Energi & klimatredovisning 2013

Relevanta dokument
Energi & klimatredovisning 2012

Energi och växthusgasutsläpp

Analys klimatbokslut 2014

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen mars 28, 2017 av Our Impacts för U&W

SBAB. Klimatredovisning

Greenhouse Gas Protocol (Dual Reporting) Report for Sala Sparbank. Beräkningsperiod: Framtagen mars 8, 2018 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for Avanza. Beräkningsperiod: Framtagen feb 6, 2017 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for U&W/ZM. Beräkningsperiod: juli juni Framtagen nov 9, 2015 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for Avanza. Beräkningsperiod: Framtagen feb 6, 2017 av Our Impacts för U&W

Klimatbokslut Foto: Johan Gunséus

Verksamhetsåret 2014

Greenhouse Gas Protocol (Dual Reporting) Report for Avanza. Beräkningsperiod: Framtagen jan 31, 2018 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for Avanza. Beräkningsperiod: Framtagen feb 6, 2017 av Our Impacts för U&W

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

A=I&RCT=J&Q= &VED=0AHU KLIMATREDOVISNING VERKSAMHETSÅRET 2017

Klimatredovisning SVENSKA SPEL AB

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca ton CO 2 e)

Klimatbokslut Bilaga. Beräkningsmetod för

Klimatredovisning. Sto Scandinavia AB V E R K S A M H E T S Å R E T Framtagen i samarbete med:

Tricoronas beräkningsmetod. Version 1

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Greenhouse Gas Protocol (Dual Reporting) Report for Total Produce Nordic. Beräkningsperiod: Framtagen juni 8, 2018 av Our Impacts för U&W

Klimatredovisning FÖRETAGET AB

Greenhouse Gas Protocol (Dual Reporting) Report for Avanza. Beräkningsperiod: Framtagen feb 5, 2019 av Our Impacts för U&W

A=I&RCT=J&Q= &VED=0AHU KLIMATREDOVISNING Verksamhetsåret 2016

Orbiconcern/Klimatbokslut Klimatbokslut Orbiconcern

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Destination Sigtuna AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Klimatrapport Ibis Styles Stockholm Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Hotell Kristina AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Greenhouse Gas Protocol Report for Opus Bilprovning. Beräkningsperiod: Framtagen maj 10, 2016 av Our Impacts för U&W

Klimatrapport Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport rum & kök AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

KLIMATREDOVISNING Verksamhetsåret 2015

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Bilaga. Beräkningsmetod. för Klimatbokslut 2011

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

KLIMATREDOVISNING 2017 STO SCANDINAVIA AB

Klimatrapport Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson

Klimatrapport Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (5)

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatbokslut 2015 Hösten 2016

Klimatrapport Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatmaxa verksamheten. Miljöstrategidagarna Johanna Grant

Klimatrapport rum & kök AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Klimatrapport IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Klimatrapport Best Western Arlanda Hotellby. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (5)

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan

Klimatrapport Destination Sigtuna AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Greenhouse Gas Protocol Report for Svenska Mässan Stiftelse. Beräkningsperiod: Framtagen april 17, 2014 av Our Impacts för U&W

Klimatrapport Kämpasten. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (9)

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson

Klimatrapport Kämpasten. Kontaktinformation: Jens Johansson

Klimatrapport Clarion Hotel Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (5)

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson

Klimatrapport Hotell Kristina AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (8)

Klimatrapport rum & kök AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport Sigtuna Stads Hotell. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport Clarion Hotel Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport Clarion Hotel Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Nordnet Citizenship bakgrund

Klimatrapport Destination Sigtuna AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Hagainitiativets beräkningsmetod

Klimatrapport Rosersbergs Slottshotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Klimatrapport Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Rosersbergs Slottshotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Klimatrapport Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Klimatrapport Sigtuna Stads Hotell. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport Ibis Styles Stockholm Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Tricoronas beräkningsmetod. Version 1

Klimatbokslut. Greenhouse gas protocol

Klimatrapport Clarion Hotel Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Best Western Park Airport Hotell. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Bilaga. Beräkningsmetod. för Klimatbokslut 2013

Klimatrapport Best Western Arlanda Hotellby. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (5)

Klimatrapport Clarion Hotel Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Wenngarn Restaurang & Event AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (5)

Klimatrapport Hotell Kristina AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (8)

Drivmedelsfakta 2012

Drivmedelsfakta 2012

Nedan beskrivs de utsläppsvärden som redovisas enligt europeisk standard EN 16258:

Klimatrapport Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (8)

Klimatrapport Best Western Arlanda Hotellby. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Transkript:

Klimatredovisningen ger en översikt över organisationens klimatpåverkan och är en integrerad del av organisationens klimatstrategi. Rapporten är ett viktigt verktyg i arbetet med att identifiera konkreta åtgärder för reduktion av energi och växthusgaser. Den årliga rapporten gör det möjligt för organisationen att beräkna sin klimatpåverkan och ta fram nyckeltal som gör det möjligt att evaluera verksamheten över tid. Rapporten omfattar SBAB Banks verksamhet i hela Sverige. Datagrundlaget är inrapporterat från olika interna och externa källor som därefter har konverterats till ton CO2e. Klimatredovisningen är utförd enligt den internationella standarden Greenhouse Gas Protocol (GHG -protokollet). GHG -protokollet är den mest använda standarden för beräkning av växthusgaser och lade grunden för ISO standarden 14064-I. Rapporten är utförd av CO2focus AS. Sammanställd av: Claudia Villamor. rådgivare Godkänd av: Per Otto Larsen, Head of Carbon Management Services Datum: 11. februari 2014

Energi och växthusgasutsläpp Kategori Funktion Consumption Enhet Energy (MWh) Transport Emissions (tco2e) Emissions (distribution) Autogas (biomix) 1 715.0 kg 22.7 1.7 0.6% Autogas (biomix) 6.0 liter - - - Diesel (B5) 3 169.4 liter 31.4 8.0 2.9% Etanol fuel mix 4 233.4 liter 34.4 3.9 1.4% Bensin 4 501.6 liter 41.1 10.4 3.8% Scope 1 total 129.7 24.1 8.7% Fjärrvärme Göteborg 21 386.0 kwh 21.4 2.0 0.7% Fjärrvärme Karlstad 513 632.0 kwh 513.6 22.6 8.2% Fjärrvärme Stockholm 277 934.0 kwh 277.9 20.6 7.4% Fjärrvärme Sverige mix 36 328.0 kwh 36.3 2.7 1.0% Elektricitet Nordisk mix 1 248 338.0 kwh 1 248.3 139.8 50.5% Scope 2 total 2 097.6 187.6 67.8% Flygresor Flyg kontinental 187 131.0 pkm - 19.5 7.0% Flyg interkontinental 56 687.0 pkm - 6.7 2.4% Flyg Norden 146 828.0 pkm - 26.7 9.7% Avfall Glas,återvinning 430.0 kg - - - Metall,återvinning 52.0 kg - - - Papper,återvinning 37 411.0 kg - 1.2 0.4% Plast,återvinning 68.0 kg - - - Träavfall 180.0 kg - - - Restavfall,förbränning 3 360.0 kg - 1.7 0.6% Andra resor Tåg Sverige 986 108.0 pkm - 9.1 3.3% Scope 3 total - 64.9 23.5% Total 2 227.3 276.6 100.0% Noter Transport: Beräkningen utgår ifrån körda kilometer med tjänstebilar och privata bilar (milersättning). Antal körda kilometer med tjänstebil är indelade per bränslekategori i datagrundlaget medan fördelningen på bränsleslag från privata bilar är beräknad utifrån den svenska bilparken enligt statistik från SCB och Trafikverket. Uppgifter på bränsleförbrukningen från bilar som kör med E85 (etanol/bensin-blandning) och fordonsgas är hämtade från Gröna Bilister. Bränsleförbrukningen från hyrbilar är med i klimatredovisning för andra gången. Beräkningen av utsläpp i ton CO2 från E85 är baserad på en genomsnittlig blandning av 40 % bensin och 60% diesel. Utsläpp från

fordonsgas är baserad på en genomsnittlig biogasandel på 63 % och resten naturgas enligt statistik från FordonsGas Sverige. Elektricitet: SBAB köper Grön El på alla egna elabonnemang. Klimatpåverkan från el är oberoende av elabonnemang då emissionsfaktorn utgår ifrån produktionsmixen i Norden där alla energikällor är inräknade. SBAB har egna elmätare på kontoret i Stockholm och fastigheten Arkaden i Karlstad. Resterande elförbrukningen är beräknad utifrån fastighetens totala förbrukning samt en fördelning av SBAB Banks andel av fastighetens totala areal. Här ingår också elbilens strömförbrukning. Fjärrvärme: Fjärrvärmeförbrukningen i Karlstad, Stockholm, Göteborg och Malmö är beräknad utifrån fastighetens totala förbrukning samt en fördelning av SBAB Banks andel av den totala arealen. Flygresor: Antal personkilometer med flyg är rapporterad av resebyrå. Tågresor: Reseinformationen på antal personkilometer med tåg är rapporterad av SJ. Klimatpåverkan från el är oberoende av SJs elabonnemang då emissionsfaktorn utgår ifrån produktionsmixen i Norden där alla energikällor är inräknade. Avfall: Rapporterade mängder avfallsfraktioner och behandlingsmetod avser endast avdelningen i Stockholm. Mängden papper som är sekretess klassad rapporteras från alla avdelningar.

Årsrapport - växthusgasutsläpp (tco2e) Kategori Funktion 2011 2012 2013 % change from previous year Transport Autogas (biomix) 0.5 2.0 1.8-12.6% Diesel (B5) 6.6 8.4 8.0-4.2% Etanol fuel mix 5.1 5.2 3.9-24.7% Bensin 15.2 9.2 10.4 13.5% Scope 1 Emissions 27.5 24.8 24.1-2.6% Fjärrvärme Göteborg 1.5 1.4 2.0 42.6% Fjärrvärme Karlstad 16.2 17.5 22.6 29.4% Fjärrvärme Stockholm 20.7 20.4 20.6 0.6% Fjärrvärme Sverige mix 2.8 2.9 2.7-7.1% Elektricitet Nordisk 99 98.0 - Elektricitet Nordisk mix 125.7 139.8 11.2% Scope 2 Emissions 139.1 167.9 187.6 11.7% Flygresor Flyg kontinental 17.1 11.7 19.5 66.3% Flyg interkontinental 13.3 6.8 6.7-0.7% Flyg Norden 36.4 22.3 26.7 20.1% Avfall Glas,återvinning - - - - Farlig avfall,återvinning - - Metall,återvinning - - - - Papper,återvinning - 1.1 1.2 12.0% Plast,återvinning - - - - Träavfall - - Restavfall,förbränning 1.2 0.8 1.7 101.1% Andra resor Tåg Sverige 8.3 9.1 10.0% Train (SE 99) 8.8 - Scope 3 Emissions 76.9 50.9 64.9 27.5% Total 243.5 243.6 276.6 13.6% Procentuell förändring 0.1% 13.6% Noter Areal: Under 2013 flyttade verksamheten in i nya lokaler i Karlstad och Göteborg. Totalt ökade kontorsytorna med 1 555 m2 och fördelat på året med 1 223 m2. I jämförelse med föregående år ökade arealen med 13%. Transport : Totalt antal körda kilometer (exkl. hyrbilar) har minskat med 10% i jämförelse med föregående år.

Samtidigt ökade antal körda kilometer med fossila bränslen vilket är orsaken till varför klimatpåverkan inte minskade med samma omfattning. Elektricitet: Förbrukningen av elektricitet i kwh visar en total ökning på 11%. Längre drifttider är en viktig orsak till detta, dessutom har antal konsulter som engagerats och som verkar i SBABs lokaler ökat på senare år. Emissionsfaktorn på växthusgaser ökade från och med 2012 med 13%, från 99 gram CO2/kWh till 112 gram CO2/kWh vilket medförde att klimatpåverkan från el ökade med 28% mellan 2011 och 2012. Fjärrvärme: Från och med årets klimatredovisning har vi med fjärrvärmeförbrukningen i kontorslokalerna i Malmö och Göteborg. Förbrukningen av fjärrvärme på kontorslokalerna i Malmö och Göteborg är inkluderade i årets klimatredovisning då det från och med i år är tillgängligt. Flygresor: Totalt antal personkilometer med flyg har ökat med 34% från 2012 till 2013 och med 18% siden 2011. Tågresor: Totalt antal personkilometer med tåg har ökat med 10%. Avfall: Uppdaterade emissionsfaktorer för avfall inkluderar klimatpåverkan av transport och behandlingen av avfallet fram till det stadie där det definieras som ny produkt/resurs. För materialåtervinning innebär detta att utsläppen inkluderar transport fram till återvinningsanläggning. För restavfall inkluderas också förbränningen på grund av att restavfall blir ny resurs (ström/värme) först efter förbränningsprocessen. Denna metodförändring reflekterar ny LCA-standard och visar den totala effekten av avfallsbehandlingen där undvikna utsläpp från användning av resursen som återvinns inte är inkluderat (till skillnad från tidigare metod). Det kan noteras att själva produktionsutsläppen av det som blivit avfall inte är inkluderat men bör registreras under resursförbrukning. Som en effekt av metodändringen har nu alla fraktioner en klimatpåverkan och restavfall har ökat sitt utsläpp med 87 %.

Nyckeltal energi och klimat Namn Enhet 2011 2012 2013 % change from previous year Total tco2e/heltidsanställd 0.6 0.6 0.6 4.8% Totalt tco2e/räntenetto mnkr 0.1 0.1 0.1 12.8% Årlig energiförbrukning (MWh) Scope 1 & 2 Årliga utsläpp av växthusgaser per scope 2011 2012 2013 2011 2012 2013

Metod och källor GHG protokollet (The Greenhouse Gas Protocol Initiative) är utvecklad av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD). Analysen är utförd enligt standarden A Corporate Accounting and Reporting Standard Revised edition som är en av fyra standarder som förklarar hur växthusgaser skall beräknas. Rapporteringen tar hänsyn till följande växthusgaser, alla omvandlade till CO2-ekvivalenter: CO2, CH4 (metan), N2O (lustgas), SF6, HFC och PFC. Analysens omfattning tar utgångspunkt i verksamhetens operativa ansvar/kontroll som definierar vad som skall inkluderas i klimatredovisningen och vilka utsläpp som är direkta respektive indirekta. Det operativa ansvaret fördelar utsläppen i klimatredovisningen på följande sätt: Scope 1 Obligatorisk rapportering som omfattar alla direkta utsläppskällor där verksamheten har operativt ansvar. Detta gäller all användning av fossila bränslen till stationär förbränning eller transport. I scope 1 ingår också processutsläpp från t ex kemiska processer, industriella växthusgaser, metan utsläpp mm. Scope 2 Obligatorisk rapportering som inkluderar verksamhetens indirekta utsläpp som uppkommer i produktionen av inköpt elektricitet och/eller värme samt kylning. Elektricitetens emissionsfaktor utgår ifrån den nationella genomsnittliga brutto produktionsmixen i ett 5-års period (EIA). Den nordiska emissionsfaktorn beräknas utifrån den nordiska produktionsmixen och det viktade medelvärdet på elproduktionen i Sverige, Norge, Finland och Danmark som återspeglar marknaden i Nord Pool. Emissionsfaktorer per bränsletyp är baserade på tal från IEA methodological framework. Emissionsfaktorena för fjärrvärme/kyla är antingen baserade på faktiska (lokala) produktionsmixer eller genomsnitt från IEA statistik. Scope 3 Frivillig rapportering av indirekta utsläpp from inköpta produkter och tjänster i värdekedjan. Scope 3 utsläppär ett resultat av verksamhetens olika aktiviteter som inte kontrolleras av verksamheten, och är då indirekta. Exempel på indirekta utsläpp är affärsresor, godstransport, avfallshantering, konsumtion av produkter etc. Klimatredovisningen omfång bör ge tillräckligt med information till sina intressenter som krävs för att ta beslut. Systemgränserna bör återspegla verksamhetens aktiviteter och ekonomiska verklighet. Referenser: The GHG Protocol; "A Corporate Accounting and Reporting Standard, Revised edition", 2004 DEFRA (2011), 2011 Guidelines to Defra/DECC s GHG Conversion Factor for Company Reporting, Produced by AEA for the Department of Energy and Climate Change (DECC) and the Department for Environment, Food, and Rural Affairs (Defra), 19.08.2011 IPCC; "IPCC Fourth Assessment Report: Climate Change", 2007 (AR4) IEA Statistics; "Electricity Information 2011" IEA Statistics; "CO2 Emission from fuel combustion, Highlights", 2011 edition SimaPro; ver 7.3.3 with Ecoinvent ver 2.2 (2012) NTM (The Network for Transport and Environment), http://www.ntmcalc.org/index.html IMO (International maritime organisation); "Interim guidelines on the method of calculation of the energy efficiency design index for new ships", 2009 Opplysningskontoret for Veitrafikk (OFV), 2012 Statistiska centralbyrån; www.scb.se EcoTransit; http://www.ecotransit.org/