Anrås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Anrås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2017 1/13

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef - Erika Änghede Vår vision Vi lär tillsammans genom trygghet, glädje och empati. Varje barn ska känna att "det spelar roll att jag är här idag!". Anrås förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen gäller från 2017-01-01 Planen gäller till Läsår 2017 Barnens delaktighet Barnens inflytande och delaktighet över sin miljö på förskolan tas upp på respektive avdelning, dagligen. Barnens inflytande och delaktighet tas även in via barnintervjuer och observationer. Förskolan har även barnråd. Där diskuteras bland annat trivsel, kompisskap händelser på förskolan och platser där exempelvis konflikter kan uppstå. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna är delaktiga via förskolans forum för samråd; föräldramöten, utvecklingssamtal, klagomålshantering samt bloggverktyget Pluttra. Den viktigaste kontakten är den dagliga kontakten man har vid hämtning och lämning. Personalens delaktighet Personalen har varit delaktig genom likabehandlingsgruppen i framställandet av planen, samt att den har gått ut på remiss på alla avdelningar. Varje avdelnings personal har till uppgift att månadsvis följa upp och utvärdera planen i den systematiska kvalitetsredovisningen. Förankring av planen Förankring hos all personal sker vid APT samt att alla fått möjlighet att läsa in och fundera kring planen. Planen ges även till kök och städ. Planen läggs ut på Pluttra. 2/13

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen lyfts regelbundet i det systematiska kvalitetsarbetet. Dessutom har en grupp pedagoger tillsammans med förskolechefen utvärderat förra årets plan inför upprättandet av den nya. Vid alla utvecklingssamtal med vårdnadshavare förs samtal om barns trivsel på förskolan, vilket också ligger till grund för utvärderingen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna och Förskolechef på förskolan. Vårdnadshavarna är delaktiga på så sätt att deras synpunkter inom detta område tas tillvara av pedagoger eller Förskolechef (året runt). Planen har lyfts på föräldraråd. Barnens delaktighet är grundat på trivselintervjuer och observationer av barnen samt barnrådet. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan De konreta sakerna som kom fram vid utvärderingen var: Barnrådet har träffats regelbundet under Vt. -16 men inte under ht -16. Ett föräldraråd finns på förskolan och har träffats varje termin. Kompetensutveckling: Personalen har fått kompetensutveckling i genus och jämställdhet under en studiedag i höst. All personal har läst boken Anna bråkar av Christian Eidevald, samt efterföljande studiedag och diskussioner. Kön och könsidentitet eller könsuttryck: Vi har gjort kartläggningar över avdelningarnas rum. Vi har sett vad och hur barnen lekt i de olika rummen. Vi har köpt in mer material för utklädning. Vi ser till att det finns lika mycket "Pojk" som "flick"saker, att alla ska få del av ett stort utbud och att miljöerna är könsneutrala. Etnisk tillhörighet: Vi har några barn med andra modersmål på förskolan, och detta försöker vi ta tillvara bland annat genom att skriva "Välkommen" på de språk vi har i hallen, visa på flaggor osv. Att vara nyfikna på språket och ta tillvara på personal med annat modersmål. Vi ser inte att barnen reagerar på olika etniciteter om vi har praktikanter eller vikarier vilket är positivt, eftersom de bor i en del av kommunen som är väldigt homogen när det gäller etniciteter. Vi känner dock att vi behöver bli bättre på detta område just eftersom förskolan ligger i ett homogent område, så detta blir ett utvecklingsområde för 2017. Religion och annan trosuppfattning: Vi behöver bli bättre på att synliggöra olika religiösa åskådningar, detta går hand i hand med det interkulturella arbetssättet som vi behöver bli bättre på.. Vi är bra på att låta barnen reflektera kring olika livsåskådningar. Funktionsnedsättning: Större delen av personalen har fått kompetensutveckling inom TAKK, vi har även fått tillgång till kompensatoriska hjälpmedel. Sexuell läggning: Vi försöker medvetet synliggöra olika familjekonstellationer i vardagen. Vi har lånat medveten litteratur som vi läser med barnen, och har satt upp bilder med könsöverskridande bilder som bjuder in till samtal Ålder: Personalen erbjuder alla barn aktiviteter utifrån intresse, inte ålder. Vi har blivit mer medvetna om hur vi talar kring ålder, att det ej görs i negativy syfte tex "nu gör du som en bebis..." Vi har också blivit bättre på att säga äldre och yngreavdelningar istället för småbarnsavdelning/ storbarnsavdelning. Årets plan ska utvärderas senast 2017-08-30 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Varje månad finns en punkt med i förskolans systematiska kvalitetsarbete om hur planen har aktualiserats och vilka mål som man har arbetat med. Dessa summeras av personalen på varje avdelning. Vid förskolans arbetsplatsträff utvärderas sedan planen i sin helhet. Vårdnadshavarna får lämna synpunkter på hur planen fungerar och hanteras vid forum för samråd. Barnens tankar på trivsel och miljö tas med via observationer och intervjuer. för att årets plan utvärderas Förskolechef 3/13

Främjande insatser Nolltolerans mot kränkande behandling Kränkande behandling *Förskolan ska arbeta främjande för goda kompisrelationer. Följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. *Personalen ska föra regelbundna diskussioner i kommunikation och förhållningssätt på arbetsplatsträffar och i den dagliga verksamheten. Arbetet följs upp på förskolans arbetsplatsträffar. Att föra in värdegrundsdiskussioner regelbundet på våra arbetsplatsträffar. Avdelningarna arbetar aktivt med hur man är goda kompisar, ett axplock av arbetet följer nedan: -Tema kompis. Friends låda om Alfons, handlar bl a om vänskap. Hur man behöver vara för att vara en bra kompis. -"Sätt dig bredvid någon som gör dig lugn" att ge barnen ansvar för att de kan och vill göra rätt. Och att inte använda flickor som "stötdämpare" till pojkar eller vice versa. -Vad man får göra, lyfter det istället för vad man INTE får göra. -Uppmuntra VI känslan. Hej kompis! Vad roligt att se dig! Ej särskilja pojke/flicka, utan barn! -Dagliga samtal med barnen hur de har haft det ute på gården. - Ta ansvar för att lösa konflikter själva, gruppstärkande lekar, bestämma själva, para ihop nya konstellationer. -Inte säga exempelvis "Stora Anna och lilla Anna " utan efternamn istället om man har två med samma namn. Förskolechef och pedagogerna Främja likabehandling - Kön - Könsidentitet eller könsuttryck Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Förskolan ska motverka traditionella könsroller. Arbetet följs upp i förskolans systematiska kvalitetsarbete. * Personalen ska erbjuda material med bredd och variation oavsett kön. Vi ska lägga till- inte ta bort! * Förskolans personal påminner varandra om hur kommunikation och bemötande går till med barnen på förskolan. Bemöter vi pojkar och flickor på olika sätt? Vara varandras kritiska vänner! *Miljön ska vara könsneutral och inbjudna för alla. *Vi har haft fokusområde på genus under höstterminen, vilket har varit värdefullt. * bilder som är könsöverskridande/ normkreativa samt "möjlighetsmemory" för att visa barnen på fler möjligheter, samtalsunderlag. All personal och Förskolechef 4/13

Främja likabehandling - etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet * Introducera andra länder, kulturer och värderingar i vår vardag på förskolan. Arbetet följs upp i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Arbeta utifrån kommunens plan för ett interkulturellt arbetssätt i förskolan. * Använda oss av dockor med olika etniska tillhörigheter. * Med hjälp jordgloben eller av våra digitala hjälpmedel tar vi oss ut i vida värlen tillsammans med barnen och upptäcker andra länder och kulturer. Karta och flaggor i korridoren, sätta en nål på varje land vi har representerat? *På avdelningarna lyfter vi fram hur man säger "hej" på olika språk. *Ta hjälp av kommunens försteförskollärare med spetskompetens på interkulturellt arbetssätt på en studiedag under vt - 17. *Föreläsning om Interkulturellt arbetssätt v 7. All personal 2017-07-31 Främja likabehandling - Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning * Att uppmärksamma traditioner eller högtidsdagar från de olika världsreligionerna. * Bejaka barnens frågor kring livsåskådningar. *Prata med barnen om att man tror på olika saker eller inte alls. *Ta hjälp av kommunens försteförskollärare med spetskompetens på interkulturellt arbetssätt på en studiedag under vt - 17. *Föreläsning om Interkulturellt arbetssätt v 7. * Värdegrundsdiskussioner förs i personalgruppen utifrån olika synsätt inom världsreligionerna. * Låta barnen reflektera kring dessa frågor, lyssna in. Inte ange rätt eller fel All personal - Förskolechef 2017-07-31 5/13

Främja likabehandling - Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning *Alla barn ska ha lika förutsättningar att utvecklas i förskolan oberoende funktionsnedsättning. Arbetet följs upp i förskolans systematiska kvalitetsarbete och genom eventuella handlingsplaner. * All personal ska möta det enskilda barnet utifrån dess nivå och förutsättningar. *Alla barn kan vara barn i behov ibland, under kortare eller längre perioder. Den inställningen ska vi ha på förskolan. * Personalen ska erbjudas fortbildningar efter behov. * Kompensatoriska hjälpmedel ska erbjudas då dessa behövs. All personal - Förskolechef Främja Likabehandling - sexuell läggning Sexuell läggning *Förskolan ska visa på en mångfald när det gäller familjekonstellationer och inte bara den traditionella kärnfamiljen. Arbetet följs upp i förskolans systematiska kvalitetsarbete. *Återkommande värdegrundsdiskussioner i personalgruppen kring bemötande och förhållningssätt utifrån: Homosexualitet, Bisexualitet och Heterosexualitet. *Normkritiska bilder mm. som inbjuder till samtal med barnen. All personal - förskolechef Främja likabehandling - Ålder Ålder *Alla barn ska erbjudas möjligheter till olika aktiviteter och olika material oberoende av deras ålder. *Inte använda ålder i negativt syfte. "Var inte en sån bebis..." Arbetet följs upp i förskolans systematiska kvalitetsarbete. *Personalen på förskolan uppmuntrar barnen att prova på olika aktiviteter, åldern ska inte begränsa aktiviteten. *Personalen använder inte "ålder" i negativt syfte. Vi ska benämna avdelningarna efter "yngrebarnsavdelning" och äldrebarnsavdelning" inte småbarnsavdelning och "storbarnsavdelning"". Återkommande värdegrundsdiskussioner i personalgruppen kring bemötande och förhållningssätt. All personal och Förskolechef 6/13

Kartläggning Kartläggningsmetoder Förskolan använder sig bland annat av husmodellen, barnintervjuer, observationer samt diskussioner. Diskussioner förs kontinuerligt inom personalgruppen. Ett annat sätt att få kunskaper om nuläget i barngrupperna är återkommande Barnhälsoteam (BHT) samt vårdnadshavares synpunkter i mailkontakt, telefonkontakt eller möten med Förskolechef samt pedagoger. Kartläggningen samlas ihop på APT, inför att ny plan ska upprättas. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen är delaktiga i kartläggningen utifrån ålder och mognad på så vis att vi samtalar med barnen både avdelningsvis och på barnråden. Föräldrar kan ta del av planen via "Pluttra" samt under föräldraråd. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussioner förs inom personalgruppen. Kartläggning sker även löpande under året, när situationer uppstår som hör till likabehandling. Resultat och analys Resultatet av kartläggningen och utvärderingen av tidigare plan ligger till grund för upprättandet av denna nya plan. Vi kom bland annat fram till att vi behöver arbeta mer förebyggande med Normkritiska diskussioner, barn i behov av särskilt stöd samt interkulturellt arbetssätt. 7/13

Förebyggande åtgärder Normkritiska diskussioner Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder *Alla barn och vuxna ska sträva efter att bemöta och behandla varandra med respekt utifrån varje enskild individ och visa på nya möjligheter att vara, att inte begränsas av rådande norm. Arbetet följs upp i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Åtgärd *Personalen behöver ständigt föra värdegrunds- och normkritiska diskussioner vid personalmöten samt i barngrupp. *Förskolan strävar efter en nolltollerans mot all form av kränkning. All personal i förskolan måste säga ifrån när vi hör eller ser en kränkande handling. Motivera åtgärd Behovet av diskussioner kring bemötande och förhållningssätt är alltid stort. APT är ett bra tillfälle för detta då all personal är samlad. All personal - förskolechef Barn i behov av särskilt stöd Områden som berörs av åtgärden Funktionsnedsättning *Vi behöver ständigt fördjupa oss inom de olika områdena utifrån vilka barn vi har (eller kommer få) på förskolan. Att öka på acceptensen. Alla barn ska få samma möjligheter. Arbetet följs upp på BHT (Barnhälsoteam) samt i det systematiska kvalitetsarbetet. Åtgärd *Handlingsplaner för barn i behov ibland behövs extra resurs i form av personalförstärkning. Viktigt att tänka på att alla barn kan vara i behov av särskilt stöd, ibland kanske bara under en kort tid och ibland under en längre tid. Vi ska möta alla barn där de befinner sig. All personal har ansvar för att meddela kollegor vissa behov som alla bör känna till. Autismutbildning. TAKK. Motivera åtgärd Detta är mycket viktiga frågor och det ingår i vårt uppdrag. Förskolechef och medarbetare 8/13

Interkulturellt arbetssätt Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning *Att kunna leva upp till vårt uppdrag: "Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barn möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund." (Lpfö s 4) när vi inte har en kulturell mångfald på förskolan blir vårt mål. Åtgärd Implementera kommunens plan för interkulturellt arbetssätt. * Kompetensutveckling i form av Föreläsning i ämnet under våren -17 *Studiedag i ämnet under våren -17 Motivera åtgärd För att kunna leva upp till läroplanens uppdrag när barngrupperna är homogena behöver vi tänka extra mycket på det här området. Förskolechef- all personal 2017-07-30 9/13

Rutiner för akuta situationer Policy Alla barn och vuxna ska trivas och växa som personer på förskolan. Vi bemöter varandra med respekt och lyssnar till varandra. Förskolan ska ha ett klimat där ingen blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Så fort någon ur verksamheten anses ha blivit diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling ska detta skyndsamt anmälas till förskolechefen så att denne skyndsamt kan starta en utredning och anmäla till huvudman. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Alla vuxna agerar aktivt på förskolan och deltar med barnen i aktiviteter och lek. Personalen rör sig i barnens miljöer både inomhus och utomhus för att förebygga och förhindra eventuella incidenter. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Alla barn på förskolan har en ansvarspedagog som är den första man vänder sig till som vårdnadshavare. Det är alltid möjligt att kontakta förskolechefen vid synpunkter och frågor kring trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När någon på förskolan får kännedom om eller anses ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska en utredning ske. 1. Pedagogerna i arbetslaget utreder händelsen direkt och förskolechef informeras så snart som möjligt, så att denne skyndsamt kan starta en utredning och anmäla till huvudman. 2. Om det visar sig att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har skett informeras berörda vårdnadshavare. Specialpedagog tillkallas vid behov och en handlingsplan upprättas, och denna ska följas upp efteråt. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När ett barn kränks av personal, tar den kollega som uppmärksammade situationen upp det direkt med sin kollega och markerar tydligt inför barnet att detta inte är ok. Även förskolechefen informeras. Vid fortsatta kränkningar vidtas åtgärder av förskolechefen. Rutiner för uppföljning Vid upprättande av handlingsplaner sätts tidpunkter upp för uppföljning. Rutiner för dokumentation Anmälan görs i Skalman. Kommunen har färdiga mallar för dokumentation och handlingsplan. Dessa finns i Fronter men även som pappersbilagor till planen. Ansvarsförhållande Ytterst ansvarig är förskolechef. All personal på förskolan är skyldiga att agera vid kränkningar, se ovan. 10/13

Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 11/13

Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i 12/13

Ålder negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] 13/13