9 NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR...9 UNDERSÖKNINGENS GRÄVNINGS- IAKTTAGELSER...9 Område A...10 Område B...10 Område C...10 FORNLÄMNINGENS KRONOLOGI...13 Område A - Mesolitikum...13 Område B - Mesolitikum...17 Område C - Äldre järnålder...18 TOLKNING OCH DATERING...19 Mesolitikum - Hensbacka/Sandarna...19 Mesolitikum - Lihult...21 Äldre järnålder...21

ANTIKVARISK BEDÖMNING...22 LITTERATUR...22 FYNDTABELL FÖRUNDERSÖKNINGEN FYNDTABELL UNDERSÖKNINGEN BILAGOR 1. Schaktbeskrivningar - Förundersökningen 2. Rutbeskrivning - Undersökningen 3. Anläggningsbeskrivningar - Undersökningen - 4. Anläggningar - Foton och ritningar - Undersökningen 5. 14 C-dateringar 6. Vedartsrapport 7. Osteologisk rapport 8. Makrofossilanalys

Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet Arkeologisk förundersökning och undersökning SAMMANFATTNING År 2016 gjorde Göteborgs stadsmuseum en arkeologisk delundersökning av fornlämning Göteborg 478:1 vid Bräcke Diakoni i Lundby. Fornlämningen påträffades vid arkeologisk utredning 2010. Med bakgrund i detta genomförde Göteborgs stadsmuseum på uppdrag av länsstyrelsen under augusti 2016 en avgränsande förundersökning. Då konstaterades att boplatsen hade större utsträckning än tidigare känt, vilket motiverade ytterligare undersökning. I områdets södra del framkom flertalet anläggningar som tolkades som härdar samt en kokgrop, tillhörande äldre järnålder. Mot nordost påträffades ett rikt flintmaterial som kan dateras till mellanmesolitikum. Genom dessa undersökningar är fornlämningen undersökt och borttagen inom exploateringsområdet. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: 431-19193-2016 (fu), 431-7232-2017 (su) GSM dnr 1079/16 (fu), 506/17 (su) Uppdragsgivare: Stiftelsen Bräcke Diakoni Läge: Bräcke 40:4. Bräcke diakonigård, Lundby s:n. Göteborgs kommun (figur 1-2) Koordinater: N: 6 398 721 / E: 144 053 (Sweref 99 12 00) Grävningsorsak: Bostadsbyggnation Grävningsinstitution: Göteborgs stadsmuseum Datum för undersökning i fält: 2016-08-25 2016-08-26 (fu), 2017-04-18 2017-05-04 (su) Undersökt yta: 60 m 2 (fu), 200 m 2 (su) Antal arkeologtimmar i fält: 16 (fu), 192 (su) Antal maskintimmar: 16 (fu), 32 (su) Platsledare: Ulf Ragnesten Övriga deltagare i fält: Karolina Kegel, Tom Wennberg, Jonas Carlsson GSMA nr: 160013 (fu), 170002 (su) 1

Göteborgs stadsmuseum Figur 1. Fornlämningens läge markerad med ring på kartan över sydöstra Hisingen. Blå kartan, skala 1:100 000. 2

Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet Figur 2. Fornlämningens läge markerat med svart pil på karta med fastighetsgränser. Skala 1:10 000 3

Göteborgs stadsmuseum TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Strax öster om Göteborg 478 finns boplatsen Göteborg 477 (figur 3). Den daterades vid arkeologisk utredning år 2010 till stenålder. Angränsande till denna ligger Göteborg 480, en historisk stenhägnad som troligen tillhör Bräcke diakonis äldre bebyggelse. 150 m väster om Göteborg 478 finns boplatsen Göteborg 479. På denna plats har flinta påträffats som daterats till mellanmesolitikum (Wennberg 2010, Ragnesten 2017). På en höjd väster om Göteborg 478 ligger även fyra stensättningar. 300 m norr om Göteborg 478 finns den mycket fornlämningsrika s.k. Bräckeåsen (med bland annat Lundby 231). Detta är ett stort fornlämningsområde som innefattar boplats, gravar, skärvstenshögar och skålgropar. Strax öster om Bräckeåsen ligger grav- och boplatsområdet Göteborg 509 som är daterat till yngre bronsålder/äldre järnålder. Där påträffades vid arkeologisk undersökning 2013 anläggningar som utgjordes av stolphål, kokgropar, gropar och ugnar. Inom samma område hittade man också gravar och stora mängder keramik (Rudd Aldén 2014). Figur 3. Göteborg 478 med omgivande fornlämningar. Förundersökningsområde inom svart markering. Undersökningsområde inom skrafferad markering. Aktuell del av undersökningsområdet låg på ca 22 27 meter över havet. Den norra delen av området var belägen i ett sadelläge mellan två höjder. Dessa höjder var täckta av buskage, träd och stenar. En parkeringsplats upptog stora delar av 4

Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet Figur 4. Fornlämningsområdets nordöstra del. Foto mot sydväst. Figur 5. Förundersökningsområdet inom svart markering. Tidigare utsträckning av Göteborg 478 inom blå markering. förundersökningsytans nordvästra delar (figur 4). Denna del av fastigheten uteslöts från den efterföljande undersökningen eftersom den ansågs allt för omgrävd i samband med bygget av parkeringsplatsen (figur 5). Några stenar och block täckte undersökningsområdets östra kant. En gång- och cykelbana löpte snett genom områdets nordöstra del. Mellan denna och höjderna var markytan helt plan. Mot söder sluttade markytan och var täckt av kapade träd och modernt avfall. Området avgränsades av en stenhägnad och ett staket ner mot Bräckevägen. 5

Göteborgs stadsmuseum TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR I samband med arkeologisk utredning 2010 inom fastigheterna Bräcke 40:4 och Bräcke 40:8 påträffades bland annat fornlämningen Göteborg 478 (Wennberg 2010). Denna utredning resulterade i fynd av slagen flinta och ett par anläggningar som kunde tolkas som stolphål. Flintmaterialet bestod av 1 spån, 4 kärnor, 1 kärnfragment, 1 plattformsavslag, 14 avslag och 15 övrigt slagen flinta. Ett av spånen kunde härledas till mellanneolitikum. Materialet framkom på ca 26 30 meter över havet, vilket innebar att boplatsen ej varit direkt strandbunden under mellanneolitikum. Detta är ovanligt under denna tidsperiod. FÖRUNDERSÖKNINGEN Under två dagar i augusti 2016 genomfördes en avgränsande förundersökning av Göteborg 478. Syftet var att utreda om fornlämningen sträckte sig längre söderut än tidigare var känt. Innan förundersökningen genomfördes hade fornlämningen den utbredning som illustreras i figur 5. 13 sökschakt grävdes med maskin (figur 6). En stor del av området upptogs av en parkeringsplats, som inte ansågs nödvändig att förundersöka. I vissa delar av förundersökningsområdet försvårade vegetation och större stenar utgrävningen. Figur 6. Förundersökningsområdet med grävda schakt. 6

Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet FÖRUNDERSÖKNINGENS GRÄVNINGSIAKTAGELSER Schakten som grävdes nära parkeringsplatsen utgjordes av sentida utfyllnadsmassor och var helt fyndtomma. Schakten som grävdes i områdets östra delar klargjorde att marken under matjorden främst bestod av sand. Flinta påträffades. Även en keramikskärva hittades. Fynden påträffades främst på 15-30 cm djup. I vissa schakt framkom berg direkt under matjorden. Mot väster var marken störd av parkeringsplatsen. En kolrik kokgrop (figur 7) som innehöll små och stora stenar och flintavslag framkom direkt under matjorden i S5. Flintan som påträffades vid förundersökningen utgjordes främst av avslag, men även redskap bland annat en avslagsskrapa och en kniv. I S2 hittades en turkos glaspärla, troligen från historisk tid. Figur 7. Schakt 5 från förundersökningen. En kokgrop påträffades. Foto mot syd. FÖRUNDERSÖKNINGENS RESULTAT Troligtvis har parkeringsplatsen med dess många brunnar och markberedning förstört delar av boplatsen. Ytterligare undersökning av själva parkeringsplatsen ansågs därför inte nödvändigt. Fyndet av glaspärlan gav indikationer att aktivitet under historisk tid kan ha påverkat boplatsens förhistoriska lämningar. De rika fynden av flinta samt keramikskärvan i områdets östra del visade att Göteborg 478 sträcker sig längre söderut än tidigare varit känt (figur 8). Fyndmaterialet kunde dock inte datera boplatsen närmare. Därmed utgick man från att boplatsen härrörde från mellanneolitikum, så som kunde påvisas efter den särskilda utredningen år 2010. Med tanke på områdets höjd över havet har inte platsen varit strandbunden vid dess brukstid. I Göteborgs kommun finns det få kända boplatser från denna tid som inte är direkt strandbundna. Därmed var hela boplatsen av stort arkeologiskt intresse och undersökning av platsen blev aktuell, eftersom exploateringen planerades att fortsätta. 7

Göteborgs stadsmuseum Figur 8. Utbredning av Göteborg 478. Blå linje - fornlämningens gamla utbredning. Mörkskrafferat - utbredning efter förundersökningen. Röd markering - undersökningsområdet. UNDERSÖKNINGEN Våren 2017 utfördes under 12 dagar arkeologisk undersökning av fornlämning Göteborg 478. SYFTET MED UNDERSÖKNINGEN Undersökningen utfördes på den yta som under förundersökningen utvidgade fornlämning Göteborg 478 åt söder. Efter förundersökningen förutsatte man att boplatsen tillhörde mellanneolitikum. Då fornlämningen inte var strandbunden under denna tid, vilket är ovanligt, var det av vikt att bestämma boplatsens funktion. Det var också viktigt att avgöra om det rörde sig om en regelrätt boplats, eller om någon annan typ av aktivitet kunde påvisas inom området. Därmed var det relevant att hitta lämningar som kunde besvara frågor om ekonomi och sociala förhållanden. 8

Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet UNDERSÖKNINGSMETOD Utgrävningsområdets topografi gjorde det lämpligt att dela in ytan i tre områden, område A, B, och C (figur 9). Område A utgjordes av en plan marksektion. Ett skogsparti avgränsade område A mot öster och en gång- och cykelbana mot väster. Mot söder framkom vid avbaning en sentida störning bestående av grus. Område B bestod av en plan yta väster om gång- och cykelbanan till ett mindre bergsimpediment längst i väster. Område C utgjordes av en sluttande yta i utgrävningsområdets södra del. Samtliga ytor maskinavbanades ner till fyndbärande lager. Inom områdena undersöktes alla anläggningar som påträffades. Anläggningarna mättes in med RTK-GPS, dokumenterades med foto och beskrevs i text. Ett urval av dem ritades i profil (bilaga 3 och 4). Inom område A och B blev det aktuellt att gräva meterrutor. Meterrutorna finns beskrivna i bilaga 2. Samtliga meterrutor mättes in med GPS. Meterrutorna grävdes i de flesta fall i två nivåer, 0-10 cm samt 10-20 cm under avbanad yta. Några rutor grävdes i tre nivåer i syfte att försöka finna en stratigrafi i fynden. Detta gick dock inte och arbetet återgick till två nivåer. Några rutors övre nivåer spadades genom då mycket få eller inga fynd påträffades i denna del av området. Meterrutorna genomgicks på hackbord. En långprofil ritades i västra delen av område A. Undersökningen genomfördes under blandade väderförhållanden, vissa regniga dagar medförde att jordmassorna tog längre tid att gå genom på hackbord. Flintan har sorterats efter Sorteringsschema för flinta (Andersson et al. 1978). Spån har sorterats efter Spån och spånkärnor som kronologiska markörer (Nordqvist 2000). Figur 9. Grävområden vid undersökningen. Skrafferad yta markerar fornlämningens utbredning. 9

Göteborgs stadsmuseum NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR Naturvetenskapliga bestämningar vid undersökningen gjordes i form av 14 C-analys (bilaga 5), vedartsanalys (bilaga 6), osteologisk analys (bilaga 7) och makrofossilanalys (bilaga 8). UNDERSÖKNINGENS GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Beskrivning av undersökningens anläggningar och meterrutor återges i bilaga 2 och 3. Totalt påträffades 16 anläggningar, varav 7 utgick. 25 meterrutor grävdes. Område A Inom detta område grävdes 21 meterrutor (figur 10). Den avbanade ytan utgjordes av sand och grus samt mindre stenar. Desto längre ner man grävde ju mer sten framkom, med en större koncentration av stenar i områdets nordöstra del. Dessa stenar tolkades vara naturliga med tanke på förekomsten av stenar och block inom skogsområdet. I sydvästra delen av området fanns en störning av lerig silt, markduk och makadam (figur 11). Troligen kom denna störning av gång- och cykelbanans fundament. Liknande störning påträffades i R25 och R26 västra delar. Fyndmaterialet framkom vid ca 0,05 m djup ner till 0,15-0,20 m djup. Flintan som påträffades var överlag av god kvalité, inget av den var svallad eller patinerad. På 0,20 m djup under avbanad nivå framkom en kolrik anläggning med en stor mängd spån, avslag och redskap (A10). Tre härdar (A12, A14 och A15) och två gropar (A13 och A16) framkom även vid ca 0,20 m djup (figur 10). Område B Området grävdes på undersökningsytans nordvästra del. Området utgjordes av en plan gräsyta. Ett mindre bergsimpediment avgränsade ytan mot väst. I mitten av området fanns en mindre trädstubbe. Området avbanades ner till ca 0,20 m. Fyra meterrutor grävdes som innehöll relativt få fynd (figur 12). Området bedömdes snart som mindre givande i arkeologiskt perspektiv. Troligtvis var ytan omrörd av sentida nyttjande. Ingen uppenbar stratigrafi var synlig mellan matjord och fyndbärande nivå. Under den fyndbärande nivån framkom ett sterilt sandigt lager, samma typ som framkom under kulturlager och anläggningar på område A. Område C Området utgjordes av en sluttande yta på fornlämningens sydöstra del. En stor hög med kapade träd låg på området och fick flyttas innan avbaning kunde påbörjas. Området hade även täckts av skräpmassor till ett djup av ca 1 1,5 m. Mot öst tunnades detta gradvis ut och endast markhumus och förna ca 0,20 m djupt fanns på 10

Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet Figur 10. Område A, inklusive meterrutor och anläggningar. Yttre linje markerar avbanad yta. Figur 11. Område A. Tidigt grävskede. Foto mot norr. 11

Göteborgs stadsmuseum Figur 12. Område B, inklusive meterrutor. Yttre linje markerar avbanad yta. Figur 13. Område C, inklusive anläggningar. Yttre linje markerar avbanad yta. A1 - härd. A2 - härd. A11 - kokgrop. 12

Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet undersökningsområdet. Undergrunden på område C bestod av sand och grus med större stenar som var upp till ca 0,5 m stora. Ett stort jordfast stenblock fanns mitt i området. I västra delen av området framkom ca 2 m 2 av fast berggrund. Två härdar och en kokgrop påträffades under matjorden. Mot sydost påträffades ett större kulturlager som tolkades som ett utkastlager från verksamhet vid de närbelägna anläggningarna (benämnt "Kulturlager" i fyndtabell). Här fanns en del keramikskärvor och slagen flinta. Hela detta utkastlager grävdes som en enhet. (Figur 13 och 14). Figur 14. Område C. Foto mot Syd. FORNLÄMNINGENS KRONOLOGI Inom undersökningsområdet blev det snart uppenbart att klara kronologiska skillnader fanns mellan område A och C. Område B, även om det här också förekom fynd, var omrört och blev därmed svårtolkat i relation till typ av aktivitet. Område A Mesolitikum Fyndmaterialet inom område A kunde härledas till olika kulturer från mesolitikum och neolitikum. Initialt framstod det som att området var en fortsättning av samma kronologiska horisont som den som påträffades vid utredningen 2010 (Wennberg). I de första grävda meterrutornas övre nivåer framkom mycket lite material som kunde dateras till neolitikum, bland annat grovt magrad keramik och ett förarbete 13

Göteborgs stadsmuseum till en tvärpil. Inget mer neolitiskt material påträffades i andra meterrutor. Fortsättningsvis i rutorna hittades bland annat mikroliter av Högnipentyp, storspån (figur 15) samt plattformskärna D, det vill säga ensidig kärna med två motstående plattformar (figur 16). Redan i detta skede blev det klart att tidigmesolitisk aktivitet förekommit på platsen. Dessutom framkom material som kunde kopplas till mellanmesolitikum, främst i form av smalspån och mikrospån. Ett eggparti från en lihultsyxa, samt 14 C-analys påvisar även aktivitet under den senare delen av mesolitikum. Figur 15. Spån. GSMA 170002:414. A10 Figur 16. Plattformskärna D. GSMA 170002:433. Ruta 12. 14

Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet Att se en direkt stratigrafisk skillnad mellan de olika perioderna i meterrutorna var omöjligt, det fyndförande lagret var homogent. Fyndspridningsanalys (figur 17) visar att fler flintredskap fanns nära anläggningar, dock var fyndfördelningen relativt jämn över hela ytan. Ytterligare fyndspridningsanalyser bedömdes ej kunna resultera i något användbart. Vid ca 0,20 m djup i områdets västra del framkom en större oregelbunden anläggning (A10) (figur 18). Anläggningen innehöll rikligt med flinta. Figur 17. Fyndspridning av redskap inom område A. 15

Göteborgs stadsmuseum Figur 18. Område A. Ruta 1-9, samt A10 i nedre högra hörnet. Foto mot öst. A10 innehöll kol som skickades för 14 C-analys, och gav datering till 6070-5980 f.kr (2σ) (Ua-56536). Ytterligare kol påträffades i en härd (A14) som framkom i centrum av A10. Kolet i anläggningen gav ett snarlikt resultat, 6060-5970 f.kr (2σ) (Ua-56537). Såväl A10 som A14 tillhör således med stor sannolikhet senmesolitikum. Trots den tydliga koldateringen av A10 till senmesolitikum utgjorde flintmaterialet tydliga indikationer på datering till tidigmesolitikum. Flintan som hittades i A10 utgörs nämligen av bl.a. mikroliter G, (Högnipenspets), plattformskärna D (ensidig kärna med två motstående plattformar) samt en mängd storspån. Dessa fyndtyper dateras typologiskt till hensbackakulturen (Nordquist 1998:198). Troligtvis har flintmaterialet som utgör den äldre dateringen på något vis hamnat i A10 under ett senare skede, sannolikt i samband med att A10 och A14 anlades under senmesolitikum. I härd A12 fanns kol som kunde dateras till 8240-7960 f.kr (2σ) (Ua-56540), tillsammans med bränt flintmaterial som typologiskt kan placeras i hensbackatid. Att flintan är bränd och framkom i härden kopplar anläggning och fynd till en gemensam kontext. I detta fall är alltså både anläggningen och fyndmaterialet från tidigmesolitikum. Detta skulle i så fall datera fornlämningens tidigaste fas till sen hensbackatid, möjligtvis i bryttiden mellan hensbacka- och sandarnakulturen. 16

Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet Fyndmaterial som generellt kan dateras till mesolitikum framkom i meterrutornas olika nivåer. Någon stratigrafisk skillnad gick inte att se. Förekomsten av lihultyxa (figur 19), mikroliter och smalspån talar dock för att man även under mellan- och senmesolitikum vistats på platsen. Spåren från lihultkulturen har genom 14 C-analys daterats till ca 6000 f.kr (Ua-56536, Ua-56537, Ua-56540). A15 innehöll enbart avslag och kan inte säkert dateras till någon särskild bruksperiod. Figur 19. Lihultyxa. GSMA 170002:300. Ruta 17. Område B Mesolitikum Fyndmaterialet som framkom i de fyra meterrutor som grävdes bestod av bland annat kärnyxa, lihultsyxa, borrspets och mikrospån (figur 20). Därav kan mesolitisk aktivitet påvisas även här. Denna del av undersökningsområdet, trots att det var fyndbärande, kunde dock inte tolkas mer ingående då marken blivit omrörd under senare tid. 17

Göteborgs stadsmuseum Figur 20. Område B med grävda meterrutor. Foto mot väst. Område C äldre järnålder Efter avbaning framkom en stor mängd flinta i områdets norra del. I ytans södra halva påträffades två härdar (A1 och A2) och en kokgrop (A11), ca 2,3 x 1,6 m stor (figur 21). Ett utkastlager framkom strax söder om härdarna och kokgropen. Detta lager innehöll flinta och keramik. Härdarna, kokgropen och utkastlagret kunde 14 C-dateras till äldre järnålder (Ua-56534, Ua-56535, Ua-56538, Ua-56541). Denna datering stämde bra överens med den keramik som hittades inom området. Figur 21. Kokgrop A11 rensas fram. Foto mot syd. 18

Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet TOLKNING OCH DATERING Mesolitikum - hensbacka / sandarna Boplatsens första användningsfas var under slutet av tidigmesolitikum. Anläggning A12 bör tillhöra denna första fas. 14 C-analys gav resultatet 8240-7960 f.kr. (2σ) (Ua-56539) vilket då placerar boplatsens första skede till sen hensbackakultur. I anläggningen fanns även flera typiska hensbackakärnor av typen plattformskärna D. Figur 22. Kärnyxa. GSMA 170002:356. Ruta 24. Kärnyxorna på område A utesluter att materialet (figur 22) härrör från den tidigaste delen av hensbackakulturen. Kärnyxor uppträder först under den senare delen av perioden och är i bruk under resten av mesolitikum (Nordqvist 1998:164). Dateringen till 8240-7960 f.kr (2σ) (Ua-56539) medför att boplatsens läge var något avvikande. Havsnivån under denna tidsperiod var ca 15 meter över dagens (figur 23). Med tanke på områdets höjd, 26 meter över havet, var boplatsen inte strandbunden. Fågelvägen låg närmaste strand ca 200 m bort. Att exakt avgöra platsens huvudsakliga funktion är svårt. Troligen hade platsen ett annat syfte än renodlad boplats under denna äldsta tid. Normalt anses boplatser under mesolitikum ha kustbundenhet. Strandzonen medför möjligheten att hämta resurser från både hav och land, samt att lätt kunna färdas längre sträckor med båt. En möjlighet är att platsen under denna period fungerat som boplats med inriktning mot viltjakt. Osteologisk analys och makrofossilanalys resulterade i spår av att man ätit däggdjur samt spår av hasselnötskal, och från platsen hade man tillgång till Hisingens alla terrestra resurser. 19

Göteborgs stadsmuseum Figur 23. Områdets strandlinje vid 15 meter över dagens. Göteborg 478 röd prick på kartan. Figur 24. Områdets strandlinje vid 25 meter över dagens. Göteborg 478 röd prick på kartan. 20

Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet Mesolitikum - lihult Lämningarna från lihultkulturen förekom i hela undersökningsområdet. Mest märkbar var lihultkulturen i område A. A10 kan möjligtvis vara lämningen av någon typ av enklare hyddbotten eller härdsystem som varit i bruk medan man uppehållit sig på platsen under perioden. Om det rör sig om en regelrätt hyddbotten är detta ett tecken på att en mer permanent aktivitet bedrivits på platsen. Kända hyddor från Västsverige manifesterar sig vanligtvis genom stolphål, rännor eller cirkelformade stenpackningar. Dock är det inte okänt att runda eller ovala anläggningar kan utgöra lämningarna av grophyddor. Från fornlämning Göteborg 66 finns exempel på en hydda som är från tidig sandarnakultur (Ragnesten 2007). Grophyddorna blir sedan allt vanligare under mellersta och senare delen av Sandarnakulturen (Hernek 2005:60). Dateringen till senmesolitikum bygger främst på ledartefakterna lihultsyxor, segmentkniv och 14 C-dateringarna. Fyndet av en lihultyxa inom det omrörda område B gör det även mycket sannolikt att denna del av undersökningsområdet brukats under perioden, dock är det svårt att säga i vilken utsträckning. Det är troligt att delar av flintmaterialet som påträffats inom område C härrör lihult. Makrofossilanalys av härd A15 kunde påvisa spår av fiskben, detta i kombination med den för perioden högre strandlinjen, ca 25 meter över dagens, innebar att boplatsen var strandbunden under lihulttid (figur 24). Därmed har de marina resurserna under denna fas sannolikt varit den huvudsakliga födokällan. Troligtvis har man lagat mat vid härdarna A14 och A15 och uppehållit sig i anslutning till A10. Sannolikt rör det sig om en fiskeplats, men då okända delar av boplatsen förstörts av sentida aktivitet är det svårt att säga om det varit en permanent boplats eller något mer tillfälligt brukat. Äldre järnålder Kokgropen A11 (figur 25) och de två härdarna, A1 och A2, påträffades i nära anslutning till varandra vid ca 22 meter över havet. 14 C-analys av dem gav datering till brottet mellan förromersk järnålder och romersk järnålder. Det är troligt att anläggningarna varit i bruk ungefär samtidigt. Liknande konstellationer har av Ragnesten (2007) tolkats som aktivitetsplatser för kortare uppehåll, definierade av avsaknad av byggnadslämningar, samt förekomsten av tre eller färre anläggningstyper. Man finner ofta keramikskärvor och övrig flinta i eller i anslutning till dem. Detta bekräftas även av fynden på Göteborg 478, område C. Det är sällan aktivitetsplatserna förekommer nära regelrätta boplatser eller gravar, därmed har de en egen funktion i vad som bör varit en perifer del av samhället (Ragnesten 2007:69ff). Det går dock inte att utesluta att byggnadslämningar kan ha funnits precis utanför den undersökningsområdet. Ytan som här tolkas tillhöra äldre järnålder 21

Göteborgs stadsmuseum Figur 25. Anläggning A11. Kokgrop. Foto mot syd. är för metaltid relativt liten. Baserat på vad som påträffades vid undersökningen har man troligtvis under äldre järnålder enbart uppehållit sig här under kortare perioder. Varefter man sedan gjort sig av med skräp och rester i vad som tolkades som ett utkastlager. ANTIKVARISK BEDÖMNING Fornlämning Göteborg 478 har förundersökts och undersökts inom exploateringsområdet för planerad byggnation. Inom denna del är fornlämningen dokumenterad och borttagen och inget hinder föreligger för exploateringen. LITTERATUR Andersson, Stina. Rex Svensson, Karin. Wigforss, Johan. (1978). Sorteringsschema för flinta. Särtryck ur FYND rapporter 1978. Hernek, Robert (2005). Nytt ljus på Sandarnakulturen: om en boplats från äldre stenåldern i Bohuslän. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2005. 22

Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet Nordqvist, Bengt (1998). A study of the Mesolithic on the west coast of Sweden: including a case-study of coastal sites with organic remains from the boreal and early Atlantic periods. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2005. Nordqvist, Bengt (2000). Spån och spånkärnor som kronologiska markörer. In situ 1999 (Göteborg), s. 113-118. Ragnesten, Ulf (2007). Individ och kollektiv i förromersk järnålder. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2007. Ragnesten, Ulf (2008). Förromersk kultplats och en stenåldershydda. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2008:1. Ragnesten. Ulf. (2017). Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2017:9. Rudd Aldén, Petra. (2014). Förundersökning Lundby 231. Bräcke Diakoni, Arkeologisk förundersökning. Lundby socken, Göteborgs kommun, Västra Götaland län. Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ, Rapport 2014:8. Wennberg, Tom. (2010). Bräcke. Särskild arkeologisk utredning, Lundby socken, Göteborgs kommun. Rio kulturkooperativ, rapport 102. 23

Fyndtabell Göteborg 478 fu GSMA 160013: Schakt Sakord st gr Material Beskrivning 1 S1 Avslagsskrapa A 1 2 Flinta 2 S1 Spån 1 3 Flinta 3 S1 Avslag 13 94 Flinta 4 S2 Avslagsskrapa A 1 51 Flinta 5 S2 Kniv 1 1 Flinta Del av 6 S2 Avslag med retusch 1 4 Flinta svallat 7 S2 Stycke med tillslagningskant 1 12 Flinta 8 S2 Spån 1 1 Flinta 9 S2 Mikrospån 1 1 Flinta 10 S2 Avslag 28 217 Flinta 11 S2 pärla 1 1 Glas Troligen historisk tid. Turkos 12 S4 Kärnfragment A 1 22 Flinta 13 S4 Mikrospån 2 1 Flinta 14 S4 Avslag 18 48 Flinta 15 S4 Skärva 1 3 Keramik 16 S5 Spån 1 1 Flinta 17 S5 Avslag 13 32 Flinta 18 S8 Avslag med retusch 1 6 Flinta 19 S8 Avslag med retusch 1 20 Flinta 20 S8 Stycke med retusch 1 34 Flinta 21 S8 Övrig kärna 1 14 Flinta 22 S8 Spån 1 7 Flinta 23 S8 Avslag 10 88 Flinta 24 S10 Övrig kärna 1 59 Flinta 25 S10 Avslag 8 59 Flinta

Fyndtabell Göteborg 478 su GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 1 R1 0-10 Avslag 1 1 Flinta Osäker slipning 2 R1 0-10 Mikrolit G 1 2 Flinta 3 R1 0-10 Mikrolit G 1 1 Flinta Högnipentyp 4 R1 0-10 Tvärpil 1 1 Flinta Förarbete? 5 R1 0-10 Avslag med inhak 1 5 Flinta 6 R1 0-10 Avslag med inhak 1 15 Flinta 7 R1 0-10 Plattformskärna C 1 68 Flinta 8 R1 0-10 Plattformskärna D 1 50 Flinta 9 R1 0-10 Plattformskärna D 1 28 Flinta 10 R1 0-10 Plattformskärna F 1 44 Flinta 11 R1 0-10 Plattformskärna F 1 67 Flinta 12 R1 0-10 Kärnfragment A 1 10 Flinta 13 R1 0-10 Spån 6 19 Flinta 14 R1 0-10 Kort spånfragment 6 10 Flinta 15 R1 0-10 Mikrospån 2 1 Flinta 16 R1 0-10 Avslag 57 273 Flinta 17 R1 0-10 Splitter 14 3 Flinta 18 R1 0-10 Övrig flinta 43 260 Flinta 19 R1 0-10 skärva 2 21 Keramik Grovt magrad 20 R1 10-20 Kniv 1 1 Flinta 21 R1 10-20 Knacksten 1 36 Flinta fragment 22 R1 10-20 Kärnfragment A 1 42 Flinta 23 R1 10-20 Kärnfragment B 1 38 Flinta

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 24 R1 10-20 Kärnfragment B 1 25 Flinta 25 R1 10-20 Kärnfragment B 1 12 Flinta 26 R1 10-20 Kärnfragment B 1 13 Flinta 27 R1 10-20 Stycke med tillhuggning 1 10 Flinta 28 R1 10-20 Övrigt redskap 1 9 Flinta del av yxa? 29 R1 10-20 Spån 2 3 Flinta 30 R1 10-20 Kort spånfragment 6 11 Flinta 31 R1 10-20 Mikrospån 2 1 Flinta 32 R1 10-20 Avslag 51 161 Flinta 33 R1 10-20 Splitter 10 2 Flinta 34 R1 10-20 Övrig flinta 18 161 Flinta 35 R1 10-20 skärva 1 22 Bergart del av yxa? 36 R2 0-10 Spån med retusch 1 8 Flinta 37 R2 0-10 Avslag med retusch 1 6 Flinta 38 R2 0-10 Plattformskärna C 1 56 Flinta 39 R2 0-10 Övrig kärna 1 45 Flinta 40 R2 0-10 Mikrospånkärna C 1 14 Flinta 41 R2 0-10 Spån 4 8 Flinta 42 R2 0-10 Kort spånfragment 3 3 Flinta 43 R2 0-10 Mikrospån 4 1 Flinta 44 R2 0-10 Avslag 82 305 Flinta 45 R2 0-10 Splitter 3 1 Flinta 46 R2 0-10 Övrig flinta 15 88 Flinta 47 R2 0-10 skärva 2 1 Keramik 48 R2 10-20 Spån 6 18 Flinta

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 49 R2 10-20 Kort spånfragment 1 5 Flinta 50 R2 10-20 Avslag 37 192 Flinta 51 R2 10-20 Övrig flinta 8 114 Flinta 52 R3 0-10 Avslag med retusch 1 2 Flinta 53 R3 0-10 Avslag 21 77 Flinta 54 R3 0-10 Övrig flinta 5 87 Flinta 55 R3 0-10 Spån 2 3 Flinta 56 R3 10-20 Avslag 10 37 Flinta 57 R4 0-10 Kärnyxa 1 53 Flinta 58 R4 0-10 Spån med retusch 1 2 Flinta 59 R4 0-10 Avslag med retusch 1 6 Flinta 60 R4 0-10 Avslag med retusch 1 1 Flinta 61 R4 0-10 Avslag med retusch 1 1 Flinta 62 R4 0-10 Spån 6 13 Flinta 63 R4 0-10 Kort spånfragment 4 3 Flinta 64 R4 0-10 Splitter 5 1 Flinta 65 R4 0-10 Avslag 64 225 Flinta 66 R4 0-10 Övrig flinta 39 255 Flinta 67 R4 10-20 Mikrolit A 1 1 Flinta 68 R4 10-20 Mikrolit A 1 1 Flinta 69 R4 10-20 Kärnfragment A 1 43 Flinta 70 R4 10-20 Kärnfragment A 1 26 Flinta 71 R4 10-20 Kärnfragment B 1 5 Flinta 72 R4 10-20 Kärnfragment A 1 57 Flinta 73 R4 10-20 Mikrospånkärna C 1 31 Flinta

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 74 R4 10-20 Spån 4 13 Flinta 75 R4 10-20 Kort spånfragment 1 2 Flinta 76 R4 10-20 Avslagsskrapa A 1 13 Flinta 77 R4 10-20 Mikrospån 4 2 Flinta 78 R4 10-20 Avslag 56 187 Flinta 79 R4 10-20 Övrig flinta 20 74 Flinta 80 R5 0-10 Borrspets 1 2 Flinta 81 R5 0-10 Avslag med retusch 1 21 Flinta 82 R5 0-10 Spån 3 5 Flinta 83 R5 0-10 Kort spånfragment 2 2 Flinta 84 R5 0-10 Mikrospån 4 2 Flinta 85 R5 0-10 Avslag 53 280 Flinta 86 R5 0-10 Splitter 9 2 Flinta 87 R5 0-10 Övrig kärna 1 40 Flinta 88 R5 0-10 Övrig flinta 27 157 Flinta 89 R5 0-10 Knacksten 1 246 Bergart 90 R5 10-20 Övrig kärna 1 63 Flinta 91 R5 10-20 Spån 1 6 Flinta 92 R5 10-20 Mikrospån 1 1 Flinta 93 R5 10-20 Avslag 1 136 Flinta 94 R5 10-20 Övrig flinta 11 60 Flinta 95 R5 10-20 Yxa 1 51 Bergart Eggdel 96 R6 0-5 Avslag med retusch 1 17 Flinta 97 R6 0-5 Kärnfragment B 1 7 Flinta 98 R6 0-5 Plattformskärna C 1 104 Flinta

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 99 R6 0-5 Spån 2 2 Flinta 100 R6 0-5 Kort spånfragment 2 1 Flinta 101 R6 0-5 Mikrospån 2 1 Flinta 102 R6 0-5 Splitter 7 1 Flinta 103 R6 0-5 Avslag 43 96 Flinta 104 R6 0-5 Övrig flinta 15 83 Flinta 105 R6 5-10 Avslag med retusch 1 9 Flinta 106 R6 5-10 Avslag med retusch 1 6 Flinta 107 R6 5-10 Kniv 1 3 Flinta 108 R6 5-10 Kniv 1 1 Flinta 109 R6 5-10 Spån med retusch 1 3 Flinta 110 R6 5-10 Spån med retusch 1 4 Flinta 111 R6 5-10 Övrig kärna 1 16 Flinta 112 R6 5-10 Plattformskärna C 1 54 Flinta 113 R6 5-10 Kärnfragment B 1 7 Flinta 114 R6 5-10 Kärnfragment B 1 15 Flinta 115 R6 5-10 Kärnfragment B 1 15 Flinta 116 R6 5-10 Kärnfragment B 1 16 Flinta 117 R6 5-10 Kärnfragment B 1 4 Flinta 118 R6 5-10 Spån 8 33 Flinta 119 R6 5-10 Kort spånfragment 4 14 Flinta 120 R6 5-10 Mikrospån 2 1 Flinta 121 R6 5-10 Avslag 85 349 Flinta 122 R6 5-10 Övrig flinta 32 89 Flinta 123 R6 10-15 Mikrolit G 1 1 Flinta Högnipen, förarbete

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 124 R6 10-15 Avslag med retusch 1 9 Flinta 125 R6 10-15 Avslag med retusch 1 9 Flinta 126 R6 10-15 Plattformskärna C 1 10 Flinta 127 R6 10-15 Plattformskärna D 1 24 Flinta 128 R6 10-15 Övrig kärna 1 63 Flinta 129 R6 10-15 Övrig kärna 1 25 Flinta 130 R6 10-15 Kärnfragment A 1 2 Flinta 131 R6 10-15 Kärnfragment A 1 7 Flinta 132 R6 10-15 Spån 9 18 Flinta 133 R6 10-15 Kort spånfragment 1 2 Flinta 134 R6 10-15 Mikrospån 8 3 Flinta 135 R6 10-15 Avslag 109 310 Flinta 136 R6 10-15 Övrig flinta 14 37 Flinta 138 R7 0-5 Avslag med retusch 1 2 Flinta 139 R7 0-5 Övrig kärna 1 17 Flinta 140 R7 0-5 Kärnfragment B 1 6 Flinta 141 R7 0-5 Spån 4 24 Flinta 142 R7 0-5 Kort spånfragment 2 3 Flinta 143 R7 0-5 Mikrospån 6 1 Flinta 144 R7 0-5 Avslag 43 167 Flinta 145 R7 0-5 Övrig flinta 19 30 Flinta 146 R7 0-5 Splitter 21 4 Flinta 147 R7 5-10 Skivyxa 1 39 Flinta 148 R7 5-10 Plattformskärna C 1 11 Flinta 149 R7 5-10 Plattformskärna C 1 53 Flinta

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 150 R7 5-10 Kärnfragment B 1 7 Flinta Bränd 151 R7 5-10 Spån 4 5 Flinta 152 R7 5-10 Kort spånfragment 3 1 Flinta 153 R7 5-10 Mikrospån 2 1 Flinta 154 R7 5-10 Avslag 24 54 Flinta 155 R7 5-10 Övrig flinta 13 54 Flinta 156 R7 5-10 Splitter 5 1 Flinta 157 R7 5-10 Avslag 1 348 Bergart 158 R7 10-20 Avslagsskrapa A 1 14 Flinta 159 R7 10-20 Mikrolit G 1 1 Flinta Högnipen, förarbete? 160 R7 10-20 Kärnfragment B 1 10 Flinta 161 R7 10-20 Spån 2 9 Flinta 162 R7 10-20 Kort spånfragment 1 1 Flinta 163 R7 10-20 Avslag 7 77 Flinta 164 R7 10-20 Övrig flinta 7 33 Flinta 165 R8 0-10 Borrspets 1 13 Flinta 166 R8 0-10 Avslag med retusch 1 9 Flinta 167 R8 0-10 Avslag med retusch 1 6 Flinta 168 R8 0-10 Avslag med retusch 1 1 Flinta Spets, förarbete? 169 R8 0-10 Kort spånfragment 3 7 Flinta 170 R8 0-10 Avslag 29 108 Flinta 171 R8 0-10 Övrig flinta 21 52 Flinta 172 R8 0-10 Eneggad spets 1 2 Flinta 173 R8 0-10 Avslag med retusch 1 4 Flinta 174 R8 0-10 Spån 1 2 Flinta

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 175 R8 10-20 Tvärpil 1 1 Flinta Förarbete? 176 R8 10-20 Avslag med retusch 1 45 Flinta 177 R8 10-20 Avslag med retusch 1 2 Flinta 178 R8 10-20 Avslag med retusch 1 3 Flinta 179 R8 10-20 Stycke med tillhuggning 1 50 Flinta 180 R8 10-20 Plattformskärna C 1 32 Flinta 181 R8 10-20 Kärnfragment B 1 13 Flinta 182 R8 10-20 Kärnfragment B 1 15 Flinta 183 R8 10-20 Kärnfragment B 1 15 Flinta 184 R8 10-20 Mikrospån 3 1 Flinta 185 R8 10-20 Spån 8 29 Flinta 186 R8 10-20 Kort spånfragment 8 23 Flinta 187 R8 10-20 Avslag 47 172 Flinta 188 R8 10-20 Övrig flinta 8 38 Flinta 189 R9 0-10 Avslag med 1 26 Flinta 190 R9 0-10 Kärnfragment B 1 19 Flinta 191 R9 0-10 Spån 1 2 Flinta 192 R9 0-10 Mikrospån 1 1 Flinta 193 R9 0-10 Avslag 10 72 Flinta 194 R9 0-10 Övrig flinta 6 101 Flinta 195 R9 10-20 Skivyxa 1 35 Flinta Förarbete 196 R9 10-20 Avslagsskrapa A 1 40 Flinta 197 R9 10-20 Avslag med retusch 1 2 Flinta 198 R9 10-20 Plattformskärna C 1 87 Flinta 199 R9 10-20 Plattformskärna C 1 9 Flinta

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 200 R9 10-20 Övrig kärna 1 23 Flinta 201 R9 10-20 Spån 6 19 Flinta 202 R9 10-20 Kort spånfragment 6 7 Flinta 203 R9 10-20 Mikrospån 14 5 Flinta 204 R9 10-20 Avslag 132 457 Flinta 205 R9 10-20 Övrig flinta 66 397 Flinta 206 R9 10-20 Splitter 49 13 Flinta 207 R10 0-10 Avslag med retusch 1 13 Flinta 208 R10 0-10 Övrig kärna 1 13 Flinta 209 R10 0-10 Kort spånfragment 1 6 Flinta 210 R10 0-10 Avslag 26 163 Flinta 211 R10 0-10 Övrig flinta 4 19 Flinta 212 R11 0-10 Borrspets 1 3 Flinta 213 R11 0-10 Avslag med retusch 1 4 Flinta 214 R11 0-10 Spån 1 3 Flinta 215 R11 0-10 Kort spånfragment 3 2 Flinta 216 R11 0-10 Mikrospån 2 1 Flinta 217 R11 0-10 Avslag 35 167 Flinta 218 R11 0-10 Övrig flinta 11 44 Flinta 219 R11 10-20 Kort spånfragment 1 8 Flinta 220 R11 10-20 Avslag 9 37 Flinta 221 R11 10-20 Övrig flinta 7 21 Flinta 222 R12 10-20 Spån med retusch 1 7 Flinta 223 R12 10-20 Spån med retusch 1 3 Flinta 224 R12 10-20 Kärnfragment A 1 24 Flinta

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 225 R12 10-20 Kärnfragment A 1 2 Flinta 226 R12 10-20 Kärnfragment B 1 11 Flinta 227 R12 10-20 Spån 4 27 Flinta 228 R12 10-20 Kort spånfragment 3 6 Flinta 229 R12 10-20 Mikrospån 2 1 Flinta 230 R12 10-20 Splitter 2 3 Flinta 231 R12 10-20 Avslag 56 229 Flinta 232 R12 10-20 Övrig flinta 17 208 Flinta 233 R13 0-10 Övrig kärna 1 40 Flinta 234 R13 0-10 Kärnfragment A 1 11 Flinta 235 R13 0-10 Spån 3 8 Flinta 236 R13 0-10 Kort spånfragment 3 4 Flinta 237 R13 0-10 Avslag 30 143 Flinta 238 R13 0-10 Övrig flinta 17 76 Flinta 239 R13 0-10 Bit 1 1 Skiffer Slipad 240 R13 10-20 Skivyxa 1 41 Flinta 241 R13 10-20 Skivyxa 1 37 Flinta 242 R13 10-20 Avslag med retusch 1 6 Flinta 243 R13 10-20 Avslag med retusch 1 3 Flinta 244 R13 10-20 Spån med retusch 1 2 Flinta 245 R13 10-20 Spån med retusch 1 2 Flinta 246 R13 10-20 Plattformskärna C 1 5 Flinta 247 R13 10-20 Plattformskärna C 1 14 Flinta 248 R13 10-20 Plattformskärna C 1 37 Flinta 249 R13 10-20 Plattformskärna D 1 61 Flinta Bränd

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 250 R13 10-20 Spån 7 57 Flinta 251 R13 10-20 Kort spånfragment 7 8 Flinta 252 R13 10-20 Mikrospån 7 4 Flinta 253 R13 10-20 Splitter 8 3 Flinta 254 R13 10-20 Avslag 76 287 Flinta 255 R13 10-20 Övrig flinta 27 191 Flinta 256 R14 10-20 Övrigt redskap 1 33 Flinta Kärnfragment med inhak 257 R14 10-20 Plattformskärna D 1 30 Flinta 258 R14 10-20 Spån 3 25 Flinta 259 R14 10-20 Avslag 11 70 Flinta 260 R14 10-20 Övrig flinta 5 38 Flinta 261 R15 0-10 Avslagsskrapa A 1 12 Flinta 262 R15 0-10 Segmentkniv 1 4 Flinta 263 R15 0-10 Spån med retusch 1 14 Flinta 264 R15 0-10 Avslag med retusch 1 2 Flinta 265 R15 0-10 Avslag med retusch 1 5 Flinta 266 R15 0-10 Stycke med tillhuggning 1 46 Flinta 267 R15 0-10 Avslag med 1 18 Flinta 268 R15 0-10 Plattformskärna C 1 17 Flinta 269 R15 0-10 Plattformskärna C 1 34 Flinta 270 R15 0-10 Plattformskärna F 1 78 Flinta 271 R15 0-10 Spån 8 36 Flinta 272 R15 0-10 Kort spånfragment 6 12 Flinta 273 R15 0-10 Mikrospån 2 1 Flinta 274 R15 0-10 Avslag 54 217 Flinta

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 275 R15 0-10 Övrig flinta 19 68 Flinta 276 R15 10-20 Övrig kärna 1 41 Flinta 277 R15 10-20 Kort spånfragment 2 2 Flinta 278 R15 10-20 Avslag 14 38 Flinta 279 R15 10-20 Övrig flinta 7 27 Flinta 280 R16 0-10 Stickel 1 4 Flinta Mittstickel? 281 R16 0-10 Plattformskärna F 1 63 Flinta 282 R16 0-10 Spån 1 3 Flinta 283 R16 0-10 Kort spånfragment 6 8 Flinta 284 R16 0-10 Mikrospån 3 1 Flinta 285 R16 0-10 Avslag 49 220 Flinta 286 R16 0-10 Övrig flinta 41 173 Flinta 287 R16 10-20 Borrspets 1 26 Flinta 288 R16 10-20 Spån 1 3 Flinta 289 R16 10-20 Kort spånfragment 2 6 Flinta 290 R16 10-20 Mikrospån 1 1 Flinta 291 R16 10-20 Avslag 22 85 Flinta 292 R16 10-20 Övrig flinta 3 3 Flinta 293 R17 0-10 Stycke med retusch 1 128 Flinta 294 R17 0-10 Stycke med tillhuggning 1 197 Flinta 295 R17 0-10 Avslag med retusch 1 6 Flinta 296 R17 0-10 Plattformskärna C 1 28 Flinta 297 R17 0-10 Avslag 32 279 Flinta 298 R17 0-10 Övrig flinta 22 178 Flinta 299 R17 0-10 Kort spånfragment 2 4 Flinta

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 300 R17 0-10 Yxa 1 272 Bergart Lihultyxa 301 R17 10-20 Spån med retusch 1 4 Flinta 302 R17 10-20 Spån 4 16 Flinta 303 R17 10-20 Kort spånfragment 1 2 Flinta 304 R17 10-20 Avslag 18 69 Flinta 305 R17 10-20 Övrig flinta 4 45 Flinta 306 R18 0-10 Plattformskärna C 1 81 Flinta 307 R18 0-10 Övrig kärna 1 36 Flinta 308 R18 0-10 Spån 1 3 Flinta 309 R18 0-10 Kort spånfragment 2 2 Flinta 310 R18 0-10 Mikrospån 2 1 Flinta 311 R18 0-10 Avslag 9 84 Flinta 312 R18 0-10 Övrig flinta 3 33 Flinta 313 R18 10-20 Avslag med retusch 1 16 Flinta 314 R18 10-20 Avslag med retusch 1 4 Flinta 315 R18 10-20 Plattformskärna C 1 49 Flinta 316 R18 10-20 Spån 8 30 Flinta 317 R18 10-20 Kort spånfragment 2 4 Flinta 318 R18 10-20 Mikrospån 4 2 Flinta 319 R18 10-20 Avslag 70 435 Flinta 320 R18 10-20 Övrig flinta 26 115 Flinta 321 R19 0-10 Spån 1 2 Flinta 322 R19 0-10 Mikrospån 2 1 Flinta 323 R19 0-10 Avslag 26 157 Flinta 324 R19 0-10 Övrig flinta 17 56 Flinta

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 325 R19 10-20 Avslag med retusch 1 30 Flinta 326 R19 10-20 Plattformskärna C 1 67 Flinta 327 R19 10-20 Spån 2 5 Flinta 328 R19 10-20 Kort spånfragment 2 4 Flinta 329 R19 10-20 Mikrospån 1 1 Flinta 330 R19 10-20 Avslag 30 155 Flinta 331 R19 10-20 Övrig flinta 21 113 Flinta 332 R20 10-20 Mikrolit A 1 1 Flinta 333 R20 10-20 Övrig kärna 1 47 Flinta 334 R20 10-20 Spån 1 3 Flinta 335 R20 10-20 Kort spånfragment 3 8 Flinta 336 R20 10-20 Mikrospån 5 1 Flinta 337 R20 10-20 Splitter 14 3 Flinta 338 R20 10-20 Avslag 18 38 Flinta 339 R20 10-20 Övrig flinta 23 83 Flinta 340 R21 10-20 Mikrolit G 1 1 Flinta Högnipen, bränd 341 R21 10-20 Mikrolit G 1 1 Flinta Högnipen 342 R21 10-20 Plattformskärna F 1 82 Flinta 343 R21 10-20 Spån 5 17 Flinta 344 R21 10-20 Mikrospån 7 3 Flinta 345 R21 10-20 Avslag 48 181 Flinta 346 R21 10-20 Övrig flinta 20 542 Flinta 347 R22 0-10 Avslag med retusch 1 2 Flinta 348 R22 0-10 Kärnfragment B 1 6 Flinta 349 R22 0-10 Spån 1 1 Flinta

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 350 R22 0-10 Avslag 14 51 Flinta 351 R22 0-10 Övrig flinta 17 57 Flinta 352 R22 10-20 Mikrolit A 1 1 Flinta 353 R22 10-20 Mikrospån 3 2 Flinta 354 R22 10-20 Avslag 12 27 Flinta 355 R22 10-20 Övrig flinta 14 27 Flinta 356 R24 0-10 Kärnyxa 1 62 Flinta 357 R24 0-10 Avslag 30 281 Flinta 358 R24 0-10 Övrig flinta 12 152 Flinta 359 R24 10-20 Avslag 12 106 Flinta 360 R24 10-20 Övrig flinta 3 25 Flinta 361 R25 10-20 Skivyxa 1 62 Flinta Förarbete 362 R25 10-20 Mikrolit A 1 1 Flinta 363 R25 10-20 Avslagsskrapa A 1 8 Flinta 364 R25 10-20 Avslag med retusch 1 14 Flinta 365 R25 10-20 Spån med retusch 1 6 Flinta 366 R25 10-20 Övrigt redskap 1 36 Flinta Kölformigt avslag m 367 R25 10-20 Plattformskärna C 1 35 Flinta 368 R25 10-20 Plattformskärna C 1 35 Flinta 369 R25 10-20 Kärnfragment A 1 8 Flinta 370 R25 10-20 Övrig kärna 1 440 Flinta 371 R25 10-20 Spån 19 43 Flinta 372 R25 10-20 Kort spånfragment 8 9 Flinta 373 R25 10-20 Mikrospån 17 5 Flinta 374 R25 10-20 Splitter 26 5 Flinta

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 375 R25 10-20 Avslag 134 404 Flinta 376 R25 10-20 Övrig flinta 47 97 Flinta 377 R26 10-20 Skivyxa 1 61 Flinta Förarbete 378 R26 10-20 Avslagsskrapa A 1 11 Flinta Bränd 379 R26 10-20 Borrspets 1 4 Flinta 380 R26 10-20 Avslag med retusch 1 2 Flinta 381 R26 10-20 Avslag med retusch 1 10 Flinta 382 R26 10-20 Avslag med 1 6 Flinta 383 R26 10-20 Avslag med 1 18 Flinta 384 R26 10-20 Plattformskärna C 1 39 Flinta 385 R26 10-20 Plattformskärna C 1 61 Flinta 386 R26 10-20 Kärnfragment B 1 9 Flinta 387 R26 10-20 Kärnfragment B 1 10 Flinta 388 R26 10-20 Kärnfragment B 1 12 Flinta 389 R26 10-20 Spån 19 44 Flinta 390 R26 10-20 Kort spånfragment 9 14 Flinta 391 R26 10-20 Mikrospån 22 5 Flinta 392 R26 10-20 Splitter 27 7 Flinta 393 R26 10-20 Avslag 186 870 Flinta 394 R26 10-20 Övrig flinta 67 426 Flinta 395 R26 10-20 Plattformskärna C 1 24 Flinta 396 R26 10-20 Kärnfragment A 1 11 Flinta 397 A2 Avslag med retusch 1 5 Flinta 398 A2 Spån 1 2 Flinta 399 A2 Avslag 2 17 Flinta

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 400 A2 Övrig flinta 2 8 Flinta 401 A10 Mikrolit A 1 2 Flinta 402 A10 Mikrolit A 1 2 Flinta 403 A10 Mikrolit G 1 1 Flinta Högnipen 404 A10 Mikrolit G 1 1 Flinta Högnipen 405 A10 Avslag med retusch 1 7 Flinta 406 A10 Spånskrapa A 1 1 Flinta 407 A10 Spån med inhak 1 3 Flinta 408 A10 Spån med inhak 1 5 Flinta 409 A10 Spån med inhak 1 10 Flinta 410 A10 Plattformskärna F 1 28 Flinta 411 A10 Plattformskärna F 1 102 Flinta 412 A10 Plattformskärna F 1 35 Flinta 413 A10 Kärnfragment C 1 7 Flinta 414 A10 Spån 50 193 Flinta 415 A10 Kort spånfragment 20 28 Flinta 416 A10 Mikrospån 20 8 Flinta 417 A10 Splitter 101 18 Flinta 418 A10 Avslag 331 1184 Flinta 419 A10 Övrig flinta 137 391 Flinta 420 A10 Skärva 1 1 Keramik 421 A10 Glättsten 1 563 Bergart Ev. knacksten 422 A10 Mikrolit G 1 1 Flinta 423 A10 Mikrolit G 1 1 Flinta 424 A10 Kombinerat redskap 1 84 Flinta Borrspets och skrapa

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 425 A10 Avslagsskrapa A 1 56 Flinta 426 A10 Avslagsskrapa A 1 8 Flinta Fragment 427 A10 Spånskrapa A 1 17 Flinta 428 A10 Avslag med inhak 1 1 Flinta 429 A10 Kärnfragment C 1 24 Flinta 430 A10 Stycke med tillhuggning 1 36 Flinta 431 A10 Plattformskärna C 1 103 Flinta 432 A10 Plattformskärna C 1 52 Flinta 433 A10 Plattformskärna D 1 62 Flinta 434 A10 Plattformskärna D 1 23 Flinta 435 A10 Spån 22 140 Flinta 436 A10 Kort spånfragment 5 6 Flinta 437 A10 Mikrospån 21 9 Flinta 438 A10 Splitter 87 20 Flinta 439 A10 Avslag 238 905 Flinta 440 A10 Övrig flinta 126 348 Flinta 441 A10 Skivyxa 1 34 Flinta Skadad/förarbete 442 A10 Mikrolit G 1 1 Flinta Högnipen 443 A10 Kniv 1 3 Flinta 444 A10 Stycke med 1 57 Flinta 445 A10 Avslag med retusch 1 11 Flinta 446 A10 Avslag med retusch 1 2 Flinta 447 A10 Kärnborr 1 156 Flinta 448 A10 Skrapa 1 3 Flinta Fragment 449 A10 Plattformskärna B 1 32 Flinta

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 450 A10 Plattformskärna C 1 44 Flinta 451 A10 Kärnfragment B 1 13 Flinta 452 A10 Övrig kärna 1 49 Flinta 453 A10 Kärnfragment C 1 22 Flinta 454 A10 Kärnfragment C 1 2 Flinta 455 A10 Knacksten 1 58 Flinta Fragment 456 A10 Spån 10 54 Flinta 457 A10 Kort spånfragment 12 22 Flinta 458 A10 Avslag 183 868 Flinta 459 A10 Övrig flinta 75 861 Flinta 460 A10 Borrspets 1 4 Flinta 461 A10 Mikrospån 10 3 Flinta 462 A10 Splitter 43 10 Flinta 463 A10 Glättsten 1 741 Bergart Osäker 464 A10 Glättsten 1 94 Bergart Osäker 465 A10 Glättsten 1 55 Bergart Osäker 466 A12 Kärnyxa 1 38 Flinta 467 A12 Avslagsskrapa A 1 11 Flinta 468 A12 Spånskrapa A 1 12 Flinta 469 A12 Avslag med retusch 2 21 Flinta 470 A12 Kniv 1 1 Flinta 471 A12 Plattformskärna C 1 32 Flinta 472 A12 Plattformskärna C 1 54 Flinta 473 A12 Plattformskärna C 1 38 Flinta 474 A12 Plattformskärna D 1 58 Flinta

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 475 A12 Plattformskärna D 1 68 Flinta 476 A12 Plattformskärna D 1 60 Flinta 477 A12 Spån 11 40 Flinta 478 A12 Kort spånfragment 5 5 Flinta 479 A12 Mikrospån 3 1 Flinta 480 A12 Splitter 30 4 Flinta 481 A12 Avslag 137 650 Flinta 482 A12 Övrig flinta 149 2009 Flinta 483 A12 Plattformskärna C 1 143 Flinta 484 A13 Avslag 3 4 Flinta 485 A13 Plattformskärna C 1 51 Flinta 486 A14 Avslag 2 8 Flinta 487 A15 Avslag 4 10 Flinta 488 A16 Mikrolit A 1 1 Flinta 489 A16 Avslag med retusch 1 13 Flinta 490 A16 Plattformskärna D 1 62 Flinta 491 A16 Kärnfragment B 1 30 Flinta 492 A16 Kärnfragment B 1 16 Flinta 493 A16 Kärnfragment C 1 37 Flinta 494 A16 Spån 15 40 Flinta 495 A16 Kort spånfragment 5 7 Flinta 496 A16 Mikrospån 6 3 Flinta 497 A16 Avslag 107 411 Flinta 498 A16 Övrig flinta 17 134 Flinta 499 Omr A Spån 1 2 Flinta Avbaningsfynd

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 500 Omr A Mikrospån 1 1 Flinta Avbaningsfynd 501 Omr A Avslag 6 49 Flinta Avbaningsfynd 502 Omr A Övrig flinta 7 63 Flinta Avbaningsfynd 503 Omr A Spån 3 18 Flinta Profil 504 Omr A Mikrospån 2 1 Flinta Profil 505 Omr A Avslag 6 157 Flinta Profil 506 Omr A Övrig flinta 5 76 Flinta Profil 507 Omr B Plattformskärna D 1 32 Flinta Avbaningsfynd 508 Omr B Avslag 2 51 Flinta Avbaningsfynd 509 Omr C Kniv 1 4 Flinta Avbaningsfynd 510 Omr C Stycke med inhak 1 14 Flinta Avbaningsfynd 511 Omr C Avslag med retusch 1 11 Flinta Avbaningsfynd 512 Omr C Avslag med 1 21 Flinta Avbaningsfynd 513 Omr C Övrig kärna 1 217 Flinta Avbaningsfynd 514 Omr C Övrig kärna 1 97 Flinta Avbaningsfynd 515 Omr C Övrig kärna 1 62 Flinta Avbaningsfynd 516 Omr C Övrig kärna 1 39 Flinta Avbaningsfynd 517 Omr C Övrig kärna 1 54 Flinta Avbaningsfynd 518 Omr C Övrig kärna 1 31 Flinta Avbaningsfynd 519 Omr C Övrig kärna 1 27 Flinta Avbaningsfynd 520 Omr C Övrig kärna 1 24 Flinta Avbaningsfynd 521 Omr C Kärnfragment A 1 13 Flinta Avbaningsfynd 522 Omr C Spån 8 29 Flinta Avbaningsfynd 523 Omr C Kort spånfragment 2 4 Flinta Avbaningsfynd 524 Omr C Mikrospån 3 2 Flinta Avbaningsfynd

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 525 Omr C Avslag 70 338 Flinta Avbaningsfynd 526 Omr C Övrig flinta 46 650 Flinta Avbaningsfynd 527 Omr C Skärva 5 10 Keramik Avbaningsfynd 528 Omr C Kärnyxa 1 47 Flinta Kulturlager. Fragment 529 Omr C Segmentkniv 1 2 Flinta Kulturlager 530 Omr C Spånskrapa A 1 2 Flinta Kulturlager 531 Omr C Avslag med inhak 1 30 Flinta Kulturlager 532 Omr C Avslag med inhak 1 23 Flinta Kulturlager 533 Omr C Avslag med 1 70 Flinta Kulturlager 534 Omr C Avslag med retusch 1 61 Flinta Kulturlager 535 Omr C Avslag med retusch 1 24 Flinta Kulturlager 536 Omr C Avslag med retusch 1 24 Flinta Kulturlager 537 Omr C Avslag med retusch 1 46 Flinta Kulturlager 538 Omr C Avslag med retusch 1 20 Flinta Kulturlager 539 Omr C Avslag med retusch 1 27 Flinta Kulturlager 540 Omr C Avslag med retusch 1 19 Flinta Kulturlager 541 Omr C Avslag med retusch 1 10 Flinta Kulturlager 542 Omr C Avslag med retusch 1 11 Flinta Kulturlager 543 Omr C Avslag med retusch 1 3 Flinta Kulturlager 544 Omr C Plattformskärna B 1 22 Flinta Kulturlager 545 Omr C Plattformskärna C 1 11 Flinta Kulturlager 546 Omr C Plattformskärna C 1 27 Flinta Kulturlager 547 Omr C Plattformskärna C 1 81 Flinta Kulturlager 548 Omr C Plattformskärna C 1 6 Flinta Kulturlager 549 Omr C Plattformskärna C 1 11 Flinta Kulturlager

GSMA 170002 : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 550 Omr C Övrig kärna 1 19 Flinta Kulturlager 551 Omr C Övrig kärna 1 58 Flinta Kulturlager 552 Omr C Övrig kärna 1 33 Flinta Kulturlager 553 Omr C Övrig kärna 1 23 Flinta Kulturlager 554 Omr C Övrig kärna 1 10 Flinta Kulturlager 555 Omr C Övrig kärna 1 14 Flinta Kulturlager 556 Omr C Kärnfragment B 1 7 Flinta Kulturlager 557 Omr C Spån 5 8 Flinta Kulturlager 558 Omr C Kort spånfragment 4 5 Flinta Kulturlager 559 Omr C Mikrospån 19 6 Flinta Kulturlager 560 Omr C Splitter 61 17 Flinta Kulturlager 561 Omr C Avslag 392 1620 Flinta Kulturlager 562 Omr C Avslag med retusch 1 1 Flinta Kulturlager 563 Omr C Övrig flinta 231 1630 Flinta Kulturlager 564 Omr C Skärvor 30 128 Krita Kulturlager. Två 565 Omr C Bränd lera 4 16 Lera Kulturlager 566 Omr C Bit 1 58 Kvarts Kulturlager

BILAGA 1. Schaktbeskrivning - Förundersökningen Schaktnr Lagerbeskrivning (m) Fynd/anläggningar Kommentar 1 3 x 1 m 0-15 Humus 15-30 Sand Inslag av mindre sten. Fynd av slagen flinta; spån, skrapa. - 2 3 x 1 m Grävdes 0,6 m djup. 3 3 x 1 m 0-60 cm Fyllnadsmassor 4 3 x 1 m 0-30 cm Sand På 0,5m djup framträdde en anlägg- - ning, innehöll kol och flinta. - Omöjligt att komma djupare. Rikt på flinta, samt en bit keramik 5 3 x 1 m Direkt under torven - framträdde en kokgrop i schakthörnet. Den började under torven och var minst 40cm djup. Kolrikt med stora och små stenar. Mycket flintavslag. 6 2 x 0,5 m - - 0-85 Fyllnadsmassor 7 2 x 0,5m - Enbart fyllnadsmassor 8 3 x 1 m Flinta åtminstone ned till 40cm. - Stenig mark från 20cm 9 2 x 0,5 m - Framkom berg direkt under torven. 10 2 x 0,5 m En hel del flinta, bl.a. en kärna Grävdes i slutting och var 50-70 cm djupt. Ca 22 m.ö.h. 11 2 x 0,5 m - Berg direkt under vegetations skiktet. 12 2 x 0,5 m 0-45 cm. Fylle med humus 45-85 cm. Matjord 85 omrörd morän - - 1

BILAGA 2. Meterrutsbeskrivning - Undersökningen Rut nr Beskrivning 1 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Rikt med flinta mellan nivå 1 och 2. Keramikskärva i nivå 1. Inslag av större stenar (upp till ca 0,2m stora) i botten av nivå 2. 2 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Fyndmängden är som störst i övergången mellan nivå 1 och 2. 3 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Plågat av recenta störningar och större stenar. Fyndmängden som störst i delen som gränsar mot Ruta 1. Enbart nivå 1 grävdes p.g.a. mycket få fynd i nivåns nedersta del (0,08-0,1 m). Vid nivåns slut var marken steril. 4 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. I botten av nivå 2 påträffades en anläggning med kol, fynd av spån, och bränd sten. Rutan grävdes endast till 0,15m innan anläggningen framkom. 5 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Mycket stenig i nivå 2. 6 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Grävdes i nivåerna 0-5, 5-10 och 10-15. Därefter framkom samma anläggning som framkom i Ruta 4. 7 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Rutan grävdes i nivåerna 0-5, 5-10, 10-15. Fynd av skivyxa. 8 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Grävdes i två nivåer. Nivå 1 var kraftigt påverkat av FU-schakt. 9 Nivå 1 endast spadat genom. Nivå 2 genomgicks på hackbord. Där under mörkt, sotigt och oregelbundet lager med mycket fynd av flinta. Jfr R8 och R10. (Troligtvis samma marktyp som yta B) 10 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Grävdes enbart t.o.m. nivå 1, som mest utgjordes av matjord och störda skickt. 11 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Nivå 1 utgjordes av matjord och sandig silt. Mycket fyndfattigt. Nivå 2 utgjordes av rödbrun grusig sand. Eventuellt störd yta i samband med anläggning av GC-bana 12 Nivå 1 endast spadat genom. Nivå 2 genomgånget på hackbord. Sentida störning i rutans södra hörn, med inslag av tegel och rödgods. Under 20cm djup kommer ett lager med spån, möjligtvis samma som i anläggning 10 13 Halva nivå 1 (0-5cm) spadades genom. Därefter tilltog fyndmängden kraftigt varefter resten (5-10cm) av nivån genomgicks på hackbord. Nivå 2 genomgicks på hackbord. Fynd av två skivyxor. Under nivå 2 framkom en nivå med spån. 14 Nivå 1 skottades undan då det var en kraftigt stört av provschakt från förundersökning. Nivå 2 genomgicks på hackbord, med var också det stört av provschakt. Mot botten framkom kanten på anläggning 10 mot R9. 1

Göteborgs Stadsmuseum 15 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Fyndmängden avtar snabbt under nivå 1, och sterilt grus uppträder redan på 15cm djup. 16 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Mest fyndrikt i botten av nivå 1 och övre delen av nivå 2. 17 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Nivå 1 bestod av grus och sten, något leraktigt och fuktigt. Fynd av lihultsyxa. Nivå 2 var ännu grusigare och stenigare, färre fynd med två fina spån. 18 Rutan är störd av påförd lera och matjord i V delen. Nivå 1 därför endast spadad genom. Nivå 2 genomgånget på hackbord. 19 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Grävd i två nivåer. 20 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Störning i övre delen av rutan. I rutan påträffades en bränd yta med kol och en hel del flinta. Trolig härd, som mättes in som A12. 21-22 SO-delen av område A. Grävdes ner till och med nivå 2. Nivå 1 var stört och skottades genom. På botten av R22 kom berg. 23 Grävdes ej. 24 Nivå 1 bestod av grus och sten, något leraktigt och fuktigt. Nivå 2 var ännu grusigare och stenigare, fynd av kärnyxa. 25 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Nivå 1 spadad genom. Nivå 2 genomgicks på hackbord. 26 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Nivå 1 spadad genom. Nivå 2 genomgicks på hackbord. A16 påträffades under nivå 2. 2

A2 Härd 1 m i diameter BILAGA 3. Anläggningsbeskrivningar - Undersökningen Anl-nr Typ Mått (m) Beskrivning A1 Härd 1,7 x 1,5 m Oregelbunden. Anläggningen var i N delen skadad av FU-schakt. Ett tiotal stenar i ytan, ca 0,15 0,3m i diameter, samt i S delen stort antal mindre stenar, ca 0,05-0,10 m i diameter. I N och Ö delen kolrik fyllning i ytan, i övrigt brunsandig silt. Endast Ö delen visar sig utgöra en anläggning av typ Härd, ca 0,65m i diameter, med fyllning av sandig kol och enstaka skärvstenar. Ca 0,05m djup. V om härden är en grop, troligen ett stenlyft. Kolprov togs och skickades. Yta av kol och stenar ca 0,12 0,26 m stora. Anläggningen är delvis störd i S av sentida aktiviteter. De översta stenarna kan delvis blivit rubbade. Kolprov togs och skickades. A3 Utgår - - A4 Utgår - - A5 Utgår - - A6 Utgår - - A7 Utgår - - A8 Utgår - - A9 Utgår - - A10 Kulturlager 2 x 2 m Stor omfattande kolblandad yta med A11 Kokgrop 2,3 x 1,6 m 0,3m djup mycket fynd av spån, flintredskap och avslag. Troligen en eller flera härdar eller hyddbotten. Kolprov togs och skickades. Kokgrop, rektangulär till formen. Under ett kompakt lager av skörbrända stenar, 0,1 0,3 m stora, fanns ett kompakt kollager, 0,1m tjockt mot den grusiga bottnen. 0,5m2 av det västra hörnet framtogs ej. Kolprov togs och skickades. 1

Göteborgs Stadsmuseum A12 Härd 0,4 x 0,4 m Härd. Innehöll brändflinta. Kolprov och A13 Grop 0,3 x 0,2 m 0,13 m djup Makrofossilprov är taget. Centralt i anläggningen var kollagret ca 0,1m tjockt. Mycket kompakt. Påträffad under A10. I gropen låg några enstaka flintor. Fylld med kolrik sand. 0,13m djup A14 Härdbotten 0,2 x 0,2 m Härdbotten centralt i A10. Ett par skörbrända stenar framkom i anläggningen. A16 Grop 1 x 1 m 0,35 m djup Kolprov togs och skickades under benämning A10 kolprov 2 A15 Härd 0,3 x 0,3 m Härd längt ner i södra delen av R21. Härden är delvis framme, uppskattningsvis 80%. Delvis ned på härdens yta är en sentida störning. Kolprov togs och skickades. Grop med grusig sand, inritad i profilritning. 2

Bilaga 4. Anläggningar, foton och ritningar Undersökningen A1 1 - Kol 2 - Grus

Göteborgs stadsmuseum A2 2

Bilaga 4 A3 A4 3

Göteborgs stadsmuseum A5 A6 4

Bilaga 4 A6 A7 5

Göteborgs stadsmuseum A8 A9 6

Bilaga 4 A10 1 - Kolrikt gruslager 2 - Brungult grus 7

Göteborgs stadsmuseum A11 1 - Lager med skörbrända stenar och kol 2 - Kompakt kollager 3 - Grus och sten 8

Bilaga 4 A14 A15 9

Göteborgs stadsmuseum Profil Område A 1 - Sentida påförda jordlager 2- Kulturlager 3 - Kolrikt kulturlager 4 - Grus och sten utan fynd A16 - Diffus grop med grus, sand/siltaktig 10

Bilaga 5. 14 C-dateringar Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua-56534 2192±27BP Ua-56535 2004±27BP Ua-56536 7137±32BP Ua-56537 7113±32BP Ua-56538 1939±27BP Ua-56539 8908±35BP Ua-56540 6938±32BP Ua-56541 1922±27BP 10000CalBC 8000CalBC 6000CalBC 4000CalBC 2000CalBCCalBC/CalAD Calibrated date 14 C-analyser, samlade.

Göteborgs stadsmuseum Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 2400BP 2300BP 2200BP 2100BP 2000BP Ua-56534 : 2192±27BP 68.2% probability 360BC (46.9%) 280BC 240BC (21.3%) 190BC 95.4% probability 370BC (95.4%) 180BC 500CalBC 400CalBC 300CalBC 200CalBC 100CalBCCalBC/CalAD100CalAD Calibrated date Anläggning A1. Härd. Område C - 14 C datering. Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 2200BP 2100BP 2000BP 1900BP 1800BP Ua-56535 : 2004±27BP 68.2% probability 45BC (68.2%) 25AD 95.4% probability 60BC (95.4%) 70AD 300CalBC 200CalBC 100CalBCalBC/CalAD100CalAD 200CalAD 300CalAD Calibrated date Anläggning A2. Härd. Område C - 14 C datering. 2

14 C-dateringar Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 7400BP 7300BP 7200BP 7100BP 7000BP 6900BP Ua-56536 : 7137±32BP 68.2% probability 6050BC ( 2.6%) 6040BC 6035BC (65.6%) 5985BC 95.4% probability 6070BC (90.6%) 5980BC 5950BC ( 4.8%) 5920BC 6800BP 6400CalBC 6200CalBC 6000CalBC 5800CalBC Calibrated date Anläggning A10. Kulturlager. Område A - 14 C datering. Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 7400BP 7300BP 7200BP 7100BP 7000BP 6900BP Ua-56537 : 7113±32BP 68.2% probability 6025BC (58.2%) 5980BC 5940BC (10.0%) 5925BC 95.4% probability 6060BC (75.2%) 5970BC 5950BC (20.2%) 5910BC 6800BP 6300CalBC6200CalBC6100CalBC6000CalBC5900CalBC5800CalBC5700CalBC Calibrated date Anläggning A14. Härd. Område A - 14 C datering. 3

Göteborgs stadsmuseum Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 2200BP 2100BP 2000BP 1900BP 1800BP Ua-56538 : 1939±27BP 68.2% probability 20AD (64.6%) 85AD 105AD ( 3.6%) 115AD 95.4% probability AD (95.4%) 130AD 1700BP 200CalBC CalBC/CalAD 200CalAD 400CalAD Calibrated date Anläggning A11. Kokgrop. Område C - 14 C datering. Radiocarbon determination 9200BP 9100BP 9000BP 8900BP 8800BP 8700BP 8600BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua-56539 : 8908±35BP 68.2% probability 8220BC (19.9%) 8160BC 8120BC (48.3%) 7980BC 95.4% probability 8240BC (95.4%) 7960BC 8500BP 8400CalBC 8200CalBC 8000CalBC 7800CalBC 7600CalBC Calibrated date Anläggning A12, R20. Härd. Område A - 14 C datering. 4

14 C-dateringar Radiocarbon determination 7300BP 7200BP 7100BP 7000BP 6900BP 6800BP 6700BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua-56540 : 6938±32BP 68.2% probability 5845BC (68.2%) 5750BC 95.4% probability 5900BC (95.4%) 5730BC 6600BP 6000CalBC 5800CalBC 5600CalBC Calibrated date Anläggning A15, R21. Härd. Område A - 14 C datering. Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 2100BP 2000BP 1900BP 1800BP 1700BP Ua-56541 : 1922±27BP 68.2% probability 55AD (68.2%) 125AD 95.4% probability 10AD (95.4%) 140AD 200CalBC 100CalBCalBC/CalAD100CalAD200CalAD300CalAD400CalAD Calibrated date Utkastlager. Område C - 14 C datering. 5

VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1739 Vedartsanalyser på material från Västra Götaland, Göteborg 478:1. Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/420 29 5713-0460 650613-6255 670 20 GLAVA E-post: vedlab@telia.com www.vedlab.se

VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1739 2017-06-16 Vedartsanalyser på material från Västra Götaland, Göteborg 478:1. Uppdragsgivare: Ulf Ragnesten/Göteborgs stadsmuseum Arbetet omfattar åtta kolprov från en lokal med spår från flera tidsperioder, mesolitikum till järnålder. Proverna innehåller kol från sex olika trädslag, al, björk, ek, salix, tall och rönn eller oxel. Proverna från A 12 och 15 med tall respektive ek kan ge hög egenålder. Övriga prover bör kunna ge mer tillförlitliga dateringar. Prov 15 innehåller vassa avslag av flinta. Dessa ligger i en separat påse nu. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag 1 Härd 31,8g 0,4g 5 bitar Al 4 bitar Björk 1 bit 2 Härd 108,4g 6,6g 7 bitar Ek 4 bitar Salix 3 bitar Utplockat för 14 C-dat. Al 32mg Salix 150mg 10 1 Kollager 249,3g <0,1g 1 bit Rönn/Oxel 1 bit Rönn/Oxel 71mg 10 2 Kollager 99,6g 0,2g 2 bitar Ek 1 bit Rönn/Oxel 1 bit Rönn/Oxel 68mg 11 Kokgrop 151,7g 23,6g 16 bitar Al 16 bitar Al 715mg 12 Härd/Eldplats 19,2g 0,8g 5 bitar Tall 5 bitar Tall 43mg 15 Härd 55,6g 1,5g 3 bitar Ek 3 bitar Ek 76mg Flinta Kulturlager 0,3g 0,1g 1 bit Björk 1 bit Björk 21mg Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås 670 20 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E-post: vedlab@telia.com www.vedlab.se

De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt ålder Al Gråal Klibbal Alnus sp. Alnus incana Alnus glutinosa 120 år Klibbalen är starkt knuten till vattendrag. Gråalen är mer anpassningsbar Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt och ger mycket glöd. Klibbalen kom söderifrån ca 5000 f.kr. Gråalen vandrar in norrifrån ett par tusen år senare Björk Glasbjörk Vårtbjörk Ek Sorbus Rönn Oxel Salix Stort släkte med sälgar, pilar och viden Tall Betula sp. Betula pubescens Betula pendula Quercus robur Sorbus sp. Sorbus aucuparia Sorbus intermedia 300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande. 500-1000 år Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel. 120 år Anspråkslös vad gäller jordmån men ljuskrävande Salix sp. 60 år Varierande anspråk vad gäller jordmån. De flesta arter är dock ljusälskande Pinus silvestris 400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat. Energirik ved ger mycket glöd. Hård och stark men känslig för röta. Räfspinnar, lieorv, yxskaft, skidor Mjuk och lätt ved. Dåligt som bränsle och virke. Stark och hållbar. Konstruktionsvirke, stolpar, pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) takspån, tjärbloss, träkol, tjärbränning Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år. Bark kvistar och löv till kreatursfoder. Bär till sylt mm Rönn och oxel går ej att skilja med vedartsanalys. Oxeln växer upp till Värmlands- Upplandsgränsen. Barken har använts till garvning. Underbarken till nödmjöl, årsskott kokades för C- vitaminerna. Även som kreatursfoder Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover.

OSTEOLOGISK RAPPORT 2017-08 STENÅLDERS- OCH JÄRNÅLDERSLOKALER GÖTEBORG 478:1 ASTRID LENNBLAD BOHUSLÄNS MUSEUM