LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF SKÅNE PROTOKOLL 2015-03-24 Stämmoprotokoll Tid 09.30-16.30 Plats Aulan, Alnarp 1 Välkommen Marianne Andersson hälsade alla varmt välkomna till LRF Skånes regionstämma. Ordföranden hälsade välkommen till fullmäktige, alla gäster, företrädare för LRFs riksförbundsstyrelse, representanter för de ekonomiska föreningarna och media, m.fl. 2 Parentation Ett antal medlemmar och förtroendevalda har lämnat oss under året. Vi känner stor saknad och hedrar de bortgångna med en stunds stillhet. 3 Anförande Marianne Andersson, ordförande, konstaterade i sitt hälsningsanförande 2014 var ett ganska händelserikt år med bl.a. flera politiska val. Livsmedelsfrågan har kommit upp klart till ytan, svenskt kött har fått ett uppsving då handeln har visat man vill ha ett säkert och sunt kött utan MRSA, det har pratats närodlat, härodlat, konsumenterna ifrågasätter nu om det är rimligt med alla transporter. TV har ett antal program där bönder deltar och man vill ha en bonde med i alla program! Att vara bonde är raktivt nu! Att blanda sig med andra i övriga företagarvärlden det är faktiskt utvecklande och vi är intressanta i deras ögon. Tillsammans kan vi vinna de strategiska, viktiga och avgörande matcherna. Spelplanen ska vara tydlig, trovärdig och full med kunskap och vi behöver alla jobba för samma mål. 4 Öppnande Ordföranden förklarade stämman för öppnad. 5 BE-stipendiater Marianne Andersson presenterade årets Bernhard Ekström-stipendiater: Sara Thunell, Löderup och Helen Nilsson, Vellinge. Ordförande överlämnade diplom och blommor.
6 Årets lokalavdelning Marianne Andersson, ordförande, presenterade årets utmärkelse Årets lokalavdelning i Skåne som gått till Tyringebygdens lokalavdelning. Ordföranden överlämnade diplom och blommor. 7 We Effect Glenn Oredsson, ledamot i LRF Skånes styrelse, presenterade We Effect och deras arbete. 8 Val av ordförande och vice ordförande vid stämman På valberedningens förslag utsåg stämman följande: Ordförande: Christer Mårtensson, Gärsnäs Vice ordförande: Lotte Melin, Osby Stämmoordföranden tackade för förtroendet. 9 Ordningsregler Stämmoordföranden uppmanade ombuden räcka upp sina nummerlappar när man önskar ordet. Anföranden bör hållas från talarstolen, vid kortare pass finns mikrofoner ute i lokalen tillgå. Yrkandena ska överlämnas skriftligt efter föredragande. Yttranderätt men ej förslagsrätt tillkommer även medlemmar som inte är valda ombud. Yttranderätt har också riksförbundsstyrelsens ledamöter. 10 Anmälan av styrelsens val av sekreterare Ordföranden anmälde styrelsen utsett: Sekreterare Helén Rosengren, Höör Protokollsekreterare Monica W-Borg, Höör Lena Henningsson-Jönsson, Höör 11 Röstlängden Anmäldes ombudsanmälan skett före stämman. Av noteringar i röstlängden framgick antalet röstberättigade var totalt 159 och fördelade enligt följande: A. Styrelsen 7 av 8 B. Lokalavdelningarnas fullmäktige 124 av 191 C. Kommungruppsordföranden 19 av 33 D. LRF Ungdomen 9 av 10. Beslutades fastställa röstlängden enligt ovan redovisade närvaronotering. 12 Val av protokolljusterare och rösträknare Till, jämte stämmoordförandena, justera stämmans protokoll valdes Lars Törner, Helsingborg och Per Eriksson, Anderslöv. 2
Valberedningen föreslog stämman som rösträknare vid stämman utse Ingvar Larsson, Verum Bertil Nilsson, Tomelilla Jan Greger Persson, Kävlinge - huvudansvarig Stämman beslutade enligt valberedningens förslag. Arbetet biträds av Jan Hultgren Göran Kihlstrand Anita Persson 13 Kallelse till stämman Redovisade sekreteraren sättet för stämmans kallande. Kent Olsson lyfte frågan om inte alla fullmäktige hade blivit stadgeenligt kallade, det handlande också om stadgar och reglementen från såväl riks som LRF Skåne och han önskade en förklaring. Marianne Andersson och Jan Hultgren redovisade vad som gäller när man väljer aktivt utträde ur LRF eller väljer inte betala sin medlemsavgift, samt redovisade LRFs stadgar. Stämman beslutade godkänna kallelsen till stämman. 14 Föredragningslistan Anmäldes styrelsens förslag till föredragningslista. Stämman beslutade fastställa föredragningslistan. 15 Styrelsens verksamhetsberättelse Anmäldes styrelsens verksamhetsberättelse för 2014, samt i densamma redovisad resultaträkning, samt balansräkning per den 31 december 2014 för den ideella föreningen. Helén Rosengren, regionchef, redovisade LEABs ekonomiska läge där LRF Skåne tilldelats 11.480 miljoner kronor. Anna Kristoffersson efterlyser mer information kring fördelningen där kommungrupperna ingår. Helén Rosengren redovisade hur fördelningen ser ut för kommungrupperna. Stämman beslutade med godkännande lägga verksamhetsberättelsen för 2014 till handlingarna. 3
16 Revisorernas berättelse Föredrog revisorn Michael Bengtsson revisorernas berättelse över granskningen av 2014 års verksamhet och förvaltning. Stämman beslutade med godkännande lägga revisionsberättelsen till handlingarna. 17 Beslut om resultat- och balansräkning På revisorernas tillstyrkan beslutade stämman fastställa resultat- och balansräkningen per den 31 december 2014. Resultaträkningen uppgår till 0 kronor. Balansräkningen omsluter för LRF Skåne kronor 2 731 095 och stämman beslutade fastställa balansräkningen. 18 Ansvarsfrihet I enlighet med revisorernas tillstyrkan beslutade stämman bevilja styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för 2014 års förvaltning. 18 Arvoden, traktamenten och reseersättningar Henric Brinte redovisade de föreslagna ersättningarna: Valberedningen konstaterade riksförbundets stämma far beslut i fråga om dagarvoden samt om årsarvode till LRF Skånes ordförande, liksom om traktamenten och resekostnadsersättningar. F n gäller följande ersättningar: Dagarvode utgår för såväl sammanträdes- och förrättningstid som restid med följande belopp exklusive sociala avgifter. Timmar: 1-13 Ersättning: 215 kr/timme Timmar: 14-24 Ersättning: 3 010 kr Vid flerdagsförrättningar utgår inget arvode mellan kl. 00.00-07.00. Antalet timmar beräknas som antalet påbörjade timmar som överstiger 30 minuter. Dagarvode utgår endast för hela timmar. Telefonersättning ersätts enligt timarvode. Rese- och traktamentsersättningar Bilersättning utgår med 28 kr/mil. Vid samåkning utgår ett tillägg med 5 kr/mil och passagerare. Vid användande av miljöbil gäller samma regler som för anställd personal. Traktamentsersättning utgår enligt LRFs avtal för anställda. Telefonersättning För uppdragen som regionordförande tillhandahåller Lantbrukarnas Ekonomi Aktiebolag telefonabonnemang. 4
Noteras årsarvode till LRF Skånes ordförande, enligt beslut i riksförbundets styrelse, utgår med en fast del motsvarande 1,5 prisbasbelopp, 66 750 kronor jämte en rörlig ersättning om 3,50 kronor per antalet medlemmar i regionförbundet den 31 december 2014. Valberedningen beslöt föreslå årsarvoden i styrelsen enligt följande styrelsen inbördes fördelar 4 basbelopp inom sig samt till förtroendevalda revisorer skall utgå ersättning med 5 % av basbeloppet per person. Valberedningen beslöt ifråga om telefonkostnad föreslå för 1:e v. ordf. skall telefonkostnader täckas, vilket innebär ersättning för faktiska omkostnader för uppdraget i LRF Skåne. Stämman beslutade enligt valberedningens förslag. Arvode till valberedningens ordförande Beredningsgruppen föreslår stämman besluta det till valberedningens ordförande, utöver ordinarie ersättning utgår ett fast arvode på 3.440:-/år. Stämman beslutade enligt beredningsgruppens förslag. 19 Fastställande av antal samt val av ledamöter i regionstyrelsen Valberedningen föreslog stämman besluta styrelsen skall bestå av 8 ledamöter Stämman beslutade enligt valberedningens förslag. Valberedningen konstaterade mandiden utgår 2015 för Marianne Andersson, Anderslöv, Anders Svensson, Ödåkra, Anders Rolfsson, Ljungbyhed och Hans Ramel, Övedskloster. Christoffer Johansson har avsagt sig sitt uppdrag. Valberedningen beslutade föreslå stämman som styrelseledamöter för perioden fram till 2017 föreslå omval av Marianne Andersson, Anderslöv Anders Svensson, Allerum Anders Rolfsson, Ljungbyhed Hans Ramel, Övedskloster fyllnadsval på ett år av Emil Hjalmarsson, Ängelholm Emil Hjalmarsson presenterade sig. 5
Stämman beslutade enligt valberedningens förslag. Kvarstående styrelseledamöter är: Stig Lundström, Sibbhult, Maria Hofvendahl Svensson, Everöd och Glenn Oredsson, Stoby. 20 Val av regionordförande bland styrelsens ledamöter. Valberedningen beslutade enhälligt föreslå som LRF Skånes ordförande för perioden 2015-2016 föreslå Marianne Andersson, Anderslöv. Stämman beslutade enhälligt enligt valberedningens förslag. Marianne Andersson tackade för förtroendet. Regionstyrelsen och LRF Ungdomens styrelse presenterade sig. 21 Val av revisorer jämte suppleanter t o m stämman 2015 Valberedningen beslutade som ordinarie revisorer, mandid 1 år, föreslå Lars-Ingmar Månsson, Glemmingebro (omval) Michael Bengtsson, Viken (omval) Stämman beslutade enligt valberedningens förslag. Valberedningen beslutade som revisorssuppleanter, mandid 1 år, föreslå Sara Thim, Kristianstad (omval) Jan-Anders Möller, Gärsnäs (omval) Stämman beslutade enligt valberedningens förslag. 22 Fastställande av antal samt val av ledamöter i valberedningen inför 2015 års stämma, däribland dess ordförande Beredningsgruppen föreslår 7 ledamöter i LRF Skånes valberedning. Stämman beslutade enligt beredningsgruppens förslag. I tur väljas 2015 är ledamoten från sydvästra Skåne. Här föreslås på 4 år: Camilla Hansson, Genarp (tom stämman 2019) - omval För LRF Ungdomen föreslås på ett år: Stefan Löfgren, Vallåkra nyval För föreningsföretagen föreslås på ett år: Hans Cedergren, Vellinge (Lantmännen ek.för) omval Stämman beslutade enligt beredningsgruppens förslag. Till ordförande i valberedningen föreslås på ett år: Henric Brinte, Borrby omval 6
Stämman beslutade enligt beredningsgruppens förslag. Tidigare valda: Nordväst Ramon Persson, Höganäs (tom 2016) Sydost Sara Thunell, Löderup (tom 2017) Nordöst Lars Gustavsson, Knislinge (tom 2018) 23 Val av 13 fullmäktige till 2014 års riksförbundsstämma jämte ersättare LRF Skåne har tretton fullmäktigeplatser vid riksförbundsstämman. Valberedningen föreslog stämman besluta om följande ledamöter: Ordinarie Marianne Andersson, Anderslöv Stig Lundström, Sibbhult Maria Hofvendahl Svensson, Everöd Glenn Oredsson, Stoby Anders Svensson, Ödåkra Hans Ramel, Övedskloster Anders Rolfsson, Klippan Emil Hjalmarsson, Ängelholm Eva-Karin Hempel, Vellinge Sven Norup, Knislinge Elna Karlsson, Svedala Magnus Gustafsson, Örkelljunga Hans Cedergren, Vellinge Katharina Weber föreslog valberedningen inför nästa år föreslår LRF Ungdomen får ytterligare en representant till riksförbundsstämman. Stämman beslutade enligt valberedningens förslag. Valberedningen föreslog stämman besluta om följande ersättare Ersättare inträda i turordning 1. Camilla Hansson, Lund 2. Astrid Andersson, Flyinge 3. Lotte Melin, Osby 4. Johan Nilsson, Ekeby 5. Ronny Hammar, Simrishamn 6. Martha Henriksson-Witt, Lomma 7. Johan Hoolmé, Skivarp 8. Marie Andersson, Anderslöv 9. Ingrid Hansson, Smedstorp Stämman beslutade enligt valberedningens förslag. 24 Motionsbehandling 7
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND FLÄDIE LOKALAVD. KVISTOFTA LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 1 Nya regler kring förgröningsstöd. Ekologisk fokusareal. FLÄDIE LOKALAVDELNING: Flädie LRF-avdelning vill belysa två aspekter avseende "Förgröningsstöd" l. För den enskilde jordbrukaren är det logiskt permanent gräsmark räknas in i ekologisk fokusareal då sådan mark bör anses tjäna syftet med ekologisk fokusareal. I annat fall måste permanent gräsmark som legat mer än 5 år plöjas upp for därefter igen besås med gräs. Ur miljösynpunk torde detta inte vara ett godtagbart alternativ. 2. Jordbruket behöver stabila villkor. Det har skett upprepade förändringar avseende förgröning, sprutfria kantzoner, träda, ekologisk fokusareal mm for åstadkomma miljöförbättring. Ofta är dessa begrepp relativt lika ur miljöhänseende och bör därför kunna innefas i ett gemensamt begrepp vilket skapar långsiktighet och mindre byråkrati för den enskilde lantbrukaren. I så fall skulle villkoren för jordbruket bli mer stabila. Flädie LRF-avdelning yrkar LRF Skåne ska ställa sig bakom ovanstående synpunkter och vidarebefordra dem till LRFs riksstämma där motionen förhoppningsvis leder till LRF driver frågorna vidare och arbetar för en förändring av de nu gällande förgröningsstöden. KVISTOFTA LOKALAVDELNING: På en skånsk gård kund man i november 2014 ha följande växtodling på en 100 ha gård: 25 ha oupptagna betor 25 ha H-raps 25 ha H-vete 25 ha fånggröda oljerättika 100% av arealen utgörs sålunda av grön mark som tar upp växtnäring ur marken och koldioxid från luften. Om man skall få ut förgröningsstödet måste man antingen 1. Träda 5%. Här får man bekämpa kemiskt och bearbeta hur mycket man vill (svart träda) 2. Göra vallinsådd 16,66%. (Detta tvingas man göra i vårsådden eftersom man vill ha insådd av oljerättika efter H-veten(insådd i augusti). Vallinsådden får man inte bryta förrän 1 november så man missar så någon höstgröda efter vårspannmålen. 3. Ha en obrukad kantzon, där man måste köra med fräs runt fälten hela sommaren för ta död på det som såddes i höstas + en del ogräs. Alla alternativ med EFA ökar växtnäringsläckaget och försämrar för djurlivet. 8
Kvistofta LRF vill därför ekologiska fokusarealer förbjuds inom de kustnära områdena i Skåne för minska kväveläckaget namnet på förgröningsstödet ändras från ekologisk fokus areal till europeisk planareal motionen vidarebefordras till LRF:s riksförbundsstämma. Regionstyrelsen instämmer med motionärerna jordbruket behöver stabila villkor som skapar långsiktighet och mindre byråkrati för den enskilde lantbrukaren. LRF Skåne har vid flertalet tillfällen genom påverkansarbete framfört följande synpunkter om förgröningsstödet där ekologisk fokusareal ingår. LRF Skåne har också varit initiativtagare till en skrivelse ställd direkt till landsbygdsminister och generaldirektör, där följande punkter i korthet har tagits upp. Att skjuta upptillämpningen av förgröningen till SAM ansökan 2016. I ett rättsystem går det inte ha regler som inte är klara vid inträdet av ett system och sedan utfärda kontroller och ställa krav på åtgärder. Om det ändå införs ska tillämpningen ske på samma sätt som i EU Vi vill man avvaktar räkna in grödkod 49 och 50 som permanent gräsmark tills den nya definitionen är fastlagd för permanenta gräsmarker. Tillämpningen av förgröningen ska vara enkel räkna fram för få in i sin växtodlingsplan Förgröningsstödet måste ingå i produktionssystemet. Alla typer av kantzoner ska kunna räknas i sin helhet som ekologisk fokusareal. De måste också synkroniseras med andra miljöföreskrifter. Alla kvävefixerade grödor ska kunna räknas in som ekologiska fokusarealer All vallinsådd av olika odlingar (inklusive vallfröodling) oavsett tidpunkt för sådd (även höst) ska räknas in. Detta ska vara godkänt i EU enligt artikel 46.2 i (växttäcke som skapats genom utsäde sås och gror och som omfas av viktningsfaktor enligt punkt 3). Mellangröda ska ingå som godkänd gröda som ekologisk fokusareal. Forskning har visat den har en väl fungerande etablering och därmed ett bra näringsupptag. Mark med energigrödor som exempelvis hybridasp och poppel ska kunna ingå likt salix som godkänd ekologisk fokusareal. Permanenta gräsmarker räknas inte in i ekologisk fokusareal. Detta ingår i grundförordningen som är ett politiskt beslut i EU. En sådan förordning tar tid förändra. Den kanske inte kan förändras i förenklingsarbetet men däremot skulle det vara möjligt i en halvtidsöversyn MTR. Vidare är benämningen ekologisk fokusareal ett EU-beslut och är inte möjligt för LRF ändra till europeisk planareal. Ekologiska fokusarealer omfar, enligt Jordbruksverkets uppdatering 23 februari 2015, näst intill hela Skåne förutom ett par få kommuner. 9
Styrelsen instämmer med motionärerna LRF skall fortsätta driva frågorna vidare och arbeta för en förändring av de nu gällande förgröningsstöden. Styrelsen föreslår stämman besluta uppdra åt styrelsen skriva en motion till riksförbundsstämman med krav på använda EUs valmöjligheter fullt ut för få stabila villkor för jordbruket och trovärdiga miljökrav som ger rättssäkerhet, avslå Kvistofta lokalavdelnings första -sats och i övrigt anse motionerna besvarade. Stämman: Ragnar Andersson vill ha till en förenkling och sa 2014 var ett unikt år, då kunde Jordbruksverket skicka ut en lapp och frågade bonden odlar du samma som i fjol, sätt ett kryss och skicka tillbaka. Och så fick vi den nya ansökningen. Han lyfte -satsen om förbjuda kustnära fokusareal och man har rätt till svart träda. Vi måste förbjuda kustnära fokusareal. Stämman beslutade enligt styrelsens förslag. 10
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND FRENNINGE LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 2 Sker på produktionsmedel i lantbruket FRENNINGE LOKALAVDELNING: Vi har förstått man från den nya S och MP regeringen utreder förslag på nya sker på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Vår åsikt är i en tid då billiga importerade livsmedel väller in i landet finns det ingen rimlighet i ytterligare belasta den inhemska produktionen av livsmedel med nya sker. Att eventuella nya sker skulle återföras till lantbruket igen är bara en onödig omväg och hindrar inte på något sätt billig import. Återbetalning av dieselskaten är också en fråga om högsta prioritet. Vi har den högsta dieselsken i EU. Orimligt. En sänkning av dieselsken eller högre återbetalning av sken är en mycket effektiv åtgärd för ökad lönsamhet i alla prod.grenar. Vi anser LRF lägger mer resurser på information och bevakning kring dessa frågor och startar synliga manifestationer så dessa förslag inte blir verklighet. Lönsamheten måste upp på gårdsnivå så vi kan behålla och öka vår självförsörjningsgrad av livsmedel i Sverige. Regionstyrelsen instämmer i nya eller ökade sker på produktions hjälpmedel belastar den inhemska livsmedelsproduktionen. Erfarenheter visar handelsgödselsken inte haft någon inverkan på handelsgödselanvändningen och trenden visar på en sjunkande användning även utan handelsgödselsk. I jämförelse med andra åtgärder mot minskad övergödning är detta en kostsam åtgärd med liten påverkan på utlakningen. Sken är således både ineffektiv och dyr och fokus bör istället ligga på hitta åtgärder som gör konkret miljönytta och samtidigt behåller svenskt lantbruks konkurrenskraft. Den enskilt viktigaste delen i detta är dieselsken i Sverige som är betydligt högre än i jämförbara EU-länder. Återbetalningen av koldioxid- och energisk till lantbruket i Sverige har stegvis reducerats och kommer 2015 endast uppgå till 90 öre/liter, jämfört t ex med 2,38 SEK/liter år 2010. Under samma tid har dessutom dieselsken höjts med drygt 60 öre per liter. I svenskt jordbruk används idag ca 200 tusen kubikmeter diesel så detta handlar om en sk på ca en miljard kronor per år. Det svenska jordbruket betalar från 1 januari 2015 ca 4,20 kronor i dieselsk per liter. Den återigen absolut högsta dieselsken i EU:s jordbruk. Tyskt jordbruk betalar idag motsvarande 2,30 kr per liter i dieselsk. Danskt jordbruk betalar 65 öre liter i dieselsk. 11
En ökad sk på bekämpningsmedel är negativt för alla företag som använder växtskydd i sin odling. Särskilt drabbas företag med odling av potatis, sockerbetor, frilandsodling av grönsaker samt frukt- och bärodling. Eventuella förslag om nya/höjda sker på handelsgödsel, bekämpningsmedel och diesel kommer leda till en än större andel av den mat som konsumeras i vårt land produceras i andra delar av världen och jobb försvinner. En annan viktig del för konkurrenskraft är kontinuerligt jämföra regler och sker i andra länder med svenska förhållanden, och anpassa dem därefter, så konkurrenskraften i svensk livsmedelsproduktion inte minskar. Detta görs av LRF på nationell nivå. LRF Skåne vill hänvisa till de senaste två regeringars uttalande i sin budget: I den förra regeringens höstbudget 2013 hänvisades till Konkurrensverket och svenskt jordbruk har drygt 10 procentenheter lägre marginaler än genomsnittslandet i Europa. I såväl Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring 2013 som Stefan Lövens 2014 sägs svenskt lantbruk ska kunna växa och utvecklas genom kvalitet och vara konkurrenskraftiga. Konkurrenskaraftsutredningen SOU 2015:15. anger bland annat : Sverige har goda förutsättningar för en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion. Stora resurser av mark, ven och forskning av god kvalitet samt ett gott djurskydd. En livskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion bidrar med betydelsefulla ekosystemtjänster. Efter EU-inträdet har den svenska produktionen förlorat marknadsandelar och därmed en tilltagande import av livsmedel. För ändra på den situationen behövs en förbättrad konkurrenskraft. Situationen inom animalieproduktionen kräver särskild uppmärksamhet. Statens roll är främst skapa goda förutsättningar genom villkor och regler i paritet med konkurrentländerna. Utredaren har visat på den viktiga avvägningen mellan nyttan av ökad produktion kontra andra samhällsintressen. Det tydliggörs när nationella miljömål vägs mot målet om en konkurrenskraftig produktion inom jordbruk och trädgårdsnäring. LRF Skåne vill stimulera ökad produktion av mat i vårt land. En ökad produktion leder till fler jobb i hela landet, öppna raktiva landskap och framförallt en ökad andel svensk mat konsumera. Mat som dessutom är producerad under en större miljöinriktning än i många andra delar av världen. Styrelsen föreslår stämman besluta uppdra till styrelsen formulera en skrivelse till riksförbundsstyrelsen med uppmaning agera kraftfullt för inga nya skepålagor läggs på insatsvaror till lantbrukets och trädgårdsnäringens olika driftsinriktningar. Stämman beslutade enligt styrelsens förslag. 12
Marianne Andersson redovisade stämmouttalandet. 2015-03-24 Stämmouttalande LRF Skåne kräver kraftsamling för ökad konkurrenskraft Stämmouttalandet antaget vid regionstämman på Alnarp den 24 mars 2015 Beslutsfare visa nu ni vill ha den svenska livsmedelsproduktionen! LRF Skåne anser det är av yttersta vikt politiker på nationell såväl som regional nivå ställer sig bakom och står upp för de förändringar som Konkurrenskraftsutredningen har påvisat för konkurrenskraften ska öka. Utformningen av den nationella livsmedelsstrategin måste gå hand i hand med Konkurrenskraftsutredningens åtgärdsförslag, kraven från olika direktiv samt sysselsättningsmål. Bakgrund 2013 beslutade regeringen tillkalla en särskild utredare med uppdrag utreda möjligheter för en framtida livskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion. I uppdraget ingick belysa konkurrenskraften i näringarna samt ta fram förslag till strategi och åtgärder för en livskraftig produktion. Slutbetänkandet av utredningen presenterades i början av mars 2015, samtidigt som startskottet till utformningen av en nationell livsmedelsstrategi gick. Nuläge Konkurrenskraftsutredningen konstaterar livsmedelskedjan är viktig för Sveriges sysselsättning. Vidare beskrivs en livskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion är en väsentlig del i förvaltningen av landets naturresurser och en förutsättning för nå flera miljökvalitetsmål. En minskad produktion i Sverige medför miljökonsekvenser i både Sverige och i övriga delar av världen. Skånes produktion av livsmedel och energi har avgörande betydelse för framtidens svenska produktion. Uppmaning Konkurrenskraftsutredningen har en tydlig vision om tillväxt och en strategi med en rad förslag. LRF Skåne anser utredningen är en bra grund stå på. Vi vill understryka åtgärdsförslagen inte får stanna vid vackra ord utan synkroniseras i arbetet med livsmedelsstrategin och förslagen som lyfts fram i utredningen verkligen genomförs. Vi vill exempelvis se konkreta förslag från regeringen när det gäller översynen av djurskyddslagen. Vidare skall inga ytterligare produktionsmedelssker införas, då det försämrar konkurrenskraften avsevärt. Det som behövs nu är en kraftsamling för ökad konkurrenskraft genom snabba politiska beslut med fokus på tillväxt och jobbskapande. Marianne Andersson, ordförande för LRF Skåne 13
Kent Olsson tycker LRF Skåne vänder sig till regeringen, vad ska vi använda konkurrenskraften till, till öka konkurrenskraften eller ska vi fortsätta som vi gör idag, det är inte riktigt tydligt. Ska vi anpassa oss till EU-regelverk eller EU anpassa till sig till vårt regelverk. Marianne Andersson, det handlar inte om det ena eller andra, det handlar om både och. Vi är medlemmar i EU och vi är på en global marknad. Vi måste kunna ha samma regelverk, som funkar ungefär likadant. Och ska vi ha en konkurrenskraft så måste den stöttas av våra nationella beslutsfare, det handlar om få lönsamma företag det är verkstad som måste gälla. Kent Olsson, jag har aldrig trott på den här mervärdesmodellen men samtidigt känner jag det börjar komma till en brytpunkt nu ska vi anpassa oss till EU. Vi ska dra emot EU, och inte tvärtom, kliv åt det hållet. Våga sätta ner foten. Stämman beslutade ställa sig bakom uttalandet. 14
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SVEDALA LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 3 Markavvning SVEDALA LOKALAVDELNING: Praktiskt taget all jordbruksmark i Sverige är mer eller mindre beroende av större eller mindre markavvningsföretag. Dessa har i regel tillkommit under de senaste 150 åren, ofta med stöd och uppmuntran från statsmakterna. Utan dessa hade vårajordbruksbygder sett mycket annorlunda ut och dess produktion hade varit en bråkdel av dagens. Nu hotas emellertid våra markavvningsföretag l Hotet kommer från staten genom länsstyrelserna, genom venverksamhetsutredningen och från kommunerna. Statsmakterna vill försvåra, fördyra och komplicera underhåll och rensning av markavvningsanläggningar och man vill inskränka rätten vidtaga sådana åtgärder samtidigt som skyldigheterna skall kvarstå. Vidare vill man av miljöskäl ändra och ompröva många företag så funktionen försämras. Detta skall helst ske utan drabbade ersätts och på delägarnas bekostnad. Kommunerna vill på olika sätt exploatera jordbruksmark och i större eller mindre utsträckning ta i anspråk eller på andra sätt utnyttja befintliga markavvningsföretag. Detta kan innebära företagen överbelastas eller underhållet försvåras. Det är numera praktiskt taget omöjligt få lov mera påtagligt öka markavvningskapaciteten. Detta kommer inte hålla i längden med ett ständigt våldsammare klimat. Vi yrkar därför LRF med kraft värnar lantbrukets rätt till fungerande markavvning genom avvisa inskränkningar i rätten rensa och genom stärka markägarnas rätt gentemot stat och kommun i markavvningsfrågor. Regionstyrelsen vill hänvisa till LRF Riks yttrande angående Venverksamhetsutredningen Inledningsvis kan LRF Skåne konstatera det krävs en balans mellan ven, växtnäring och syre i marken för en gröda ska kunna utvecklas så bra som möjligt. Markavvning innebär man utför åtgärder för avvna mark, främst genom dikning. Åtgärderna genomförs för sänka ett venområde eller för skydda mot ven. Markavvning kräver alltid tillstånd och dispens. I Skånes kommuner är det förbjudet avvna mark, vilket innebär man måste söka dispens från det generella markavvningsförbudet om man ska utföra åtgärder här. 15
Venverksamhetsutredningen (Yttrande från LRF riks) I huvudsak är LRF Riks starkt kritiskt till Venverksamhetsutredningens förslag. Utredningens förslag visar tydligt på behovet av en övergripande diskussion om hur samhällets miljöåtaganden ska klaras, om de prioriteringar som behöver göras inom miljöområdet och hur bördorna ska fördelas på ett rimligt sätt. En tydlig politisk styrning som ger ledning för målsättningar, prioriteringar och bördefördelning och som tar hänsyn till konsekvenserna för enskilda verksamhetsutövare måste vara på plats innan en genomförande lagstiftning av det slag som Venverksamhetsutredningen föreslår träder i kraft. När det gäller markavvningsfrågorna tillstyrker LRF dessa utreds vidare men anser utredningsuppdraget bör omfa hela markavvningsfrågan. Särskilda synpunkter om markavvning LRF tillstyrker markavvningsfrågorna utreds vidare men anser utredningsuppdraget bör omfa markavvningsfrågan i sin helhet. LRF instämmer i utredningens argumentation för ta bort det generella markavvningsförbudet. Utredningens helomvändning i sista stund behålla förbudet är oförklarlig. LRF vill förbudet tas upp till förnyad översyn. Utredningen föreslår regeringen tillsätter en ny utredning för göra en översyn av lagstiftningen, som berör avledning av ven. Det är inte tydligt vilka venåtgärder, som utredningen föreslår för en generell översyn. Även avvning och underhåll/rensning av diken måste enligt LRF:s uppfning ingå i ett utredningsuppdrag. Undantaget från tillstånds- (och anmälningsplikt) för dränering av jordbruksmark genom täckdikning med dräneringsrör som har en största diameter av 300 mm, tas bort i förfningsförslaget. En gränsdragning behövs mellan dike och vendrag. Utredningen föreslår anmälningsplikt för dikesrensning. Men det bör övervägas göra åtskillnad mellan vendrag av olika storlek och karaktär. Utredningen har övervägt ta bort det generella markavvningsförbudet i södra Sverige. I slutversionen kvarstår dock förbudet. Även denna ståndpunkt behöver övervägas i en utredning. LRF noterar motivet för införa markavvningsförbudet var skydda kvarvarande våtmarker. Det kan göras med villkor vid tillståndsprövningar, anmälan om venverksamhet eller vid anmälan om samråd. Det är angeläget markavvningsanläggningar uppdateras allteftersom förändringar av fastighetsindelningen sker. En utredning om aktuell delägarkrets och fördelning av kostnadsandelar i markavvnings samfällighet kan dock innebära ett mycket omfande merarbete, där kostnaderna drabbar den enskilde. LRF ifrågasätter starkt den fokusering på djup och läge som förslagen innebär. Förslagen kommer medföra omfande merkostnader och merarbete för verksamhetsutövarna, som inte motsvaras av någon tydlig miljönytta 16
Om kommunen vill använda ett dikningsföretag som mottagare för sitt avloppsven bör alltså dikningsföretaget omprövas eftersom förhållandena ändras kraftigt. Styrelsen föreslår stämman besluta uppdra åt styrelsen utifrån motionens intentioner och aktuellt läge i venfrågan formulera en motion till riksförbundsstämman med begäran om ett forts kraftfullt arbete inom venområdet. Stämman: Bertil Svensson, jag har arbetat med ven i odlingslandskapet. I Finland, får de EUstöd om de rensar sitt vendrag och gör det djupare. Markus Hoffman har arbetat med dessa frågor. Stämman beslutade enligt styrelsens förslag. 17
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND VÄSTRA BJÄRE LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 4 Kamp- och förhandling. Hårdare tag. Inga mervärden. VÄSTRA BJÄRE LOKALAVDELNING: Med tanke på det som hänt inom Lantbrukarnas Riksförbund och vad som åstadkommits för den primära lantbrukssektorn sedan omställning 90 så ser jag stora problem inför framtiden med sviktande medlemsunderlag samt bristande motivation för bedriva styrelsearbete i lokalavdelningarna. Man slår ihop lokalavdelningarna till större och tappar det som en gång var den sammanhållande faktorn, detta beror till viss del på de större enheterna som bildas för överleva och skapa lönsamhet. Det är normalt företagande vilja växa och bli större, men det gör även det man tappar medlemmar. Med omställning 90 så begravde man enligt Helena Jonsson Kamp och förhandlingsorganisationens del av LRF och är numera en ren remiss och lobby organisation mot regering och jordbruksverk, (Hennes egna ord från skrift i Lantbrukets Affärer Nr 1 Januari 2015). LRF agerar mest som en intresseförening i dagsläget. Det oroar oss djupt vi inte har kvar kampdelen i LRF och det förklarar också väldigt mycket för oss varför vi står där vi är idag, och svenska primärproduktionen står med så stora problem på många områden. Primär produktionen är i behov av en kraftfull och handlingskraftig organisation som kan visa var skåpet ska stå om det behövs och vara (för ta det i hundtermer) en hangar hund av schäfer typ och bjuda på strid för försvara sina medlemmar. Vi är inte i behov av en mops (sällskaps hund som bärs runt i famn) till vakta. Där med inte sagt man inte kan använda båda teknikerna. Detta medför en pondus och ett allvar när man förhandlar det ger även ett allvar när LRF gör uttalande. Något vi inte uppfat på en längre tid därav en ovilja betala medlemsavgift. Medlemmar söker sig till och vill vara en del av något som är bra inget vi i lokal avdelningarna ska jaga. Vi tycker inte LRF ska bestämma vilken storlek som ska premieras. Det är självklart vid en krissituation i en av näringarna och det kallas till möte SKA ordförande vara på plats För visa allvar tycker vi man bör ta in en ny ordförande på riksförbundet med 18
tydlig erfarenhet av vad dagens produktion handlar om som har märkt var felen är. Ett förslag på person på vad vi menar är Anders Birgersson, Gammalstorps gård, med mjölkproduktion. På samma sätt tycker vi det är hög tid byta ut vd då klavertrampen har varit för många och grova. Vi yrkar på LRF återupptar kamp- och förhandlingsdelen för svensk produktion. LRF ska ha en hårdare och restriktivare hållning mot nya lagförslag, samt verka för gamla som hämmar det svenska produktionslantbruket tas bort. LRF verkar för ett snabbt borttagande av alla de så kallade mervärden man hävdar finns men vi primärproducenter inte får betalt för. Regionstyrelsen kan konstatera LRF är en stark företagar- och intresseorganisation som vi årsskiftet hade 172 000 medlemmar varav 140 000 företagsmedlemmar. Systemet med statliga prisförhandlingar försvann med 1990 års jordbrukspolitik och sedan 1995 är Sverige med i EU och därmed en del av EUs jordbrukspolitik och marknad. LRF Skåne ser uppdraget driva en aktiv jordbrukspolitik för produktionslantbruket som det viktigaste arbetsområdet och har under 2014 lagt mycket stor kraft på detta. Vi för en ständig kamp för företagarnas villkor gentemot olika beslutsfare, myndigheter och organisationer. Däremot är vi inte en förhandlingsorganisation kopplad till marknadens prissättning. Den konkurrenskraftsutredning som presenterades den 5 mars är en framgång. Den belyser behovet av en stärkt konkurrenskraft, föreslår en strategi för tillväxt och värdeskapande och anger konkreta åtgärder inom regler och villkor, företagande, marknadsförutsättningar samt kunskap och innovation. Utredningen kommer ligga till grund för det fortsa livsmedelsarbetet såväl nationellt som regionalt. Styrelsen föreslår stämman besluta uppdra åt styrelsen med utgångspunkt från konkurrenskraftsutredningen fortsätta ett kraftfullt arbete för en konkurrenskraftig skånsk livsmedelsproduktion. Stämman: Marianne Andersson föredrog styrelsens ståndpunkt och yrkade bifall till styrelsens förslag. Stämman beslutade enligt styrelsens förslag. 19
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND HÄLLESTAD-VEBERÖDS LOKALAVD. GENARPS LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 5 Avgift för miljötillsyn en riksangelägenhet HÄLLESTAD-VEBERÖDS OCH GENARPS LOKALAVDELNINGAR: Kommunen har skickat ut förslag till beslut om ny avgift för miljötillsynen som många medlemmar har reagerat på. Istället för timavgift vill kommunen debitera en fast årlig avgift. Kommunen hänvisar till SKLs underlag, men där är den fasta avgiften bara en rekommendation och inget krav. Vi anser beslutet är dåligt underbyggt. Det går inte se kopplingen mellan avgiften och de resurser som kommunen tidigare har avs eller kommer avsättas för tillsyn på respektive lantbruk. Risken är kommunen tar ut mer avgifter än tidigare, men behåller frekvensen på tillsynen, vilket kan leda till företagen med fast årlig avgift betalar för mer tid än vad kommunen lägger ner. Det är inte tillåtet för kommunen ta ut mer avgift än vad som motsvarar kommunens kostnader. Ett bättre och säkrare system är kommunen, liksom tidigare, debiterar avgiften efter utfört arbete. Avgifterna för tillsyn får inte hämma konkurrenskraften i svenskt lantbruk. I den mån avgifter tas ut ska de baseras på nedlagd tid och inte vara fasta. Tillsynen ska vara trovärdig, enkel och kostnadseffektiv. Tillsynsbehovet på kommunal nivå har generellt sett minskat beroende på den omfande kontrollen som lantbrukare är föremål för i andra sammanhang, bland annat genom länsstyrelsernas tvärvillkorsoch djurskyddskontroller samt branschernas olika kvalitetsprogram. Miljöhusesyn är till exempel ett väl utvecklat egenkontrollsystem vilket sammantaget med den övriga kontrollen borde vara skäl för längre tillsynsintervall och lägre avgifter. Det finns också kvalitetssystem av olika slag som medför ett minskat behov av offentlig tillsyn. Förutom miljönämnden måste koppla sin taxa till verksamhetsplaneringen bör också nämnden göra regelbundna uppföljningar av hur mycket tid som verkligen läggs ner på olika verksamheter för garantera avgiften ligger i nivå med tillsynstiden. Om det inte sker finns en uppenbar risk en tillsynsskuld uppkommer och det riskerar rubba förtroendet för myndigheten. Det gäller inte enbart förtroendet för nämnden i avgiftssammanhang utan också förtroendet för bedömningar och handläggningen av olika ärenden. Mindre verksamheter undantas från fasta tillsynsavgifter. Kommunen har sett över avgifterna för olika typer av verksamheter vilket resulterat i mindre gårdar med högst 10 djurenheter (de) och/eller högst 30 hektar åkermark undantas från fasta 20
tillsynsavgifter. Dessa verksamheter kommer debiteras som tidigare med timavgifter efter tillsynsbesöken. Anledningen till förändringen är mindre gårdar har ett mindre miljöpåverkan och därmed har ett mindre tillsynsbehov än fastställd taxa, samt det ofta rör sig om hobbyverksamheter enligt kommunen. Det här är ett stort och utbrett problem som vi ser i många kommuner runt om i landet. Det är viktigt reagera när kommunen med bristande underlag försöker höja avgifterna utan göra sin egen läxa. Det är också viktigt LRF Riks står upp för Sveriges bönder/ företagare och lyfter frågan både inom organisationen och till externa organisationer och politiker. Yrkande: LRF riks tar upp diskussioner med SKL och politiska partier vi skall ha en enhetlig bedömning av tillsyns avgifter i landet dvs alla kommuner arbetar och på samma sätt, LRF riks tar upp diskussion om likabehandlingsprincipen av företag oavsett storlek, LRF riks tar upp diskussionen om arbeta för en tim debiterad avgift när det gäller tillsynsavgiften, LRF bistår kommungrupperna i landet med juridisk spetskompetens när det gäller diskussion kring tillsynsavgifterna gentemot myndigheten, LRF riks tar upp diskussionen om uppföljning av kommunens tillsynsutövande och debitering. Regionstyrelsen LRF delar motionärens uppfning och arbetar för en ökad konkurrenskraft, vilket inkluderar arbetet med rätt avgifter för rätt tillsyn. I LRF 2015 finns just den förstärkning som motionären belyser, med ökad kompetens på ägande- och brukanderättssidan. Den förstärkning med fem specialister inom området, där fyra är regionalt placerade skall kunna komma ge utökat stöd till kommungrupperna i frågor bland annat kring tillsynsavgifter. Det finns även sedan tidigare en juridisk kompetens på LRF nationellt som kan bistå vid juridiska skrivningar. LRF förespråkar och arbetar för timdebitering vid tillsyn. Detta har även tidigare förts fram till SKL från LRF. Vidare så arbetar LRF för riskbedömning skall göras tillexempel när intervall för miljötillsyn bestäms. En riskklassning är såväl förutsägbar som påverkansbar för det enskilda företaget. LRF Skåne anser ett företag som till exempel har flertalet tredjeparts certifieringar och andra kontroller på gården är en lägre risk än de företag som inte har oberoende kontroller vilket skall återspeglas i en lägre tillsynskostnad. Styrelsen föreslår stämman besluta skicka motionen jämte styrelsens yttrande till riksförbundsstyrelsen för fortsätta arbeta aktivt med förbättringar kring kommunernas tillsynsutövning och debitering. 21
Stämman: Camilla Hansson, i Lund har 60 lantbrukare överklagat till Länsstyrelsen och fått svaret ni måste betala den fasta avgiften även om ni kan överklaga beslutet. Vi som har överklagat har inte fått någon faktura på den fasta avgiften, men alla som inte överklagat har fått betala den fasta avgiften. Jag föreslår stämman skickar motionen vidare till riksförbundsstämman. Anna Kristoffersson, har ni läst motionen, då ser ni det är brådskande. Vi har skickat ut detta till lantbrukare i Lunds kommun. För vår familj innebär det vi går, på en 10-årsperiod, från en avgift på 5 000 kr till 65 000 kr. Djurgårdarna straffas i detta system. Det räcker inte vi skickar det till riksförbundsstyrelsen, det måste upp till diskussion i hela landet. Det ska inte vara olika i olika kommuner. Hjälp oss nu allihop. Hans Persson, i Kristianstads kommun har vi inga problem med det. Tar man upp detta i SKL så finns en risk det blir en rikslikare som riskerar höja avgifterna. Man ska vara försiktig och inte ta i för mycket. Eva Karin Hempel, det finns ytterligare en sida. I Vellinge har vi inga problem. Det finns inget i Lunds system som premierar de som sköter sig. Det är samma avgift för alla och detta är en viktig fråga där vi behöver skapa argument. Anna Kristoffersson, det är som Eva Karin säger det finns många delar i det här. De som sköter sig ska premieras. Ni ska inte vara försiktiga, vi ska göra detta tillsammans! Det duger inte vi har olika regler i våra kommuner. Per-Olof Olsson, vid ordförandekonferens för 5-10 år sedan hölls ett föredrag av en kammarrättsdomare som sa åk hem och berätta för era kommuner man inte får debitera fasta avgifter, det betecknas som förtäckt sk. Bertil Göransson, jag stödjer den ska gå till riksförbundsstämman. Enligt kommunallagen får man inte ta ut avgifter för mer än man utför. Glenn Oredsson, riksförbundet arbetar med de här frågorna och det är därför bättre skicka motionen vidare till riksförbundsstyrelsen. Camilla Hansson, det måste lyftas på riksförbundsstämman. Avgiften har ökat med 1000-3000 %. Kommunen har inte insikt om sina egna företagare. Frågan är oerhört viktig och måste till ett högre plan. Anna Kristoffersson, Åsa Hill från riks har jobbat med oss. Överklagandemall har skickats ut till medlemmarna i Lund. Detta måste upp, det är ingen mening vi jobbar med de här frågorna om vi inte kan sprida detta i hela landet och alla dra åt samma håll. Det är inget rättssäkert system vi har idag. Kent Olsson, det är här en viktig fråga, folk överklagade på kors och på tvärs för ett antal år sedan. Hans Persson, man ska gå ihop med andra företag som har samma problematik. Camilla Hansson, det är inte samma regler som gäller nu som 1988. Fr. o m 2009 är det Länsstyrelsen som handhar djurskyddet. LRF måste ta nya tag, det är nya 22
förutsättningar, ett guldläge för LRF ta upp det nu. Alla kommer få betala någonting i slutändan, men inte 3000 % mer. Bertil Göransson, man bryter mot kommunallagen. Vid tillsyn varje år som t.ex. restauranger där kan man ta ut fasta avgifter, men för de som får tillsyn vart tredjefjärde år fungerar det inte. Hans Andersson föreslår motionen skickas till riksförbundsstämman. Stämman beslutade enligt Camilla Hanssons förslag skicka motionen till riksförbundsstämman. 23
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND VÄSTRA BJÄRE LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 6 Nedläggning av 10 samt 11 Djurskyddsförordning (1988:539) - Slopat beteskrav VÄSTRA BJÄRES LOKALAVDELNING: 1 januari 1995 gick Sverige med i EU. På den tiden stod den absoluta huvuddelen av Svenska mjölkkor uppbundna. 17 år senare, 2013, stod fortfarande 45% uppbundna. Samtidigt har Sverige en av EU:s strängare djurskyddslagar. Tyvärr leder den inte till bättre djurvälfärd. Den leder till Svenska bönder inte har möjlighet i samma utsträckning som sina konkurrenter inom den gemensamma marknaden förnya sin produktion. Samtidigt leder den ej marknadsanpassade djurskyddslagstiftningen till produktion flyttar utomlands och med den försvinner industri, jobb, mervärden i ha en lokal livsmedelsförsörjning och själva nyttan med en sträng djurskyddslagstiftning. I nuläget är Svensk beteslagstiftning den största bromsklossen för Svenska mjölkföretags möjlighet hänga med sina kollegor i världen. I och med en ny och större stall kräver mer areal till bete i direkt anslutning till stalldörren, blir resultatet färre expanderar. Eftersom antalet gårdar halveras vart tionde år i snitt, så krävs det resterande gårdar under samma tidshorisont dubblar sina besättningar. Klarar vi inte av hålla igång produktionen, blir resultatet fort nedskärningar och kostnader för industri och viktig service. Som i slutändan betalas av resterande produktion. Svensk mjölkproduktion är inne i en negativ spiral. Det som inte utvecklas, avvecklas. Hösten 2014 släppte SJV rapporten Beteslagstiftningens effekter på lönsamheten i mjölkföretagen en studie av tre typgårdar. Det är en uträkning av vad beteskravet kostar ett mjölkföretag baserat på tre typgårdar. I rapporten på s.61 kan man läsa beteskravet kostar ca 1000 kr per ko och år för dom tre typgårdarna. Omvandlat till kostnad per producerad liter blir det istället ca 10 öre. 10 öre gör fort skillnad när marknaden viker och dom mjölkföretag med lägst marginal ryker först. I och med rapporten är baserad på redan existerande forskning, har man inte haft möjligheten undersöka kostnaden för robotgårdar. Sannolikt är därför genomsnittskostnaden för betesdrift än högre. Även om rapporten inte tagit hänsyn till kostnaden för kvigbete, så kan det kännas lite omodernt som lagstiftare tvinga fram öppna landskap. Det är inte heller ett lagkrav på vår gemensamma EU-marknad. Vi är övertygade om konsumenterna ser mervärden i bete. Vi är också övertygade om det diffusa i ta betalt för något som redan uppfylls via lag. Finns det en vilja 24
från konsumenters sida betala för bete så kommer inget ändras vid ett slopande av lagstiftningen, mer än producenten får del av extrabetalningen. Det är nu 2015, 20 år sedan Sverige gick med i EU. Det är på hög tid även Svensk mjölkproduktion går med formellt. Därför yrkar Västra Bjäres lokalavdelning stämman besluta LRF samt LRF Mjölk tydligt verka för - Slopande av 10 Djurskyddsförordning (1988:539) - Slopande av 11 Djurskyddsförordning (1988:539) (yrkar på tydlighet för beslutsfare tydligt ska förstå vad LRF menar vid lobbying) Direkt kopierat från: Djurskyddsförordning (1988:539) 10 Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader skall sommartid hållas på bete. 11 Andra nötkreatur än sådana som hålls för mjölkproduktion skall sommartid hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle vistas ute. Första stycket gäller inte djur som är yngre än sex månader och inte heller tjurar eller djur som hålls i karantän. Förordning (1995:1225). (motionen är skriven efter tidigare riksdagsledamots kungörande om inte kunna slopa beteslagsstiftning förrän LRF verkar tydligt för detta) Källor: http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfningssamling/Djurskyddsforordning-1988539_sfs-1988-539/ http://www.lrf.se/globalassets/dokument/om-lrf/branscher/lrfmjolk/statistik/mjolk_i_siffror.pdf http://www2.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd33bb9/1412155 134737/ra14_16v2.pdf Regionstyrelsen delar uppfningen om svensk produktion skall vara konkurrenskraftig. Beteskravet som det är utformat i dag blir för många producenter en fördyrande faktor, som inte kompenseras i tillräcklig omfning. Styrelsen delar även uppfningen beteslagstiftningen måste anpassas till nu rådande produktionsformer. Konsumenter anger i mycket stor omfning de tycker det är mycket viktigt djur kommer ut på bete, vilket innebär det även finns den uppfningen bland politiker. Detta innebär förslaget på förändrad beteslagstiftning måste få majoritet för gå igenom, annars är risken stor det blir näst intill omöjligt lyfta frågan igen under överskådlig tid. Vilket ytterligare påverkar näringen negativt. Det är alltså av stor vikt för politiker och konsumenter belysa djurskydd och djurvälfärd inte är samma sak. Djurskydd är en lagstadgad miniminivå, medan djurvälfärd är det som djuret upplever, baserat på framförallt den omsorg som djuren får av ägare/skötare och de förutsättningar som gården ger. I detta sammanhang handlar det om påvisa djuren ska ha det bra 365 dagar om året. Vilket är betydligt viktigare än fokusera på betesperiodens längd under sommaren. 25
Konkurrenskraftsutredningen föreslår ökad målstyrning, minskad detaljeringsgrad och ökad flexibilitet bör prägla djurskyddslagstiftningen. Med lagstiftning avses både lag, förordning och föreskrifter. Utredningen föreslår en översyn av den svenska Djurskyddslagstiftningen med utgångspunkt i en balans mellan ett gott djurskydd och stärkt konkurrenskraft. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt regler kring byggnationer och beteskrav som kan öka kostnaderna för djurhållare. Styrelsen föreslår stämman besluta sända motionen jämte styrelsens yttrande till riksförbundsstyrelsen och LRF Mjölk som stöd i sitt arbete med förändra beteslagstiftningen. Stämman: Edvin Gunnarsson, det är synd frågan som rör svensk mjölkproduktions viktigaste konkurrensnackdel inte får komma till stämman. Ett beteskrav är ungefär som sätta en gräns på hur stort ett mjölkföretag får bli och det är oerhört ineffektivt och det hämmar produktionen fruktansvärt. Kent Olsson, detta är den tydligaste motionen och handlar om två paragrafer i djurskyddslagen. Det är en liten fråga i ett stort sammanhang, en liten grupp som är berörda av detta. Det ska vi tillmötesgå. Hur kompenseras mjölkbönderna idag? Anders Rolfsson, frågan pågår och diskuteras på riks med företrädare för riksdagen, landsbygdsdepartementet och jordbruksverket. Det kommer troligen gå i stå, hela diskussionen. Det är viktigt man tittar på de här delarna som är en konkurrensnackdel. Jag yrkar bifall till styrelsens förslag. Kent Olsson, vill veta hur mjölkbönderna ersätts idag. Anders Rolfsson, de ersätts genom ett pris på en marknad och det går inte definiera. Det ingår i avräkningspris. Det är inte specificerat. Kent Olsson, yrkar på motionen skickas till riksförbundsstämman utan regionstyrelsens tillägg. Stämman beslutade enligt styrelsens förslag. 26