NÅGRA AV DE VIKTIGASTE FYNDEN FRÅN Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret Årsrapport 2016
Årsrapport 2015 års resultat Svenska Hjärt- lungräddningsregistret Författare, registerhållare och ansvarig utgivare Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Institutionen för vårdvetenskap Prehospen Högskolan i Borås, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Registercentrum i Västra Götaland Systemutvecklare teknik och analys Jonny Lindqvist Registercentrum Västra Götaland, Systemutvecklare Christer Svensson VGR IT Västra Götalandsregionen, Systemutvecklare Koordinatorer Solveig Aune Leg. sjuksköterska, HLR-enheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Svenska Hjärtstartarregistret Jacob Hollenberg Projektledare för Svenska Hjärtstartarregistret Svenska Utbildningsregistret i Hjärt-lungräddning Marie-Louise Södersved Källestedt Med dr, Leg sjuksköterska Kliniskt forsknings centrum i Västmanland Grafisk form Malin Redvall www.reddesign.se Foto på fronten: Mona W. Claussen Anneli Strömsöe Med dr, Leg. sjuksköterska, Mälardalens högskola, Ambulanssjukvården, Landstinget Dalarna Huvudman Västra Götalandsregionen 413 45 Göteborg Arbetsgruppen för PROM Kristofer Årestedt Med dr, Leg. sjuksköterska, Linnéuniversitetet Kalmar Johan Israelsson Leg. sjuksköterska, Länssjukhuset i Kalmar Anders Bremer PhD, Leg sjuksköterska, Högskolan Borås föreningen ledningsansvariga inom svensk ambulanssjukvård Svenska rådet för hjärt- lungräddning
Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret Årsrapport 2015 Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret kartlägger alla fall av plötsliga och oväntade hjärtstopp i Sverige där hjärt-lungräddning har påbörjats. Registret har funnits sedan 1990 och består av två huvudavsnitt (Hjärtstopp Figur 1: Antal rapporterade räddade liv per år 2006 2015 i Sverige efter hjärtstopp utanför och på sjukhus. 1400 1225 1050 875 700 351 1307 525 350 175 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 utanför sjukhus och Hjärtstopp på sjukhus). Kartläggningen utanför sjukhus påbörjades 1990 och inkluderar idag 82 697 fall. Kart läggningen av hjärtstopp på sjukhus påbörjades 2005 och inkluderar idag 20 136 fall. I figur 1 visas antalet räddade liv per år när HLR-verksamheten på och utanför sjukhus slås ihop. Figuren visar att denna siffra successivt ökat under de senaste åren och att idag drygt 1 300 människoliv årligen räddas av HLR-verksamheten i Sverige. Tabell 1. De 10 regioner som räddat flest liv per 100 000 invånare och år 2015. 1. Blekinge 24 2. Kalmar 21 3. Östergötland 18 4. Södermanland 17 5. Västerbotten 16 5. Dalarna 16 7. Skåne 15 7. Västra Götaland 15 9. Jönköping 14 10. Norrbotten 12 10. Stockholm 12 10. Örebro 12 I tabell 1 visas de 10 regioner i landet som under 2015 har räddat flest liv per 100 000 personer och år. Framgångsrikast har man varit i Blekinge där hela 24 liv räddats.
Hjärtstopp utanför sjukhus I figur 2 visas att antalet rapporterade räddade liv per år efter hjärtstopp utanför sjukhus successivt ökat för att år 2015 nå den hittills högsta nivån 586 fall. Figur 2: Antal rapporterade räddade liv per år 2006 2015 i Sverige efter hjärtstopp utanför sjukhus. 600 500 400 300 200 119 586 100 0 1992 1995 2000 2005 2010 2015 Som ses i figur 3 så har den procentuella överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus också successivt ökat och har under de senaste 3 åren pendlat mellan 10 och 11%. Denna ökning ses framför allt bland patienter där den första registrerade rytmen var ett kammarflimmer vilket illustreras i figur 4. Figur 3. Andelen patienter som levde efter 30 dagar mellan 1992 och 2015. 12 % 10 % 4,5 % 8 % 6 % 11 % 4 % 2 % 0 % 1992 1995 2000 2005 2010 2015 Figur 4. Andel patienter som levde efter 30 dagar i relation till om kammarflimmer förelåg eller ej. 35 % 30 % VF/VT Ej VF/VT 34 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 12 % 1 % 4 % 0 % 1992 1995 2000 2005 2010 2015
Figur 5. Andel fall med kammar flimmer som defibrillerats före ambulansens ankomst. % 30 25 20 15 10 5 0 7 2009 12 2010 17 2011 22 2012 28 20 27 2013 2014 2015 Man bör dock notera att även bland patienter som inte har kammarflimmer så förefaller överlevnaden att öka även om den fortfarande är väldigt låg. En av anledningarna till den ökade överlevnaden vid kammar flimmer är sannolikt att en ökande andel erhållit defibrillering innan ambulansen kommit fram vilket illustreras i figur 5. Figur 6: Antal rapporterade räddade liv per år 2006 2015 i Sverige efter hjärtstopp på sjukhus. 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2006 196 2007 2008 748 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hjärtstopp på sjukhus I figur 6 visas antalet rapporterade räddade liv per år. Överlevnaden efter hjärtstopp på sjukhus är betydligt högre jämfört med överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus. I figur 7 visas den procentuella överlevnaden efter hjärtstopp Figur 7. Andel patienter vid liv efter 30 dagar i relation till plats för hjärtstopp 70 % 60 % 50 % 63 % 52 % 40 % 39 % 30 % 33 % 32 % 31 % 31 % 20 % 17 % 10 % 0 % Angiolab. Operationsavd. HIA Akutintag Mott, lab, rtg IVA Vårdavd. Annan
på sjukhus i relation till var hjärtstoppet inträffade. Överlevnaden är högst när hjärtstoppet inträffade på Angiolab. och den är lägst när hjärtstoppet inträffade på en vårdavdelning. Tiden från inträffat hjärtstopp till defibrillering varierar beroende på var på sjukhuset som hjärtstoppet inträffar vilket illu strerasi figur 8. Det finns ett starkt samband mellan tid från inträffat hjärtstopp till defibrillering och chansen till överlevnad även vid hjärtstopp på sjukhus (figur 9). Andelen fall med kammarflimmer som defibrilleras inom de tre första minuterna efter inträffat hjärtstopp är hög och ökar (figur 10). Detta är sannolikt en av orsakerna till att överlevnaden bland patienterna med kammarflimmer också ökat sedan registreringen påbörjades (figur 11). Figur 8. Mediantid (min) från hjärtstopp till defi brillering i relation till var hjärtstoppet inträffade. Angiolab. HIA IVA Operations avd. Mot, lab, rtg Akutintag Vårdavdelning Annan 0 1 2 3 4 min. Figur 9. Andelen patienter vid liv efter 30 dagar i re l ation till tid mellan hjärtstopp och första defibrillering vid kammarflimmer 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 72 0-1 58 2-3 (10 sek) 35 >3 Tid från hjärtstopp till defibrillering (min) Figur 10. Andel kammarflimmer defibrillerade inom 3 min efter hjärtstopp över tid. 100 % 95 % 90 % 85 % 80 % 75 % 70 % 65 % 60 % 80 % 88 % 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Figur 11 Andel patienter med kammarflimmer vid liv efter 30 dagar. 70 % 65 % 60 % 55 % 50 % 45 % 40 % 35 % 30 % 50 % 2006 2007 2008 2009 Konklusion 62 % 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hjärt-lungräddningsverksamheten i Sverige räddar idag drygt 1 300 människoliv årligen. Detta är ett imponerande kvitto på de stora satsningar som görs runt om i landet för att förbättra HLR-verksamheten. Bland överlevare såväl efter hjärtstopp på som utanför sjukhus så har den stora majoriteten en relativt väl bevarad cerebral funktion. För vidare läsning Den fullständiga rapporten finns för nedladdning på www.hlr.nu.
k e d j a n s o m r ä d d a r l i v