Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-01-20 christina.blomqvist@regionostergotland.se Föredragningslista för hälso- och sjukvårdsnämnden tisdagen den 27 januari 2015 Plats: Sessionssalen, Landstingshuset Gruppmöten: (S), (MP), (FP), (C): Sessionssalen (M), (KD): Östra sammanträdesrummet (SD) - (V) - 08.30-11.00 information till HSN inklusive kaffe 11.00 12.00 gruppmöte för HSN-grupp 12.00 13.00 lunch 13.00 15.00 information till hälso- och sjukvårdsnämnden 15.00 16.00 kaffe och gruppmöte för HSN-grupp 16.00 16.30 beslutsärenden Fackliga representanter inbjuds att närvara under informationsärendena. INFORMATION TILL HSN a) Information till nya hälso- och sjukvårdsnämnden Lena Lundgren Kl 8.30 Kaffe Kl 9.00 b) Dialog - Cancersjukdomar, Regionalt cancercenter (RCC) och resultat Martin Magnusson och Hans Starkhammar c) Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan och budget för år 2015 HSN 2015-46 Urban Svahn och Camilla Paananen d) Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 HSN 2015-47 Johanna Woltjer Kl 9.20 Kl 10.30 Kl 10.45 Gruppmöten Kl 11.00 HÄLSO- OCH SJUKVDSNÄMNDEN 1 VAL AV PROTOKOLLSJUSTERARE OCH UPPROP Kl 13.00
Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag: Fredrik Sjöstrand 2 2:1 2:2 2:3 INFORMATIONER Beredningsinformation, återkoppling Dialogtillfällen med verksamheten återkoppling/planering Kunskapssammanträden återkoppling/planering Kl 13.05 - - 3 INFORMATION INFÖR BESLUT Ärenden som bereds inför regionstyrelsen 3:1 Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan och budget för år 2015 HSN 2015-46 Urban Svahn och Camilla Paananen 3:2 Regiondirektörens verksamhetsplan för år 2015 HSN 2015-47 Johanna Woltjer Kl - Kl - 4 Ärenden från ledningsstaben 4:1 Beslut om upphandling och framtagande av kravspecifikation för kiropraktorverksamhet HSN 2015-21 Marianne Gedda 4:2 Beslut om upphandling och framtagande av kravspecifikation för naprapatverksamhet HSN 2015-22 Marianne Gedda 4:3 Beslut om upphandling och framtagande av kravspecifikation för klimatrehabilitering HSN 2015-23 Marianne Gedda 4:4 Beslut om upphandling och framtagande av kravspecifikation för öppen specialistvård/dagkirurgi/dygnskirurgi HSN 2015-24 Marianne Gedda 4:5 Revidering av Regelbok för vårdval inom primär hörselrehabilitering samt anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel LiÖ 2014-1276 Kl 13.10 Kl 13.20 Kl 13.30 Kl 13.40 Kl 13.50 2
Hälso- och sjukvårdsnämnden Anne-Marie Zingmark 4:6 Internetbaserad KBT HSN 2015-19 Kerstin Aldstedt 4:7 Verksamhetsberättelser 2014 för hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för behovsstyrning och samverkan HSN 2015-25 Charlotte Sand, Christoffer Martinelle 4:8 Testamente för hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för samverkan HSN 2015-28 Christoffer Martinelle 4:9 Val av representanter till ADLON, ANDT-råd och Nätverket Hälsa och Demokrati LiÖ 2014-1388 Henning Sand 4:10 Delårsrapport 11 år 2014 HSN 2015-56 Björn Hansson, Camilla Paananen 4:11 Utökning av vårdåtagande HSN 2015-58 Christoffer Bernsköld Kaffe och gruppmöten 5 Ärenden från Samverkansnämnden i sydöstra sjukvårdsregionen Kl 14.00 Kl 14.20 Kl 14.25 Kl 14.30 Kl 14.35 Kl 14.45 Cirka Kl 15.00 6 BESLUTSÄRENDEN Kl 16.00 Ärende 3:1 3:2, 4:1 4:11 enligt ovan 7 DELEGATIONSBESLUT 7:1 Överenskommelser 2015 med pensionärsorganisationerna LiÖ 2014-1065 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:2 Fördelning av anslag till funktionshindersorganisationer 2015 LiÖ 2014-936 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 3
Hälso- och sjukvårdsnämnden 7:3 Överenskommelse 2015 med Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande i Sörmland/Östergötland (NTF) LiÖ 2014-1324 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:4 Överenskommelse 2015 med Östergötlands läns nykterhetsförbund (ÖLN) LiÖ 2014-1325 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:5 Överenskommelse år 2015-2017 med Astma- och allergiföreningen i Östergötland LiÖ 2014-966 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:6 Överenskommelse 2015 med Strokeföreningen i Östergötland och Neuroförbundet Östergötland LiÖ 2014-1326 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:7 Överenskommelse 2015-2017 med Psoriasisförbundet Östergötland LiÖ 2014-1328 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:8 Överenskommelse 2015-2017 med Psoriasisförbundet Motala LiÖ 2014-1327 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:9 Överenskommelse 2015-2017 med RSMH Fyren, Linköping LiÖ 2014-1064 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:10 Överenskommelse 2015-2017 med NSPH Östergötland LiÖ 2014-1070 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:11 Överenskommelse 2015-2017 med Novahuset LiÖ 2014-1132 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:12 Överenskommelse 2015 med Föreningen Hela Människan i Östergötland LiÖ 2014-991 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:13 Överenskommelse 2015-2017 med BRIS region Öst LiÖ 2014-818 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 4
Hälso- och sjukvårdsnämnden 7:14 Överenskommelse 2015 med S:t Lukas i Östergötland LiÖ 2014-1329 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:15 Överenskommelse 2015-2017 med Östergötlands Kvinno- och Tjejjourers Länsförbund LiÖ 2014-1136 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:16 Överenskommelse 2015 med Svenska Röda Korsets region Göta LiÖ 2014-1331 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:17 Överenskommelse 2015 med RFSL Norrköping och RFSL Linköping LiÖ 2014-1322 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:18 Överenskommelse 2015 med Frisk&Fri Norrköping/Linköping LiÖ 2014-1063 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:19 Överenskommelse 2015 med Handikappföreningarna Östergötland LiÖ 2014-1332 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:20 Överenskommelse 2015-2017 med Noaks Ark Östergötland LiÖ 2014-1333 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:21 Överenskommelse 2015 med Kamratföreningen Oasen i Östergötland LiÖ 2014-983 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:22 Överenskommelse 2015 med Riksföreningen för ME-patienter i Östergötland LiÖ 2014-1340 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:23 Överenskommelse 2015 med SPES Östergötland (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd) LiÖ 2014-1077 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:24 Överenskommelse 2015 med Glaukom föreningen Östergötland LiÖ 2014-1034 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 5
Hälso- och sjukvårdsnämnden 7:25 Överenskommelse 2015 med Föreningen för stödjande av ideell akutsjukvård på Harstena LiÖ 2014-1334 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:26 Beslut om fördelning av Hälsopotten 2015 LiÖ 2014-1345 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:27 Ansökningsinbjudan avseende ersättningsetablering (Mats Centervad) HSN 2015-33 Hälso- och sjukvårdsdirektör 8 INKOMNA SKRIVELSER 8:1 Revisionsskrivelse styrning av städning i vårdlokaler LiÖ 2014-1294 Skrivelserna finns tillgängliga i pärm under sammanträdet 9 ÖVRIGT Om du inte har möjlighet att komma meddela respektive politisk sekreterare! 6
Förslag RS 2015-57 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-01-27 HSN 2015-46 Regionstyrelsen 2015-01-28 Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2015 - - strategiska mål - - - framgångsfaktorer - - budget -
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vision och uppdrag... 3 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag och styrningslogik... 4 Perspektivet - MEDBORGARE... 11 Perspektivet - PROCESS... 20 Perspektivet - EKONOMI... 25 Planering och uppföljning 2015... 27 Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2015... 29 Bilaga 1: Den regionövergripande styrningen Bilaga 2: Styrkortskarta Bilaga 3: Resultaträkning, kassaflödesanalys, investeringsredovisning och balansräkning
2015-01-12 VISION OCH UPPDRAG Region Östergötland har följande vision: BRA VD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. Visionen kommer att omarbetas under 2015 med hänsyn till genomförd regionbildning. Region Östergötland ansvarar för att erbjuda befolkningen en bra hälso- och sjukvård 1, inklusive tandvård för barn och äldre. Region Östergötland har också ett samordningsansvar för det regionala utvecklingsarbetet i länet. Där ingår bland annat ansvar för kollektivtrafiken och olika kulturverksamheter. Vidare ingår frågor som utveckling av näringsliv, infrastrukturplanering samt samhällsplanering och miljö- och klimatfrågor i Östergötland. Regionens uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen, Lagen om kollektivtrafik samt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Denna lagstiftning är utgångspunkt för regionens vision, mål och strategier. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. - 3 -
2015-01-12 HÄLSO- OCH SJUKVDSNÄMNDENS UPPDRAG OCH STYRNINGSLOGIK Uppdrag till hälso- och sjukvårdsnämnden och dess förtroendemannastöd 2015 För att öka det demokratiska inflytandet i beredningen av olika frågor till hälso- och sjukvårdsnämnden har sex beredningar och ett utskott inrättats under nämnden; beredningen för behovsstyrning, fem beredningar för brukardialog samt ett utskott för uppföljning. Dessutom har HSN och RS en gemensam beredning för primärvård och annan nära vård. Nedan beskrivs nämndens, beredningarnas och utskottets uppdrag enligt reglementet. HSN har därutöver preciserat beredningarnas/utskottets uppdrag och vilka frågor som man vill att de ska fördjupa sig i. Beredningen för behovsstyrning, beredningen för primärvård och annan nära vård och utskottet för uppföljning, ska utifrån sina uppdrag göra en arbetsplanering för sitt arbete, vilken ska godkännas av nämnden. Arbetsplaneringen för beredningen för primärvård och annan nära vård tas fram i samarbete med RS. Under året ska resultatet av arbetet i beredningar och utskott rapporteras till nämnden. HSN:s beredningar och utskott ska ha ett nära samarbete vilket ibland kan vara uttalat genom att HSN gett konkreta uppdrag. Samarbetet ska givetvis också ske naturligt i situationer när en beredning bedömer det som angeläget att förmedla kunskap till annan beredning eller omvänt; behöver inhämta kunskap för att få en bredare belysning av någon aspekt som hanteras av annan beredning. Hälso- och sjukvårdsnämnden HSN har ett ansvar för att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård, inklusive tandvård och stöd och service till vissa funktionshindrade. Detta innebär att nämnden, i ett tydligt medborgarperspektiv och inom de ekonomiska ramar som regionfullmäktige fastställer, ska verka för en god hälsa hos befolkningen och att invånarna erbjuds en god vård på lika villkor samt att vården ges utifrån medborgarens behov. HSN ska säkerställa nödvändig kunskapsuppbyggnad, analys, idégenerering och framtagning av underlag för strategiska beslut inom ansvarsområdet vilket inkluderar att inhämta kunskap om såväl befolkningens behov, önskemål och synpunkter, som om de möjligheter som hälso- och sjukvårdens utförare erbjuder HSN ska prioritera mellan olika behov och genom överenskommelser och avtal med utförare ange finansiering och innehåll för den verksamhet som ska genomföras. HSN leder och samordnar regionens insatser inom de samordningsförbund som inrättats tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och berörda kommuner. HSN ansvarar för att samverkan och samråd vid behov sker med andra aktörer med intressen och ansvar inom de sakområden som ligger inom nämndens uppdrag. HSN arbetar med de internationella frågor som rör nämndens sakområde. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium Presidiet har uppgiften att planera och förbereda HSN:s arbete samt bereda nämndens verksamhetsplan. Presidiet ska, med fokus på nämndens uppdrag, för den politiska ledningsgruppen visa på kunskapsområden som bedöms vara angelägna att belysa vid de gemensamma - 4 -
2015-01-12 kunskapssammanträdena för regionstyrelse och nämnd. Presidiet ska också ge den politiska ledningsgruppen återkoppling från kunskapssammanträdena genom att förmedla slutsatser och behov av initiativ. Är regionens representant i Samrådet för vård och omsorg - och har ett ansvar för att planera dessa samråd. (Se avsnitt Samverkan och samråd). Ska ha kontakt med regionens styrelserepresentanter i samordningsförbunden för kunskapsutveckling och dialog. Ska leda arbetet med att utveckla relationerna med berörda ideella organisationer genom att utveckla former och förutsättningar för föreningsanslag. Ska leda regionens insatser inom ANDT 2 -rådet tillsammans med länsstyrelsen, polisen, och kommunerna. Hälso- och sjukvårdsnämndens samordningsberedning Beredningen har som uppgift att utgöra forum för diskussion av långsiktiga och strategiska frågor inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde. Beredningen för primärvård och annan nära vård Beredningen, som är gemensam med regionstyrelsen, har uppdraget att arbeta med frågor om primärvårdens/den nära vårdens utveckling och kvalitetssäkring. Ur HSN:s perspektiv handlar det i första hand om att i primärvården identifiera systemhinder och utvecklingsbehov ur ett brukarperspektiv. Utgångspunkten för beredningens arbete är att vården ska utformas på ett sådant sätt att det underlättar för patienter och medborgare att planera sin vardag. Öppettider och administrativa lösningar inom den nära vården ska anpassas efter de listade patienternas behov och önskemål. Utvecklingen och implementeringen av e-tjänster ska skapa nytta och mervärde för patienten och vara en del av ett effektiviseringsarbete. Tillgängligheten och organiseringen av vårdcentralernas 1-läkarmottagningar i landsbygd är ett annat område som behöver uppmärksammas. Ett särskilt bevakningsområde är att följa och bevaka pågående utvecklingsarbete avseende primärvården och beakta områden som ledning och styrning, bemanning och rekrytering, tillgänglighet, bemötande och forskningsklimat. Beredningen för behovsstyrning Beredningen har i uppdrag att kontinuerligt utveckla verktyg för att hälso- och sjukvården bättre ska kunna svara upp mot befolkningens behov. Behovsanalyserna behöver kompletteras för att HSN ska kunna se och agera utifrån en mer heltäckande behovsbild. Beredningen har också i uppdrag att delta i arbetet med att utveckla resursfördelningen till hälso- och sjukvården så att den också inbegriper omfördelningar, ransonering och prioritering. Beredningen får i uppdrag att i samverkan med Prioriteringscentrum ta ansvaret för den inledande fasen som innebär att ta fram en plan och en metodik för ändamålet. Beredningen ges i uppdrag att bereda de delar i den befintliga behovsstyrningen som leder fram till att en överenskommelse eller ett avtal sluts med en vårdverksamhet, det vill säga behovsanalyser, uppdrag och resursfördelning. Beredningen är även styrgrupp för hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog 2 Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak - 5 -
2015-01-12 Beredningarna för brukardialog De fem beredningarna har uppgiften att genom dialog med medborgare och brukare bidra med underlag till behovsanalyser och uppdrag. Beredningarnas kunskaper om brukarnas behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården utgör ett viktigt inslag i behovsstyrningen där brukarnas upplevelser av hur huvudmännen samverkar är en viktig aspekt att belysa. Under 2015 är följande uppdrag aktuella: Spelmissbruk Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka Plastikkirurgi Jämlik vård - Medborgardialog med invånare i socioekonomiskt utsatta områden Första linjens sjukvård - Medborgardialog om vårdcentralens uppdrag och roll Respektive brukardialogsberedning ska årligen lämna en aktivitetsplan till beredningen för behovsstyrning. Beredningen för behovsstyrning har uppdraget att vid behov förtydliga eller avgränsa uppdragen. Utskottet för uppföljning Utskottet för uppföljning har i första hand uppdraget att arbeta med uppföljning av de avtal och överenskommelser som hälso- och sjukvårdsnämnden ingår med interna och externa vårdgivare. Det analytiska inslaget behöver utvecklas vid uppföljningen av överenskommelser och avtal. Detta för att bättre kunna värdera och utveckla överenskommelsernas/avtalens genomslag och få ett relevant underlag för ställningstaganden till korrigeringsbehov. Andra områden där analysen behöver utvecklas är jämlikhetsaspekten ur ett beställarperspektiv, patientenkäterna och patientnämndens observationer. Samrådet för vård och omsorg Samrådet 3 för vård och omsorg omfattar frågor om regionens hälso- och sjukvårdsverksamhet samt kommunernas socialtjänst, sjukvårds- eller omsorgsverksamhet när det är till gagn för individ och/eller samhällsutvecklingen eller när lagstiftningen, nationella satsningar (inkl statliga stimulansmedel) och/eller regionala överenskommelser så kräver. Samrådets uppdrag är att genom gemensam kunskapsuppbyggnad och dialog, till exempel temakonferenser och gemensam uppföljning av verksamheter, ge förutsättningar för ett samlat politiskt agerande inom de frågor som samrådet omfattar. Samrådet ska även bereda ärenden som kräver likalydande beslut av alla huvudmännen i de frågor som samrådet omfattar. Förslag till beslut (rekommendation) ska i dessa fall lämnas till länets samtliga kommunsstyrelser och regionens hälso- och sjukvårdsnämnd alternativt till regionstyrelsens strategiska samråd för vidare beredning. Ledningsgruppen för vård och omsorg är sakkunnig tjänstemannagrupp för samrådet. Ledningsgruppen består av regionens hälso- och sjukvårdsdirektör och närsjukvårdsdirektörer samt kommunernas socialchefer/vård- och omsorgschefer. 3 Överenskommelse om sakområdessamråd för vård och omsorg mellan Region Östergötland och Östergötlands kommuner - 6 -
2015-01-12 Styrningslogiken för hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har huvudansvaret för att befolkningens behov av hälsooch sjukvård 4 uppfylls på bästa möjliga sätt, inom de ekonomiska ramar som regionfullmäktige beslutar om. Uppdraget innebär också att utveckla samarbetet med andra aktörer/myndigheter för att stärka befolkningens hälsa och välfärd. HSN:s uppdrag har sin tyngdpunkt i medborgarperspektivet men ansvaret berör även aspekter inom övriga perspektiv undantaget medarbetarperspektivet vilket är regionstyrelsens (RS) ansvar (Se även Bilaga 1, Den regionövergripande styrningen). HSN:s verksamhetsplan är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete och anger förutsättningar, uppdrag och målbilder för år 2015. De strategiska målen 5 är övergripande för HSN:s åtgärder och beslut. Framgångsfaktorerna 6 markerar vad HSN bedömer vara viktiga utvecklingsområden att fokusera på i behovsstyrningen för att uppnå de strategiska målen. Framgångsfaktorerna ska fungera som en checklista för inriktningen på behovsanalyser, uppdrag, överenskommelser 7, avtal 8 och uppföljning. Uppdrag beslutas av HSN i februari Specificering av uppdraget till regionens egna resp privata vårdgivare Uppdrag Kravspecifikation Redovisning under hösten Behovsanalys HSN:s verksamhetsplan Överenskommelser och avtal inkl resursfördelning Förslag till resursfördelning från R Beslut överenskommels HSN i september Beslut avtal fortlöpande i HSN Beslut HSN i september Uppföljning Delårsrapporter till RS/HSN Kunskapssammanträden RS/HSN Tematiska uppföljningar löpande under året Figur 1: Behovsstyrningens årscykel Behovsanalyserna är ett viktigt underlag när nämnden fattar beslut om det årliga politiska uppdraget som innebär konkreta målsättningar såväl generella som för specifika sjukdoms- och behovsgrupper. Uppdraget är en utgångspunkt för de kravspecifikationer som tas fram inför HSN:s beslut om överenskommelser med produktionsenheterna i den egna vårdverksamheten och inför avtalen med privata vårdgivare. Regiondirektören har dessförinnan presenterat ett förslag till resursfördelning efter en process med delaktighet från verksamhet och politiska företrädare. 4 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. 5 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 6 Konkretisering och prioritering av utvecklingsområden för att kunna uppnå respektive strategiskt mål i ett perspektiv. 7 Överenskommelser ingås med regionens egna enheter. 8 Avtal ingås med externa vårdleverantörer - 7 -
2015-01-12 De riktlinjer för behovsstyrning som fastställts innebär en samordning av RS och HSN:s styrning. Detta innebär att regionens sjukvårdande produktionsenheter, i sina verksamhetsplaner, på ett tydligt sätt ska förhålla sig till de överenskommelser man ingått med HSN. Uppföljningen av överenskommelserna redovisas även till RS i de uppföljningar som är gemensamma för RS och HSN. Uppföljningen har två primära syften, dels att värdera i vad mån formella målsättningar, uppdrag, överenskommelser och avtal är uppfyllda, dels att skapa ny kunskap och underlag för att ta ställning till förbättringar och nödvändiga åtgärder. Uppföljning av uppdraget, överenskommelser och avtal redovisas till HSN i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Därutöver sker kompletterande tematisk uppföljning vid olika tillfällen.(se avsnitt Planering och uppföljning 2015). Ett viktigt inslag i den årliga processen är HSN:s strukturerade dialoger med verksamheten som genomförs i samband med uppdrag, överenskommelser och kravspecifikationer. Dialogernas innehåll kan variera beroende på HSN:s kunskapsbehov. Det kan handla om att få utvalda uppföljningsområden belysta men det kan också finnas behov att lyfta frågor av principiell karaktär. Den politiska ledningsgruppen (PLG) har som ett uppdrag att ansvara för nödvändig kunskapsöverföring mellan RS och HSN när detta bedöms vara väsentligt för respektive uppdrag. I detta ligger bland annat att planera kunskapssammanträdena samt att utvärdera vad som framkommit vid dessa sammanträden och vid behov ta nödvändiga initiativ. Behovsanalyser och särskilda utredningsuppdrag 2015 Behovsanalysen är en strategiskt viktig utgångspunkt för en styrning utifrån behov och ett underlag för den fortsatta processen; uppdrag resursfördelning överenskommelser (se Figur 1). Nämnden väljer årligen ut ett antal sjukdomsgrupper 9, behovsgrupper 10 eller särskilda insatsområden som bedöms angelägna att analysera. Analyserna ska identifiera befolknings- och patientbehov som underlag för nämndens vidare ställningstagande. Det kan röra sig om att identifiera behov i förhållande till folkhälsa, tillgänglighet, medicinska riktlinjer, samverkan, metodutveckling, patient/anhörigupplevelser etc. Behovsanalyserna kan ha olika omfattning beroende på utgångsläge och ambitionsnivå. I bland kan behovsanalysen begränsas/fokuseras på särskilda insatsområden (t.ex. endast rehabiliteringsaspekten). Behovsanalyserna genomförs som ett tjänstemannauppdrag innebärande medverkan från berörd medicinsk kompetens. Därutöver bidrar nämndens brukardialogsberedningar med viktigt underlag (Se sid 6). Med fördel ska även externa aktörer (t.ex. kommunerna, privata vårdverksamheter och organisationer) medverka i behovsanalyserna och med sina perspektiv berika analyserna med aspekter som kan bidra till en tydlig behovsbild. 9 Övergripande indelning av sjukdomar utifrån diagnosklassifikationen ICD 10. Gruppindelningen är användbar i olika sammanhang inte minst då den skapar funktionella målgrupper t.ex. för behovsanalyser. (exv. Rörelseorganens sjukdomar). 10 Definierad grupp medborgare som har gemensamma behov/problem som kräver hälso- och sjukvård. Dessa grupper är viktiga att identifiera och utgör underlag för t.ex. behovsanalys. (t.ex. Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov) - 8 -
2015-01-12 Följande sjukdoms- och behovsgrupper har tidigare varit föremål för behovsanalys: 2014 2013 År 2012 År 2011 År 2010 År 2009 År 2008 År 2007 År 2006 År 2005 År 2004 Missbruks- och beroendevård Egenvård Asylsökande/nyanlända Munhälsa för sköra äldre Missbruks- och beroendevård Sällsynta diagnoser/sjukdomar Barn och ungdomar med medfödda funktionsnedsättningar/skador Röst-, tal-, språk- och sväljstörningar hos vuxna Förvärvade hjärnskador hos barn och vuxna Rehabilitering för cancersjuka Patienter med KOL Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar Äldre med cancersjukdomar Barn och unga med neuropsykiatriska sjukdomar/ funktionsnedsättningar Röst-, tal-, språk- och sväljstörningar barn och unga. Neuropsykiatriska sjukdomar - vuxna Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar Hjälpmedel Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Barn och ungdomar depression och ångest Äldre depression och ångest/demenssjukdom Vård i livets slutskede Jämlik vård Tillgänglighet, kvalitet och delaktighet (endast insats av brukardialogsberedning) Hjärtsjukdomar Graviditets- och förlossningsvård Smärttillstånd relaterade till rörelseorganen Missbruk och beroende (endast insats av brukardialogsberedning) Generell behovsanalys med inriktning på tillgänglighet kvalitet delaktighet. Cancersjukdomar (bröst, colorectal, prostata) Planerade operationer Ögonsjukdomar/skador Övervikt och fetma Psykisk ohälsa Njursjukdomar och transplantationer Barn- och ungdomars behov vid sjukdom och ohälsa ur ett barnperspektiv Hudsjukdomar Sexuellt överförbara infektioner (STI) Mag-och tarmsjukdomar Barn- och ungdomar (barnhälsovård, tandhälsa, vardagssjukvård, m.m) Rehabilitering Infektionssjukdomar Andningsorganens sjukdomar Barn- och ungdomar (långvarig somatisk sjukdom/funktionshinder) Äldre med komplexa vård och omsorgsbehov Cancersjukdomar Graviditet och gynekologiska sjukdomstillstånd Inflammatoriska ledsjukdomar och fibromyalgi Nervsystemets sjukdomar inkl stroke och demens Ögonsjukdomar Figur 2 Genomförda behovsanalyser åren 2004-2014 - 9 -
2015-01-12 Under 2015 ska behovsanalyser genomföras inom följande områden med redovisade motiveringar/frågeställningar: 1. Spelmissbruk Spelberoende innebär ofta flera problem varför både kommunens och regionens insatser behövs. Omfattningen av problematiken är inte helt känd men det finns sannolikt ett stort mörkertal vad gäller antalet personer som har problem med spelberoende. Behandlingsformer är under utveckling inom området och samverkansaspekten mellan kommun och landsting är en central fråga. 2. Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka Den somatiska hälsan hos personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning är betydligt sämre än hos befolkningen generellt. Inom specialistpsykiatrin är man väl medveten om detta faktum, men det är oklart hur stor medvetenheten och beredskapen är att möta dessa behov inom övrig hälso-och sjukvård. Hur ser det ut i Östergötland? Vad kan förbättras? 3. Plastikkirurgi Trycket på att regionen ska ta hand om nya åkommor eller åkommor ökar ständigt inom plastikkirurgin. Orsaker till detta kan vara helt medicinska, exempelvis på grund av att allt fler överlever sin cancer idag och har behov av återskapande åtgärder, eller att fetmaoperationerna ökar med efterföljande behov av plastikkirurgiska ingrepp. Plastikkirurgin möter också allt fler patienter i behov av korrigerande operationer och vård som följd av komplikationer som härstammar från den privata kosmetiska plastikkirurgin. Det finns även önskemål om plastikkirurgiska ingrepp som saknar medicinsk grund. Eftersom regionens resurser för plastikkirurgi är begränsade sätter detta stort tryck på prioritering. Vad ska ingå i den landstingsfinansierade plastikkirurgin? Är rätt behovsgrupper prioriterade i dagsläget? Utöver uppdrag om att genomföra behovsanalyser kan nämnden, på eget initiativ eller på initiativ från fullmäktige, ge särskilda utredningsuppdrag till ledningsstaben och/eller sina beredningar. Under år 2015 ges följande utredningsuppdrag till ledningsstaben: 1. Regionens stöd till anhöriga - Barn, unga och vuxna Uppdraget innebär en metaanalys av tidigare genomförda behovsanalyser för att få en samlad bild om den kunskap som finns. Uppdraget inkluderar även en översyn av de uppdrag som finns i överenskommelser och utfall av dessa. 2. Uppföljning av palliativ vård Utredningsuppdraget innebär att följa upp behovsanalysen, Vård i livets slutskede, med åtföljande uppdrag som genomfördes 2009 och som redovisar hur den palliativa vården fungerar. 3. Uppföljning av personer med demens/demensutredningar Utredningsuppdraget innebär att följa upp den behovsanalys, med åtföljande uppdrag, som genomfördes 2009. - 10 -
2015-01-12 Regionens strategiska plan med treårsbudget 2015-2017, anger de strategiska mål som är hälsooch sjukvårdsnämndens ansvarsområde. Detta innebär bland annat att medarbetarperspektivet inte finns med i HSN:s verksamhetsplan. I regionens strategiska plan med treårsbudget finns en detaljerad redovisning av varje strategiskt mål. Utvalda strategiska mål har i varje perspektiv kompletterats med framgångsfaktorer, vilka bedöms vara avgörande för att kunna leva upp till de strategiska målen. PERSPEKTIVET - MEDBORGARE Perspektivet MEDBORGARE beskriver hur regionen på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov och bidra till en bra livskvalitet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål i perspektivet Medborgare: Bra och jämlik hälsa Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Trygg och likvärdig vård Delaktiga och nöjda patienter Stort förtroende för hälso- och sjukvården Framgångsfaktorer som bidrar till Bra och jämlik hälsa: Aktivt arbete för att utveckla vårdens hälsofrämjande förhållningssätt Det finns påtagliga skillnader i hälsa i Östergötland. Hälsoskillnaderna följer en logik som innebär att en sämre socioekonomisk situation stegvis är förenad med en sämre hälsa, vilket innebär en gradvis ökad sårbarhet för ohälsa och sjukdom vid en mer utsatt social situation. För en mer jämlik hälsa behövs förutsättningar i samhället som ger människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro - ett samspel mellan individ, miljö och samhälle. Inom Region Östergötland har regionutvecklingsnämnden (RUN) det övergripande ansvaret för att samordna det regionala folkhälsoarbetet medan hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har ansvar för det hälsofrämjande arbetet inom regionens hälso- och sjukvårdsverksamhet. Hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stödja och stimulera individens förmåga att ta kontroll över sin egen hälsa och förbättra den. Det goda mötet är centralt, det vill säga hur man genom sitt förhållningssätt i mötet med patienter och närstående kan stärka individens tillit till den egna förmågan som medskapare i sin egen hälsoutveckling. Alla patienter, oavsett diagnos eller sjukdomsförlopp, ska bemötas utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt som gör dem och deras närstående delaktiga i vård och behandlingen. Regionen ska integrera kravet på ett hälsofrämjande förhållningssätt i styr- och vårdprocesser i hälsooch sjukvården. Regionens medarbetare ska erbjudas utbildning och ges tillfälle till reflektion om mötets betydelse för individens hälsa och vårdens resultat. Vårdmiljön har också betydelse för hälsa och livskvalitet, till exempel rökfritt sjukhus, och måltidsmiljö för gemenskap, måltidsglädje och matlust. Det är viktigt att resultatet av utvecklingsarbetet Barn som anhöriga får genomslag och genomsyrar verksamheten vad gäller att beakta barnens behov när en förälder eller motsvarande är sjuk. Uppföljning behöver göras av - I vad mån och hur verksamheten arbetar med ett hälsofrämjande förhållningssätt. - Verksamhetens användning av patientrapporterade mått för att förbättra vården och/eller förbättra patienternas hälsa - Förekomsten av planer i verksamheten för kontinuerlig utbildning i hälsofrämjande förhållningssätt. - 11 -
2015-01-12 Aktivt sjukdomsförebyggande arbete Sjukdomsförebyggande arbete avser bland annat att ge stöd till förbättrade levnadsvanor och därigenom främja hälsa, förebygga sjukdom och optimera sjukdomsbehandling. Landstinget ska integrera sjukdomsförebyggande synsätt och rutiner i styr- och vårdprocesser i hälsooch sjukvården. Hälso- och sjukvården har en viktig roll att informera om den potential som finns till förbättrad hälsa vid levnadsvaneförändring, bland annat genom att i dialog med patienten samtala om levnadsvanor och erbjuda stöd till förändring där det utifrån patientens hälsotillstånd är relevant. Det ska särskilt uppmärksamas att andelen rökare i en nationell jämförelse är hög i Östergötland vad gäller såväl kvinnor som män. Vad gäller insatser kopplade till tobak, alkohol, mat och fysisk aktivitet ska Socialstyrelsen riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder användas som stöd vid val av åtgärdsnivån. Primärvård, specialistvård och tandvård är alla viktiga aktörer i detta och vars roller ytterligare kan stärkas. Hälsan grundläggs tidigt. Regionens information och stöd ska anpassas till livscykeln. Föräldrarnas möjlighet att ge barnen en god start ska stärkas genom att stöd erbjuds under graviditeten och senare på barnavårdscentraler, exempelvis föräldrautbildning och hälsosamtal. Regionen ska tillsammans med kommunerna, föreningsliv och andra aktörer medverka till att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos barn och ungdom genom att på olika sätt förmedla kunskap om och erbjuda stöd vad gäller bland annat alkohol, narkotika, tobak, sexuellt överförbara infektioner, övervikt och fetma. Det är också angeläget att fortsätta utveckla samverkan i form av familjecentraler, skolhälsovård, barnhälsa, ungdomshälsa och barnahus. Tillsammans med skolan och andra aktörer ska regionen medverka till att de unga får en effektiv ANDT-utbildning (alkohol, narkotika, dopning, tobak). Regionen ska vara en aktiv part i det politiska samrådet med länets kommuner. Kärnan för detta är Samrådet för vård och omsorg genom vilket nya och effektivare former för politiskt samagerande ska utvecklas kring olika behovsgrupper. Samverkan med skolan och elevhälsan ska utvecklas för att förbättra barns hälsa/tandhälsa. Det är också angeläget att fortsätta utveckla samverkan i form av familjecentraler, ungdomshälsa och Barnahus. Regionen ska, bland annat via flyktingmedicin, underlätta och stärka integrations- och introduktionsprocessen för personer med utländsk bakgrund. I samverkan med kommunerna ska det säkerställas att alla nyanlända får ta del av hälsosamtal och att hälsokommunikatörernas insatser utvecklas ytterligare. Regionen ska undersöka möjligheten och behovet av en specialistmottagning för att ta hand om skador som uppstått i samband med könsstympning. Inom primärvårdens uppdrag ska arbete med att förebygga könsstympning av flickor inkluderas, i samverkan med skolhälsovården. En anpassad utbildning till personalen ska genomföras för att de bättre ska kunna dels förebygga könsstympning och dels hantera de situationer som uppstår när det gäller könsstympning 11. Kulturen kan på många sätt vara en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande kraft. Kulturupplevelser av olika slag innebär möten mellan människor, och ofta är möten med andra människor viktiga för vårt välbefinnande generellt. Region Östergötland ska pröva möjligheten att integrera kulturaktiviteter som ett verktyg i det hälsofrämjande arbetet. Regelbundna cellprovskontroller är ett effektivt sätt att förebygga livmoderhalscancer och rädda liv. Alla kvinnor mellan 23 och 60 år i Östergötland inbjuds därför till gynekologisk cellprovskontroll (GCK) men andelen kvinnor som tar ett cellprov är fortfarande alltför låg och fortsatta ansträngningar behöver göras för att öka den provtagande andelen. Även deltagandet i den mammografiska 11 Se vidare Strategisk inriktning och finansplan 2015-2017. - 12 -
2015-01-12 hälsokontrollen för att reducera risken för dödlighet i bröstcancer behöver öka. I den nyligen startade screeningen för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer är det viktigt att följa hur deltagandet utvecklas. Uppföljning behöver göras av - I vad mån verksamheten arbetar tillfredsställande med sjukdomsförebyggande insatser. - Besökande till vården för vilka det har registrerats åtgärd i Hälsobladet. - Utbetalda mål & mått-ersättningar för primärvårdens tobaksinterventioner. Framgångsfaktorer som bidrar till Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård *** God tillgänglighet till akut omhändertagande Tillgängligheten på akutmottagningarna ska förbättras. Idag får hälften av patienterna träffa läkare inom en timme för beslutsgrundande bedömning. Etappmålet på minst 80 procent ligger fast. Idag kan runt 70 procent av patienterna lämna akutmottagningarna inom fyra timmar. Etappmålet är minst 80 procent. Analyser visar att många yngre personer väljer att söka vård på akutmottagningarna för medicinska problem som vårdcentralerna kan hantera. För att underlätta befolkningens val vid akut sjukdom ska modellen en dörr ska räcka tillämpas under vardagkvällar och helger. Införandet av jourcentraler i anslutning och i integrering med akutmottagningarna på länets tre akutsjukhus ska utredas skyndsamt 12. Tanken är att det ska finnas en gemensam mottagningsreception där mottagande sjuksköterska hänvisar akutsökande patienter till rätt vårdnivå - akutmottagningen för patientfall av mer akut karaktär, medan jourcentralen avlastar från lindrigare åkommor. Utredningen ska även klargöra vilka öppettider jourcentralerna ska hålla för att i möjligaste mån kunna avlasta söktrycket på akutmottagningar och reducera dess väntetider. Utgångspunkten i ett behovsperspektiv är att: Jourcentralerna ska jobba nära integrerat med akutmottagningar och verka för att inga patienter som sökt akut avvisas därifrån utan att fått hjälp. Patienterna ska komma till korrekt vårdnivå. Uppföljning behöver göras av - Tillgängligheten på akutmottagningen. God tillgänglighet till första linjens vård Vårdcentralerna är av vital betydelse för befolkningen och förväntningarna på snabb och professionell hjälp är höga. En viktig del är att patienterna kommer fram per telefon vid behov av kontakt. Man ska inte behöva ringa och få beskedet att telefontiden är slut. Lika viktigt är - när vårdcentralen bedömer att patienten behöver komma på besök att man får tid till besök när man ringer även om man får vänta lite längre på besöket. Man ska inte behöva mötas av beskedet att läkarens besökstider är slut och bli ombedd ringa tillbaka någon eller många dagar senare - Ett samtal ska räcka! Alla vårdcentraler ska se över 12 Se vidare Strategisk inriktning och finansplan 2015-2017. - 13 -
2015-01-12 alternativa lösningar vid brist på besökstider hos läkare besök hos annan läkare, sjuksköterska eller annan yrkesgrupp, längre bemanningsschema för att kunna erbjuda besök längre fram för patienter med ofarliga medicinska problem. Patienter med akuta medicinska problem som inte är allvarliga/livshotande ska i princip tas emot på vårdcentralen samma dag man ringer. Detta väntas minska dagens problem med att patienter väljer akutmottagningen i stället för vårdcentralen. Många vårdcentraler erbjuder idag en fast läkarkontakt för patienter med långvarig sjukdom. Den nya patientlagen kräver dock att alla patienter ska erbjudas fast läkarkontakt på vårdcentralen. Eftersom läkarbemanningen i primärvården inte är optimal, måste denna omställning ske stegvis. I ett första steg ska alla vårdcentraler säkra att patienter med långvarig/kronisk sjukdom garanteras träffa samma läkare vid planerade besök. Under senare år finns en viss tendens till försämring av telefon- och besökstillgängligheten på vårdcentralerna. Etappmålen ligger dock fast. Minst 95 procent av patienterna ska komma fram per telefon och bli återuppringda samma dag, respektive vid behov av besök erbjudas besökstid inom sju kalenderdagar. Uppföljning behöver göras av - Tillgänglighet till sjukvårdsrådgivningen (1177). - Tillgänglighet till vårdcentralerna. - Tillgänglighet till ungdomshälsa/ungdomsmottagning. - Tillgänglighet till allmäntandvård för barn, ungdomar och vuxna. God tillgänglighet till somatiskt specialiserad vård Tillgängligheten till nybesök och operation/åtgärd i specialiserad vård är under senare år god i Östergötland jämfört med många andra landsting och regioner. Tillgängligheten är samtidigt varierande mellan olika specialiteter. Tillgängligheten är mycket god inom bland annat barn- och ungdomsmedicin, gynekologi, hematologi, onkologi, lungmedicin, kardiologi med flera. Omvänt är tillgängligheten på senare tid mycket besvärlig för många patienter inom framförallt hudsjukvården. Samtliga centrum har utmaningen att bevaka tillgängligheten och tidigt förutse och hantera tillgänglighetsproblem under uppväxt. Ett särskilt problem är att antalet patienter som väntar för länge än 60 dagar på besök och operation/åtgärd ökar betydligt under framförallt sommarperioden men också under långhelger kring jul- och nyår - som en följd av det minskade vårdutbudet. Samtliga centrum ska planera för att minimera antalet patienter som väntat för länge inför långhelger och sommar. Många frågor kan klaras ut via webben, men det kommer alltid finnas patienter som hellre vill komma kontakt per telefon med sin klinik vid nya symtom, försämringar i hälsotillståndet med mera. Det är viktigt att telefontillgängligheten på sjukhusen förbättras. Möjligheten att komma fram per telefon är begränsad på sjukhusen. Det förekommer att man bara kan ringa under mindre än en timma per vardag. Några kliniker har ingen telefontid alls på fredagar. Endast ett mindre antal kliniker lever idag upp till överenskommelsen att patienterna ska kunna ringa minst fem timmar under måndag fredag och få kontakt med kliniken samma dag. Samtidigt visar analyser att på flera kliniker kommer långt ifrån alla som ringer fram under telefontiden. Samtliga landsting och regioner har under år 2014 börjat rapportera tiden till återbesök. Uppföljningen ska beskriva i vilken utsträckning patienternas återbesök genomförs i tid som planerat eller senare. Uppföljningen kommer att ges stort fokus, eftersom preliminära data pekar på att många återbesök genomförs långt efter medicinskt måldatum. Följsamhet mellan väntetid och medicinska behov ska eftersträvas. - 14 -
2015-01-12 Uppföljning behöver göras av - Tillgängligheten till besök och behandling inom specialiserad somatisk vård. - Tillgänglighet till specialisttandvård för barn ungdomar och vuxna. - Tid till återbesök. - Omfattning på bemannad telefontid eller TeleQ. God tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård För landets barn- och ungdomspsykiatri tillämpas målgränsen högst 30 dagar till nybesök, fördjupad utredning och behandling. I Östergötland gäller samma målgräns för vuxenpsykiatri, beroendevård och habilitering. Tillgängligheten är god till samtliga verksamhetsområden i Östergötland, med undantag för patienter med neuropsykiatriska frågeställningar. Tidigare satsningar på patienter med neuropsykiatriska frågeställningar har givit positiva effekter. Nyligen har dock uppmärksammats att flera kliniker inte har registrerat aktuella patienter, samtidigt som väntetiderna är långa. Detta problem ska ges stort fokus. I syfte att förbättra såväl tillgänglighet som valfrihet för patienterna finns flera privata leverantörer av specialiserad psykiatri och BUP-verksamhet. De avtal som finns med privata aktörer går ut 31 december 2015 utan vidare möjlighet till förlängning. Under 2015 måste nya avtal arbetas fram för verksamheten. Ett alternativ till en upphandling kan vara vårdval enligt LOV. Uppföljning behöver göras av - Tillgängligheten till psykiatri: vuxenpsykiatrin barn- och ungdomspsykiatrin beroendevården neuropsykiatrin habiliteringen *** Framgångsfaktor som bidrar till Trygg och likvärdig vård: Aktivt arbete för att säkerställa en jämlik vård Jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion, etnisk tillhörighet, geografisk bostadsort och socioekonomiska förutsättningar (horisontell jämlikhet). Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad bör en sjukvård, som strävar efter att uppnå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, prioritera de som har störst behov (vertikal jämlikhet). I konsekvens med detta bör verksamhetens resurser fördelas utifrån de behov som befolkningen har. Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation eftersträvas mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet. Det systematiska arbetet med behovsanalyser uppdrag överenskommelser uppföljning är en viktig process för att systematiskt arbeta för en behovsstyrd och jämlik hälso- och sjukvård. Socialt utsatta grupper avstår i större utsträckning än privilegierade grupper att söka vård, trots att behov bedöms finnas. Dödligheten i sjukdomar som kan behandlas och förebyggas är betydligt högre - 15 -
2015-01-12 bland lågutbildade än högutbildade. Män, utlandsfödda och lågutbildade dör oftare i sjukdomar som går att förebygga eller behandla, såsom diabetes och hjärtsvikt. Detta kan bero på att vård söks i senare skede av sjukdomsförloppet. Misstro till sjukvårdssystemet, rädsla och okunskap är några orsaker, men skillnader kan också bero på att vården inte fördelas efter behov. En jämlik vård och behandling kräver ett jämlikt bemötande. Ökad medvetenhet hos personalen och ett systematiskt arbetssätt är vägar för att förbättra jämlikheten och fånga upp tidiga tecken på ohälsa. Ett systematiskt arbetssätt innebär att sätta upp standarder för att kvalitetssäkra bemötande, vård och behandling i den kliniska vardagen oavsett vem som utför arbetet (eller vem som är patient). Regionen behöver öka kunskapen om var det råder ojämlikhet, ojämlikhetens orsaker och om vilka åtgärder som kan öka jämlikheten. Det finns idag bland annat geografiska skillnader inom psykiatri och hjärtsjukvård som behöver analyseras och åtgärdas. Jämlik och likvärdig vård ska vara ett viktigt mål i vårdens kvalitetsutveckling och är en aspekt som ska integreras i alla beslut, upphandlingar och avtal. Vid uppföljning och utveckling av hälso- och sjukvården ska statistik analyseras ur ett jämlikhetsperspektiv. I gällande överenskommelser med vårdverksamheten anges att asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd och som bedöms vara i behov av vård ska få den vård som inte kan anstå. Från och med 1 januari 2015 ändras riktlinjerna så att asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd, så kallade papperslösa ges en fullständig vård utifrån behov och på lika villkor helt utan åtskillnad mot svenska medborgare 13. Uppföljning behöver göras av - I vad mån produktionsenheterna på ett tillfredsställande systematiskt sätt arbetar med att säkerställa jämlik vård. - Jämlikhetsaspekten ur ett beställarperspektiv vad gäller hälsa och vård 14. Systematiskt arbete för att förbättra omhändertagandet av cancerpatienter Genom regional och nationell samverkan ska regionala cancercentrum bidra till en mer patientfokuserad, jämlik, säker och effektiv cancervård. RCC i sydöstra sjukvårdsregionen verkar för att cancerpatientens resa genom vården blir mer sammanhållen och utan onödiga väntetider. Rehabilitering ska finnas med som en naturlig del, från diagnosbesked och framåt. Cancervården ska vara evidensbaserad och utgå från nationella riktlinjer och vårdprogram och följas upp med hjälp av kvalitetsregister. Samtliga verksamheter i Östergötland som bedriver cancersjukvård har som uppdrag att förkorta sina väntetider till besök och behandling. Utvecklingen av standardiserade vårdförlopp i cancervården innebär en ambitionshöjning för RCC uppdrag (se även sid 22, Korta ledtider). För patienter med cancer väntar många möten i ett komplext vårdsystem. Möten som sker från första symtom och följande diagnostik till behandling och rehabilitering eller vård i livets slutskede. Med en individuell vårdplan ges patienten möjlighet att vara delaktig och välinformerad i sin vård i den utsträckning patienten önskar. Målet är att varje cancerpatient ska ha en individuell vårdplan. Målet är att varje patient med cancer ska få ett multiprofessionellt omhändertagande, ett psykosocialt stöd och erbjudas en namngiven kontaktsjuksköterska. Uppföljning behöver göras av - I vad mån kliniker har kontaktsjuksköterskor för cancerpatienter. - I vad mån kliniker använder vård-/rehabiliteringsplan för cancerpatienter. 13 Se vidare Strategisk inriktning och finansplan 2015-2017. 14 Följs upp separat utanför ramen för regiondirektörens nyckelindikatorer. - 16 -
2015-01-12 *** Framgångsfaktorer som bidrar till Delaktiga och nöjda patienter: Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patienter saknar ofta möjlighet att överblicka och hantera den egna vårdens planläggning eller förstå den komplexitet som vården inrymmer. Vården ska ta utgångspunkt i personens värderingar och preferenser och samtidigt värna möjlighet till medbestämmande, genom att se personen som en aktiv samarbetspartner och involvera hans/hennes sociala nätverk i vård och omsorg. Vården ska också beakta särskilda behov till exempel att vid annan kulturell bakgrund få bevara sina kulturella traditioner och sedvänjor. Fortfarande domineras vården av ett verksamhets- och yrkesperspektiv, trots att patienternas syn på vården lyfts fram allt mer både i sjukvårdspolitiken och i det praktiska vårdarbetet. En ny lag, patientlagen, införs från 1 januari 2015. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande, valfrihet och delaktighet. Många vårdcentraler erbjuder idag en fast läkarkontakt för patienter med långvarig sjukdom. Den nya patientlagen kräver dock att alla patienter ska erbjudas fast läkarkontakt på vårdcentralen. Eftersom läkarbemanningen i primärvården inte är optimal, måste denna omställning ske stegvis. I ett första steg ska alla vårdcentraler säkra att patienter med långvarig sjukdom garanteras träffa samma läkare vid planerade besök. Det finns patientgrupper idag vars omhändertagande inte tillräckligt präglas av en helhetssyn. Detta gäller i synnerhet multisjuka och andra sköra patienter som har en komplex sjukdomsbild med behov av stöd från flera delar av hälso-och sjukvården. Ett strukturerat vårdprogram/ handlingsprogram och samarbete med olika vårdformer är viktiga komponenter i omhändertagandet av dessa patienter. Detta kan leda till sämre medicinsk kvalitet och patientsäkerhet, otrygghet, mindre nöjda patienter och risk för ineffektiv, hög konsumtion av vård på vårdcentraler, sjukhusens öppenvårdsmottagningar, akutmottagningar och slutenvård. Om vi kan minska undvikbara återinläggningar som inte har något mervärde för patienter genom mer patientcentrerade åtgärder, så kan vi sannolikt ge dessa patienter en bättre livskvalitet och friställa resurser för annan vård. För multisjuka med många vårdkontakter skapas en trygghet om en enhet håller ihop patientens vård och kontinuitet skapas. Primärvården bör vara den samordnande länken för dessa patienter. Nära och god samverkan med kommunen är av avgörande betydelse. Även god samverkan med övrig specialistsjukvård bör utvecklas, där primärvården via samordningsfunktion/fast vårdkontakt blir en länk för patienten i sina kontakter med specialissjukvården. Fokus på patientnytta och delaktighet kräver även en helhetssyn på patientens hälsotillstånd och sjukvårdsbehov. Patientens problem och besvär ska styra så att värdeskapande och patientfokuserade vårdprocesser utvecklas överordnat organisatoriska gränser och begränsande ansvarsområden. Barn och ungdomar ska bemötas med respekt då de är i kontakt med hälso- och sjukvården, oavsett om det är som patient eller anhörig. Barn och ungdomar ska få pedagogisk och åldersanpassad information och ges möjlighet att vara delaktiga i vården utifrån sin ålder och mognad. Uppföljning behöver göras av - I vad mån patienter skulle kunna rekommendera den verksamhet de själva haft kontakt med. - I vad mån patienter känner sig delaktiga i sin vård och behandling. - 17 -
2015-01-12 Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Det ska finnas en mångfald ingångar till hälso- och sjukvården anpassat till befolkningens olika behov. Primärvården ska vara "grundbulten" i regionens sjukvårdsorganisation. Primärvården står för en stor del av den basala sjukvården och är även central när den enskilde behöver lotsas vidare i vårdkedjan. Primärvården ska fungera på ett bra sätt, vara enkelt tillgänglig och ha förmåga att följsamt utveckla sitt utbud i samklang med framtida behov. Invånarna vill klara av allt fler av sina kontakter med hälso- och sjukvården via nätet och olika e- tjänster. Det finns förväntningar att sjukvården ska möta de behoven och fler och bättre e-tjänster införs nu succesivt inom ramen för Mina vårdkontakter. Det ska vara fullt möjligt för invånarna att planera och följa sin vård på internet från mobil, surfplatta och stationär dator. E-tjänster kan på många olika sätt bidra till att göra hälso- och sjukvården mer tillgänglig. Ett bra exempel är den möjlighet att själv boka tid via webben som breddinförs 2014-2015. Det handlar också om att på webben hitta lättillgänglig och kvalitetssäkrad information från landsting och regioner om sjukdomar, behandlingar och annan vård. En central fråga inom själva vårdverksamheten är att förbättra samordningen och integreringen av e- tjänster och de vårdsystem som finns så att nyttan verkligen kan tas tillvara på ett effektivt sätt av hälso- och sjukvården, till förmån för patienterna. Det pågår ett framgångsrikt gemensamt arbete i Sverige med 1177 Vårdguiden på webb och telefon, e-tjänsten Mina vårdkontakter och ungdomsmottagning på nätet - UMO.se. Region Östergötland ska ha en fortsatt aktiv roll i den nationella utvecklingen av invånartjänster och arbeta enligt den gemensamma handlingsplan som finns för e-hälsa. Det finns också möjligheter att inom lämpliga områden ytterligare utveckla vård och stöd på distans som kan öka tillgängligheten och minska behovet av resor. Samtidigt måste hälso- och sjukvården tänka på de grupper som inte har tillgång till mobiler, surfplattor och datorer. Invånarna måste kunna ringa och få råd av 1177, vårdcentraler och mottagningar, få tid vid behov och föra en dialog med sjukvården utifrån de egna förutsättningarna. Patienternas delaktighet i vården och rätt till information stärks i en ny patientlag den 1 januari 2015. Det har länge pågått en utveckling mot utökade valmöjligheter för patienten. Den nya patientlagen driver på denna utveckling och det gör även utvecklingen av invånartjänster. Den nya lagen innebär bland annat att patienten får möjlighet att söka primärvård och öppen specialistvård i hela landet. Uppföljning behöver göras av - Verksamhetsenheter som erbjuder möjlighet till webb-bokning. - Ärenden i "Mina vårdkontakter". *** - 18 -
2015-01-12 Framgångsfaktorer som bidrar till Stort förtroende för hälso- och sjukvården: Förtroendeskapande insatser Östgöten har ett stort förtroende för specialistsjukvård och vårdcentraler och detta uttalade förtroende kan sannolikt kopplas till den tillit man känner för regionens professionella kompetens. Däremot är det ett tydligt förbättringsområde att öka förtroendet för landstingspolitiken och för hur regionen använder skattepengarna. Mycket talar för att kunskapen om regionens förutsättningar, verksamhet och resultat är liten. Välfärdssystemet ska ha en hög legitimitet. Detta förutsätter att det offentliga uppdragets omfattning är tydlig och därmed också vidden av den enskildes eget ansvar. Medborgarna ska veta vad de kan förvänta sig att få ut av sina skattepengar och därmed också vad de får vara beredda att själva ansvara för. Det ligger en utmaning i att hitta fungerande former för dialog mellan medborgare och politiker som skapar engagemang för det offentliga åtagandet. Alla som vill bidra till att utveckla hälso- och sjukvården ska välkomnas i samhällsdebatten. Det är viktigt att regionen kan belysa för befolkningen hur uppdraget utförs och motivera olika beslut och bakgrunden till att de fattas. Ett sådant exempel är att skapa förståelse hos befolkningen för de politiska prioriteringarna där avvägningarna är svåra och långt ifrån självklara. Det är av avgörande betydelse att invånarna uppfattar de fördelningspolitiska konsekvenserna som acceptabla. Svåra etiska frågor och värderingsfrågor är kopplade till resursfördelning och finansiering inom sjukvården. Beslutsfattandet bör kunna uppfylla villkoret att vara en procedur som uppfattas som rättvis och legitim av såväl medborgare som vårdpersonal. Den framtida finansieringen är ett annat ämne för dialog, med ett tänkbart scenario där skattefinansierad hälso- och sjukvård riskerar att inte kunna möta medborgarnas förväntningar i alla delar. Även om dialogen i dessa frågor i första hand är en uppgift för de politiska partierna, ska också regionen genom sin verksamhet medverka till dialog och kunskapsspridning i fråga om vårdens möjligheter och begränsningar. Det är viktigt att medarbetarna involveras i arbetet och underlättar möjligheterna att nå de långsiktiga målen. När alla medarbetare är delaktiga når tankegångarna fram även utanför organisationen och förståelsen för beslutade åtgärder kan därmed mycket väl även öka bland medborgarna. Det är också viktigt för medborgarnas förtroende att regionen blir bättre på att informera om beslut som är viktiga för befolkningen och även bättre förmedlar information om forskningens framsteg och om vad den medicinska utvecklingen konkret betyder i fråga om förbättrade behandlingsmetoder och medicinska resultat. En form av medborgardialog sker i regi av HSN:s beredningar för brukardialog som ett viktigt underlag till behovsanalyser och uppdrag (Se sid 6, Beredningarna för brukardialog). Föreningar för personer med funktionsnedsättning och pensionärsorganisationerna är andra viktiga resurser i brukardialogen. Barn och ungdomars erfarenhet och kunskap är ett viktigt underlag för politiska beslut. Barn och ungdomars åsikter ska efterfrågas, respekteras och tillmätas betydelse och det ska finnas former för barn och ungdomars delaktighet i regionens politiska process. Öppenhet ska finnas inför nya kommunikationsvägar till exempel via sociala medier på Internet vilket kan underlätta dialogen med inte minst yngre åldersgrupper. Uppföljning behöver göras av - Östgötarnas förtroende för vårdcentraler och sjukhus. - Östgötarnas förtroende för Region Östergötlands politiker 15. 15 Följs upp separat utanför ramen för regiondirektörens nyckelindikatorer. - 19 -
2015-01-12 PERSPEKTIVET - PROCESS Perspektivet PROCESS beskriver vikten av att resurserna utnyttjas effektivt med hjälp av forskning, utveckling och ständiga förbättringar som ska bidra till säker vård, goda medicinska resultat och effektiva vårdprocesser. Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål i perspektivet Process: Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Säker hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Framgångsfaktorer som bidrar till Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet: Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Medicinska resultat ska kontinuerligt följas i öppna jämförelser med andra vårdgivare. Detta kräver deltagande i nationella och regional kvalitetsregister. Publika medicinska resultat kan också underlätta patientens val av vårdgivare. Uppföljning av den medicinska kvaliteten ska vara underlag för ständiga förbättringar. Varje vårdproducerande enhet ska ha mätbara kvalitetsmål och redovisa resultaten. Regionens hälso- och sjukvård ska bygga på metoder som är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Medicinska riktlinjer, SBU-rekommendationer, lokala och regionala vårdprogram ska tillämpas när sådana finns. Metodrådets rådgivande bedömningar och läkemedelskommitténs rekommendationer ska uppmärksammas. Uppföljning behöver göras av - De medicinska resultaten i jämförelse med hela landet. - Resultat för utvecklingsomtråden i överenskommelserna. - Förekomst av handlingsplaner mot trycksår. - Verksamhetens förmåga att uppmärksamma barn som anhöriga. *** Framgångsfaktor som bidrar till Säker hälso- och sjukvård: Styrningen och uppföljningen av Region Östergötlands patientsäkerhetsarbete ligger inom regionstyrelsens ansvarsområde vilket framgår av styrelsens verksamhetsplan. Hälso- och sjukvårdsnämnden har av den anledningen ingen framgångsfaktor inom detta område. I hälso- och sjukvårdsnämndens överenskommelser och avtal med vårdleverantörer ställs emellertid krav på att Region Östergötlands vårdleverantörer ska: - Driva de verksamheter som utförs på ett säkert sätt. - Vara ansluten till avvikelsehanteringssystem. - Ha handlingsprogram för avvikelsehantering. - Ha en förordnad och utbildad avvikelsesamordnare. - Årligen redovisa allvarliga avvikelser och vidtagna åtgärder. - 20 -
2015-01-12 - Medverka vid händelse- och riskanalys. - Informera regionens chefläkare om Lex Maria-ärenden och delge anmälan, intern utredning och ev. händelseanalys. *** Framgångsfaktorer som bidrar till Effektiv hälso- och sjukvård: Effektivisering av vårdprocesser Inom hälso- och sjukvården finns exempel på splittrade vårdprocesser där varje aktör och funktion gör sitt bästa, men sambanden dem emellan och bristen på helhetssyn skapar osäkerhet både hos patienter och även hos medarbetare. Här behövs mer fokus på hela vårdprocesser sett ur patientens perspektiv - den enskilde vårdtagaren ska inte behöva lägga märke till när flera interna vårdenheter eller flera huvudmän delar ansvaret för den vård och omsorg han eller hon får. Invånarna förväntar sig att få god vård för skattepengarna - att tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt ligger i högsta grad i beställarens intresse. Det krävs i allt högre grad samverkan och samordning för att kunna möta komplexa behov som fordrar medverkan från flera samhällsorgan samtidigt som samhällets totala välfärdsresurser ska utnyttjas effektivt. Det är viktigt att regionens interna sjukvårdsprocesser och den kommunala sjukvården och omsorgen fortsätter att utveckla en nära samverkan på alla nivåer. Frågor som rör äldre, barn och unga, genomförande av hemsjukvårdsreformen, psykiatri och socialpsykiatri, missbruks- och beroendevården och IT-frågor är områden där regionen och kommunerna behöver utveckla samverkan för att skapa effektiva processer över huvudmannagränserna med fokus på patientnyttan. Nedanstående vårdprocesser kommer att ägnas särskild uppmärksamhet under år 2015: Cancerprocessen En central uppgift för regionala cancercentrum är att utveckla cancervården utifrån patientens perspektiv. Det kräver ett mer processorienterat arbetssätt. Det innebär att man binder samman hela patientens förlopp över nuvarande interna organisatoriska gränser och huvudmannagränser. Processen innefattar alla aktiviteter som leder till att diagnosen ställs eller utesluts, behandling, rehabilitering och palliativa insatser, då det är aktuellt. Även förebyggande verksamheter involveras i detta synsätt. Cancerprocessen kommer att uppmärksammas ur flera aspekter (se sid 16, Systematiskt arbete för att förbättra omhändertagandet av cancerpatienter och sid 22, Korta ledtider). Sällsynta diagnoser Centrum för Sällsynta Diagnoser i sydöstra sjukvårdsregionen (CSD) ska från år 2015 fungera som ett kunskaps- och kompetenscentrum för utveckling av omhändertagande och vård av individer med sällsynta diagnoser i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län. Patienterna är ofta i behov av vård och behandling hos många olika specialister behov som även kan förändras med åren. Detta ställer krav på samordning av insatser och en helhetssyn i frågor om medicinsk behandling och social omsorg. CSD ska också vara samarbetspart med övriga CSD i nationell samverkan med syfte att förverkliga målen i den nationella strategin för sällsynta diagnoser. CSD sydöstra sjukvårdsregionen ska utifrån en långsiktig strategisk utvecklingsplan leda och utveckla viktiga förbättringsområden inom hela vård- och omsorgskedjan rörande sällsynta diagnoser. - 21 -
Missbruk och beroende 2015-01-12 Landstinget har i samverkan med länets kommuner gjort en översyn av förutsättningarna i länet i förhållande till nationella riktlinjer. En kompletterande behovsanalys har gjorts där brukar/anhörigperspektivet har belysts. Flera utvecklingsbehov har identifierats. Missbruks- och beroendevård kan förbättras och bli mer likvärdig i länet. Möjligheten för personer med flera sjukdomstillstånd att få integrerade och samordnade insatser behöver utvecklas ytterligare. Samordningen bör ske utan att brukaren själv ska behöva samordna olika kontakter med verksamheter och huvudmän. Närstående och anhöriga till personer med beroendeproblematik ska få stöd och information i sin situation. Barn som anhöriga ska särskilt uppmärksammas. En fortsatt dialog och ett utvecklat samarbete behöver ske med polismyndigheten i hela länet för att tillhandahålla medicinskt övervakad tillnyktring. En behovsanalys ska göras för att utreda nuläget i Östergötland för behandling vid spelberoende samt identifiera utvecklingsområden för behovsgruppen. Se sid 8, Behovsanalyser och särskilda utredningsuppdrag 2015. Olika former av brukarinflytande bör systematiseras genom exempelvis brukarrevisioner eller brukarråd. Stroke För att förbättra vårdkedjan och vården för patienter som insjuknat med stroke genomfördes under 2013 ett projekt där målsättningen var att få ett likvärdigt omhändertagande över hela landstinget. Satsningen låg framförallt på strokeutveckling och förbättrade produktionsresultat. Resultatet av detta projekt har utvärderats under 2014 och efter en del modifieringar har beslut tagits att införa denna modell i samtliga länsdelar under 2015. Ett angeläget förbättringsområde är att minska andelen rökare efter stroke. Uppföljning behöver göras av - Verksamhetens arbete med effektivisering av vårdprocesser. - Verksamhetens tillämpning av produktionsplanering. - Kapacitetsutnyttjandet vid centraloperation. - Effektivitet vid administrativ hantering av vårdkontakter. - Användning av bedömningsinstrument vid misstanke om beroende. - Strokevårdens resultat. Korta ledtider För år 2015 är 500 miljoner avsatta nationellt för att korta väntetiderna och minska skillnaderna i cancervården. Satsningen ska genomföras under perioden 2015-2018 och utgå från så kallade standardiserade vårdförlopp. Redan under år 2014 har utvecklingen av standardiserade vårdförlopp i cancervården påbörjats. Detta samordnas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och bygger på de regionala cancercentrumens (RCC) arbete. Insatserna ska omfatta fyra huvudområden: Utveckling av standardiserade vårdförlopp inom fyra pilotdiagnoser. - 22 -
2015-01-12 Förutsättningar för registrering och uppföljning av standardförloppen via vårdadministrativa system. Metod för uppföljning av patienternas nöjdhet. RCC:s arbete med information, förankring och planering i landsting och regioner. De diagnoser man börjar utveckla standardiserade vårdförlopp för (med förhoppning om att ha fyra klara under året) är: Huvud-halscancer Prostatacancer Urotelialcancer Akut myeloisk leukemi Matstrupe-magsäckscancer Regeringens cancersatsning kommer till stora delar bygga på olika standardiserade vårdförlopp och de nationella vårdprogrammen kommer att fungera som vetenskaplig bas och utgångspunkt. Det innebär att det ska tas fram ett standardförlopp för att cancerpatienter ska uppleva en välorganiserad, helhetsorienterad professionell process utan onödig väntetid i samband med utredning och behandling av en specifik cancerform. Standardförloppen beskriver kommunikation med patienten och de anhöriga samt anger tydligt ansvarsfördelning och processtider. Ett angeläget område gäller patienternas behov att tidigt få veta vad som ska hända härnäst, var och när. I överenskommelserna med regionens egna vårdande enheter är avtalat att patienten ska ges besked per brev eller telefon inom 14 dagar från remissankomst om när planerat besök ska genomföras. Parallellt ska besked inom samma tidsgräns ges om när operation/åtgärd ska genomföras. Preliminära data pekar på att stora förbättringar är nödvändiga på många kliniker. Uppföljning behöver göras av - Tid mellan remiss/beslut och erbjudande om besök/åtgärd. - Tid mellan remiss och avslutad utredning (särskilda utredningsenheter) - Väntetid till canceroperation. - Svarstider vid diagnostik. - Väntetid till onkologisk behandling. - Screeningintervall vid mammografi. Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Region Östergötland ska medverka till att utveckla ett effektivt samarbete med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och övriga aktörer för att underlätta patienternas väg tillbaka till arbete och egenförsörjning. Onödigt långa sjukskrivningsperioder är ett slöseri med mänskliga och ekonomiska resurser. Ett ökat fokus ska ligga på individen och en tidig samverkan ska ske utifrån de behov som finns. Det är av central betydelse att individen aktualiseras tidigt i sjukskrivningsprocessen, om möjligt innan sjukskrivning är aktuell. Uppföljning behöver göras av - Verksamhet som har en funktion för koordinering av samverkan med Försäkringskassan. - Region Östergötlands resultat i Socialstyrelsens granskning Kvalitet på läkarintyg. - Verksamhet som har kartlagt sjukskrivningsmönstret hos sina patienter. *** - 23 -
2015-01-12 Framgångsfaktor som bidrar till Innovativt och systematiskt förbättringsarbete: Uppdrag som stimulerar till utveckling och förnyelse Ansvaret för utvecklingen av verksamheten delas av olika aktörer och ett stort ansvar faller givetvis på verksamheten själv. I behovsstyrningen har hälso- och sjukvårdsnämnden möjligheten att via olika uppdrag påverka innovationstakten och utvecklingen i önskvärd riktning. Utvecklingsuppdrag kan ges inom ramen för överenskommelser/avtal men kan också ges till beredningar eller till tjänstemannaorganisationen. Angelägna utvecklingsområden är bland annat: Projektet Framtidens bästa primärvård har initierats av HSN och ska under åren 2014-2015 arbeta för att skapa förutsättningar för en framtida välfungerande och attraktiv primärvård. Ett antal effekt- och projektmål har satts upp. Undersöka möjligheten att använda sig av innovationsupphandling 16 (privata vårdgivare) alt. innovationsbeställning av lösning på problemområden i avtal/överenskommelser. Under år 2015 ska ett utredningsarbete göras, tillsammans med regionstyrelsen, angående prioriteringar och effektiviseringar i vården. Tillämpliga delar kan inkluderas eller introduceras i 2015 års arbete med resursfördelningen men fullt genomslag förväntas till 2016. Utredningen ska ske i tät samverkan med Prioriteringscentrum 17. Uppföljning behöver göras av - Projektet Framtidens bästa primärvård 18. - Hur innovationsupphandling/innovationsbeställning utvecklas 19. - Resultat från uppdraget; prioriteringar och effektiviseringar i vården 20. 16 Upphandling som främjar utveckling och införande av nya lösningar, innovationer. Innovationsupphandling innefattar dels upphandling som sker på ett sådant att den inte utesluter nya lösningar, så kallad innovationsvänlig upphandling, dels upphandling av innovation, det vill säga upphandling av framtagande av nya lösningar som ännu inte finns. 17 Se vidare Strategisk inriktning och finansplan 2015-2017. 18 Följs upp separat utanför ramen för regiondirektörens nyckelindikatorer. 19 Följs upp separat utanför ramen för regiondirektörens nyckelindikatorer. 20 Följs upp separat utanför ramen för regiondirektörens nyckelindikatorer. - 24 -
2015-01-12 PERSPEKTIVET - EKONOMI Perspektivet EKONOMI beskriver hur regionen ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en god ekonomi som ger handlingsfrihet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål i perspektivet Ekonomi: Ekonomi som ger handlingsfrihet Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktor som bidrar till Ekonomi som ger handlingsfrihet: Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter HSN:s ekonomiska ansvar som beställare är tydligt avgränsat i form av de ekonomiska ramar som fullmäktige fastställt. HSN:s ersättningar till landstingsdriven verksamhet och privata vårdgivare ska vara utformade på ett sätt som innebär att det ekonomiska risktagandet för nämnden när det gäller rörliga ersättningsformer ska minimeras. Det ska råda balans mellan nämndens kostnader och intäkter. Eftersom HSN:s budget utgör en dominerande del av huvudmannens totala ramar finns skäl att med vaksamhet anpassa överenskommelser och avtal så att de ligger inom nämndens ekonomiska ram. Uppföljning behöver göras av - HSN:s ekonomiska resultat. *** Framgångsfaktor som bidrar till Kostnadseffektiv verksamhet: Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Ekonomistyrning är ett kraftfullt verktyg för att påverka innehållet i en verksamhet. Genom aktiv styrning av ekonomiska resurser ska HSN som beställare påverka hur verksamheten använder den ersättning som överenskommelser/avtal med utförarna reglerar. Ersättningssystemens utformning ska på olika sätt medvetet påverka resursanvändningen för att understödja en önskvärd utveckling mot politiska mål. Det är därför viktigt att följa upp att införda ersättningsformer lever upp till intentionerna och bidrar till en kostnadseffektiv resursanvändning. År 2015 fortsätter införandet av det nya ersättningssystemet i primärvården som till större delen baseras på de diagnoser som patienterna fått vid kontakt med sjukvården. Syftet med det är att vårdcentralerna ska få ersättning efter patienternas vårdtyngd. Det sker fortlöpande uppföljning och utvärdering av de nya ersättningarna. Områden för så kallade Mål- och mått pengar ska fortsatt utvecklas. Patientupplevda resultat ska vara en viktig påverkansfaktor för den ersättning som betalas ut till landstingsfinansierade vårdgivare. - 25 -
2015-01-12 Ett angeläget utvecklingsområde är att finna ersättningsformer som kan stimulera utvecklingen av hela vårdprocesser; kvalitén i processernas olika delar och framförallt i deras slutresultat för patienten. Problem i enskilda patienters vård uppkommer ofta i vårdens övergångar då vårdansvar för patienten övergår från en ansvarig utförare till en annan. En ersättningsmodell som inriktar sig på att värdera själva kvaliteten i processen kan understödja ett helhetsansvar för patienten oavsett hur vården är organiserad och var patienten befinner sig i processen. Ett sådant ersättningssystem kommer att implementeras inom strokevården från och med andra kvartalet 2015. Uppföljning behöver göras av - Utvecklingen av den ersättning som betalas ut kopplad till förbättringar i strokevården. - I vad mån rörlig ersättning och viten betalats ut/in kopplat till tillgänglighetsresultat. - 26 -
2015-01-12 PLANERING OCH UPPFÖLJNING 2015 Behovsstyrningen kräver en rad beslut under året och beslutsstöd i form av uppföljning. Nedan framgår årets viktigaste planerings- och uppföljningsaktiviteter. Tidpunkt Planering Uppföljning Januari Verksamhetsplan och budget HSN 2015 Verksamhetplan RD 2015 Februari Mars Uppdrag 2016 (2/3) Överenskommelserna 2014 (2/3) Årsredovisningen 2014 (31/3) Delårsrapport 02 (31/3) Kunskapssammanträde - Året som gått April Kunskapssammanträde Avtal med externa vårdgivare 2014 Maj Delårsrapport 03 Vårdval 2014 Juni Delårsrapport 04 Juli Augusti Förslag till resursfördelning Delårsrapport 05-06 September Överenskommelser 2016 Delårsrapport 07 Verksamhetsplan HSN 2016 Kunskapssammanträde Oktober Delårsrapport 08 November Delårsrapport 09 Kunskapssammanträde - Behovsanalyser December Budget HSN 2016 Delårsrapport 10 Öppna jämförelser Figur 3 Viktiga planerings- och uppföljningsaktiviteter under år 2015 (preliminär) Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) gör en behovsfokuserad uppföljning inom de målområden som HSN beskriver i sin verksamhetsplan. Den löpande uppföljningen ska ge underlag för korrigeringar under årets lopp. HSN har också behov av att kunna värdera i vad mån man lyckats nå upp till fullmäktiges målsättningar/strategier innebärande ett behov av att följa upp behovsstyrningens resultat på befolkningsnivå och för sjukdoms- och behovsgrupper. Uppdrag, överenskommelser och avtal är viktiga inslag i behovsstyrningen. Uppföljningen sker på generell befolkningsnivå men även i hög grad av de uppdrag för sjukdoms- och behovsgrupper som HSN har beslutat om. Uppföljningen av överenskommelser/avtal och vårdvalets auktoriserade vårdenheter ska primärt värdera i vad mån respektive vårdgivare har levt upp till gjorda åtaganden. I princip följs avtalen med privata vårdgivare upp på samma sätt som överenskommelserna med regionens egna produktionsenheter. Uppföljningen sker i huvudsak i följande former: Delårsrapporter Årsredovisning Kunskapssammanträden Övrig uppföljning Delårsrapporterna till HSN redovisar kontinuerligt resultat inom de olika perspektiven. I delårsrapporterna 03 och 08 görs även en ekonomisk helårsbedömning. Delårsrapporterna 03-27 -
2015-01-12 och 08 är även i övrigt mer omfattande då även en samlad rapport tas fram för regionstyrelsen (RS), HSN, regionutvecklingsnämnden (RUN) och trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN). Delårsrapport 08 redovisas till fullmäktige och innehåller bland annat en lägesrapport av HSN:s överenskommelser med produktionsenheterna. Årsredovisningen är en gemensam redovisning från RS, HSN, RUN och TSN till fullmäktige av måluppfyllelsen och en sammantagen bedömning av hur regionen har levt upp till en god ekonomisk hushållning. Värderingen baseras på en omfattande redovisning och analys av genomförd verksamhet med bland annat en redovisning av resultaten för strategiska mål, framgångsfaktorer, nyckelindikatorer och resultatmått. I form av så kallade kunskapssammanträden får HSN (och RS) information och möjlighet till diskussion inom olika områden bland annat en redovisning av ett antal behovsanalyser kopplade till sjukdomsgrupper/ behovsgrupper (Se sid 8, Behovsanalyser och särskilda utredningsuppdrag 2015). För övrigt sker uppföljning till HSN i form av dialoger med verksamheten och olika tematiska uppföljningar i samband med nämndens sammanträden. Uppföljningar av de områden som uppmärksammas i verksamhetsplanen, kopplade till olika framgångsfaktorer sker i stor utsträckning inom ramen för uppföljningen av regiondirektörens verksamhetsplan. - 28 -
2015-01-12 HÄLSO- OCH SJUKVDSNÄMNDENS SBUDGET 2015 Överenskommelsen inför år 2015 Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN:s) verksamhetsplan, uppdrag och överenskommelser med regionägda vårdgivare och avtal med privata vårdgivare klargör vad HSN vill åstadkomma och vilka resultat som förväntas. HSN tar årligen fram uppdrag per sjukdomsgrupp för särskilda behovsgrupper samt ett generellt uppdrag avseende tillgänglighet, kvalitet, effektivitet och hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande insatser. Uppdraget till hälso- och sjukvården tar sin utgångspunkt i invånarnas behov och behovet av samverkan med andra välfärdsaktörer som kommun och Försäkringskassan. Behovsstyrningen fokuserar på att säkerställa vård på lika villkor för befolkningen. Behovsanalyser har utgjort ett underlag för HSN:s ställningstagande till vårdleverantörernas uppdrag. Den process som har föregått överenskommelserna 2015 har tagit sin utgångspunkt i de av HSN fastställda uppdragen, både de som beslutades i februari 2014 och de som beslutats tidigare år. Centrumcheferna tog i 2014 års resursfördelningsprocess fram en gemensam prioriteringslista som baserar sig på verksamheternas förslag på insatsområden men också omfattar åtgärder som kan utmönstras. En inventering har också gjorts av behov från tidigare år som inte fått medel på grund av begränsade resurser samt HSN beslut sedan tidigare. Detta arbete ligger till grund för det förslag till resursfördelning som landstingsdirektören lämnade till HSN i september och den beslutade resursfördelningen arbetades sedan in i överenskommelserna för år 2015. Överenskommelsen innehåller dels en centrumspecifik uppdragsdel där centrumens totala uppdrag presenteras, dels generella villkor som är gemensamma och obligatoriska för alla centrum och dels HSN:s mål för sjukdomsgruppen/behovsgruppen utifrån uppdragen. Överenskommelsen reglerar både fasta ersättningar och rörliga, målrelaterade ersättningar, vilka är knutna till centrumens prestationer och resultat inom utvalda områden. De av HSN, i september 2014, beslutade överenskommelserna gäller för perioden 2015-01-01 -- 2015-12- 31. Regionsjukvården i sydöstra sjukvårdsregionen regleras i en separat överenskommelse. Grundprinciperna för avtalsmodellen innebär att merparten av verksamheterna inom avtalet ersätts med en fast ram kombinerad med rörlig ersättning baserad på remitterad volym. Övriga verksamheter, till exempel brännskadevård, ersätts med en fast ram. Det finns även särskilda produkter och specialöverenskommelser där ersättningen är helt rörlig. Större delen av ersättningen till privata vårdgivare är också rörlig, dock finns taknivåer. Helt rörlig kostnad utan tak eller avtal är bland annat kostnaden för akut vård utanför länet, sjukresor, asylsjukvård, viss tandvård, provtagningskostnader inom smittskydd samt läkemedel där HSN har kostnadsansvaret. - 29 -
2015-01-12 Landstingsfullmäktiges treårsbudget 2015-2017 I treårsbudgeten för 2015-2017 som beslutades av landstingsfullmäktige i juni år 2014 finns angivet de ekonomiska förutsättningarna för HSN. Hälso- och sjukvårdsnämnden tillförs 100 miljoner kronor för att kunna säkerställa en bra vård på lika villkor, genomföra viljeinriktning utifrån prioriterade sjukdomsgrupper/områden samt möta krav från nationella riktlinjer. Finansplan 2015-2017 I finansplanen som behandlades i landstingsfullmäktige i slutet av november, beskrivs att den ekonomiska utvecklingen såväl i Sverige som i omvärlden har förstärkts under det senaste året. Prognoserna under våren visade att svensk ekonomi återigen växer efter flera år av svag utveckling. Utvecklingen är positiv men det är fortsatt mycket stor osäkerhet beroende på hur den internationella konjunkturen utvecklas men även beroende på hushållens konsumtion och hur den påverkas av exempelvis finansiell oro. Hälso- och sjukvårdsnämndens ram utökas med 11 miljoner kronor för nya satsningar. Totalt förstärks hälso- och sjukvårdsnämnden med 36 miljoner kronor i jämförelse med treårsbudget varav 25 miljoner kronor avser utbildningssatsningen i primärvåden som beslutades redan i augusti. Därutöver räknas ramen upp med index för år 2015. Fördelning av ytterligare resurser Läkemedelskostnaderna för allmänläkemedel kommer enligt samlade bedömningar att minska 2015 jämfört med 2014. Därför beslutades ersättningen för allmänläkemedel minskas med 3 procent jämfört med 2014 års ersättningsnivå. Detta, tillsammans med omfördelning inom andra områden i HSN:s budget, innebär att HSN kan satsa ytterligare medel om 26 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att fördela de tillförda resurserna om totalt dryga161 miljoner kronor i samband med beslut om överenskommelserna för 2015, och även privata vårdgivare som HSN har avtal med kan få del av de förstärkta resurserna. En omfördelning inom HSN har gett ytterligare 9 miljoner kronor som ett engångsanslag. - 30 -
2015-01-12 Följande sjukdoms- och behovsgrupper tillförs ytterligare resurser (miljoner kronor): Ramhöjande (Mkr) Engångsmedel (Mkr) Sjukdoms- och behovsgrupp Utbildningssatsning primärvård 25,0 0,0 Cancersjukdom 22,3 0,8 Centralt finansierade läkemedel och utomlänsvård 20,0 0,0 Rörelseorganens sjukdomar 17,0 0,0 Barnsjukdom/hälsa 17,0 0,0 Hjärt- och kärlsjukdom 16,0 0,0 Psykisk ohälsa 11,5 6,9 Nervsystemets sjukdomar 8,8 0,0 Inflammatoriska led, mag-tarm- och hudsj 8,0 0,0 Kvinnosjukvård 4,5 1,0 Äldre 4,0 0,0 Sällsynta diagnoser 3,5 0,0 Ögonsjukdom 2,0 0,0 Allergisjukdom 2,0 0,0 Summa 161,6 8,7 Uppräkning av HSN:s ram Index för uppräkning år 2015 beräknas till 2,8 procent. HSN:s ekonomiska ram innefattar uppräkning av statsbidraget för läkemedel med totalt 2,8 procent eftersom avtalet ännu inte är färdigförhandlat. Ersättningen för allmänläkemedel minskas med 3 procent jämfört med 2014 års ersättningsnivå. Ekonomisk omslutning HSN redovisar en budget i balans. Kostnaderna för HSN fördelar sig enligt följande: (Beloppen anges i miljoner kronor, läkemedelsersättning ligger inom varje grupp och omfattar totalt 1 457 miljoner kronor.) Belopp Område (mkr) Regionsjukvård 613 Närsjukvård 4 405 Länsövergripande sjukvård 3 566 Vård utanför länet 228 Tandvård 276 Vård hos privata vårdgivare 436 (inkl vårdval inom specialiserad vård) Övrigt, inkl ambulanssjukvård, sjukresor och 583 solidariskt finansierade läkemedelskostnader Summa 10 107 Detta innebär att ca 85 procent av regionens samlade ekonomiska omslutning hanteras av HSN:s beslutsprocesser. - 31 -
2015-01-12 Regionsjukvård Region Östergötland, Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län sluter tillsammans avtal om regionsjukvård (högspecialiserad vård) Avtalet förhandlas i de regionala centrumråden och i regionsjukvårdsledning. För Östergötlands del är behovsstyrningen gällande även för detta vårdområde och beaktas i överenskommelser. Regionavtalet beslutas i Regionsjukvårdsnämnden under december. Regionavtalet för 2015 utökas med 15 miljoner kronor samt indexuppräkning med 2,8 procent. Närsjukvård och länsövergripande sjukvård Inför 2015 gäller de överenskommelser som HSN beslutade i september 2014. Utgångspunkten har varit 2014 års avtalsnivå. Det som tillkommer är en uppräkning med index 2,8 procent samt ytterligare resurser för att säkerställa en god vård på lika villkor, genomföra viljeinriktning utifrån tidigare beslut och möta krav från nationella riktlinjer. Av de tillförda resurserna i överenskommelserna för 2015 går 54 miljoner kronor till närsjukvården, varav 27 miljoner kr till primärvården samt 60 miljoner kronor till länssjukvården. Vård utanför länet HSN har kostnader för den akuta utomlänsvården samt primärvård utomläns. Dessa kostnader är nästan helt omöjliga att påverka. En tydlig trend, som började redan 2002, är markant ökade kostnader inom detta område, en trend som har fortsatt och i helårsbedömning 2014 bedöms ett underskott på 20 miljoner kronor jämfört med budget. Utomlänsvården är svårbedömd utifrån att den fluktuerar mellan åren och under år 2015 kommer kostnadsutvecklingen för köpt utomlänsvård att fortsätta uppmärksammas. Budgeten för utomlänsvård 2015 är uträknad utifrån budgeterat utfall 2014 och en uppräkning med landstingsindex. Den är dessutom utökad med 10 miljoner kronor för förväntade effekter av nya patientlagen som träder i kraft 1 januari 2015. Patienten har då möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Tandvård Tandvårdsområdet omfattar huvudavtalet med Folktandvården, landstingets tandvårdsstödsområden i form av uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade, tandvård som ett led i sjukdomsbehandling under begränsad tid samt tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, barn- och ungdomstandvård och samhällsodontologiska uppdrag. Merparten av kostnaderna, ca 86 procent, avser huvudavtalet med Folktandvården. Totalt budgeteras 276 miljoner kronor för tandvård. Vård hos privata vårdgivare En stor del av den ekonomiska ersättningen till privata vårdgivare (läkare och sjukgymnaster) är kopplad till den nationella taxan för dessa grupper. Uppräkningen av den nationella taxan är i genomsnitt 1,9 procent. Denna ersättning ryms inom HSN:s ram. Den totala budgeten för privata vårdgivare, exkl privata vårdcentraler som ligger inom närsjukvård, är 436 miljoner kronor. Budgeten är minskad med 17 miljoner kronor då kostnaderna under flera år inte uppgått till de budgeterade. Dessa medel har ingått i den omfördelning inom HSN som möjliggjort utökning inom andra områden. - 32 -
2015-01-12 Övrigt För övriga kostnadskomponenter beräknas budgetens belopp på prognostiserade/budgeterade kostnader år 2014 uppräknat med 2,8 procent. En del av dessa kostnadskomponenter rymmer viss osäkerhet eftersom nämndens möjlighet att påverka utfallet är liten. Kostnadskomponenter med liten påverkansmöjlighet är till exempel sjukresor, asylsjukvård och läkemedelskostnader. Inom gruppen övrigt har budgeten utökats med 10 miljoner kronor för ökade läkemedelskostnader inom smittskyddsområdet. Det är svårt att förutsäga kostnadsökningens storlek men den kommer följas under året. Hälso- och sjukvårdsnämnden budgeterar ett nollresultat för 2015. - 33 -
Bilaga 1 DEN REGIONÖVERGRIPANDE STYRNINGEN Ansvarsområden Beställar - utförarmodellen utgör grund för ledningen av verksamheten. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av regionens reglemente. Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän och verksamhet ska vara tydlig. Figur 4: Den regionövergripande styrningen 2015 Utgångspunkten för styrningen av regionens verksamhet är regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget som redovisar regionens vision som konkretiseras i strategiska mål inom fyra olika perspektiv vilket skapar en övergripande struktur för planering och uppföljning. Regionen styrs utifrån följande perspektiv: - Medborgare - är inriktat på hur befolkningens behov i olika avseenden ska tillgodoses. - Process - är inriktat på effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsprocesser. - Medarbetare - är inriktat på hur regionen tillvaratar och utvecklar medarbetarskap och ledarskap. - Ekonomi - är inriktat på kontroll och skötsel av regionens ekonomi. Perspektivet Medborgare är överordnat och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i detta perspektiv. Hälso- och sjukvårdsnämnden har, i och med sitt hälso- och sjukvårdsuppdrag, ett stort ansvar för perspektivet Medborgare. Även regionstyrelsen, regionalutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden har ett ansvar i detta perspektiv vad gäller medborgarnas behov av tjänster och utvecklingsinsatser
2015-01-12 inom respektive ansvarsområde. Perspektivet Medarbetare är styrelsens ansvarsområde. Perspektiven Process respektive Ekonomi är i olika utsträckning såväl styrelsens som nämndernas angelägenhet. Regionstyrelsen och nämnderna har tillsammans fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Regionstyrelsen är styrelse för regionens samlade verksamheter och ska genom att ha fokus på verksamheten se till att produktionsenheterna uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Regionstyrelsen har också uppdraget att utöva ägarrollen över regionens egna bolag, exempelvis Östgötatrafiken, i första hand genom bolagsordning, ägardirektiv och tillsyn. Hälso- och sjukvårdsnämnden har en beställarroll och ska med fokus på östgötens behov verka för en bra hälsa hos befolkningen och en bra hälso- och sjukvård. I praktiken innebär ansvarsfördelningen att styrelse och nämnd, trots olika fokus i sin styrning, arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter. Regionutvecklingsnämnden ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom områdena kompetensförsörjning, företagsutveckling och tillväxt, kultur och kreativitet samt folkhälsa. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom samhällsbyggnad, kollektivtrafik, infrastruktur, landsbygdsutveckling och miljö. Nämnden är också regional kollektivtrafikmyndighet. Regiondirektören ansvarar för den samlade organisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Regiondirektören har det övergripande ansvaret för att, genom erforderliga verkställighetsbeslut, se till att de politiskt fastställda målen uppnås inom den politiskt fastställda ekonomiska ramen. Styrningslogiken Det krävs en tydlig och enhetlig metod för att styra regionens komplexa och omfattande verksamhet. Flera perspektiv måste beaktas vid planering och uppföljning om styrningen ska bli effektiv. I en demokratiskt styrd organisation är det också av central betydelse att politiska beslut får ett tydligt genomslag i verksamheten. Regionens politiska organ och även dess produktionsenheter använder därför en gemensam metod, balanserad verksamhetsstyrning, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Detta skapar en gemensam grundval och struktur för planering och uppföljning där var och en ska kunna se sin roll i ett större sammanhang. Styrkortsstrukturen är utgångspunkten för en samlad regionövergripande styrning som formas i olika moment genom bidrag från politik och tjänstemän. Den samlade styrningens övergripande inslag är: - Regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget - Regionstyrelsens verksamhetsplan - Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan - Regionutvecklingsnämndens verksamhetsplan - Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan - Regiondirektörens verksamhetsplan I praktiken har dessa styrdokument, vart och ett, en självständig roll i styrningen men de utgör samtidigt ett bidrag till en helhet som det exempelvis i samband med årsredovisning krävs ett samlat förhållningssätt till. - 35 -
2015-01-12 Regionfullmäktige Vision Regiongemensam Regionfullmäktige Strategiska mål Specifika strategiska mål för respektive regionstyrelsen/nämnderna Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionutvecklingsnämnden Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Framgångsfaktorer Konkreta utvecklingsmål i regionstyrelsen/nämndernas respektive verksamhetsplaner Regiondirektören/ bitr regiondirektören Nyckelindikatorer Målsatta pådrivande mätvärden kopplade till framgångsfaktorerna Regiondirektören/ bitr regiondirektören Resultatmått Underlag för att värdera och analysera måluppfyllelsen för strategiska mål Figur 5: Den regionövergripande styrningens aktörer och begrepp Regionfullmäktige (RF) beskriver i sin strategiska plan med treårsbudget regionens övergripande vision, strategiska mål 21 och ekonomiska ramar. Med utgångspunkt i fullmäktiges vision och strategiska mål beskriver regionstyrelsen (RS), hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN), regionalutvecklingsnämnden (RUN) och trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) i sina respektive verksamhetsplaner vilka utvecklingsområden som insatser behöver inriktas på. Detta görs i form av så kallade framgångsfaktorer. På tjänstemannanivån kompletterar regiondirektören (RD), genom regiondirektörens verksamhetsplan, de politiska framgångsfaktorerna med målsatta nyckelindikatorer 22. Dessutom fastställer RD resultatmått 23 som ska bidra till en väl underbyggd värdering av måluppfyllelsen för respektive strategiskt mål. RD:s verksamhetsplan och, för sjukvårdande enheter, överenskommelserna med HSN är i sin tur en utgångspunkt för produktionsenheternas verksamhetsplaner. Dessa planer är i sin tur är utgångspunkt för klinikernas/motsvarande verksamhetsplaner. På detta sätt skapas en logisk styrningskedja genom hela organisationen. 21 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 22 Målsatt utvecklingsområde som ska indikera utveckling i linje med en framgångsfaktor. 23 Mått som har funktionen att vara underlag för analys av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål. - 36 -
Bilaga: 2 Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkortskarta - år 2015 Medborgare Process Ekonomi STRATEGISKA MÅL A. Bra och jämlik hälsa B. Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård C. Trygg och likvärdig vård D. Delaktiga och nöjda patienter E. Stort förtroende för hälso- och sjukvården A. Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet. B. Säker hälso- och sjukvård. C. Effektiv hälso- och sjukvård. D. Innovativt och systematiskt förbättringsarbete A. Ekonomi som ger handlingsfrihet. B. Kostnadseffektiv verksamhet. FRAMGÅNGSFAKTORER (Bokstäverna inom parentes visar vilka strategiska mål som framgångsfaktorerna har koppling till) (A) Aktivt arbete för att utveckla (A) Medicinsk kvalité som står sig (A) Balans mellan hälso- och vårdens hälsofrämjande väl i nationell och internationell sjukvårdsnämndens kostnader förhållningssätt jämförelse. och intäkter (A) Aktiva sjukdomsförebyggande arbete (C) Effektivisering av vårdprocesser (B) Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling. (B) God tillgänglighet till akut omhändertagande (B) God tillgänglighet till första linjens vård (B) God tillgänglighet till somatiskt specialiserad vård (C) Korta ledtider (C) Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (D) Uppdrag som stimulerar till utveckling och förnyelse (B) God tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård (C) Aktivt arbete för att säkerställa jämlik vård (C) Systematiskt arbete för att förbättra omhändertagandet av cancerpatienter (D) Patientfokuserad hälso- och sjukvård (D) Olika möjligheter att komma i kontakt med vården (E) Förtroendeskapande insatser
Bilaga: 3 558 Hälso- och sjukvårdsnämnden Resultaträkning (tkr) Budget 2015 HÅ10 2014 Bokslut 2013 Intäkter Landstingsbidrag 10 106 589 9 670 091 9 546 408 1) Koncernbidrag 0 1 200 10 435 1) Patientavg sjukvård/tandvård 8 143 7 921 4 534 Försäljning sjukvård/tandvård 7 359 7 158 2 204 Övr intäkt LT:s huvudverksamh 7 691 7 481 7 281 Försäljning övriga tjänster 0 0 0 Statsbidrag 82 000 74 779 75 558 Övriga bidrag 0 0 3 675 Försålt mtrl varor övr intäkt 0 0 6 202 Summa Intäkter 10 211 782 9 768 631 9 656 298 Personalkostnader Lönekostnader 0 0-83 Arbetsgivaravgifter 0 0-36 Övriga personalkostnader -11 022-10 721-13 371 Summa Personalkostnader -11 022-10 721-13 490 Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet -9 697 020-9 287 887-9 147 925 Verksamhnära material o varor -382 369-351 960-359 855 Lämnade bidrag -25 309-24 619-21 101 Övriga verksamhetskostnader -96 062-93 444-106 588 Summa Övriga kostnader -10 200 760-9 757 910-9 635 469 Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter 0 0 3 Finansiella kostnader 0 0-29 Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter 0 0-26 Årets resultat 0 0 7 312 Noter till resultaträkningen: 1) Koncernbidrag 2014 för nationell studie i tarmscreening ingår 2015 i landstingsbidrag.
2015-01-12 558 Hälso- och sjukvårdsnämnden Kassaflödesanalys Budget 2015 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 0 Justering för av- och nedskrivningar 0 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 0 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 0 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början 30 245 Likvida medel vid årets slut 30 245 Noter till kassaflödesanalysen: - 39 -
2015-01-12 Investeringsredovisning Investeringar Budget 2015 HÅ10 2014 Bokslut 2013 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa 0 0 0 558 Hälso- och sjukvårdsnämnden Balansräkning (tkr) 2015-12-31 2014-12-31* *(enl helårsbedömning 10 2014) TILLGÅNGAR Kundfordringar 590 590 Förutbet kostn upplupna intäkt 19 050 19 050 Kassa och bank 30 245 30 245 Summa Omsättningstillgångar 49 885 49 885 SUMMA TILLGÅNGAR 49 885 49 885 EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Upplupna kostn förutbet intäkt 49 885 49 885 Summa Skulder 49 885 49 885 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER 49 885 49 885 Noter till balansräkningen: - 40 -
Förslag Regionstyrelsen 2015-01-28 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-01-27 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 2015-01-22 Regionutvecklingsnämnden 2015-01-20 Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 Regiondirektören www.regionostergotland.se Dnr RS 2015-60 HSN 2015-47 TSN 2015-14 RUN 2015-28
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 VISION OCH UPPDRAG... 3 MÅLBILD 2017... 4 NYCKELINDIKATORERNA OCH RESULTATMÅTT... 6 PERSPEKTIVET - MEDBORGARE... 7 NYCKELINDIKATORER MEDBORGARE... 8 PERSPEKTIVET - PROCESS... 10 NYCKELINDIKATORER PROCESS... 11 PERSPEKTIVET - MEDARBETARE... 14 NYCKELINDIKATORER MEDARBETARE... 15 PERSPEKTIVET - EKONOMI... 16 NYCKELINDIKATORER - EKONOMI... 17 NYCKELINDIKATORER SPECIFIKA FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN... 18 REGIONDIREKTÖRENS UPPFÖLJNING 2015... 20 BILAGA 1: DEN REGIONÖVERGRIPANDE STYRNINGEN... 21 BILAGA 2: REGIONSDIREKTÖRENS STYRKORTSKARTA 2015... 24 BILAGA 3: RESULTATMÅTT... 25 2
VISION OCH UPPDRAG Region Östergötland har följande vision: BRA VD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. Visionen kommer att omarbetas under 2015 med hänsyn till genomförd regionbildning. Huvuduppdraget för Region Östergötland är att erbjuda befolkningen en bra hälso- och sjukvård 1. Region Östergötland har också ett samordningsansvar för det regionala utvecklingsarbetet i länet. Där ingår bland annat ansvar för kollektivtrafiken och olika kulturverksamheter. Vidare ingår frågor som utveckling av näringsliv, infrastrukturplanering samt samhällsplanering och miljö- och klimatfrågor i Östergötland. Regionens uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen, Lagen om kollektivtrafik samt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Denna lagstiftning är utgångspunkt för regionens vision, mål och strategier. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. 3
2015-01-12 MÅLBILD 2017 Målbild 2017 har utformats av regiondirektören med utgångspunkt i de övergripande politiska verksamhetsplanerna, med inriktning på områdena tillgänglighet, kvalitet och delaktighet. Syftet med Målbild 2017 är att fokusera verksamhetsplanen på det som är direkt värdeskapande för patienten. År 2017 vill jag som patient Tillgänglighet Kvalitet Delaktighet Nå sjukvården per telefon < 3 minuter Få kontakt med primärvården < 4 timmar På akutmottagningen få träffa läkare inom 1 timme och vara klar inom 4 timmar Få en tid vid beslutstillfället för kommande mottagning eller behandling Få tillgång till specialistmottagning < 60 dagar Få tillgång till specialistbehandling < 60 dagar Diagnostik och behandlingsstart vid cancer < 4 veckor Enkelt kunna få tydlig och bra information Få kunskap om möjlighet till second opinion Få en kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Kunna få råd om min hälsa Få bra vård i förhållande till mitt behov Få ett gott bemötande Inte råka ut för en undvikbar skada Inte drabbas av en vårdrelaterad infektion Välja i vården Ha möjlighet att tillsammans med vården ta fram eller godkänna min vårdplan Ha fast vårdkontakt vid behov Ha bra kommunikation med vården Kunna göra ett stort antal tjänster via webben som till exempel boka, avboka och omboka tid Läsa min egen journal Genomförandet av Målbild 2017 förutsätter att förbättringsprogrammet Lean fungerar som en bas för att uppställda utvecklingsmål ska kunna uppnås. Lean består av ett antal strategier och en filosofi för hur en verksamhet kan bedrivas på ett resurssnålt och kundorienterat sätt. Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 4
2015-01-12 Lean-huset är en visuell beskrivning av de beståndsdelar som Lean står för och visar på att de olika delarna måste byggas i en viss ordning. De olika delarna i Lean-huset har på olika sätt bäring på Målbild 2017 och regiondirektörens nyckelindikatorer. Figur 1: Lean-huset hos Regionlandst Östergötland Målbild 2017 och Lean-huset fokuserar på patienten men markerar samtidigt vikten av en gynnsam utveckling även inom de övriga målområden som regiondirektörens verksamhetsplan omfattar. Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 5
2015-01-12 NYCKELINDIKATORERNA OCH RESULTATMÅTT Nyckelindikatorerna i regiondirektörens verksamhetsplan markerar behovet av utveckling med ett tidsperspektiv som har samma utsträckning som Strategisk plan med treårsbudget 2015-2017 och Målbild 2017. De målnivåer som anges för år 2017 kan emellertid komma att revideras över tid. Nyckelindikatorerna förmedlar, konkretiserar och kvantifierar de politiska utvecklingsbehoven i fullmäktiges strategiska plan och i styrelsens och nämndernas verksamhetsplaner. Ambitionen är att nyckelindikatorerna och deras målnivåer, för respektive år under planeringsperioden, ska vara utmanande men samtidigt realistiska drivkrafter för verksamheten. I bilaga 3 presenteras resultatmått, som är kopplade till de olika strategiska målen och framgångsfaktorerna. Resultatmått är mått som ska följas under året, men som inte är på samma sätt drivande som nyckelindikatorer. De kan vara mått där måluppfyllelse redan tidigare har uppnåtts och som följs upp för att säkerställa att det goda resultatet bibehålls eller utvecklas vidare. De kan även vara områden som är relativt små utifrån koncernperspektivet. I flera fall kan resultatmåtten utgöra underlag till värdering av nyckelindikatorer, vilket i så fall anges vid berörd nyckelindikator i tabellen. Tillsammans ska utfallen för resultatmåtten och nyckelindikatorerna utgöra en värdering och analys av måluppfyllelsen för framgångsfaktorer och strategiska mål. Vissa indikatorer och resultatmått styr på mer regionövergripande mål medan andra indikatorer och resultatmått är mer verksamhetsnära. En naturlig konsekvens av detta bör vara att produktionsenheterna gör ställningstagandet att vissa nyckelindikatorer och resultatmått berör enheten i sådan grad att de ograverat även ska ingå i produktionsenhetens egen verksamhetsplan. I andra fall kommer det att vara mer relevant för enheten att utforma mer enhetsspecifika nyckelindikatorer och resultatmått som mer indirekt bidrar till måluppfyllelsen på övergripande nivå. Flera indikatorer är direkt knutna till åtagandena i de sjukvårdande produktionsenheternas överenskommelser med HSN eller härstammar från vårdvalets regelbok för auktorisation. De nyckelindikatorer som är specifika för kollektivtrafiken redovisas separat. Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 innehåller inte några nyckelindikatorer eller resultatmått med anknytning till regionala utvecklingsnämnden och inte heller till de uppdrag som trafik- och samhällsplaneringsnämnden har utöver kollektivtrafiken. Detta beror på att strategier och mål för dessa nämnder inom nämnda områden för år 2015 hanteras i Treårsplan för regionförbundet Östsam 2015-2017. Uppföljningen av dessa ansvarsområden kommer istället utgå från respektive nämnds verksamhetsplan. Från år 2016 kommer nyckelindikatorer och resultatmått att även omfatta dessa ansvarsområden. Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 6
2015-01-12 PERSPEKTIVET - MEDBORGARE Det är viktigt att befolkningens hälsa är bra och jämlik om vi ska ha en hållbar tillväxt, utveckling och välfärd i regionen. Om hälso- och sjukvården fungerar bra så bidrar den till god hälsa och gör också att regionen blir attraktiv för boende och företagande. Alla människor har ett grundläggande behov av hälso- och sjukvård, men eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad varierar graden av behov av stöd och insatser från hälso- och sjukvården. Vi i hälso- och sjukvården måste därför anpassa vårt stöd och fördela våra resurser utifrån de behov som medborgarna har och på så sättet bidrar vi till en jämlik hälsa i befolkningen. Jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling sker på lika villkor till alla oavsett ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion, etnisk tillhörighet, geografisk bostadsort och socioekonomiska förutsättningar. Ojämlikheter ska motverkas genom att alla som arbetar i vården ska ha ett jämlikhetsperspektiv i sin kliniska vardag. Alla vårdenheter har ett stort ansvar för att ständigt arbeta systematiskt så att vård kan erbjudas enligt den senaste kunskapen och erfarenheten inom området, och att vård erbjuds med lika indikationer i jämförelse med vårdgrannar inom samma vårdområde. Om avvikelser upptäcks ska dessa rättas till utifrån vad som är det bästa för behovsgruppen. Det är viktigt att vårdpersonalen har ett hälsofrämjande förhållningssätt och arbetar sjukdomsförebyggande som en naturlig del i vårdprocesserna. Varje möte mellan vårdpersonal och patient är en unik möjlighet att stärka patientens tillit till sin egen förmåga vilket är avgörande för patientens tillfrisknande, livskvalitet och hälsa. Det hälsofrämjande förhållningssättet i alla möten betonar vikten av att göra patienten och patients närstående delaktiga. Ett sätt att stärka patientens egen förmåga att förbättra sin hälsa är att vårdpersonalen samtalar om vikten av levnadsvanor för hälsan och erbjuda stöd till förändring när så är möjligt. Valet av åtgärder som är kopplade till tobak, alkohol, mat och fysisk aktivitet ska styras av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Primärvården, specialistvården och tandvården är alla viktiga aktörer i detta och här finns förbättringar att göra. Vi måste visa respekt för patientens oro för sin hälsa och behov av att få sin vård utan onödig väntan. Det ska finnas en stabil tillgänglighet i hela vårdkedjan. Väntetiderna till undersökning/behandling för patienter med cancer ska särskilt uppmärksammas. När en patient behöver komma på besök till vårdcentralen ska besökstid ges vid den första kontakten - ett samtal ska räcka. Målet är att alla patienter som väntar på åtgärd ska få besked inom högst 14 kalenderdagar om när besök, undersökning eller operation ska ske erbjudande direkt. Den nationella vårdgarantin ska uppfyllas och även de krav som är kopplade till den så kallade kömiljarden. Det kan vara svårt att hitta rätt för patienter som är i behov av akutbesök. Alla vårdcentraler bör därför i möjligaste mån kunna erbjuda akutbesök samma dag. Målet är att patienter i behov av akut vård under jourtid ska kunna söka hjälp på en och samma plats oavsett om det medicinska problemet kräver allmänmedicinsk kompetens eller akutmottagningens kompetens en dörr ska räcka. Inom akutsjukvården ska tiden från ankomst till första möte med läkare inte överstiga en timma. Målet är också att den totala vistelsetiden från ankomst till hemgång eller överföring till vårdavdelning inte ska överstiga 4 timmar. Det är angeläget att vi utvecklar vården med fokus på det som är värdeskapande för patienten. Patientens problem och besvär ska styra utvecklingen av vårdprocesser och inte våra organisatoriska gränser eller olika ansvarsområden. Våra patienter ska känna att de har makten över sin vård, vars och ens unika behov måste få uppmärksamhet och man ska uppleva att man kan påverka sin situation. De patienter som behöver det ska ha en fast vårdkontakt. Patienten ska ha rätt till en vårdplan som ger besked om vad som ska ske och när. Befolkningen vill ha flera ingångar till kontakterna med vården. Vi ska möta det behovet bland annat genom att utveckla informationen via internet och erbjuda flera tjänster via Mina vårdkontakter. Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 7
2015-01-12 Kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt alternativ till bilen och tillgänglig för alla kundgrupper. Regionen ska tillgodose befolkningens behov av i första hand arbets- och studieresor. Kundbemötande, komfort, pålitlighet och punktlighet är sådant som påverkar kollektivtrafikens attraktivitet. Det ska finnas en väl fungerande trafik mellan regionerna. Nyckelindikatorer Medborgare Strategiskt mål: Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd Indikator nr Framgångsfaktor 1 Effektiva innovationsstrukturer Nyckelindikator Antal innovationsidéer som har registrerats hos Innovationsslussen Ingångsvärde 2013 56 2012 52 2011 55 Mål 2015 Mål 2017 Källa 60 75 Innovationsslussens register Rapportering Strategiskt mål: Bra och jämlik hälsa Indikator nr Framgångsfaktor 2 Aktivt arbete för att utveckla vårdens hälsofrämjande förhållningssätt 3 Aktivt sjukdomsförebyggande arbete Nyckelindikator Andel produktionsenheter som på ett tillfredsställande sätt arbetar med hälsofrämjande förhållningssätt Andel produktionsenheter som på ett tillfredsställande sätt arbetar med sjukdomsförebyggande insatser Ingångsvärde Mål 2015 Mål 2017 Källa 2012 18 % 50 % 100 % Värdering utifrån resultatmått 1-2 Har tidigare inte följts upp systematiskt 75 % 100 % Värdering utifrån resultatmått 3-4 Rapportering DÅ03, 08, DÅ03, 08, Strategiskt mål: Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Indikator nr Framgångsfaktor 4 God tillgänglighet till akut omhändertagande 5 God tillgänglighet till första linjens vård Nyckelindikator Tillgängligheten på akutmottagningen: - Andel som har träffat läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme - Andel som har lämnat mottagningen inom fyra timmar Tillgänglighet till sjukvårdsrådgivningen (1177): - Andel svarade samtal inom 3 minuter 6 Tillgänglighet till vårdcentraler: - Andel samtal som besvaras under samma dag Ingångsvärde 2013 55% 2012 49 % 2011 51% 2013 70% 2012 68 % 2011 69% 2013 Q4: 50 % 2012 64% 2011 59% 2013 91% 2012 92% 2011 94% Mål 2015 Minst 70 % Minst 80 % Mål 2017 Minst 90 % Minst 90 % >95% >95% Källa Rapportering Cosmic DÅ 03,08, >70% >90% Sjukvårdsrådgivningen Väntetidsuppföljningen DÅ03, 08, DÅ 03,08, 7 God tillgänglighet till somatiskt specialiserad vård 8 God tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård - Andel som fått nybesök till läkare inom 7 dagar Tillgängligheten till specialiserad vård: - Andel patienter som har genomfört nybesök inom 60 dagar - Andel patienter som har genomfört operation/åtgärd inom 60 dagar Tillgängligheten till psykiatri: - Andel som har genomfört nybesök inom 30 dagar inom: -vuxenpsykiatrin 2013 95% 2012 96% 2011 97% 2013 81% 2012 85% 2011 83% 2013 74% 2012 84% 2011 81 % 2014 04: 81,8 % >95% >85% >80% >95% >90% >90% Väntetidsuppföljningen >90 % >95 % Väntetidsuppföljningen Alla DÅ DÅ 03,08, - Andel patienter som har genomfört fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar inom: - barn- och ungdoms psykiatrin - vuxenpsykiatrin, beroendevården, habiliteringen 87,6 % 33,1 % Strategiskt mål: Trygg och likvärdig vård Indikator nr Framgångsfaktor 9 Aktivt arbete för att säkerställa en jämlik vård Nyckelindikator Andel produktionsenheter som på ett tillfredsställande systematiskt sätt arbetar med att säkerställa jämlik vård Ingångsvärde 2013 78% 2012 50 % (resultaten avser delvis en annan formulering av indikatorn) Mål 2015 Mål 2017 Källa 70 % 100 % Värdering utifrån resultatmått 13-14 Rapportering DÅ03, 08, Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 8
2015-01-12 10 Systematiskt arbete för att förbättra omhändertagandet av cancerpatienter Andel berörda kliniker* som har kontaktsjuksköterskor för cancerpatienter 2013 75 % 2012 55 % 11 Andel berörda kliniker som använder vård-/rehabiliteringsplan för cancerpatienter Har tidigare inte följts upp systematiskt *) Kliniker som behandlar fler än 10 cancerpatienter per år = 22 st år 2013 85 % 95 % Regionalt cancercentrum 70 % 95 % Regionalt cancercentrum DÅ03, 08, DÅ03, 08, Strategiskt mål: Stort förtroende för hälso- och sjukvården Indikator nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 12 Förtroendeskapande insatser Andel östgötar som har förtroende för: - Vårdcentralerna i Östergötland - Sjukhusen i Östergötland Ingångsvärde 2013 10:e 2012 12:e 2011 9:e 2013 5:e 2012 2:a 2011 8:e Mål 2015 Bland de fem bästa landstin gen/regioner Källa Mål 2017 Bland de fem bästa landstin gen/regioner Vårdbarometern Rapportering Strategiskt mål: Delaktiga och nöjda patienter Indikator nr Framgångsfaktor 13 Patientfokuserad hälsooch sjukvård Nyckelindikator Andel patienter som utifrån sina erfarenheter skulle kunna rekommendera till andra: - akutmottagningar - vårdcentraler - mottagningar i somatisk vård - vårdavdelningar i somatisk vård - mottagningar i psykiatrisk vård - vårdavdelningar i psykiatrisk vård 14 Andel patienter som känner sig delaktiga i sin vård och behandling på: - akutmottagningar - vårdcentraler - mottagningar i somatisk vård - vårdavdelningar i somatisk vård - mottagningar i psykiatrisk vård - vårdavdelningar i psykiatrisk vård 15 Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler/kliniker) som erbjuder möjlighet till webbbokning. 16 Telefontillgänglighet till kliniker/ enheter: - Andel som har bemannad telefontid minst fem timmar per vardag eller TeleQ för återuppringning samma dag 17 Antalet ärenden i "Mina vårdkontakter" per månad *) Baserat på åtta indikatorer. Ingångsvärde Ny formulering av frågan - inget ingångsvärde Ny formulering av frågan - inget ingångsvärde Aug 2014: 62,5% 2013 11 % 2014 02: 30 % av enheterna Sep 2014: 12 600 2013: 9 000 2012: 7 000 Mål 2015 Bland de fem bästa landstingen/ regioner* Bland de fem bästa landstingen/ regioner * Mål 2017 Bland de fem bästa landstingen/ regioner* Bland de fem bästa landstingen/ regioner* Källa Nationella patientenkäter Nationella patientenkäter 80 % 100 % Produktionsenheternas rapportering >60% 100 % Produktionsenheternas rapportering 14000 16 000 ITcentrum Rapportering DÅ08, DÅ08, DÅ03, 08, Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 9
2015-01-12 PERSPEKTIVET - PROCESS Regionens hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och bygga på metoder som är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta innebär att vi ska arbeta utifrån medicinska riktlinjer, SBUrekommendationer och vård- och vårdprocessprogram när sådana finns. Metodrådets rådgivande bedömningar och läkemedelskommitténs rekommendationer ska också uppmärksammas. Det är viktigt att vi följer upp den medicinska kvaliteten som underlag för ständiga förbättringar. Alla vårdproducerande enheter ska ha målsättningar för medicinsk kvalitet och redovisa resultaten. Vi behöver bli bättre på att skapa ordning och reda i kunskapsöverföringen och kunskapsstyrningen. Det är viktigt att arbeta aktivt för att vetenskapliga resultat och annan kunskap ska omvandlas till praktisk sjukvård och patientnytta. Forskningsresultat från vår egen och extern forskning ska spridas och implementeras för att vi ska kunna ge patienten den bästa vården. Forsknings- och utvecklingsverksamheten (FoU) skapar förutsättningar för förnyelse och kvalitet och är också ett underlag när vi inför nya diagnos- och behandlingsmetoder eller utmönstrar gamla. Varje centrum har uppgiften att stärka det långsiktiga FoU-arbetet. Vi har en nollvision för allvarliga undvikbara skador och en viktig strategi för detta är att arbeta mer förebyggande med riskanalyser, strukturerad journalgranskning och förebyggande åtgärder vid sidan av reaktiva åtgärder och händelseanalyser. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot allvarliga avvikelser kopplade till patientens säkerhet. Arbetet för att förhindra vårdrelaterade infektioner och för att motverka utvecklingen och spridningen av bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett av våra högst prioriterade områden. En förutsättning för att kunna reducera undvikbara vårdskador och eliminera allvarliga vårdskador är att vi har en stark säkerhetskultur. Det är viktigt att säkerställa säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Det är därför som läkemedelsberättelser successivt ska införas för att minska risken för överföringsfel i information om läkemedelsbehandlingen då patienter skrivs ut från slutenvård. Mer fokus behövs på hela vårdprocesser sett ur patientens perspektiv men också för att vi ska ta tillvara våra egna resurser på bästa sätt. Det är viktigt att förbättra styrning, ledning och utveckling av komplexa vårdprocesser som berör flera verksamhetsenheter. Operationskapaciteten är en betydelsefull faktor som kan vara en flaskhals i vårdflödet. Det finns också ett särskilt behov av att förbättra samordningen av vårdplatser och samarbetet i sidled för att underlätta vården av patienterna. De olika förbättringsarbetena inom vården av äldre, till exempel, Aktiv Hälsostyrning, ALMA-projekt och läkemedelsgenomgångar bör fortsatt utvecklas och uppföljningen stärkas. Vi ska fortsatt satsa för att förbättra omhändertagande och uppföljning efter slutenvård med målet att minska undvikbara återinläggningar. Regionen och kommunerna måste samverka effektivt och nyttja de förutsättningar som hemsjukvårdsreformen har gett för att på så sätt möta patienternas behov. Regionens uppdrag att bistå med spetskompetens och konsultativt stöd till hemsjukvården är ett viktigt utvecklingsområde. Verksamheterna måste öka sina kunskaper i försäkringsmedicin och sjukskrivningsintygen måste bli bättre. (Del av sjukskrivningsmiljarden.) Regionens verksamhetsstrategi för att vidmakthålla och utveckla en effektiv verksamhet bygger till stora delar på de värderingar, principer och metoder som finns inom Lean. Systematiskt förbättringsarbete, genom Lean, innebär bland annat att skapa en kultur för systematiska förbättringar utifrån resultat och behov där utgångspunkten är patientens perspektiv och patientflödet i vårdprocesserna. Det är väsentligt att alla medarbetare upplever att de har två arbeten; dels att ge vård, dels att förbättra sitt arbetssätt. Det är också nödvändigt att det ges förutsättningar att arbeta med båda delarna. Många effektiviseringsmöjligheter ligger i hur vi lyckas nyttja IT-teknikens möjligheter. Invånarna vill göra fler ärenden via nätet och det finns förväntningar på att sjukvården ska möta dessa behov. Invånartjänster kan också frigöra resurser för vården. Utvecklingen inom området e-hälsa bör intensifieras så att fler tjänster kan erbjudas invånarna. En central fråga är att förbättra samordningen Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 10
2015-01-12 och integreringen av invånartjänster i verksamheten och i de vårdsystem som finns så att nyttan tas tillvara av hälso- och sjukvården. Miljöarbete ska bedrivas systematiskt och i alla delar av verksamheten genom aktiv styrning och uppföljning. Varje medarbetare behöver ha en grundläggande miljökunskap. Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan ska vara ett mål som ska införlivas i verksamheternas planerings- och effektiviseringsarbete (bland annat Lean) och vägas in i beslutsunderlag och budget. Nyckelindikatorer Process Strategiskt mål: En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Indikator nr Framgångsfaktor 18 Aktiv och konkurrenskraftig klinisk forskning Nyckelindikator 19 Bred och jämställd forskningskompetens inom organisationen 20 Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för forskning och utveckling för hela sjukvårdsregionen Ingångsvärde Mål 2015 Mål 2017 Källa Forskningsaktivitet Relativ god Ska öka Ska öka Värdering utifrån resultatmått 15-16 Regionens forskning och utvecklingsaktiviteter vid US Förbättringspotential finns Ska öka Ska öka Värdering utifrån resultatmått 17-22 Relativ god Ska öka Ska öka Värdering utifrån resultatmått 23-24 Rapportering Strategiskt mål: Forskning och utveckling som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Indikator nr 21 Framgångsfaktor Strategier för att omsätta FoU-resultat i praktisk sjukvård 22 Användning och omsättning av forskningsoch utvecklingsarbete i den kliniska vardagen Nyckelindikator Medarbetarnas inställning till forskning och utveckling i sin kliniska vardag Verksamhetsenheternas aktiva tillämpning av resultat från forskning och utveckling Ingångsvärde Goda resultat, förbättringspote ntial föreligger Förbättringspotential föreligger Mål 2015 Positiv inställning ska stärkas Mål 2017 Positiv inställning ska stärkas Källa Värdering utifrån resultatmått 25-26 Ska öka Ska öka Värdering utifrån resultatmått 27-29 Rapportering Strategiskt mål: Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Indikator nr Framgångsfaktor 23 Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Nyckelindikator Medicinska resultat i Öppna jämförelser i förhållande till övriga landsting/regioner 24 Förbättrade resultat inom särskilda utvecklingsområden i överenskommelserna Ingångsvärde 2013 2:a 2012 1:a Nya områden Mål 2015 Bland de tre bästa landstin gen/regioner Resultat en ska förbättras Mål 2017 Bland de tre bästa landstin gen/regioner Goda resultat Källa SKL/SoS - Öppna jämförelser Värdering utifrån resultatmått 30-34 Rapportering DÅ 08, DÅ03, 08, Strategiskt mål: Säker hälso- och sjukvård Indikator nr Framgångsfaktor 25 Aktivt arbete för att minska antalet undvikbara vårdskador Nyckelindikator Andel patientskador per 100 vårdtillfällen (vtf) Ingångsvärde 2012 14/100 vtf Mål 2015 Minska med 10 %/ år Mål 2017 Minska med 10 %/år Källa Miljö- och säkerhetsenheten: Markörbaserad journalgranskning 26 Andel patienter med trycksår 2013 13 % < 10 % < 7 % Punktprevalensmätning 27 Andel patienter med läkemedelsberättelse vid utskrivning från slutenvård 28 Aktivt arbete för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI) 2013 Uppgift saknas 2013 11,7% 2012 11,0% 2011 14,3% Rapportering DÅ 08, >40% >90% Cosmic DÅ08, < 10% < 9% Punktprevalensmätning DÅ 03,08 Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 11
2015-01-12 29 (VRI) Andel observationer som visar att hygienriktlinjerna följs avseende: - klädregler 30 Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens - hygienregler Antibiotikaförskrivning (recept/1 000 inv) 2013: 96% 2012: 96 % 2013: 85 % 2012: 82 % 2013 322 2012 340 2011 349 95% 95% Minska jämfört med år 2013 95% 95% I enlighet med nationellt mål Vårdhygien och Miljö- och säkerhetsenhetens uppföljning Apotekens servicebolag AB - Consice DÅ 03, 08, DÅ 03, 08, Strategiskt mål: Effektiv hälso- och sjukvård Indikator nr Framgångsfaktorer 31 Effektivisering av vårdprocesser Nyckelindikator Andel vårdenheter (kliniker/vårdcentraler eller motsv.) som arbetar systematiskt med effektivisering av sina processer* 32 Korta ledtider Andel patienter som inom 14 dagar från remissankomst/beslut om åtgärd har erbjudits tidpunkt för: - besök/undersökning - operation/ åtgärd 33 Utredningstid på särskilda enheter för patienter med misstanke om allvarlig sjukdom: - från remiss till avslutad utredningsprocess 34 Väntetid till primär canceroperation: - andel patienter som har blivit opererade inom högst 21 dagar från det att kliniken beslutat om operation 35 Väntetid till specifika cancerbehandlingar: - Andel patienter som får sin canceroperation från beslut till operation: - inom 17 dgr bröstcancer - inom 21 dgr cancer i matsmältningsorganen - inom 21 dgr blåscancer 36 Optimal beläggning av vårdplatser Beläggningsgraden av vårdplatser: - totalt Ingångsvärde Har tidigare inte följts upp systematiskt Mål 2015 Mål 2017 Källa 80 % 100 % Produktionsenheternas rapportering Rapportering DÅ 03, 08, Uppgift saknas 70 % 90 % Cosmic DÅ 03, 08, Nystartade enheter 2015 2013 64% 2012 55% Har tidigare inte följts upp systematiskt 2013 92% 2012 94% < 30 dagar: 50 % Minst 75 % >85% >85% >90% 90 % < 30 dagar: 75 % Minst 95 % >85% >85% >90% 90 % Cosmic DÅ03, 08, Cosmic DÅ 03,08, Cosmic Cosmic DÅ03,08, DÅ03,08, - akutvårdsflödet 37 Utlokaliserade patienter: - antal vårddygn/månad 38 Få uteblivna Andel uteblivna mottagningsbesök mottagningsbesök 39 Färre återinläggningar Minskade återinläggningar inom 30 dagar för: - fokuspatienter 2013 96% 2013 215 2012 300 Har tidigare inte följts upp systematiskt Fokuspatienten har tidigare inte följts upp 95 % 90 % < 100 < 50 Cosmic DÅ03, 08, < 5 % < 3 % Cosmic DÅ03, 08, Minska med 10 % Cosmic DÅ 03, 08, 40 Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess - patienter 65 år Antal verksamhetsenheter (vårdcentraler och kliniker) som har en funktion för koordinering för effektiv samverkan med Försäkringskassan 41 Regionens resultat i Socialstyrelsensens granskning Ska förbätt- Kvalitet på läkarintyg 2013 55,7 % ras bästa *) Som effektivisering av processer räknas att enheten har infört produktionsplanering, gör processförändringar eller arbetar systematiskt för att eliminera avvikelser i processer. Strategiskt mål: Innovativt och systematiskt förbättringsarbete 65 år: 2013 17,0% 2012 16,9% 2011 16,9% 15 % 12 % Nytt krav 2015 75 % 100 % Produktionsenheternas rapportering Andel godkända intyg Bland de 5 Rapport från SoS DÅ 03, 08, Indikator nr Framgångsfaktor 42 Goda möjligheter för medarbetare att delta i förbättrings- och utvecklingsarbetet Nyckelindikator Medarbetare som tycker sig ha goda möjligheter att på egna enheten medverka i förbättrings- och utvecklingsarbete *) Index baserat på svarsfördelning - maxvärde = 100 Ingångsvärde 2013 74* 2012 73* 2011 71* Mål 2015 Mål 2017 Källa 75* 75* Medarbetaruppföljning Rapportering Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 12
2015-01-12 Strategiskt mål: Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Indikator nr Framgångsfaktor 43 Effektivt och systematiskt miljöarbete i hela organisationen Nyckelindikator Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler, kliniker eller motsv.) som har utfört miljöförbättrande åtgärder i enlighet med fastställd plan - Vårda miljön * 44 Andel produktionsenheter som genomför åtgärder enligt egen handlingsplan för miljö Ingångsvärde Har inte tidigare följts upp systematiskt Har inte tidigare följts upp systematiskt 45 Minskning av antalet tjänsteresor Förbättringspot ential föreligger 46 Resultat i nationella jämförelser av miljömål 47 Andelen källsorterat avfall vid sjukhusen Bland de 10 bästa (plats 10 av 20) ** 2013 26 % 2012 27% 2011 28% 2010 29% Mål 2015 Mål 2017 Källa >50 % 100 % Fråga till produktionsenheterna 75 % 100 % Produktionsenheternas rapportering Resultat ska förbättras Bland de 5 bästa Resultat ska förbättras Bland de 5 bästa Värdering utifrån resultatmått 47-48 Sammanvägt medel utifrån Öppna jämförelser miljö. Avser resultatmått 49-50 35 % 50 % FMcentrum Rapportering DÅ08, DÅ08, DÅ08, * Vårda miljön är ett koncept/stöd för att på varje avdelning/motsvarande enkelt kunna arbeta systematiskt för att nå miljömålen. Konceptet innefattar material (film, bildspel, häfte med åtgärdsförslag)för att genomföra en timmes workshop på arbetsplatsträff där slutresultatet är en handlingsplan med miljöförbättrande åtgärder. **Antibiotikaförskrivning (plats 10 av 21), ekologiska livsmedel (plats 9 av 21), energianvändning lokaler (plats 14 av 21), förnybar energi kollektivtrafik (plats 2 av 17) och klimatpåverkan medicinska gaser (plats 14 av 21). Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 13
2015-01-12 PERSPEKTIVET - MEDARBETARE Medarbetarskap innebär motiverade och engagerade medarbetare som tar ansvar för verksamhetens utveckling och som känner arbetsglädje, stolthet och framtidstro. Ansvar och befogenheter ska följas åt och vara så decentraliserade som möjligt i regionens verksamheter för att ta tillvara medarbetarnas idéer, uppmuntra till ansvarstagande och skapa delaktighet. Med en ökad delaktighet i verksamhetens och den egna arbetsplatsens utveckling skapas engagemang, ansvarstagande och en ökad vi-känsla hos våra medarbetare. Delaktighet innebär att så många frågor som möjligt behandlas av dem som direkt berörs i sitt arbete. Det behöver också finnas både spontana och planerade mötesplatser för dialog. Om vi vidareutvecklar arbetsplatsträffar och samverkansgrupper så ökar delaktigheten. Bra möten bidrar till att skapa en effektiv verksamhet, bra vård och hälsofrämjande arbetsplatser. Uppfattningen om hur Region Östergötland är som arbetsgivare, bland blivande och nuvarande medarbetare, har betydelse för hur vi lyckas konkurrera om kompetens med andra arbetsgivare. Våra egna medarbetare är de allra viktigaste ambassadörerna. Hur de uppfattat sitt arbete och berättar om det för andra, liksom hur medarbetarna bemöter och introducerar nya arbetskamrater, studerande, praktikanter med flera, påverkar bilden av regionen som arbetsgivare och arbetsplats. I vår decentraliserade verksamhet ligger ansvaret på varje produktionsenhet att säkra tillgången på medarbetare och rätt kompetens. I takt med att regionen fortsätter att öka antalet anställda och konkurrenssituationen på arbetsmarknaden ökar är det viktigt att få en regionövergripande tydligare uppföljning och styrning för att säkerställa att rätt kompetens används på rätt ställe. Regionen ska se över möjligheterna att införa yrkesintroduktionsanställningar (YA-jobb), dels för att möta framtidens kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården, men också för att öppna dörren för fler unga in på arbetsmarknaden. Regionen ska verka för verksamhetsanpassade och hälsofrämjande arbetstider för medarbetarna. Det är ytterst chefens ansvar att nyttja kompetensen på bästa sätt. Arbetstiden är en viktig del av verksamhetsplaneringen. Verksamhetens mål och uppdrag avgör behovet av kunskap, kompetens och hur arbetet organiseras och därmed på vilka tider olika kompetenser behövs för optimal bemanning och säker vård. Individer är olika vad gäller dygnsrytm, sömn, social situation och fritid. Därför behöver det ges möjlighet till individuella skillnader vad gäller arbetstidsförläggning. Chefer har en nyckelroll i organisationen som innebär att företräda arbetsgivaren och ansvara för att leda och utveckla både verksamhet och medarbetare. Utifrån patientens fokus ska varje chef ta ansvar för att den egna verksamheten bidrar till helheten. För att kunna utöva ett gott ledarskap behöver chefens nyckelroll i verksamheten göras tydlig och stärkas. Det gäller att skapa förutsättningar för dagens och morgondagens chefer så att de över tid ska kunna, orka samt vilja anta utmaningen att leda verksamheter och medarbetare framgångsrikt. Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 14
2015-01-12 Nyckelindikatorer Medarbetare Strategiskt mål: Ett aktivt medarbetarskap Indikator nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 48 Ökad delaktighet Medarbetare som upplever att man på den egna arbetsplatsen har ett öppet klimat. 49 Medarbetare som medverkar aktivt i att utveckla verksamheten Ingångsvärde Ny formulering på frågan 2015 Ny formulering på frågan 2015 Mål 2015 Mål 2017 Källa 75* 76* Medarbetaruppföljning 80* 83* Medarbetaruppföljning Rapportering DÅ08, DÅ08 50 Ökad återkoppling Medarbetare som får återkoppling kring prestation från sin närmaste chef. 51 Medarbetare som frågar efter återkoppling Ny formulering på frågan 2015 Ny formulering på frågan 2015 72* 73* Medarbetaruppföljning 64* 65* Medarbetaruppföljning DÅ08 *) Index baserat på svarsfördelning maxvärde = 100 Strategiskt mål: Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar Indikator nr Framgångasfaktor Nyckelindikator 52 Ett attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta 53 Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Medarbetares och studenters upplevelse av Region Östergötland Andel verksamhetsenheter (kliniker/vårdcentraler) inom varje produktionsenhet som har en handlingsplan för kompetensförsörjning 54 Goda lärmiljöer Medarbetare som upplever att närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling. 55 Medarbetare som upplever att de lär sig nya saker i sitt arbete. *) Index baserat på svarsfördelning maxvärde = 100 Ingångsvärde Tillfredsställt måluppfyllelse 2013 64 % 2012 74 % Mål 2015 Resultat behålls eller förbättras Mål 2017 Resultat behålls eller förbättras Källa Värdering utifrån resultatmått 53-55 80 % 100 % Fråga till produktionsenheterna 2013 75 75* 76* Medarbetaruppföljning Rapportering DÅ08 DÅ08 Strategiskt mål: Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat 2013 86 86* 86* Medarbetaruppföljning Indikator nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 56 Chefer som regelbundet ges möjlighet till dialog om sitt uppdrag Andel chefer som har en individuell utvecklingsplan. Ingångsvärde 57 Stressindex chefer Ny formulering på frågan 2015 58 Chefer som har stöd och verktyg för att hantera sitt uppdrag Chefer som upplever att närmaste chef är bra på att ge stöd och vägledning 59 Chefer som upplever att Region Östergötland har ett öppet klimat *) Index baserat på svarsfördelning maxvärde = 100 Mål 2015 Mål 2017 Källa 2014: 78,7 % 81 % 82 % Medarbetaruppföljning Ny formulering på frågan 2015 Ny formulering på frågan 2015 56* 60* Medarbetaruppföljning 80* 81* Medarbetaruppföljning 71* 71* Medarbetaruppföljning Rapportering DÅ08 DÅ08 DÅ08 DÅ08 Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 15
2015-01-12 PERSPEKTIVET - EKONOMI När vi inför nya metoder, verksamheter och investeringar får inte detta göras utan medvetna beslut där hänsyn har tagits till prioriteringar och ekonomi. Detta gäller även vid förändringar av indikationer för etablerade behandlingsmetoder och andra kvalitetsförbättringar som innebär en ökad kostnad. För att kunna påvisa effekter av förändringar krävs bra beslutsunderlag som bygger på god kännedom om resursåtgången för enskilda prestationer/processer. En avgörande faktor för den långsiktiga ekonomin är att fastighetsinvesteringarna genomförs inom beslutade ekonomiska ramar. Det är viktigt att verksamheterna arbetar med att utveckla arbetssätt och anpassar processer till de möjligheter som de nya lokalerna ger förutsättningar för. Om vi ska få återbetalning av genomförda investeringar krävs ett strukturerat sätt att arbeta med effekthemtagningar. Verksamheten måste vara anpassad till den intäktsnivå som i huvudsak består av skatter och statsbidrag. Vi står inför stora utmaningar i form av en ökad äldre befolkning och en utveckling av nya kostnadsdrivande behandlingsmetoder, samtidigt som resurserna är begränsade. Intäktstillskottet av skattehöjningen kommer inte enskilt att kunna hantera dessa utmaningar ekonomiskt. För att frigöra resurser för kommande behov krävs därför en ökad effektivitet i vårdprocesserna. En långsiktigt stabil ekonomi kräver att vi har en ekonomi som ger möjlighet att klara anpassningar från högkonjunktur till lågkonjunktur utan drastiska åtgärder. Detta klarar vi om vi lyckas skapa reserver i form av ett positivt eget kapital. Samtliga produktionsenheters resultat och egna kapital ska årligen vara noll eller större. För att regionen ska kunna uppnå en ekonomi som ger handlingsfrihet är det avgörande att produktionsenheterna inte förbrukar mer resurser än vad som är tillgängliga inom ramen för avtalsersättningar och/eller budget. Den enskilt viktigaste faktorn för att regionen ska kunna bedriva en god hälso- och sjukvård är kompetenta och engagerade medarbetare. Antalet medarbetare och förmågan att attrahera och behålla kompetenta medarbetare påverkar i hög grad regionens ekonomi. Personalkostnaderna utgör nästan 50 procent av regionens totala kostnader. Både på längre sikt och under år 2015 är därför inriktningen att de effektiviseringar som genomförs ska kunna frigöra resurser för angelägna behov utan att personalkostnaderna ökar mer än vad ekonomin tillåter. En annan stor kostnadspost är läkemedel. En effektiv läkemedelsanvändning är viktig både ur ett medicinskt och ekonomiskt perspektiv För att det ska vara möjligt att bedöma verksamhetens effektivitet är det nödvändigt att tillgänglighet, kliniska resultat, patienterfarenheter och kostnader ses i ett sammanhang. Det är därför viktigt att vi utvecklar metoder för en ekonomi som tillåter kostnadsjämförelser och som stödjer processorienterad verksamhetsutveckling. Den traditionella ekonomistyrningen utgår inte från ett process-/patientperspektiv utan har huvudsakligen ett fokus på intäkts- och kostnadsslag, och organisatoriska nivåer. Kunskap om kostnad för resultat, diagnos- /sjukdomsgrupp och för enskilda prestationer är därför nödvändig om det ska vara möjligt att bedöma om en verksamhet, process eller en prestation är kostnadseffektiv. Verksamheterna ska stimuleras att arbeta med processutveckling och ständiga förbättringar för att skapa kostnadseffektivitet och för att klara av att möta framtidens krav. Hälso- och sjukvården i Östergötland ska stå sig väl även vid jämförelser av kostnadseffektivitet på verksamhetsnivå. Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 16
2015-01-12 Nyckelindikatorer - Ekonomi Strategiskt mål: Ekonomi som ger handlingsfrihet Indikator nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 60 Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Produktionsenheternas sammanlagda resultat (exkl. styrelse, nämnder samt finans och pension) Ingångsvärde 2013 +4 mkr 2012-104 mkr 2011-106mkr Mål 2015 Mål 2017 Källa >0 >0 Ekonomidatalagret Rapportering Samtliga DÅ 61 Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader 62 Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat Regionens totala lönekostnadsutveckling (löne- och personalförändringar) Alla produktionsenheter förutsätts inte ha angivet LiÖ-målvärde utan ska ha ett målvärde som är anpassat till PE:s egna ekonomiska förutsättningar. 63 Läkemedelskostnadsutvecklingen Alla produktionsenheter förutsätts inte ha angivet LiÖ-målvärde utan ska ta ställning till vilket målvärde som krävs för att på ett rimligt sätt bidra till den regionövergripande måluppfyllelsen. 2013 7mkr 2012 6 mkr 2011 49 mkr 2013 6,4% 2012 4,7% 2011 4,1% 2013 Allmänläkemedel - 3,5% Övriga + 4,2% Totalt - 0,4% <2,5% Ska följa index Allmänläkemedel < +0% Övriga <+8,5% Totalt <+5,5% Totalt < +6% >0 >0 Ekonomidatalagret Ekonomidatalagret Läkemedelsdatalagret/Ekonomi controller läkemedel Samtliga DÅ Samtliga DÅ DÅ 08 Strategiskt mål: Långsiktigt hållbar ekonomi Indikator nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 64 Avsättningar för framtiden Regionens samlade resultat i förhållande till nettokostnad* 65 Regionens egna kapital (helårsbedömning) 66 Antal produktionsenheter som har ett positivt eget kapital (helårsbedömning) Ingångsvärde 2013 6,8% 2012 2,7% 2011 2,7% 2013-896 mkr 2012-585 mkr 2011-1 043 mkr 2013 13 av 19 2012 15 av 19 2011 15 av 19 Mål 2015 Mål 2017 Källa -1 097 mkr -752 mkr 2,7 % 2,0 % Ekonomidatalagret Ekonomidatalagret *) Nettokostnad är den kostnad som regionen ska finansiera med skatter, generella statsbidrag och finansnetto. Rapportering Samtliga DÅ DÅ03, 08,10, DÅ03, 08,10, Strategiskt mål: Kostnadseffektiv verksamhet 19 av 19 19 av 19 Ekonomidatalagret Indikator nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 67 Kostnadseffektivitet över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Kostnad per DRG poäng (kostnadsproduktivitet) Ingångsvärde 2013 44 532 2012 44 3401 2011 44 917 68 Kostnad/konsumerad DRG-poäng 2012 5:e lägsta 2011 7:e lägsta 2010 4:e lägsta 69 Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad per invånare 70 Andel köp från avtalsbundna leverantörer: - Antalet köp från leverantörer som har avtal med LiÖ i förhållande till det totala antalet köp. 71 Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Andel utbetalda ersättningar för strokevården i enlighet med processmålen i överenskommelserna 72 Andel utbetalda tillgänglighetsersättningar i enlighet med målen i överenskommelserna 2013 näst lägst i riket 2011 tredje lägsta 2010 näst lägst i riket Mål 2015 Ska inte öka Bland de fem lägsta landstin gen/regioner Bland de fem lägsta landstin gen/regioner Mål 2017 Ska inte öka Bland de fem lägsta landstin gen/regioner Bland de fem lägsta landstin gen/regioner Källa Ekonomioch vårddatalagren SKL/SoS Öppna jämförelser SKL/SoS Öppna jämförelser 2013 92% 95% 95% Upphandlingscentrum Ny indikator 2015 Ny indikator 2015 100 % 100 % Uppföljning av överenskommelser 100 % 100 % Uppföljning av överenskommelser Rapportering DÅ 03, 08 DÅ 03, 08, DÅ08, DÅ03, 08, Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 17
2015-01-12 NYCKELINDIKATORER SPECIFIKA FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Nedan anges de nyckelindikatorer som är specifika för den regionala kollektivtrafiken. Indikatorerna har sitt ursprung i Regionalt kollektivtrafikförsörjningsprogram för Östergötland 2012-2020 (RTP). Nyckelindikatorer Medborgare Strategiskt mål: En konkurrenskraftig kollektivtrafik som knyter ihop regionens olika delar Indikator nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 73 Andelen tätorter där en resa med kollektivtrafiken till Norrköping eller Linköping inte tar längre tid än 1,5 gånger motsvarande resa med Fler och bättre egen bil. 74 resmöjligheter Restider och turutbud mellan mellan länets städer och kommuncentra eller orter med minst större orter 1 500 invånare och endera Norrköping, Linköping eller Mjölby. 75 Bättre regularitet och punktlighet Regularitet (andel utförda turer i förhållande till antalet planerade turer) Ingångsvärde Mål 2015 Mål 2017 Källa 30 % Ska öka Ska öka Östgöta- Trafiken Restid max 45 min: 67 % Turutbud minst 22 turer/dag/ riktning: 83 % Östgötapendeln = 97,4 % Tätortstrafik = 99,7 % Övrig busstrafik = 99,9 % 76 Punktlighet i kollektivtrafiken Östgötapendeln = 87,6 % Tätortstrafik Linköping = 96,4 % Tätortstrafik Norrköping = 92,7 % 77 Fler fordon och hållplatser ska vara tillgängliga för alla Andel av de fordon som används i kollektivtrafiken som är av låggolvs-/lågentrétyp eller har lyft/ramp 78 Andel av hållplatslägen som är tillgängliga för kunder med funktionshinder Ska öka Ska öka Oförändrat Oförändrat Östgöta- Trafiken Östgötapendeln = 98,5% Tätortstrafik = 100 % Övrig busstrafik = 100 % Östgötapendeln = 95 % Tätortstrafik, Linköping = 97 % Tätortstr Norrköp = 97 % Östgötapendeln = 99 % Tätortstrafik = 100 % Övrig busstrafik = 100 % Östgötapendeln = 97 % Tätortstrafik, Linköping = 99 % Tätortsti Norrköp = 99 % Östgöta- Trafiken Östgöta- Trafiken 98,9 % 100 % 100 % Östgöta- Trafiken 11,2 % Ska öka Ska öka Östgöta- Trafiken Rapportering DÅ 03, 08 DÅ 03, 08 Nyckelindikatorer Process Strategiskt mål: Effektiv kollektivtrafik Indikator nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 79 Koncentrera trafikutbudet där det finns stora reseunderlag Ingångsvärde Mål 2015 Mål 2017 Källa Antal resor per invånare och år. 63,1 Ska öka Ska öka Östgötatrafikens betalsystem 80 Antal resande/fordons-km 0,93 Ska öka Ska öka Östgöta- Trafiken 81 Färre linjer med låg kostnadseffektivitet Antal linjer med en kostnadstäckningsgrad under 20 % 99 Ska minska Ska minska Östgöta- Trafiken Rapportering Strategiskt mål: Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Indikator nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 82 Medverka i och bidra till öppna nationella jämförelser inom kollektivtrafikområdet Andel indikatorer i SKL:s öppna jämförelser där Östergötland ingår Ingångsvärde Mål 2015 Mål 2017 81,2 % Ska öka Samtliga indikatorer Källa SKL:s öppna jämförelser Rapportering Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 18
2015-01-12 Strategiskt mål: Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Indikator nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 83 Fordon i kollektivtrafiken drivs med förnyelsebara drivmedel Utsläpp av klimatpåverkande ämnen i förhållande till resande med kollektivtrafik. (Koldioxid per personkilometer). 84 Andel fordon som drivs med förnyelsebara drivmedel Ingångsvärde Mål 2015 30 g/pkm 28 g/pkm Mål 2017 25 g/pkm Källa Rapportering Östgöta- Trafiken 61,4 % 82 % 100 % Östgöta- Trafiken Nyckelindikatorer Ekonomi Strategiskt mål: Ekonomi som ger handlingsfrihet Indikator nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 85 Balans mellan trafik- och samhällsplaneringsnämndens kostnader och intäkter Trafik- och samhällsplaneringsnämndens ekonomiska resultat avseende kollektivtrafiken Ingångsvärde 2013 +18,7 mkr 2012 +3,9 mkr Mål 2015 Mål 2017 Källa 0 0 Ekonomidatalagret Rapportering DÅ 03, 08 Strategiskt mål: Kostnadseffektiv verksamhet Indikator nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 86 Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Samhällsfinansieringsgrad (avser allmän kollektivtrafik) 87 Kostnadstäckningsgrad (avser allmän kollektivtrafik) Ingångsvärde Mål 2015 Mål 2017 Källa 63 % 63 % 59 % ÖstgötaTra fiken 42 % 41 % 44 % ÖstgötaTra fiken Rapportering Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 19
2015-01-12 REGIONDIREKTÖRENS UPPFÖLJNING 2015 Den uppföljning som levereras till de politiska beslutsorganen är samtidigt en del av regiondirektörens (RD) egen uppföljning. Därutöver har RD också behov av en mer operativ ledningsinformation. Den biträdande regiondirektören är verkställande tjänsteman för regionala utvecklingsfrågor och har inom detta område motsvarande ansvar som RD. Regionens samlade uppföljning sker i huvudsak i följande former: Delårsrapporter/årsredovisning till RS/HSN/TSN/RUN Behovsanalyser till HSN/(RS) Uppföljning av uppdrag, överenskommelser och avtal till HSN Delårsrapporter/årsredovisning från produktionsenheterna/ötraf till RD/RS Kvalitetsrapport från produktionsenheterna till RD Patientsäkerhetsberättelse från produktionsenheterna till RD Ledningsrapporter till RD Resultatdialoger (RD produktionsenheter) Delårsrapporterna redovisar kontinuerligt resultat inom de olika perspektiven. En fördjupad uppföljning inom samtliga perspektiv och en ekonomisk helårsbedömning sker i delårsrapporterna 03 och 08. Regionstyrelsens delårsrapport 03 och 08 omfattar RS, HSN:s, TSN:s och RUN:s ansvarsområden. Delårsrapport 08 redovisas till fullmäktige. Årsredovisningen är en gemensam redovisning från RS, HSN och TSN till RF av måluppfyllelsen för de strategiska målen och en samlad bedömning av hur regionen levt upp till en god ekonomisk hushållning. Värderingen baseras på en omfattande redovisning och analys av genomförd verksamhet där utfallet för nyckelindikatorer och resultatmått är ett viktigt underlag. HSN (och RS) får under året en redovisning av ett antal behovsanalyser kopplade till sjukdomsgrupper/behovsgrupper. Analyserna är en form av uppföljning genom att de redovisar ett nuläge ur olika aspekter och ofta en jämförelse av aktuella förhållanden i relation till riktlinjer och evidens. Uppföljning av uppdrag, överenskommelser och avtal till HSN sker på olika sätt via delårsrapport, årsredovisning och särskild rapportering. I princip följs avtalen med privata vårdgivare upp på samma sätt som överenskommelserna med Regionens egna produktionsenheter. Delårsrapporter från produktionsenheterna lämnas kontinuerligt till RD/RS som underlag för verksamhetsanalys. Dessa rapporter är i sin tur ett underlag för RD:s delårsrapportering till i första hand RS. De sjukvårdande produktionsenheterna lämnar årligen en kvalitetsrapport och en patientsäkerhetsberättelse till RD. En månadsvis ledningsrapport har funktionen att följa utvecklingen inom ett antal operativt betydelsefulla områden. Ett inslag i RD:s uppföljning är också de resultatdialoger som under året genomförs med produktionsenheterna. Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 20
Bilaga 2 BILAGA 1: DEN REGIONÖVERGRIPANDE STYRNINGEN Ansvarsområden Beställar - utförarmodellen utgör grund för ledningen av verksamheten. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av regionens reglemente. Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän och verksamhet ska vara tydlig. Figur 2: Den regionövergripande styrningen 2015 Utgångspunkten för styrningen av regionens verksamhet är regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget som redovisar regionens vision som konkretiseras i strategiska mål inom fyra olika perspektiv vilket skapar en övergripande struktur för planering och uppföljning. Regionen styrs utifrån följande perspektiv: - Medborgare - är inriktat på hur befolkningens behov i olika avseenden ska tillgodoses. - Process - är inriktat på effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsprocesser. - Medarbetare - är inriktat på hur regionen tillvaratar och utvecklar medarbetarskap och ledarskap. - Ekonomi - är inriktat på kontroll och skötsel av regionens ekonomi. Perspektivet Medborgare är överordnat och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i detta perspektiv. Hälso- och sjukvårdsnämnden har, i och med sitt hälso- och sjukvårdsuppdrag, ett stort ansvar för perspektivet Medborgare. Även regionstyrelsen, regionalutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden har ett ansvar i detta perspektiv vad gäller medborgarnas behov av tjänster och utvecklingsinsatser inom respektive ansvarsområde. Perspektivet Medarbetare är styrelsens ansvarsområde. Perspektiven Process respektive Ekonomi är i olika utsträckning såväl styrelsens som nämndernas angelägenhet. Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 21
Bilaga 2 Regionstyrelsen och nämnderna har tillsammans fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Regionstyrelsen (RS) är styrelse för regionens samlade verksamheter och ska genom att ha fokus på verksamheten se till att produktionsenheterna uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Regionstyrelsen har också uppdraget att utöva ägarrollen över regionens egna bolag, exempelvis Östgötatrafiken, i första hand genom bolagsordning, ägardirektiv och tillsyn. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har en beställarroll och ska med fokus på östgötens behov verka för en bra hälsa hos befolkningen och en bra hälso- och sjukvård. I praktiken innebär ansvarsfördelningen att styrelse och nämnd, trots olika fokus i sin styrning, arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter. Regionutvecklingsnämnden (RUN) ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom områdena kompetensförsörjning, företagsutveckling och tillväxt, kultur och kreativitet samt folkhälsa. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom samhällsbyggnad, kollektivtrafik, infrastruktur, landsbygdsutveckling och miljö. Nämnden är också regional kollektivtrafikmyndighet. Regiondirektören (RD) ansvarar för den samlade organisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Regiondirektören har det övergripande ansvaret för att, genom erforderliga verkställighetsbeslut, se till att de politiskt fastställda målen uppnås inom den politiskt fastställda ekonomiska ramen. Styrningslogiken Det krävs en tydlig och enhetlig metod för att styra regionens komplexa och omfattande verksamhet. Flera perspektiv måste beaktas vid planering och uppföljning om styrningen ska bli effektiv. I en demokratiskt styrd organisation är det också av central betydelse att politiska beslut får ett tydligt genomslag i verksamheten. Regionens politiska organ och även dess produktionsenheter använder därför en gemensam metod, balanserad verksamhetsstyrning, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Detta skapar en gemensam grundval och struktur för planering och uppföljning där var och en ska kunna se sin roll i ett större sammanhang. Styrkortsstrukturen är utgångspunkten för en samlad regionövergripande styrning som formas i olika moment genom bidrag från politik och tjänstemän. Den samlade styrningens övergripande inslag är: - Regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget - Regionstyrelsens verksamhetsplan - Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan - Regionutvecklingsnämndens verksamhetsplan - Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan - Regiondirektörens verksamhetsplan I praktiken har dessa styrdokument, vart och ett, en självständig roll i styrningen men de utgör samtidigt ett bidrag till en helhet som det exempelvis i samband med årsredovisning krävs ett samlat förhållningssätt till. Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 22
Bilaga 2 Regionfullmäktige Vision Regiongemensam Regionfullmäktige Strategiska mål Specifika strategiska mål för respektive regionstyrelsen/nämnderna Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionutvecklingsnämnden Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Framgångsfaktorer Konkreta utvecklingsmål i regionstyrelsen/nämndernas respektive verksamhetsplaner Regiondirektören/ bitr regiondirektören Nyckelindikatorer Målsatta pådrivande mätvärden kopplade till framgångsfaktorerna Regiondirektören/ bitr regiondirektören Resultatmått Underlag för att värdera och analysera måluppfyllelsen för strategiska mål Figur 3: Den regionövergripande styrningens aktörer och begrepp Regionfullmäktige (RF) beskriver i sin strategiska plan med treårsbudget regionens övergripande vision, strategiska mål 2 och ekonomiska ramar. Med utgångspunkt i fullmäktiges vision och strategiska mål beskriver regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionalutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden i sina respektive verksamhetsplaner vilka utvecklingsområden som insatser behöver inriktas på. Detta görs i form av så kallade framgångsfaktorer. På tjänstemannanivån kompletterar regiondirektören (RD), genom regiondirektörens verksamhetsplan, de politiska framgångsfaktorerna med målsatta nyckelindikatorer 3. Dessutom fastställer RD resultatmått 4 som ska bidra till en väl underbyggd värdering av måluppfyllelsen för respektive strategiskt mål. RD:s verksamhetsplan och, för sjukvårdande enheter, överenskommelserna med HSN är i sin tur en utgångspunkt för produktionsenheternas verksamhetsplaner. Dessa planer är i sin tur är utgångspunkt för klinikernas/motsvarande verksamhetsplaner. På detta sätt skapas en logisk styrningskedja genom hela organisationen. 2 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 3 Målsatt utvecklingsområde som ska indikera utveckling i linje med en framgångsfaktor. 4 Mått som har funktionen att vara underlag för analys av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål. Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 23
BILAGA 2: REGIONSDIREKTÖRENS STYRKORTSKARTA 2015 Medborgare Process Medarbetare Ekonomi STRATEGISKA MÅL A. Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd A. Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet A. Ett aktivt medarbetarskap A. Ekonomi som ger handlingsfrihet. B. Bra och jämlik hälsa B. S äker hälso- och sjukvård B. Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag C. Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården D. Trygg och likvärdig vård D. Innovativt och systematiskt utvecklingsarbete C. Effektiv hälso- och sjukvård C. Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat. E. D elaktiga och nöjda patienter E. Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan F. Stort förtroende för hälso- och sjukvården F. En aktiv och strategisk forskningsoch utvecklingsverksamhet B. Långsiktigt hållbar ekonomi. C. Kostnadseffektiv verksamhet. G. En konkurrenskraftig kollektivtrafik som knyter ihop länets olika delar: G. Forskning och utveckling som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling FRAMGÅNGSFAKTORER (A) En region som främjar livskvalitet, bygger relationer och stärker handlingsförmågan (RS) (B) Aktivt arbete för att utveckla vårdens hälsofrämjande förhållningssätt (HSN) (B) Aktivt sjukdomsförebyggande arbete (HSN) (C) God tillgänglighet till akut omhändertagande (HSN) (C) God tillgänglighet till första linjens vård (HSN) (C) God tillgänglighet till somatiskt specialiserad vård (HSN) (C) God tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård (HSN) (D) Aktivt arbete för att säkerställa jämlik vård (HSN) (D) Systematiskt arbete för att förbättra omhändertagandet av cancerpatienter (HSN) (E) Patientfokuserad hälso- och sjukvård (HSN) (E) Olika möjligheter att komma i kontakt med vården (HSN) (F) Förtroendeskapande insatser (HSN) (G) Fler och bättre resmöjligheter mellan länets städer och större orter (TSN) (G) Det ska vara lätt och attraktivt att åka kollektivt (TSN) (G) Bättre regularitet och punktlighet (TSN) (G) Fler fordon och hållsplatser ska vara tillgängliga för alla (TSN) H. Effektiv kollektivtrafik (A-H) visar koppling till strategiskt mål ovan. (RS/HSN/TSN) visar från vilken verksamhetsplan som framgångsfaktorn härstammar. (A) Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse (RS/HSN) (B) Aktivt arbete för att minska antalet undvikbara vårdskador (RS) (B) Aktivt arbete för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner (RS) (B) Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens (RS) (C) Effektivisering av vårdprocesser (RS/HSN) (C) Korta ledtider (RS/HSN) (C) Få uteblivna mottagningsbesök (RS) (A) Ökad delaktighet (RS) (A) Balans mellan kostnader och intäkter i produktionsenheternas verksamhet (RS) (A) Ökad återkoppling (RS) (A) Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter (HSN) (B) En attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta (RS) (A) Balans mellan trafik- och samhällsplaneringsnämndens kostnader och intäkter (TSN) (B) Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen (RS) (B) Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning (RS) (B) Goda lärmiljöer (RS) (B) Avsättningar för framtiden (RS) (C) Chefer som regelbundet ges möjlighet till dialog om sitt uppdrag (RS) (C) Chefer som har stöd och verktyg för att hantera sitt uppdrag (RS) (C) Kostnadseffektivitet över tid som står sig väl i nationell jämförelse (RS) (C) Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling (HSN) (C) Färre återinläggningar (RS) (C) Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem (TSN) (C) Optimal beläggning av vårdplatser (RS) (C) Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (HSN) (D) Goda möjligheter för medarbetare att delta i förbättrings- och utvecklingsarbetet (RS) (D) Uppdrag som stimulerar till utveckling och förnyelse (HSN) (D) Medverka i och bidra till öppna jämförelser inom kollektivtrafikområdet (TSN) (E) Effektivt och systematiskt miljöarbete i hela organisationen (RS) (E) Fordon i kollektivtrafiken drivs med förnyelsebara drivmedel (TSN) (F) Aktiv och konkurrenskraftig klinisk forskning (RS) (F) Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för forskning och utveckling för hela sjukvårdsregionen (RS) (G) Strategier för att omsätta FoU-resultat i praktisk sjukvård (RS) (G) Användning av forsknings- och utvecklingsarbete i den kliniska vardagen (RS) (H) Koncentrera trafikutbudet där det finns stora trafikunderlag (TSN) (H) Få linjer med låg kostnadseffektivitet (TSN) Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 24
BILAGA 3: RESULTATMÅTT Medborgarperspektivet Strategiskt mål: Bra och jämlik hälsa Resultat mått nr Framgångsfaktor Resultatmått 1 Aktivt arbete för att öka vårdens hälsofrämjande förhållningssätt Andel verksamhetssenheter (vårdcentraler/kliniker) som använder sig av patientrapporterade mått både vad gäller upplevelser av den egna hälsan, livskvalitet och sjukdom och hälso- och sjukvårdens bemötande, vård och behandling för att vidta åtgärder som syftar till att förbättra vården och/eller förbättra patienternas hälsa 2 Andel verksamhetssenheter (vårdcentraler/kliniker) som har en plan för kontinuerlig utbildning av nya och gamla medarbetare i hälsofrämjande förhållningssättet 3 Aktivt sjukdomsförebyggande arbete Andel unika besökande till vården (18 år-), för vilka det har registrerats åtgärd i Hälsobladet 4 Andel utbetalda mål & måttersättningar för primärvårdens tobaksinterventioner Ingångsvärde Har tidigare inte följts upp systematiskt Har tidigare inte följts upp systematiskt Mål 2015 Mål 2017 Källa 75 % 100 % Produktionsenheternas redovisning 75 % 100 % PE:s redovisning Rapportering DÅ03, 08, DÅ03, 08, 2013: >10% >15 % >15 % CI DÅ03, 08, 2013: 65 % > 90 % 100 % Mål & mått DÅ03, 08, Strategiskt mål: Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården - tilläggsindikatorer Resultat mått nr Framgångsfaktor Resultatmått 5 God tillgänglighet till första linjens vård Tillgängligheten till läkare vid vårdcentral 6 Tillgänglighet till besök ungdomshälsa/ungdomsmottagning: - andel patienter som har fått nybesök inom 30 dagar 7 Tillgänglighet till allmäntandvård för barn och ungdomar: - Andel av icke akuta patienter som har bedömts, utretts och prioriterats inom 3 månader från kontakt med tandvården 8 Andel lediga tider för tandvårdsbehandling inom en månad 9 God tillgänglighet till somatiskt specialiserad vård Tillgänglighet till specialisttandvård för barn ungdomar och vuxna: - andel av patienter remitterade till specialisttandvården som har bedömts, utretts och prioriterats inom 2 veckor 10 Andel centrum som når målen i överenskommelsen för väntande till besök över 60 dagar 11 Andel centrum som når målen i överenskommelsen för väntande till behandling över 60 dagar 12 Hög tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård Andel patienter som har genomfört nybesök inom 30 dagar inom: - barn- och ungdomspsykiatrin, inkl. ätstörningsvården - neuropsykiatrin barn och unga - habiliteringen - neuropsykiatrin vuxna Ingångsvärde 2013 95% 2012 96% 2011 97% Mål 2015 >95% till besök inom 7 dagar Mål 2017 >95% till besök inom 7 dagar Källa Rapportering DÅ 03,08, Väntetidsuppföljningen 201406: 93 % >95% >95% Väntetidsuppföljningen 2012 I stort sett alla patienter 100 % 100 % vården DÅ 03,08, Effica DÅ 03, 08, 2012 59% >60% >60% Effica DÅ 03,08, 2012 100% 100% 100% Effica DÅ 03, 08, 2013 63,5 % Faktiska väntetider: 65,5% 2013 64,6 % Faktiska väntetider: 100 % Apr 2014: 90,4 % 100 % 96,7% 100% 80 % 100 % Väntetidsuppföljningen 80 % 100 % Väntetidsuppföljningen >90 % >95% Väntetidsuppföljningen Alla DÅ Alla DÅ DÅ 03,08, Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 25
Strategiskt mål: Trygg och likvärdig vård Resultat mått nr Framgångsfaktor Resultatmått 13 Aktivt arbete för att säkerställa en jämlik vård Andel verksamhetssenheter (vårdcentraler/kliniker) som på ett systematiskt sätt arbetar för att säkerställa att patienterna får jämlik vård med jämförelse av sin vård utifrån indikationer och resultat med motsvarande enheter i länet, regionen och landet i syfte att garantera jämlik vård 14 Andel verksamhetssenheter (vårdcentraler/kliniker) som arbetar för jämlik behandling av patienter genom värdegrundsarbetet och handlingsplan *) Kliniker som behandlar fler än 10 cancerpatienter per år = 22 st år 2013 Processperspektivet Ingångsvärde Har tidigare inte följts upp systematiskt Har tidigare inte följts upp systematiskt Mål 2015 Mål 2017 Källa 80 % 100 % Produktionsenheternas redovisning >50 % 100 % Produktionsenheternas redovisning Rapportering DÅ03, 08, DÅ03, 08, Strategiskt mål: En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Resultat mått nr Framgångsfaktor Resultatmått 15 Aktiv och konkurrenskraftig klinisk forskning Ingångsvärde Antalet ALF-poäng för forskning 2013 1 854 2012 2 051 2011 1 656 Mål 2015 Mål 2017 Källa >2 000* >2 200 FoUUgruppen Rapportering 16 Antal nyregistrerade forskarstuderande och antal uttagna doktorsexamina 17 Antal medarbetare med forskningskompetens: Professor Docent Disputerad Licentiat Forskarstuderande 18 Medianålder per forskningskompetens (intervall) Professor Docent Disputerad Licentiat Forskarstuderande 19 Forskningskompetens fördelat på kön. Professor Docent Disputerad Licentiat Forskarstuderande 20 Andel disputerade verksamhetschefer Nytt mått, okänt ingångs- och målvärde 2013 77 113 312 21 180 2013 60 (44-73) 57 (36-78) 51 (31-78) 47(31-65) 40(26-66) 2013 Män/kvinnor 80/20 % 68/32 % 54/46 % 33/67 % 37/63 % 2013 28,6 % 2012 27,5 21 Andel disputerade vårdenhetschefer 2013 1,8 % 2012 1,7% 22 Antal publicerade vetenskapliga artiklar 23 Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för forskning och utveckling för hela sjukvårdsregionen Antal sido- och efterutbildningsmånader från regionen 24 Andel beviljade FORSS-projekt per ansökningsår med projektledare från US 2013 490 2012 537 2010 479 2013 188 2012 157 2011 179 2013 44% 2012 40% 2011 44% Ska mätas 80 120 325 23 200 61 56 50 47 39 Män/kvi nnor 80/20 % 65/35 % 54/46 % 35/65 % 40/60 % Målsätts efter att ingångsvärdet är känd 85 140 350 25 230 60 54 48 46 38 Män/kvi nnor 75/25 % 63/37 % 52/48 % 31/69 % 43/57 % Fråga till produktionsenheterna FoUUsammanställning FoUUsammanställning FoUUsammanställning 29% 35% FoUUsammanstä llning 2% 2,5% FoUU sammanställning >530 >540 FoUUgruppen >195 >200 FoUUsammanställning 45% >50% FoUUsammanställning Strategiskt mål: Forskning och utveckling som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Resultat mått nr Framgångsfaktor Resultatmått 25 Strategier för att omsätta FoU-resultat i praktisk sjukvård Medarbetare som tycker att Region Östergötland har ett positivt forsknings- och utvecklingsklimat Ingångsvärde 2013 67* 2012 64* 2011 61* Mål 2015 Mål 2017 Källa 69* 75* Medarbetaruppföljning Rapportering Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 26
26 Medarbetare som tycker att forskningsresultat används på den egna enheten för att utveckla verksamheten. 27 Användning och omsättning av forskningsoch utvecklingsarbete i den kliniska vardagen Andel verksamhetsenheter som gjort förbättringar till följd av att tillämpa enhetens egna forskningsresultat 28 Andel verksamhetsenheter som gjort förbättringar till följd av att tillämpa externa forskningsresultat 29 Andel verksamhetsenheter som gjort förbättringar till följd av annat 2013 65* 2012 64* 2011 61* 2013 47,0%** 2013 60,7%** 2013 82,4%** 68* 70* Medarbetaruppföljning 50% 55% FoUUsammanställning 62% 65% FoUUsammanställning utvecklingsarbete *) Index baserat på svarsfördelning - maxvärde=100 **) Av redovisningstekniska skäl är det en eftersläpning på ett år vilket innebär att målvärdet för 2015 avser 2014 års resultat. Strategiskt mål: Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Resultat mått nr Framgångsfaktor Resultatmått 30 Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Förbättrad strokevård: - Andel trombolysbehandlade patienter vid akut stroke - Förbättrad måluppfyllelse av strokevården i enlighet med processmålen i överenskommelserna 31 Andel berörda verksamhetsenheter som har handlingsplan för att motverka trycksår 32 Registering i Luftvägsregistret: - Andel vårdcentraler som registrerar - Andel registrerade patienter och åtgärder på specialistklinikerna 33 Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler/kliniker) som använder befintligt bedömningsinstrument vid misstanke av beroende 34 Andel berörda verksamhetsenheter/kliniker som systematiskt uppmärksammar barn som anhöriga Ingångsvärde 2013 7,5% 2012 6,6% 2011 5,1% Alla NS-enheter ska förbättra sina resultat inom målområden Mål 2015 Mål 2017 Källa 8,3 % 15 % Produktionsenheternas redovisning CI/produktionsenheternas redovisning Uppgift saknas >80 % >90 % Miljö- och säkerhetse nheten Har tidigare inte följts upp systematiskt Har tidigare inte följts upp systematiskt Införs i Cosmic 2014 Ska öka Produktionsenheternas redovisning 70 % 95 % Produktionsenheternas redovisning 70 % 95 % CI/produktionsenheternas redovisning 85% 85% FoUUsammanställning Rapportering DÅ03, 08, DÅ03, 08, DÅ08, Strategiskt mål: Säker hälso- och sjukvård Resultat mått nr Framgångsfaktor Resultatmått 35 Aktivt arbete för att minska antalet undvikbara vårdskador Antalet patientskador som har lett till kompensation från Patientförsäkringen 36 Andel verksamhetsenheter (kliniker/vårdcentraler) som uppfyller regionens krav på patientsäkerhet (RH-check patientsäkerhet) 37 Andel verksamhetsenheter (kliniker/vårdcentraler) som uppfyller regionens krav på läkemedel (RH-check läkemedel) Ingångsvärde Har tidigare inte följs upp systematiskt Mål 2015 Ska minska Mål 2017 Få skador Källa Rapportering Patientförsäkring 2013 92 % 90 % 95 % Miljö- och säkerhetse nheten 2013 77 % 90 % 95 % Miljö- och säkerhetse nheten Strategiskt mål: Effektiv hälso- och sjukvård Resultat mått nr Framgångsfaktor Resultatmått 38 Effektivisering av vårdprocesser 39 Utnyttjande av kapaciteten på centraloperationerna: - Andel strukna operationer Ingångsvärde Har tidigare inte följts upp systematiskt 2013 4,5% 2012 5,2% 2011 4,8% Mål 2015 Ska öka <2,5 % Mål 2017 Flertalet kliniker Källa Antal kliniker som har infört produktionsplanering enligt LiÖmodell Produktionsenheternas redovisning <1,5 % Operations program Linda Rapportering DÅ 03, 08, DÅ 03, 08, - Kundklinikernas utnyttjande av beställd operationsutrymme US: 2013: +157 tim. 2012: +117 tim. ViN: 2013: -213 tim. Enligt budget SC:s redovisning Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 27
40 Effektivisering av vårdprocesser Strategiskt mål: Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Resultat mått nr Framgångsfaktor Resultatmått 46 Effektivt och systematiskt miljöarbete i hela organisationen Nyttjandetiden för rumsplacerade och personspecifika videomötessystem ska öka (för att öka antal resfria möten) 47 Minska antalet körda mil med egen bil i tjänsten med 30 % jämfört med år 2009. 48 Klimatpåverkan medicinska gaser (kg CO2/inv) ska inte öka. Ingångsvärde 2013 3 300 tim 2012 2 500 tim 2011 2 200 tim 2013: 217 080 mil 2009: 245 613 mil 2013: 2 123 ton 2012: 1 956 ton Mål 2015 5 400 tim - 20 % 196 490 mil < 2 000 ton Mål 2017 7 200 tim - 30% 171 930 mil < 2 000 ton Källa Rapportering ITC DÅ03, 08, Miljö- och säkerhetsenheten Miljö- och säkerhetsenheten 50 Energiförbrukning (el +värme (normalårskorrigerad och graddagskorrigerad) i regionens fastigheter (kwh/kvm BRA) inklusive verksamhetsel ska minska 2013: 213 kwh/kvm 199 kwh/ kvm 190 kwh/ kvm 49 Förnybar energi kollektivtrafik (%) 2013: 77 % 85 % 100 % Miljö- och säkerhetsenheten FMcentrum 2008: 228 kwh/kvm 51 Andel ekologiska livsmedel 2013: 27,4 % 33 % 38 % Miljö- och säkerhetsenheten Medarbetarperspektivet Effektiv administrativ hantering av vårdkontakter: - Antal journalanteckningar i signeringskön som är äldre än 10 dagar 41 Korta ledtider Svarstider inom diagnostiken: 2012: -555 tim. Har tidigare inte följts upp systematiskt Har tidigare inte följts upp systematiskt Ska minska Förbättras: >70 % >90 % Mycket få Strategiskt mål: Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Cosmic DÅ03, 08, DC:s redovisning - PAD inom 14 dagar - Cytologi inom 14 dagar >90 % >99 % 42 Andel patienter som får sin Har tidigare inte >90% >95% DC:s redovisning strålbehandling inom 21 dagar från följts upp beslut om beslut. systematiskt 43 Screeningintervall till mammografi 30 mån 24 mån 24 mån DC:s redovisning 44 Få uteblivna mottagningsbesök 45 Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Andel kliniker som använder SMSpåminnelser Antal verksamhetsenheter (vårdcentraler och kliniker) som har kartlagt sjukskrivningsmönstret hos sina patienter utdelat på: Kön Ålder Diagnosgrupper Sjukskrivningslängd Aug 2014: 28,4% 2013 23% >50 % >90% Produktionsenheternas redovisning Nytt krav 2015 25 % 100 % Produktionsenheternas redovisning CI/Rehabsamordnares statistik DÅ03, 08, DÅ03, 08, DÅ 03,08, DÅ08, DÅ03, 08, Resultat mått nr Framgångsfaktor Resultatmått 52 Ett attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta Medarbetare som upplever att Region Östergötland är en attraktiv arbetsgivare. Ingångsvärde Ny formulering på frågan 2015. Mål 2015 Mål 2017 Källa 60* 62* Medarbetaruppföljning Rapportering DÅ08 53 Medarbetare som känner stolthet över att vara en del av verksamheten där man jobbar. 54 Andel ungdomar som tycker att det dagliga stödet i sommarjobbet från chef och arbetskamrater har varit bra eller mycket bra. 55 Studenternas upplevelse av kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen *) Index baserat på svarsfördelning maxvärde = 100 2014: 82 82* 83* Medarbetaruppföljning 2014: 88,9% 98 % 98 % Enkät till ungdomar som sommarjobbat 2014: 3,9 4,0 4,3 Kursutvärdering DÅ08 DÅ08 Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 28
Kollektivtrafiken Strategiskt mål: En konkurrenskraftig kollektivtrafik som knyter ihop regionens olika delar Resultat mått nr Framgångsfaktor Resultatmått 56 Fler och bättre resmöjligheter mellan länets städer och större orter Turutbud och restider med kollektivtrafik från Mjölby, Motala, Linköping respektive Norrköping till Stockholm*. Ingångsvärde Mjölby 0 (0) ((26)) Motala 0 (0) ((18)) Linköping 0 (15) ((20)) Norrköping 15 (8) ((22)) Mål 2015 Mjölby 0 (0) ((26)) Motala 0 (0) ((18)) Linköpi ng 0 (15) ((20)) Norrköp ing 15 (8) ((22)) Mål 2017 Mjölby 0 (0) ((> 26)) Motala 0 (0) ((>18)) Linköpi ng 0 (>15) ((>20)) Norrköp ing >15 (>8) ((> 22)) Källa Rapportering Östgöta- Trafiken 57 Relationer mellan kommuncentra eller orter med minst 1 500 invånare till motsvarande ortstyper i angränsade regioner där restiden med kollektivtrafiken är högst 60 min och där turutbudet medger en uppehållstid i båda ändpunkterna motsvarande normal arbetstid vardagar. In till Östergötland: 14 Ut från Östergötland: 15 In till Östergöt land: 14 Ut från Östergöt land: 15 In till Östergöt land: > 14 Ut från Östergöt land: > 15 Östgöta- Trafiken 58 Kundnöjdhet 62 63 65 Östgöta- Trafikens betalsystem 59 Antalet registrerade kunder i ÖstgötaTrafikens kunddatabas 60 Andel av färdtjänstbeställningarna som utförs 61 Svarstid vid beställning av färdtjänstresa 62 Koncentrera trafikutbudet där det finns stora reseunderlag 63 Kollektivtrafikens marknadsandel gentemot bilen. 81 730 85 000 90 000 Östgöta- Trafiken 98,0 % 98 % 98,5 % Östgöta- Trafiken 22,8 sek 20 sek 15 sek Östgöta- Trafiken Antal påstigande 27 569 000 Ska öka Ska öka Östgöta- Trafikens betalsystem *) Antal turer med restid på högst 1 tim 15 min, (1 tim 45 min), ((mer än 1 tim 45 min)) 25 % 26 % 28 % Östgöta- Trafikens betalsystem DÅ 03, 08 DÅ 03, 08 Regiondirektörens verksamhetsplan 2015 (3).docx 29
Vårdval Primär hörselrehabilitering i Östergötland Regelbok för auktorisation Dnr 2014-1276 Reviderad 2015-01-27 Giltig fr.o.m. 2015-02-01
2 (48) VDVAL PRIMÄR HÖRSELREHABILITERING... 5 1 UPPDRAG PRIMÄR HÖRSELREHABILITERING... 6 1.1 Parter och begrepp... 6 1.2 Mål, målgrupp och omfattning... 6 1.2.1 Patientens ställning...6 1.2.2 Definition primär hörselrehabilitering...7 1.2.3 Avgränsning och remittering...7 1.3 Beskrivning av vårdtjänsten... 9 1.3.1 Behovsbedömning och bedömningsbesök...9 1.3.2 Rehabiliteringsinsatser...9 1.3.2.1 Generella rehabiliteringsinsatser...9 1.3.2.2 Förskrivningsprocess...9 1.3.3 Uppföljning... 10 1.3.4 Service... 10 1.3.5 Remittering och hänvisning... 11 1.3.6 Tillgänglighet... 11 1.3.7 Mätplats, metoder och utrustning... 11 1.3.8 Hygienrutiner... 12 1.3.9 Rutiner för klagomål... 12 1.3.10 Journalkrav och dokumentation... 12 1.3.11 Utveckling av vårdtjänsten... 13 1.4 Specifik samverkan... 13 1.5 Specifika krav på kvalitetsarbete... 13 1.6 Specifika krav på forskning... 14 1.7 Specifika krav på personal och kompetens... 14 2 HÄLSO- OCH SJUKVDENS GENERELLA VILLKOR... 16 2.1 Generellt uppdrag till samtliga vårdleverantörer... 16 2.1.1 Patientfokuserad vård... 16 2.1.2 Tillgänglighet och vårdgaranti... 16 2.1.3 Jämlik vård... 17 2.1.4 Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser... 17 2.2 Lagar, andra författningar samt Regionens riktlinjer och policys... 18 2.2.1 Patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete... 18 2.3 Samverkan... 19 2.4 Språk och tolk... 19 2.5 Patientnämnden... 19 2.6 Lokaler och utrustning... 19 2.7 Sjukresor... 20
3 (48) 2.8 MEON-principen... 20 2.9 Uppföljning... 20 2.10 Revision... 20 2.11 Utvecklings- och kvalitetsarbete... 21 2.12 Informationsmöten och samråd... 21 2.13 Medicinsk service... 21 2.14 Läkemedel... 22 2.15 Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial... 22 2.16 Forskning och utveckling... 22 2.17 Utbildning... 23 2.18 Personal och ledning... 23 2.19 Kollektivavtal... 23 2.20 Meddelarfrihet och allmänhetens insyn... 24 2.21 Miljö... 24 2.22 Krisberedskap... 24 3 UPPFÖLJNING... 25 3.1 Uppföljningsplan... 26 Uppföljningsplan Hörselrehabilitering... 26 3.1.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso-och sjukvård... 27 3.1.2 Säker hälso-och sjukvård... 27 3.1.3 Patientfokuserad hälso-och sjukvård... 27 3.1.4 Hälso-och sjukvård i rimlig tid... 28 3.1.5 Kompetens... 28 3.1.6 Vårdprocesser/patientflöden... 28 4 ERSÄTTNING... 30 4.1 Ersättning för vårdtjänsten... 30 4.2 Fakturering... 31 4.3 Betalningsvillkor... 32 4.4 Dröjsmålsränta... 32 4.5 Patientkvitton... 32 5 IT-STÖD... 33 5.1 Informationsutbyte... 33
4 (48) 5.2 Informationssäkerhet... 34 6 ALLMÄNNA VILLKOR... 35 6.1 Tillstånd... 35 6.2 Drift av annan verksamhet... 35 6.3 Informationsplikt... 35 6.4 Underleverantörer... 35 6.5 Ansvar för skada och försäkringar... 35 6.6 Information och marknadsföring... 36 6.7 Leverantörens rätt att företräda Regionen... 37 6.8 Sekretess... 37 6.9 Personuppgiftsansvar enligt PUL (Personuppgiftslagen)... 37 6.10 Utveckling och behov av förändringar i uppdraget omförhandling... 37 6.11 Ogiltig bestämmelse i avtalet... 38 6.12 Överlåtelse av avtal... 38 6.13 Förtida upphörande... 38 6.14 Force Majeure... 40 6.15 Tvist... 40 6.16 Avtalets upphörande... 40 6.17 Hantering av patientjournaler vid avtalets upphörande... 41 6.17.1 Journalsystem som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen när leverantören fortsätter med annan vårdverksamhet... 41 6.17.2 Journalhandling som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen när Leverantören upphör med vårdverksamhet... 41 6.17.3 Journalhandling som inte ingår i journalsystem som tillhandahålls av Regionen när leverantören upphör med vårdverksamhet... 42 6.18 Hyresavtal... 42 7 AUKTORISATION... 44 8 AVTAL... 47
5 (48) Vårdval Primär hörselrehabilitering Region Östergötland ansvarar för att erbjuda befolkningen bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. Region Östergötland är såväl utförare som beställare av hälso- och sjukvård. Landstingsstyrelsen ansvarar för utförarperspektivet och hälso- och sjukvårdsnämnden för beställarperspektivet. Hälso- och sjukvårdsnämnden beställer vård utifrån befolkningens behov. Inom Region Östergötland finns sedan tidigare mottagningar (hörcentraler) för hörselprov och utprovning av hörapparat och vissa andra hörhjälpmedel i Norrköping, Linköping och Motala. Organisatoriskt tillhör mottagningarna öron-, näs- och halsklinikerna inom Sinnescentrum. Antalet vuxna som är i behov av hörapparat och/eller andra enklare hörhjälpmedel ökar. Fler patienter väljer idag att prova ut två hörapparater. Väntetiderna för både hörselprov och hörapparatsutprovning har under ett antal år varit längre än de väntetider som hälso- och sjukvårdsnämnden utlovar östgötarna. Väntetiderna har dock minskat de senaste åren. Hälso- och sjukvårdsnämnden gav 2012-03-28 i uppdrag att utreda förutsättningarna för förbättrad tillgänglighet, exempelvis genom införande av ett vårdval för hörselprov och utprovning av hörapparater och andra enklare hörhjälpmedel inom regionen. Grundat på framlagd utredning beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-01-29 att en regelbok skulle tas fram för införande av vårdval inom primär hörselrehabilitering enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Ett vårdval bedöms ge bättre förutsättningar för att klara det givna uppdraget inom den primära hörselrehabiliteringen och bidra till att väntetiderna skulle kunna kortas. Vårdvalet inom primär hörselrehabilitering trädde, efter beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden, i kraft 1 oktober 2013. Införande av vårdval inom primär hörselrehabilitering stärker medborgarens ställning som patient genom att ökad valfrihet erbjuds. Vårdval inom primär hörselrehabilitering innebär att behovsbedömning, utprovning och förskrivning av hörapparater och andra hörseltekniska hjälpmedel samt service och reparationer erbjuds av auktoriserade vårdgivare, offentliga såväl som privata. För att en leverantör ska få bedriva primär hörselrehabilitering krävs att regionen har godkänt, d.v.s. auktoriserat leverantören och dennes vårdenhet/er. Auktorisationen ger grundläggande kvalitetssäkring och likvärdiga konkurrensvillkor samtidigt som ett vårdval möjliggör en mångfald av leverantörer. Auktorisationen förutsätter att leverantören åtar sig det uppdrag som är formulerat i denna regelbok.
6 (48) 1 Uppdrag Primär hörselrehabilitering 1.1 Parter och begrepp Med Regionen avses Region Östergötland och ägarstyrningsorganisation. Med Beställaren avses Östergötlands hälso- och sjukvårdsnämnd. Med Leverantör avses den som genomför hela eller delar av detta uppdrag. Leverantören skall använda de definitioner och begrepp som finns i termkatalogen, ÖstgötaTerm, på Regionens hemsida. Socialstyrelsens termer och begrepp i termbanken skall användas om definition saknas i ÖstgötaTerms definitioner och begrepp. Med hörhjälpmedel menas i regelboken hörapparat och övriga hörhjälpmedel. 1.2 Mål, målgrupp och omfattning Övergripande mål för verksamheten är att personer med hörselnedsättning, utifrån individens behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt att goda villkor skapas för ett självständigt liv och aktivt deltagande i samhället. Målgruppen är personer 20 år och äldre med lätt till måttlig hörselnedsättning (se vidare 1.2.3 Avgränsning och remittering). Leverantören skall till stor del kunna tillgodose behov av hörselrehabilitering med information samt utprovning och anpassning av hörapparat, som kan kompletteras med andra hörhjälpmedel. Förutom personer folkbokförda i Östergötland omfattar uppdraget även personer från andra landsting och regioner enligt villkor i Riksavtalet för utomlänsvård. Även utlandssvenskar samt utländska personer har under vissa förutsättningar rätt till hörselrehabilitering. För asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa/gömda) som fyllt 18 år skall leverantören erbjuda vård som inte kan anstå. Närmare regler återfinns i Anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel i Östergötland, se bilaga 1. 1.2.1 Patientens ställning Vårdval inom primär hörselrehabilitering i Östergötland innebär att patienten har rätt att välja utförare. Patienten har också rätt att byta utförare mellan behovsbedömning och förskrivningsprocess. Patienten har också rätt att byta utförare under pågående förskrivningsprocess. Utprovning och förskrivning av hörapparat och andra hörhjälpmedel skall ske utifrån det av Regionen upphandlade sortimentet (se Anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel i Östergötland). Leverantörer skall tillgodose patienters och närståendes behov av information avseende utredning, vårdinsatser, behandlingsalternativ, habilitering/rehabilitering och hälsorådgivning.
7 (48) Leverantören skall vidare - informera om regionens regler om valfrihet inom primär hörselrehabilitering - informera om regionens vårdgarantiregler - informera om patientens möjlighet att vända sig till Patientnämnden - informera om patientens rätt att välja och byta vårdgivare - minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller funktionsnedsättningar - fortlöpande utveckla administrativa rutiner för kommunikation med patienter och närstående och anpassa rutinerna till aktuell teknik Leverantören skall ha ett strukturerat och regelbundet samarbete med patient-, anhörigoch handikapporganisationer samt utveckla nya samverkansformer när så behövs. Erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbete skall aktivt tas tillvara. 1.2.2 Definition primär hörselrehabilitering Uppdraget omfattar primär hörselrehabilitering som en helhet innefattande behovsbedömning, utprovning och förskrivning av hörhjälpmedel enligt särskilda anvisningar, service samt andra insatser som information om hörselnedsättning och tinnitus, orsaker och konsekvenser. 1.2.3 Avgränsning och remittering Regionens hörselvård ansvarar för den fördjupade hörselrehabilitering, där behovet är mer omfattande och ofta kräver insatser från flera vårdgivare än den primära hörselrehabiliteringen. Remittering kan i första hand behöva ske till specialist inom öron-, näs- och halssjukdomar eller audiologi, kurator, hörselpedagog, psykolog, hjälpmedelsingenjör, vuxenrehabteam, tinnitusteam och team för gravt hörselskadade och dövblinda. Oavsett grad av hörselnedsättning skall individens behov avgöra om behov av fördjupad hörselrehabilitering föreligger och vilka specialistkompetenser som i så fall behövs. Vid remiss till fördjupad hörselrehabilitering enligt ovan skall Leverantören bifoga kopior på journalanteckningar samt audiogram. Följande kriterier är indikationer för remittering till utvidgad och fördjupad hörselrehabilitering: - Tydliga tecken på långvarig trötthet i vardagen, social isolering eller nedstämdhet förorsakad av hörselnedsättning/tinnitus/ljudkänslighet - Hörselnedsättning med tonmedelvärde 60 db HL på bästa örat mätt vid fyra frekvenser 500, 1 000, 2 000 och 4 000 Hz - Maximal taluppfattning < 70 % på sämsta örat - Cochleaimplantat eller annat hörselimplantat - Ytterligare funktionsnedsättning som påverkar kommunikationen och/eller där hörselnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning medför att hörselrehabiliteringen blir omfattande - Personer med hörselnedsättning som har kontakt med syncentral
8 (48) - Patienter i behov av utökad hörapparatträning - Ensidig eller bilateral atresi - En patient som är aktuell för benförankrad hörapparat eller mellanöreimplantat (kan gälla personer som av medicinska skäl inte tål främmande föremål i hörselgången, t.ex. på grund av hörselgångsexostos, kronisk otit eller permanent eksem i hörselgången samt misstänkt eller bekräftad allergi mot olika material i hörselgångsinsatsen) - Ensidig dövhet och samtidig hörselnedsättning på andra örat - Patient som söker för enbart tinnitus - Stora besvär av hörselnedsättning/tinnitus/ljudkänslighet där t.ex. risk för långvarig eller ofta förekommande sjukskrivning föreligger trots anpassning med hörapparat - Nytillkommen/hastigt förvärrad hörselnedsättning/dövhet, t.ex. patienter med plötslig dövhet Utredning av hörselrubbningar, tinnitussymptom och/eller balansrubbningar, där orsaken inte är känd eller diagnostiserad, ska handläggas av specialist inom öron-, näs- och halssjukdomar eller specialist inom audiologi. Vid remiss till specialist enligt ovan skall Leverantören bifoga kopior på journalanteckningar samt audiogram. Följande kriterier är indikationer för remittering till specialist enligt ovan: - Tecken på (eller fastställda) auditiva signalbearbetningsproblem eller auditiv neuropati - En patient som är aktuell för benförankrad hörapparat eller mellanöreimplantat (kan gälla personer som av medicinska skäl inte tål främmande föremål i hörselgången, t.ex. på grund av hörselgångsexostos, kronisk otit eller permanent eksem i hörselgången samt misstänkt eller bekräftad allergi mot olika material i hörselgångsinsatsen) - Personer med Morbus Ménière, skallbastumörer, skallfraktur etc. - Patient som söker för enbart tinnitus - Ledningshinder (definieras som att skillnad mellan luft- och benledningströsklar är 15 db eller mer beräknad på frekvenserna 0.5, 1 och 2 khz) - Ensidig eller asymmetrisk sensorineural hörselnedsättning ( = 15 db:s skillnad eller mer vid minst tre intilliggande frekvenser) och/eller om det föreligger ensidig tinnitus eller andra öronsymtom (exempelvis lockkänsla, tryckkänsla eller smärta) - Nytillkommen/hastigt förvärrad hörselnedsättning/dövhet, t.ex. patienter med plötslig dövhet
9 (48) 1.3 Beskrivning av vårdtjänsten 1.3.1 Behovsbedömning och bedömningsbesök Hörselutredning skall göras genom bedömning av hörselgång och trumhinna (otoskopi), tonaudiometri (luft- och benledningströsklar, via hörtelefon och benvibrator), samt maximal taluppfattning (FB-listor) via hörtelefon skall genomföras. Mätutrustning och metoder skall följa svensk standard, se avsnitt 1.3.7. Kartläggning av patientens individuella behov av hörselrehabilitering utifrån ett kommunikativt och psykosocialt perspektiv skall genomföras. Det anamnesblad som redovisas i bilaga 2 skall användas. Utifrån resultatet av hörselutredning och individuell kartläggning skall den legitimerade audionomen avgöra om patienten ska erbjudas rehabilitering av vårdgivaren eller remitteras till annan instans för utredning av sjukdom eller behov av mer omfattande rehabilitering. Behovsbedömning genom hörselutredning och kartläggning av patientens individuella behov görs vid bedömningsbesök, se avsnitt 4.1 Ersättning för vårdtjänsten. 1.3.2 Rehabiliteringsinsatser I begreppet rehabiliteringsinsatser ingår generella rehabiliteringsinsatser samt förskrivningsprocessen. 1.3.2.1 Generella rehabiliteringsinsatser I samråd med patienten skall en skriftlig individuell plan upprättas där definierade mål med rehabiliteringen framgår. Målen skall anges i så konkret form att rehabiliteringsresultatet kan mätas och redovisas i förhållande till dessa mål. Planen ska vara möjlig att skriva ut och skall lämnas till patienten. Leverantören skall ge fördjupad information i grupp eller enskilt för att öka patientens och närståendes förståelse för vad hörselnedsättningen innebär. Informationen syftar till att ge insikt i hur patienten kan hantera konsekvenser av hörselnedsättningen samt genom olika åtgärder förbättra kommunikationsmöjligheterna. Utvärdering av resultat skall ske mot uppsatta mål i den individuella planen och delges patienten. 1.3.2.2 Förskrivningsprocess Utprovning av lämpliga hörhjälpmedel skall göras enligt Anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel inom primär hörselrehabilitering i Östergötland (se bilaga 1). Förskrivning skall ske utifrån Region Östergötlands upphandlade sortiment av hörapparater och andra hörhjälpmedel. Vid avtryckstagning där trumhinna eller hörselgång har avvikande status skall vårdgivaren, för att säkerställa patientsäkerheten, remittera till specialist inom öron-, näs- och halssjukdomar eller specialist inom audiologi.
10 (48) Vid utprovning av hörapparat skall leverantören utföra taluppfattningsmätning med brus i fritt fält utan och med hörapparat och/eller akustiska hörselgångsmätningar. Patienten skall få information och utbildning om villkor för att erhålla hörhjälpmedel samt hur det ska användas och underhållas. Patienter i yrkesverksam ålder skall erbjudas information om regler avseende arbetstekniska hörhjälpmedel. Såväl muntlig som skriftlig information om reglerna skall ges. Under förskrivningsprocessen skall det finnas en dialog mellan legitimerad audionom och patienten angående konsekvenser av hörselnedsättningen och strategier för att underlätta kommunikation. I bilaga 1 Anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel inom primär hörselrehabilitering i Östergötland ges ytterligare anvisningar kring förskrivningsprocessen. 1.3.3 Uppföljning Utvärdering av hörapparatsutprovningen skall utföras enligt SS-EN 15927:2010. I de fall utvärderingen visar behov av ytterligare åtgärd eller hänvisning till annan vårdgivare skall detta erbjudas patienten. Uppföljning skall ske av patientens upplevelse av funktionsnedsättning och nyttan av hörhjälpmedel. I de fall uppföljningen visar behov av ytterligare åtgärd eller hänvisning till annan vårdgivare skall detta erbjudas patienten. Leverantören skall upplysa patienten om vikten av att höra av sig om patienten upplever att erhållen hörapparat eller annat hörhjälpmedel inte fungerar tillfredsställande. 1.3.4 Service Efter avslutad förskrivningsprocess skall Leverantören ta emot patienten för att utföra kontroll, justering och reparation av förskrivna hörhjälpmedel. Under garantitiden gäller tillverkarens ansvar och vid behov av att reparera hörapparat eller annat hörhjälpmedel skall Leverantören skicka hörapparaten/hörhjälpmedlet till berörd tillverkare. Efter garantitidens utgång skall, när Leverantören inte själv kan åtgärda fel, Leverantören skicka hörapparaten/ hörhjälpmedlet till Regionens Hörapparatservice, Universitetssjukhuset, Linköping alternativt Hörapparatservice, Vrinnevisjukhuset, Norrköping. Där avgörs om hörapparaten/- hörhjälpmedlet kan repareras eller om ny hörapparat/hörhjälpmedel måste förskrivas. När Auditbase uppfyller kraven på informationssäkerhet skall Leverantören dokumentera arbetsorder i Auditbase. Innan Auditbase uppfyller informationssäkerhetskraven skall leverantören enligt särskild rutin skicka skriftlig arbetsorder till berörd hörapparatservice inom regionen. Leverantören skall avgiftsfritt för patienten erbjuda tillfälligt lån av hörapparat och andra hörhjälpmedel då brukarens egen är på reparation eller då den är utdömd i avvaktan på ny. Kontroll, justering och reparation av hörapparater och hörhjälpmedel skall erbjudas patienter oavsett var de fått hörapparat/hörhjälpmedel utprovat och förskrivet förutsatt att hörapparaten eller hörhjälpmedlet är förskrivet utifrån regionens upphandlade sortiment. Service enligt regelbokens regler avser endast upphandlade hörapparater och andra hörhjälpmedel.
11 (48) 1.3.5 Remittering och hänvisning Leverantören är primärinstans för bedömning av hörselrehabilitering, vilket innebär att remiss inte är nödvändig för att ta del av tjänsten. Leverantören ansvarar för att hänvisa/remittera patienten till medicinsk diagnostik eller fördjupad hörselrehabilitering om behov av detta föreligger, se avsnitt 1.2.3. Hänvisning skall göras till Regionens fördjupade hörselrehabilitering för alla barn och ungdomar under 20 år samt vuxna personer som är i behov av hörselrehabilitering av mer omfattande karaktär och av flera yrkeskompetenser (fördjupad hörselrehabilitering), se avsnitt 1.2.3. Remittering skall göras till specialistläkare för medicinsk bedömning då hörselutredningen indikerar behov av utvidgad öron- eller hörseldiagnostik. Till remiss skall bifogas kopior på journalanteckning samt audiogram (se avsnitt 1.2.3). 1.3.6 Tillgänglighet Leverantören skall erbjuda vård med hög tillgänglighet enlig de krav Regionen ställer. Det innebär för närvarande att patienter som söker för hörselnedsättning skall erbjudas ett första besök för bedömning inom högst 60 dagar. Om behov av hörselrehabilitering konstateras av leverantören skall därefter utprovning av hörhjälpmedel inledas inom högst 60 dagar. Tre månader efter avtalsstart och framåt skall Leverantören ha sin mottagning öppen minst tre timmar varje helgfri måndag till och med fredag. Om mottagningen är belägen i annan ort än Linköping, Norrköping eller Motala gäller inte kravet på minst tre timmars mottagning. Leverantören skall ha telefontid för patienterna minst två timmar varje helgfri måndag till fredag. antingen i form av telefon bemannad med sjukvårdskunnig personal eller med talsvarssystem (t.ex. TeleQ) med återuppringning samma dag. Leverantören skall erbjuda möjlighet att kommunicera via Mina vårdkontakter eller e-post. Leverantören skall uppge sina öppettider och telefontider på sin hemsida samt på 1177 Vårdguiden. Leverantörerna kan under sommarmånaderna (juni, juli och augusti) under fyra veckor stänga för semester. Leverantörerna skall under stängningen hänvisa till annan leverantör för att upprätthålla service avseende hörapparater och andra hörhjälpmedel. 1.3.7 Mätplats, metoder och utrustning Leverantören skall uppfylla de minikrav som anges i Svensk Standard SS-EN 15927:2010. Audiometriska undersökningar skall göras i enlighet med Svensk Standard SS-EN ISO 8253-1. Standarden skall vara väl känd av personalen och såväl mätmetoder som utrustning och hörselmätrum skall följa denna standard. När Auditbase uppfyller ställda krav på informationssäkerhet skall leverantören dokumentera undersökningsresultaten i mätmodulen i Auditbase.
12 (48) Den som söker auktorisation skall redogöra för hur mätningar ska kvalitetssäkras. Beskrivning skall ges av hur säkerhetsarbetet avses utföras. Den sökande skall redogöra för vilken utrustning som ska användas. 1.3.8 Hygienrutiner Basala hygienrutiner gäller enligt Regionens riktlinjer där vård och omsorg bedrivs. Leverantören skall vara informerad om och följa gällande hygienregler för Region Östergötland. Se bilaga 3. 1.3.9 Rutiner för klagomål Leverantören skall uppmuntra patienterna att lämna synpunkter i syfte att utveckla verksamheten. För klagomål på personal eller verksamhet skall patienten kunna vända sig till ansvarig hos Leverantören. Om patienten inte blir nöjd eller önskar vända sig till annan instans med klagomål skall Leverantören upplysa om att patienten kan vända sig till Patientnämnden inom Region Östergötland. Informationsbroschyr om Patientnämndens verksamhet skall finnas utlagd i väntrum och motsvarande. Beställaren tillhandahåller broschyren kostnadsfritt. Möjlighet finns också att lämna synpunkter och klagomål via regionens webbplats www.regionostergotland.se. 1.3.10 Journalkrav och dokumentation Leverantören skall i patientjournal registrera diagnoser, åtgärder och vårdkontakter. Med patientjournal avses journaler oavsett vilka media de är lagrade på. Leverantören skall i avvaktan på att Auditbase bedöms uppfyllda ställda krav på informationssäkerhet registrera och lagra audiometriska mätdata för varje patient. Leverantören skall i syfte att säkerställa spårbarhet av förskrivna hörapparater och andra hörhjälpmedel dokumentera förskrivningarna med serienummer kopplat till personnummer. Leverantören skall hantera journaler och annan dokumentation som följer av uppdraget i enlighet med gällande författningar. Leverantören skall, om patientens medgivande finns, utlämna kopia av patientjournal och hörapparaters serienummer till annan leverantör som lämnar vård till patienten. Leverantören skall ansvara för att patientens medgivande inhämtas. Leverantören äger inte rätt till någon ersättning för detta. Leverantören skall dokumentera och registrera patientdata och andra uppgifter i Auditbase när detta system bedöms uppfylla ställda informationssäkerhetskrav. Kraven på informationsutbyte och informationssäkerhet beskrivs ytterligare i avsnitt 5 IT-stöd. Leverantören skall rapportera förskrivning av hörapparater och andra hörhjälpmedel samt lager enligt beskrivning i avsnitt 3 Uppföljning av förskrivning av hörhjälpmedel.
1.3.11 Utveckling av vårdtjänsten Leverantören skall kontinuerligt bedriva utvecklingsarbete. 13 (48) Leverantören skall ha ett system för planering, uppföljning och utveckling av verksamheten med fokus på kvalitet enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Innehållet i verksamheten skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samt formas för att på bästa sätt möta den enskilda patientens behov. 1.4 Specifik samverkan Primär hörselrehabilitering är ofta den första kontakten med hörselvården och har som sådan stort ansvar för en väl sammanhållen och för patienten tydlig hörselvård. Leverantören skall utan ekonomisk ersättning delta i arbetet med att utveckla och upprätta rutiner för ett väl fungerande samarbete mellan olika delar av hörselvården för att få en sammanhållen vårdprocess samt främja metod- och teknikutveckling. Leverantören skall utan ekonomisk ersättning från Beställaren delta i de samverkansmöten inom hörselområdet. När hörselvården inom Region Östergötland eller privata hörselvårdsleverantörer anordnar utbildningar som rör området primär hörselrehabilitering skall samtliga leverantörers legitimerade audionomer erbjudas delta. Viktiga samarbetspartners är: - den fördjupade hörselrehabilitering inom Region Östergötland - specialister inom öron-, näs- och halssjukdomar och audiologi - övriga leverantörer inom primär hörselrehabilitering - primärvården - kommunernas heminstruktörer för hörsel - utbildningsansvariga för audionomutbildning - Hörselskadades riksförbund (HRF) - försäkringskassa - arbetsförmedling - arbetsgivare Den fördjupade hörselrehabiliteringen inom Region Östergötland skall på lämpligt sätt informera leverantörerna inom den primära hörselrehabiliteringen om sin verksamhet och de specialistkompetenser som erbjuds. 1.5 Specifika krav på kvalitetsarbete Leverantören skall delta i utveckling av kvalitetsregister i samarbete med övriga leverantörer och Regionens fördjupade hörselrehabilitering samt registerhållaren för det oberoende nationella kvalitetsregistret Hörselbron. Beställaren ansvarar för finansiering av kvalitetsregistret.
14 (48) Leverantören skall enligt särskilda anvisningar rapportera till och registrera uppgifter i kvalitetsregistret Hörselbron. Leverantören skall enligt särskilda anvisningar årligen leverera produktionsstatistik. Leverantören skall tillämpa dokumenterade kvalitetsfrämjande rutiner som säkerställer att avtalat uppdrag utförs på ett sådant sätt att överenskommen kvalitet uppnås och upprätthålls. Kvalitetssäkringen skall vara upplagd så att det enkelt och tydligt framgår hur egenkontroll och kvalitetsarbete bedrivs, verifieras och följs upp på ett systematiskt och väldokumenterat sätt. Med kvalitet avses här bl.a. annat rutiner som säkerställer att Leverantören levererar avtalad tjänst likväl som att Leverantören har säkerställda administrativa rutiner som tillser att uppdraget utförs enligt tecknat avtal. Leverantören skall på begäran av Beställaren visa hur man avser att arbeta med sitt kvalitetsuppföljningssystem för avtalat uppdrag. Om kvalitetsbrister i Leverantörens kvalitetsuppföljningssystem påvisas skall Leverantören skyndsamt, dock senast inom trettio (30) dagar att efter påtalan därom, åtgärda påtalade brister. Om Leverantören, trots påtalan, ej åtgärdar dessa brister äger Beställaren rätt att säga upp avtal enligt punkt 6.13 Förtida upphörande. 1.6 Specifika krav på forskning Leverantören skall samverka om och delta i forskning som har godkänts enligt Lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor och som initierats eller bedrivs av forskningsledare vid Linköpings Universitet eller Region Östergötland. Information ur Leverantörens journalsystem skall göras tillgänglig antingen direkt till forskare eller via Beställaren. Den skall minst omfatta uppgifter enligt specifikation i paragraferna 5.3, 5.4, 5.5, 5.6 och 6.2 i SS-EN 15927 Tjänster vid utprovning av hörapparater. Vid medverkan i forskningsprojekt har Leverantören efter överenskommelse rätt till ersättning, se avsnitt 4.1 Ersättning för vårdtjänsten. 1.7 Specifika krav på personal och kompetens Momenten som ingår i stycket 1.3 Beskrivning av vårdtjänsten skall utföras av legitimerad audionom. För att fullgöra uppdraget skall Leverantören ha minst två anställda legitimerade audionomer. Av verksamma audionomer skall minst en ha minst två års erfarenhet.
15 (48) Leverantören skall ha legitimerad audionom med kompetens att handleda audionomstuderande på den godkända mottagningen. Leverantören skall med aktuell ersättning från berört universitet/högskola vid behov ta emot audionomstuderande för verksamhetsförlagd utbildning. Leverantören skall ha en för den godkända mottagningen utsedd, namngiven verksamhetschef som skall vara väl förtrogen med de lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer, råd och rekommendationer som gäller för verksamheten. Leverantören skall tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. I enlighet med svensk standard för utprovning av hörapparater (SS EN 15927:2010) skall all behandlande personal få vidareutbildning under betald arbetstid omfattande minst 20 timmar per år. Dokumenterade rutiner avseende kompetensutbildning skall finnas. I enlighet med regionens förskrivningsrutiner skall Leverantören se till att mottagningens legitimerade audionomer deltar i eventuella förskrivarutbildningar anordnade av Beställaren.
16 (48) 2 Hälso- och sjukvårdens generella villkor 2.1 Generellt uppdrag till samtliga vårdleverantörer Hälso- och sjukvårdsnämndens generella uppdrag till samtliga vårdleverantörer har sin utgångspunkt i medborgarperspektivet och uttrycker de grundläggande principer som ska prägla hälso- och sjukvården i Östergötland. Det generella uppdraget förutsätter att patienten får en vård av hög kvalitet i överensstämmelse med gällande lagar och förordningar om en säker och tillgänglig vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det generella uppdraget är den grundläggande plattform på vilken övriga uppdrag vilar. 2.1.1 Patientfokuserad vård Patientens starka ställning i vården är utgångspunkt för att kunna ge en patientfokuserad vård. Patientfokuserad vård innebär ett samspel av för patienten flera värdeskapande delar såsom bemötande, delaktighet, information, kontinuitet och samverkan. Vårdleverantören skall: Möta patienten utifrån en helhetssyn på livssituation, hälsotillstånd och sjukvårdsbehov. Vara lyhörd inför den enskildes, och närståendes, behov och önskemål. Ge ett tryggt och värdigt omhändertagande och bemötande som tar hänsyn till patientens integritet och vårdbehov. Ge tillräcklig information om patientens sjukdom och dess behandling så att patienten förstår, kan påverka och har möjlighet att medverka i sin egen vård. Ha kunskap om och en öppenhet inför komplementärmedicinska metoder. Erbjuda en god kontinuitet och i synnerhet säkerställa kontinuiteten för patienter med frekvent och/eller omfattande vårdbehov. Säkerställa kontinuerliga kontakter och smidiga övergångar för patienten mellan vårdgivare genom tydligt ansvarstagande överordnat organisatoriska gränser och begränsande ansvarsområden samt informera patienten om ansvarig läkare eller sjuksköterska. 2.1.2 Tillgänglighet och vårdgaranti Tillgänglighet är en kvalitetsfråga och en nyckelfaktor för hälso- och sjukvårdens legitimitet. God tillgänglighet innebär att besök och/eller behandling erbjuds enligt den nationella vårdgarantin och de krav Regionen i övrigt ställer. I de sammanhang där snabba insatser är medicinskt motiverade eller vid allvarliga sjukdomstillstånd där väntetider medför stort mänskligt lidande är minimerade väntetider av särskild vikt.
17 (48) Vårdleverantören skall: Erbjuda vård med hög tillgänglighet. Sträva efter att ge patienten en tid direkt när behov av vidare undersökning/behandling finns. Informera och stödja patienten att nyttja vårdgarantin. Erbjuda basal vård i patientens geografiska närhet och då särskilt sådan vård som kräver frekventa besök och/eller behandlingar. Erbjuda flera olika möjligheter för medborgaren att kontakta vården, erbjuda anpassad information direkt till patienter och vid behov bistå patienten att komma vidare i vårdorganisationen. Vara flexibel inför patientens behov och önskemål om tid och plats för vård. 2.1.3 Jämlik vård Jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla, oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. En jämlik och likvärdig vård innebär därmed inte givet att vård ska ges på samma sätt och i samma utsträckning överallt. Vårdleverantören skall: Erbjuda en hälso- och sjukvård som är anpassad utifrån individens fysiska, psykiska, sociala, existentiella/andliga och kulturella bakgrund och behov samt förmåga att ta till sig kunskap om hur individen kan förbättra sin hälsa och/eller hantera sin sjukdom. Ha kunskap om sina målgruppers hälso- och sjukdomsläge samt identifiera målgruppernas behov av hälso- och sjukvårdsinsatser som skapar jämlika förutsättningar för hälsa. Vara särskilt uppmärksamma på grupper med ökad risk för att utveckla ohälsa, främst ur ett socioekonomiskt perspektiv, genom att resurser satsas på de områden eller målgrupper där behoven är störst. Regelbundet arbeta med jämförelser av sin verksamhet med andra vårdgivare för att sträva efter en jämlik och likvärdig vård. 2.1.4 Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stödja och stimulera människors förmåga att ta kontroll över sin egen hälsa och förbättra den. En sjukdomsförebyggande vård innebär att vården integrerar riktade insatser för att förebygga och behandla sjukdom. Ett aktivt arbete inom dessa områden ger en mer jämlik vård och främjar en jämlik hälsoutveckling bland olika befolkningsgrupper. Vårdleverantören skall: Bemöta patienten utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt och därigenom stärka det friska och utveckla individens egenkraft och förmåga till läkning samt patientens upplevelse av delaktighet i vård och behandling
18 (48) Aktivt arbeta med levnadsvanor som en integrerad del i utredning och behandling, samt som preventiv åtgärd på ett sätt som upplevs stödjande och relevant för patienten. Identifiera personer och patienter samt grupper med ökad risk för att utveckla ohälsa och i tidigt skede samt utifrån riskgruppernas behov och förutsättningar göra insatser för att förebygga sjukdom och ohälsa. 2.2 Lagar, andra författningar samt Regionens riktlinjer och policys Leverantören skall vara informerad om och följa gällande konventioner, lagar och andra författningar samt Regionens egna vårdprogram/vårdprocessprogram, riktlinjer och policys, som berör Leverantören vid utförandet av uppdraget. Regionen ansvarar för att kontinuerligt uppdatera och hålla tillgängligt vårdprogram/vårdprocessprogram, riktlinjer och policys, som berör Leverantörens uppdrag. 2.2.1 Patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete Leverantören skall driva de verksamheter som utförs på uppdrag av Regionen på ett säkert sätt. Leverantören skall vara ansluten till Regionens avvikelsehanteringssystem Synergi eller ett avvikelsehanteringssystem som Regionen bedömer som likvärdigt. Leverantören skall ha handlingsprogram för avvikelsehantering och en förordnad avvikelsesamordnare, som skall utses bland egen personal, utbildad i aktuellt avvikelsesystem. Avvikelsesamordnaren skall ha erforderlig tid avsatt för arbetet. Leverantören skall årligen redovisa allvarliga avvikelser och vidtagna åtgärder till Regionens chefläkare. Leverantören skall medverka vid händelse- och riskanalys som begärs av Regionen. Regionen förbinder sig att vara behjälplig vid händelseoch riskanalys när Leverantören önskar detta. Leverantören skall informera Regionens chefläkare om Lex Maria-ärenden och delge Regionens chefläkare anmälan, intern utredning och eventuell händelseanalys. Regionens chefläkare svarar för anmälningsskyldigheten gentemot Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt Lex Maria. Leverantören rekommenderas och erbjuds kostnadsfritt att ge Regionens chefläkare i uppdrag att hantera ärenden enligt Lex Maria för Leverantörens räkning. Om Leverantören och Regionen har olika uppfattning om en avvikelse ska föranleda utredning, till exempel händelseanalys och/eller anmälan till IVO (Lex Maria), gäller Regionens chefläkares bedömning. Lex Maria ärenden redovisas i avidentifierad form på Regionens hemsida efter att Regionens chefläkare fått relevant underlag. Anmälan om patientklagomål till IVO skall hanteras av Leverantören med kopia till chefläkare i Regionen. Om IVO inleder tillsynsärende i verksamhet som omfattas av överenskommelse/avtal/regelbok med Regionen skall Leverantören meddela Regionen. Leverantören skall följa Regionens riktlinjer för personal som kan utgöra risk för patientsäkerheten och Regionens chefläkare skall informeras om dessa personalärenden. Leverantören skall medverka i Regionen aktiviteter för uppföljning av patientsäkerheten t ex patientsäkerhetsdialoger. Leverantören skall tillämpa dokumenterade kvalitetssäkringsfrämjande rutiner som säkerställer att avtalat uppdrag sker på ett sådant sätt att överenskommen kvalitet uppnås och
19 (48) upprätthålls. Kvalitetssäkringen ska vara upplagd så att det enkelt och tydligt framgår hur egenkontroll och kvalitetsarbetet bedrivs, verifieras och följs upp på ett systematiskt och väldokumenterat sätt. Med kvalitet avses här bland annat rutiner som säkerställer att Leverantören levererar avtalad tjänst likväl som att Leverantören har säkerställda administrativa rutiner som tillser att uppdraget utförs enligt tecknat avtal. Leverantören skall på begäran av Beställaren visa hur man avser att arbeta med sitt kvalitetsuppföljningssystem för avtalat uppdrag. 2.3 Samverkan Leverantören skall samverka med vårdgrannar och/eller annan samarbetspartner när patientens behov inte kan tillgodoses enbart av Leverantören. Samverkan kring patient skall ske utifrån ett strukturerat arbetssätt som säkrar patientens delaktighet, vårdövergångar samt arbetsfördelning. Leverantören skall säkerställa att det finns en upparbetad struktur för effektiv samverkan mellan vårdgrannar och samarbetspartners. Det skall vara möjligt för samarbetspartners att kommunicera med Leverantören via telefon, brev och e-post. Leverantören skall vara ansluten till tjänsten Nationell Patientöversikt och efter samtycke av patienten göra vårdinformation tillgänglig för andra vårdgivare. 2.4 Språk och tolk Personal med patientkontakt skall förstå och kunna göra sig förstådd på svenska. Leverantören skall tillhandahålla tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket eller har behov av teckenspråks-, dövblindtolk eller vuxendövtolk/skrivtolk, vilket innefattar rutiner för att använda texttelefon eller annan för ändamålet lämplig utrustning. Språktolkar får rekvireras via Regionens upphandlade tolkförmedling när Leverantören bär kostnaden och skall rekvireras via Regionens upphandlade tolkförmedling när Regionen bär kostnaden. Teckenspråks-, dövblindtolk och vuxendövtolk/skrivtolk skall rekvireras via Regionens tolkcentral. 2.5 Patientnämnden Leverantören skall informera patienter om möjligheten att kontakta Patientnämnden. Leverantören skall snarast ge Patientnämnden den information som begärs samt medverka i och ta ansvar för både enskilda patientärenden och mer generellt för att utveckla vårdens patientfokus. 2.6 Lokaler och utrustning Leverantören skall ha för verksamheten säkra, ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. Lokaler och utrustning skall vara utformade så att vården av patienterna kan ske med full respekt för individens behov av integritet och ostördhet. Leverantörens verksamhet skall vara tillgänglig för personer med alla typer av
20 (48) funktionsnedsättningar. I de verksamheter där barn vistas skall miljön vara barnanpassad. 2.7 Sjukresor Leverantören skall ha kännedom om och följa Regionens regler för sjukresor samt informera patienten och vara behjälplig med att ordna sjukresa. 2.8 MEON-principen Vårdens resurser skall användas på ett så effektivt sätt att de kommer så många behövande som möjligt till nytta. Detta innebär att vård ges på den mest effektiva omhändertagandenivån, MEON-principen. 2.9 Uppföljning Regionen genomför regelbundna uppföljningar av Leverantörens verksamhet och kallar bland annat till uppföljningsmöten. Parterna har rätt att påkalla ytterligare uppföljningsmöten om det anses nödvändigt. Vid uppföljningsmöten skall från Leverantörens sida medverka verksamhetschef och medicinskt ledningsansvarig. Leverantören skall förse Regionen med uppföljningsunderlag samt ansvara för att inrapporterade uppgifter är korrekta. Leverantören skall delta i alla uppföljningar, undersökningar och utvärderingar som Regionen genomför, även när IT-stöd saknas. Inför genomförandet av patientenkäter kommer Regionen att hämta nödvändiga patientuppgifter ur journalsystemen för aktuella medicinska verksamheter. Leverantören skall delta i och rapportera resultat från verksamheten till regionala och nationella samarbeten som syftar till framtagande av statistik, verksamhetsjämförelser och kvalitetsuppföljning. 2.10 Revision Av Regionens huvudmannaskap följer en skyldighet för Regionen att fortlöpande inspektera Leverantörens verksamhet. Leverantören accepterar att Regionen, på Regionens bekostnad och på ordinarie arbetstid, företar medicinsk revision av Leverantörens verksamhet samt revision av Leverantörens kvalitetssäkringssystem. Regionen äger även rätt att på ovanstående villkor genomföra ekonomisk revision av Leverantören före dag för driftsstart. Leverantören skall utan ersättning biträda Regionen och av Regionen utvald expertis vid revision beträffande framtagande av de uppgifter, information och handlingar med mera som begärs. Regionens revisorer har till uppdrag att granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområde. Regionens revisorers roll vid avtal med leverantörer är att granska hur aktuell nämnd sköter sitt uppdrag att följa upp och utvärdera avtalsförhållandet. För att göra denna granskning har Regionens revisorer och dess sakkunniga biträden rätt att hos Leverantören ta del av uppgifter, ställa frågor etc. kopplat till verksamheten under avtalet. Leverantören skall, utan ersättning, aktivt medverka vid och underlätta revisionens arbete så att revisionen får tillträde och insyn i sådan utsträckning att de kan genomföra sitt uppdrag.
2.11 Utvecklings- och kvalitetsarbete 21 (48) Leverantören skall vara delaktig i Regionens arbete med utveckling och förbättring och bidra med medarbetare till arbetsgrupper. Rapportering skall ske till för uppdraget relevanta kvalitetsregister. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet upprättas i enlighet med avsnitt patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete. Leverantören skall delta i de kvalitetsuppföljningar, kvalitetssäkringar och utvecklingsarbeten (till exempel avseende vårdprocessprogram, ersättningsmodeller) som Regionen genomför, där Leverantörens verksamhet berörs. I de fall Regionen har tillgång till relevant data i sina IT-system uppdrar Leverantören åt Regionen att genomföra kvalitetsuppföljningarna och kvalitetssäkringarna såsom personuppgiftsbiträde åt Leverantören. Leverantörens personuppgifter behandlas separat och samkörs inte med Regionens personuppgifter. Resultatet redovisas aggregerat det vill säga anonymiserat på samma sätt såsom resultatet från Regionens kvalitetsuppföljning, kvalitetssäkring och utvecklingsarbeten. Leverantören uppdrar åt Regionen att till myndigheter (till exempel Socialstyrelsen) utlämna den information som Leverantören är skyldig att utlämna i enlighet med gällande författningar. Leverantören uppdrar åt Regionen att lämna ut Leverantörens uppgifter på en aggregerad nivå till tredje person vid begäran till exempel en forskare. Leverantören uppdrar åt Regionen att på begäran av Leverantören lämna ut personuppgifter såsom patientuppgifter till tredje person. Leverantören ansvarar för att den sekretess/menprövning som ska ske är gjord innan Regionen såsom personuppgiftsbiträde får i uppdrag att lämna ut informationen. 2.12 Informationsmöten och samråd Leverantören skall vara representerad på informationsmöten som Regionens ledning, eller annan på dess uppdrag, kallar till. Regionen och Leverantören skall ha ett ömsesidigt informations- och samrådsansvar beträffande verksamhetsförändringar som påverkar tillgänglighet och annan service gentemot allmänhet och patienter eller samarbetet mellan Regionen och Leverantören. Detta gäller också förändringar som vidtas i Leverantörens organisation. 2.13 Medicinsk service I Regionens grundläggande infrastruktur för medicinsk service och utrustning ingår Diagnostikcentrum (DC) och Neurofysiologiska kliniken samt Fysiologiska klinikerna. Leverantören skall använda röntgenklinikerna inom DC. Laboratoriemedicinsk service och utrustning tillhandahålls av DC, Fysiologiska klinikerna och Medicinsk Teknik i Östergötland (MTÖ). Av patientsäkerhetsskäl strävar Regionen efter att nå en sammanhållen vårdinformation. Om Leverantören väljer att anlita annan leverantör av laboratoriemedicinsk service och utrustning skall denna leverantör vara ackrediterad. Patientnära kemiska laboratorieanalyser skall kvalitetssäkras av DC eller annat ackrediterat laboratorium. Leverantören skall ansvara för att all utrustning erhåller fortlöpande service och förebyggande underhåll. Leverantören skall ansvara för att vårdinformation kan levereras och
22 (48) tas emot snabbt, samt lagras säkert för akut och senare behov i Regionens IT-stöd. Krav på data, utrustning och överföring av data framgår av Regionens riktlinjer för extern vårdbegäran av medicinsk service i Regionens sammanhållande patientjournalföring. 2.14 Läkemedel Leverantören skall ha god kunskap om och följa Regionens rekommendationer, bland annat utgivna av Regionens lagstadgade läkemedelskommitté, kring läkemedelshantering respektive receptförskrivning av läkemedel och förbrukningsartiklar inom läkemedelsförmånen samt speciallivsmedel. Avvikelser från givna rekommendationer och anvisningar skall vid begäran från Regionen kunna förklaras och motiveras utifrån medicinska skäl. Leverantören skall följa överenskommelser kring rutiner/hantering som Regionen gör med läkemedelsleverantör. Leverantören skall följa överenskommelse om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och medarbetare i den offentliga vården. Leverantören skall använda arbetsplatskod, utformad i enlighet med Regionens struktur, samt förskrivarkod vid förskrivning av läkemedel och vid förskrivning av hjälpmedel på recept/hjälpmedelskort. Leverantören skall acceptera att data rörande Leverantörens inköp görs fullt ut tillgängliga i Regionens statistiksystem samt att Regionen på detaljerad nivå kan följa upp volymer och kostnader. 2.15 Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial Leverantör som förskriver hjälpmedel, förbrukningsmaterial eller näringsprodukter skall följa Regionens olika riktlinjer för förskrivning och utgå från Regionens sortiment. 2.16 Forskning och utveckling Leverantören skall delta i och samverka om klinisk forskning och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund som berör verksamheten och som initierats/godkänts av ämnesföreträdare vid Hälsouniversitet och produktionsenhetschef vid läns- och/eller närsjukvårdscentrumen. Deltagande i klinisk forskning innebär att patienter hos Leverantören, efter patientens informerade samtycke, skall kunna ingå i kliniska forskningsprojekt. Leverantören kan därutöver själv ta initiativ kring vetenskaplig forskning och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Leverantören skall då informera Regionen om vilka forskningsprojekt som bedrivs inom Leverantörens verksamhet och vem som är huvudman för forskningsprojekten. Det finns möjlighet att få tillgång till Regionens ALF- och centrala FoUmedel. Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter skall vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för Leverantören regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Leverantören och den som begär ut uppgifterna. Avseende tillgång till patientdata från IT-system, se avsnitt utvecklings- och kvalitetsarbete.
2.17 Utbildning Leverantören skall följa de avtal och överenskommelser som Regionen har med utbildningsanordnare. Leverantören skall ta emot och handleda studerande i verksamhetsförlagd utbildning och fältstudiedagar, vilket avser såväl sammanhängande perioder av utbildning hos Leverantören såväl som kortare moment. Leverantören skall tillhandahålla utrymme för AT- och ST-tjänstgöring för läkare. Leverantören skall ansvara för att utbildningsmiljön håller den kvalitet och inriktning som följer av examenskraven för respektive utbildning och överenskomna krav på handledarkompetens. Leverantören skall utföra examinationer av studenter. På klinik med ansvar för specialistutbildning får läkare utföra operationer under handledning av behörig operatör. 23 (48) 2.18 Personal och ledning Leverantören skall utföra uppdraget i enlighet med god yrkessed och vara ekonomiskt oberoende av leverantörer och andra som kan påverka Leverantörens objektivitet. Leverantören eller dennes personal äger ej rätt att utnyttja genom uppdraget erhållen information och dylikt på ett sådant sätt att skada direkt eller indirekt uppkommer för Regionen eller patienter. Leverantören skall vid genomförandet av uppdrag använda personal med för uppdraget tillräcklig och adekvat kompetens. Detta innebär att särskild vikt fästs vid av Socialstyrelsen fastställda krav avseende legitimationsyrken. Leverantören tillser att personalen ges den kompetensutveckling som erfordras för att upprätthålla och vidareutveckla kompetensen inom yrket. Leverantören skall kräva samma utfästelse av den som Leverantören kan komma att anlita som underleverantör. Leverantören skall skriftligen meddela Regionen om byte av verksamhetschef. Leverantören ansvarar för att personal (inklusive vikarier och ersättare) inte samtidigt uppbär ersättning från nationella taxan under den tid de är verksamma hos Leverantören och utför tjänster enligt detta avtal. Leverantören skall tillse att även övrig personal och underleverantörer har samma tystnadsplikt som hälso- och sjukvårdspersonal. Leverantören har fullt arbetsgivaransvar för sig och sin personal. 2.19 Kollektivavtal Leverantören är skyldig att vidta åtgärder så att inte lag eller gällande svenska kollektivavtal för arbetet åsidosätts. Om Leverantören inte tecknat svenskt kollektivavtal skall ändå motsvarande villkor gälla för Leverantörens anställda. Detsamma gäller för eventuella underleverantörer som Leverantören anlitat för att fullgöra uppdraget. På begäran från Regionen inlämnas erforderliga uppgifter och handlingar så att skyldigheterna enligt ovan kan
kontrolleras. 24 (48) 2.20 Meddelarfrihet och allmänhetens insyn Meddelarfrihet för anställda hos Regionen regleras i svensk lag. Anställda hos Leverantören, inklusive underleverantörer, skall omfattas av en liknande meddelarfrihet. Leverantören förbinder sig därför att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift eller radioprogram eller andra upptagningar. Förbindelsen gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemlighet som skyddas av lagen om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för Leverantörens anställda utanför det område som uppdraget omfattar och inte heller i vidare mån än vad som omfattas av meddelarfrihet för offentligt anställda enligt 13 kap. offentlighets- och sekretesslagen. Enligt kommunallagen 3:19a ska Regionen, genom tecknat avtal med Leverantören, tillgodose allmänhetens önskemål och behov av insyn i hur uppdraget utförs. Leverantören skall vid anmodan från Regionen, snarast delge Regionen de uppgifter som efterfrågas. 2.21 Miljö Leverantören skall driva de verksamheter som utförs på uppdrag av Regionen på ett miljömässigt hållbart sätt. Leverantören skall följa Regionens vision och mål för miljöarbetet och arbeta systematiskt med miljöfrågor så att miljöpåverkan från uppdraget minskas. 2.22 Krisberedskap Leverantören skall vid bekräftad allvarlig händelse följa direktiv från särskild sjukvårdsledning på regional och lokal nivå. Leverantören skall följa Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Region Östergötland inklusive specifika beredskapsplaner (t.ex. pandemiplan) och därmed delta i planering, utbildningar och övningar för att kunna upprätthålla ställda krav gällande kris och katastrofmedicinsk beredskap. Leverantören skall till Regionen lämna de upplysningar som kan behövas för kris- och katastrofmedicinsk beredskap och planering.
3 Uppföljning 25 (48) Beställaren gör uppföljning av Leverantörens verksamhet i syfte att säkerställa att auktorisationskraven efterlevs. Uppföljningen består av löpande uppföljning och händelseorsakad uppföljning. Löpande uppföljning Den löpande uppföljningen är dialogbaserad och utvecklingsorienterad. Resultat följs inom områdena: Tillgänglighet Patientupplevelse Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Patientsäkerhet Bemanning Leverantören svarar för att ta fram de uppgifter och analyser som där efterfrågas. Arbetet med att ta fram lämpliga indikatorer pågår kontinuerligt och nya och förändrade indikatorer kan därför tillkomma efterhand. Vissa uppföljningsområden kan inte följas via statistik eller genomförda undersökningar utan förutsätter dialog mellan Beställare och Leverantör. Se även punkt 2.11 om uppföljning under hälso- och sjukvårdens generella villkor. Händelseorsakad uppföljning Den händelseorsakade uppföljningen initieras utifrån frågeställningar som uppmärksammas i den löpande uppföljningen eller avvikelser som på annat sätt kommer till Beställarens kännedom. Om frågeställningar uppmärksammas görs en fördjupad uppföljning samt en risk- och väsentlighetsanalys. Vad som utgör en brist i avtalat utförande avgörs av Beställaren och kan exempelvis bestå i: Att Leverantören inte utför verksamheten i avtalad omfattning och/eller kvalitet Att Leverantören inte uppfyller kraven på bemanning och kompetens Att Leverantören inte följer tillämpliga lagar och föreskrifter Att Leverantören saknar nödvändiga lokaler och utrustning för avtalets utförande. Utifrån analysens resultat bedöms behov av åtgärder och/eller konsekvenser av den aktuella situationen. Dessa kan vara: 1) Inga åtgärder eller konsekvenser bedöms aktuella. 2) Leverantören anmodas att inkomma med en handlingsplan för rättelse. Beroende på den uppkomna situationens allvarlighetsgrad och Leverantörens åtgärder enligt handlingsplan för att uppnå ställda avtalade kvalitetskrav eller avhjälpa brister, beslutar Beställaren om fortsatt hantering. Denna kan innebära att Beställaren uppställer vitesgrundande tidsfrist/er för överenskomna åtgärder och/eller resultatet av dessa. Av beslutet framgår i förekommande fall tidsfrister, vid vilken tidpunkt vite
26 (48) kommer att uttas, vitesstorlek och periodicitet. Beställaren fattar beslut om vitesstorlek m.m. enligt föregående mening, varvid nivån på vite och tidsfrister ska sättas i proportion till avvikelsens betydelse för verksamheten. 3) Förtida upphörande av avtal enligt punkt 6.12. Reglering av situation enligt ovan påverkar inte Beställarens möjligheter att säga upp avtalet till förtida upphörande enligt punkt 6.12. Uppföljning av förskrivning av hörhjälpmedel Leverantören skall kvartalsvis redovisa sitt lager av hörapparater och andra hörhjälpmedel. Som lager räknas de hörhjälpmedel som förvaras på enheten eller är utlånade till patient. Redovisningen skall innehålla produktnamn och serienummer. De hörapparater/andra hörhjälpmedel som förskrivits eller lånats ut till patient skall redovisas med produktnamn och serienummer kopplat till patientens personnummer. Av redovisningen skall framgå om hörapparaten bytt serienummer i samband med reklamation. Förskrivna hörapparater som återlämnats skall redovisas som begagnad hörapparat med produktnamn och serienummer. Redovisning skall göras på särskild blankett som fastställs av Beställaren. Nyinköpta hörhjälpmedel skall redovisas var 14:e dag. Ovanstående uppföljning av förskrivning av hörhjälpmedel gäller fram till att uppföljning kan ske via Auditbase. 3.1 Uppföljningsplan Uppföljningsplan Hörselrehabilitering Uppföljningsplanen fokuserar på områden som ingår i God vård enligt Socialstyrelsens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Sammantaget syftar indikatorerna till att ge en bred och god bild av uppdragets genomförande. Uppgifter skall utan särskild ersättning med nedanstående periodicitet inlämnas till Beställaren. Begärda uppgifter ska skrivas in i denna uppföljningsplan, senast den 10:e i efterföljande månad. Uppgifter från Privera hämtas ut av Beställaren. Som beskrivs i andra avsnitt i regelboken är avsikten att leverantörerna inom primär hörselrehabilitering ska dokumentera och registrera i Auditbase när detta system bedöms uppfylla ställda informationssäkerhetskrav. När Auditbase uppfyller dessa krav kan ändringar komma att ske i uppföljningsplanen, eftersom Beställaren då direkt kan ta ut statistik ur Auditbase.
Uppföljningsplan för vårdval inom Primär hörselrehabilitering 27 (48) Leverantör:. Period:. 3.1.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso-och sjukvård Uppföljningskriterium Källa Periodicitet Leverantörens kommentar/utfall Antal patienter som hänvisats till specialistkompetens för diagnostik Rapport från leverantören/dialog Kvartalvis Antal patienter som hänvisats till fördjupad hörselrehabilitering Rapport från leverantören/dialog Kvartalsvis 3.1.2 Säker hälso-och sjukvård Uppföljningskriterium Källa Periodicitet Leverantörens kommentar Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. I ledningssystem innefattas rutin för avvikelsehantering och hygienrutiner Dialog med leverantören Årligen 3.1.3 Patientfokuserad hälso-och sjukvård Uppföljningskriterium Källa Periodicitet Leverantörens kommentar Patienttillfredsställelse Antal patienter som blivit förskrivna hörapparater - Varav monaural anpassning - Varav binaural anpassning Antal patienter som blivit förskrivna hörhjälpmedel exklusive hörapparat Rapportering till Hörselbron via Resurscentrum Rapport från leverantören/dialog Rapport från leverantören/dialog Rapport från leverantören/dialog Rapport från leverantören/dialog Årligen Kvartalsvis Kvartalsvis
Antal behovsbedömningar som leder till hörapparatutprovning Antal behovsbedömningar som leder till hörhjälpmedel exklusive hörapparat Antal patienter som fått hörapparater förskrivna för första gången (oavsett leverantör) Rapport från leverantören/dialog Rapport från leverantören/dialog Rapport från leverantören/dialog Årligen Årligen Kvartalsvis 28 (48) 3.1.4 Hälso-och sjukvård i rimlig tid Uppföljningskriterium Källa Periodicitet Leverantörens kommentar Tillgänglighet - Tid från första kontakt till bedömningsbesök - Tid från bedömningsbesök till första rehabiliteringsbesök Rapport från leverantören/dialog Rapport från leverantören/dialog Rapport från leverantören/dialog Månadsvis Månadsvis. Genomsnittlig väntetid, använd gärna utskickad blankett Månadsvis. Genomsnittlig väntetid, använd gärna utskickad blankett 3.1.5 Kompetens Uppföljningskriterium Källa Periodicitet Leverantörens kommentar Enhetens bemanning och kompetens Antal kompetensutvecklingst immar per anställd Redovisning från leverantör/dialog Dialog Årligen Årligen 3.1.6 Vårdprocesser/patientflöden Uppföljningskriterium Källa Periodicitet Leverantörens kommentar Antal besök för Privera Månadsvis bedömning Antal besök för Privera Månadsvis
rehabiliteringsinsatser Antal patienter Privera Månadsvis - Varav kvinnor Privera Månadsvis - Varav män Privera Månadsvis Antal servicebesök Statistik från Årligen Väl fungerande samverkan leverantören Dialog Årligen 29 (48)
4 Ersättning 30 (48) 4.1 Ersättning för vårdtjänsten Ersättning utgår per patient för: - Bedömningsbesök (begreppet bedömningsbesök definieras i avsnitt 1.3.1) - Rehabiliteringsinsatser (generella rehabiliteringsinsatser och förskrivningsprocess) inkl. efterföljande uppföljning oavsett antal besök (fakturering sker när patientens rehabiliteringsinsatser är avslutade). Rehabiliteringsinsatser beskrivs i avsnitt 1.3.2. - Enstaka servicebesök oavsett var patienten fått hörapparat/hörhjälpmedel utprovat och förskrivet förutsatt att hörapparaten/hörhjälpmedlet är förskrivet utifrån Regionens upphandlade sortiment Övrig ersättning: - Verksamhetsförlagd utbildning av audionomer efter särskild överenskommelse (se avsnitt 1.7 ) - Deltagande i forskningsprojekt enligt särskild överenskommelse (se avsnitt 1.6). Leverantören har rätt till ersättning för sina kostnader. Ersättningen beräknas på direkta och indirekta lönekostnader, vilket utöver bruttolön inkluderar lag- och/eller avtalsreglerade arbetsgivaravgifter samt de särkostnader i övrigt som parterna särskilt överenskommer om. Överenskomna ersättningar anges alltid exklusive mervärdesskatt. Avgifter som patienten är skyldig att erlägga enligt Regionens fastställda avgiftsregler (se Anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel samt Regionens årligen fastställda och publicerade Avgiftshandbok) skall erläggas hos och behålls av Leverantören. Erhållna avgifter skall avräknas ersättningen från Regionen. Alla kostnader förknippade med uppdragen i denna regelbok ingår i den angivna ersättningen nedan. Ersättningen för bedömningsbesök är 617 SEK för regioninterna leverantörer och ytterligare 18 SEK för icke regioninterna leverantörer (totalt 635 SEK) för att kompensera för momskostnader. Ersättningen för rehabiliteringsinsatser är 2 375 SEK för regioninterna leverantörer och ytterligare 71 SEK för icke regioninterna leverantörer (totalt 2 446 SEK) för att kompensera för momskostnader. Enstaka servicebesök: Patientens avgift 100 SEK per servicetillfälle behålls av Leverantören. Observera att angivna ersättningar innefattar momskompensation enligt gällande skattelagstiftning som således inte utbetalas utöver angivna/avtalade ersättningar.
31 (48) Patienten har rätt att byta leverantör efter ett bedömningsbesök där behov av rehabiliteringsinsatser (generella rehabiliteringsinsatser och förskrivning av hörapparat eller annat hörhjälpmedel inklusive efterföljande uppföljning) bedömts föreligga. Den leverantör som gjort bedömningen får ersättning per utfört bedömningsbesök. Den leverantör som utför rehabiliteringsinsatser inklusive efterföljande uppföljning får ersättning enligt ovan för detta. En rehabilitering som avbryts på patientens önskan ska betraktas som avslutad och berättigar till ersättning. Minst två besök utöver bedömningsbesöket ska ha utförts för att berättiga till ersättning. Kostnader för hörapparat och andra hörhjälpmedel faktureras patienten av Regionen. Egenavgiften är 500 kronor. Regionen ersätter Leverantören för språk- och teckentolk. Språktolkar skall rekvireras via Regionens upphandlade tolkförmedling för utbetalning av ersättning. Ändringar i villkoren i regelboken kan föranleda ändringar i ersättningen. Se även Allmänna villkor punkt 6.9. Ersättningen uppräknas årligen med regionindex. När systemet för IT-stöd, Auditbase,, är infört hos alla leverantörer kommer IT-kostnaderna att debiteras leverantörerna. Ersättningen kommer då att justeras med motsvarande belopp. 4.2 Fakturering Leverantören skall månadsvis fakturera Regionen för utförda tjänster enligt avtalet. Leverantören ersätts endast då hörapparater och andra hörhjälpmedel ur av Regionen upphandlat sortiment utprovas och förskrivs. Leverantör som inte journalför i Cosmic skall fakturera elektroniskt genom Privera Regionens system för ersättningsredovisning som beräknar ersättningen. Närmare information om Privera och fakturering finns på www.regionostergotland.se. Leverantör som journalför i Cosmic och utför tjänster enligt denna regelbok skall fakturera enligt av Regionen fastställda redovisningsrutiner. Fakturering och fakturahantering kan komma att förändras under avtalsperioden. Sådan förändring aktualiserar ingen förändring av ersättningen till Leverantören. Kostnader för hörapparater, öroninsatser och andra hörhjälpmedel står regionen för. Fakturorna från leverantörer av hörapparater och andra hörhjälpmedel ska ställas till regionen.
Fakturaadress 32 (48) Region Östergötland Redovisningen ref 558xxxxx 58185 Linköping Leverantörer av primär hörselrehabilitering skall kvartalsvis skicka in uppgifter om hörapparater och andra hörhjälpmedel till av Beställaren anvisad adress. Nyinköpta hörhjälpmedel skall redovisas var 14:e dag. 4.3 Betalningsvillkor Vid fakturering via Privera-systemet gäller att ersättning för vård redovisad i godkänt utbetalningsunderlag före den 5:e utbetalas senast den 15:e i samma månad. Om tvist råder om utfört uppdrag äger Beställaren rätt att av fakturerad ersättning innehålla ett belopp motsvarande den omtvistade delen av uppdraget samt, i förekommande fall, belopp motsvarande försuttet vite och ersättningsgill skada. Vidare äger Beställaren rätt att innehålla belopp motsvarande sådant vitesföreläggande som omnämns i regelbokens avsnitt 3 Uppföljning, intill dess det fastställs om vitet försuttits (varvid Leverantören helt går miste om den innehållna ersättningen) eller grunden för vitesföreläggandet bortfallit inom fastställda tidsfrister (varvid det innehållna beloppet utbetalas). Betalning innebär inte godkännande av utfört uppdrag. På motsvarande sätt innebär inte mottagen ersättning godkännande av slutlig ersättning. 4.4 Dröjsmålsränta Vid dröjsmål med betalning utgår dröjsmålsränta enligt räntelag (1975:635). 4.5 Patientkvitton Uppgift om avgift och patientens personnummer skall förvaras hos Leverantören. Av regionen godkänt kvitto skall användas. Uppgifterna skall vid begäran redovisas för Beställaren.
5 IT-stöd 33(48) 5.1 Informationsutbyte Vårdinformation, avseende enskild patient, ska vara kvalitetssäkrad och lättillgänglig när den behövs. Det ska finnas en gemensam informationsstruktur och informationen ska vara tillgänglig i hela vårdkedjan. Leverantören skall i samverkan med Regionen och andra leverantörer delta i arbetet som syftar till en god gemensam informationsförsörjning. En person med hörselnedsättning kan besöka såväl öronklinik inom sjukvården som auktoriserad hörselmottagning. Vid dessa besök är det värdefullt för leverantören att ta del av aktuella mätresultat från hörselundersökningar utförda på andra enheter, vilka hörhjälpmedel som eventuellt förskrivits till patienten samt hörapparatens programmering. Dokumentation behöver därför göras tillgänglig i IT-system. Det system leverantören skall dokumentera i är Auditbase. För närvarande pågår en utveckling av Auditbase för att systemet ska uppfylla lagstadgade krav på informationssäkerhet. När reglerna för vårdvalet inom primär hörselrehabilitering trädde i kraft 1 oktober 2013 var inte utvecklingen av Auditbase slutförd, vilket innebär att det som sägs rörande Auditbase först gäller när Auditbase av Beställaren bedöms uppfylla informationssäkerhetskraven. I avvaktan på att Auditbase ska uppfylla informationssäkerhetskraven kan Leverantören i stället använda sig av eget IT-stöd eller pappershantering. Vad gäller Leverantörens eget IT-stöd rekommenderas en hastighet på minst 25 Mbit/s i båda riktningarna för att få bra prestanda. Som absolut lägsta nivå bedöms gälla ca 10 Mbit/s i båda riktningarna. Följande moduler i Auditbase skall, när informationssäkerhetskraven är uppfyllda, användas för dokumentering/registrering: - Patientmodul för registrering av patientdata - Mätmodul för lagring av audiometriska mätdata - Lagermodul för hörhjälpmedelshantering - Verkstadsmodul för serviceorder till Regionens hörapparatservice - Fakturamodul för debitering av egenavgift vid förskrivning Leverantörerna skall tillämpa regelverket för sammanhållen journalföring samt Regionens regler och riktlinjer för detta. Informationsbroschyr om patientdatalagen och personuppgiftsbehandlingen inom Landstinget kan rekvireras från Regionens Informationsenhet. Samtliga leverantörer skall stickprovsmässigt följa upp loggar för att säkerställa att ingen obehörigen varit inne i journalsystemet. Leverantören skall delta och bidra till att utreda om Leverantörens egen personal utnyttjat patientjournalen utöver vad som överensstämmer med personalens uppdrag, samt vidta nödvändiga åtgärder. Enligt Personuppgiftslagen 30 skall det tecknas ett biträdesavtal mellan personuppgiftsansvarig och biträdet. Leverantören är personuppgiftsansvarig medan Regionen som
34(48) behandlar och lagrar Leverantörens journalinformation är biträde. Regionen tecknar på uppmaning av Leverantören ett biträdesavtal i enlighet med Personuppgiftslagen. Leverantören medger att uppgifter om företaget samt vilka IT-stöd som företaget har tillgång till samlas i ett register hos Regionen. Beställaren tillhandahåller licenser, lagringsplats för data samt de säkerhetssystem som krävs för uppkoppling mot Regionens nätverk. Leverantören är betalningsansvarig för detta. Leverantören skall tillse att erforderlig IT-utrustning finns samt anskaffa elektroniska ID-kort för säker uppkoppling. Antivirusskyddet skall vara godkänt av Beställaren. Leverantören skall själv sörja för att det finns Internetförbindelse med tillräcklig kapacitet. 5.2 Informationssäkerhet Leverantören skall upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande lagar och förordningar. Med journal avses både pappersjournal och elektronisk journal. Beställaren kommer att vara behjälplig med att låta Leverantören ta del av Beställarens journalhandlingar under förutsättning att patienten samtycker. I syfte att säkerställa spårbarhet av förskrivna hörapparater och andra hörhjälpmedel ansvarar Leverantören för att dessa dokumenteras med serienummer kopplat till personnummer. Leverantören ansvarar för att all personal som ges tillgång till information i Regionens ITsystem har kännedom om de lagar, föreskrifter, riktlinjer och rutiner som reglerar sådan tillgång. En hälso- och sjukvårdspersonals behörighet styr vilka system denna person har tillgång till samt vilken information som finns tillgänglig. Det är den behörighetsansvarige hos Leverantören som skall besluta om vilka anställda som ska tilldelas behörighet. Den verksamhetsansvarige hos Leverantören ansvarar också för uppföljning av utdelade behörigheters tillämpning och aktualitet. Leverantören skall ansvara för att åtgärder vidtas för att minimera hot och risker som riktar sig mot informationens tillgänglighet, sekretess, riktighet och spårbarhet. Leverantören skall ansvara för informationssäkerheten inom sitt verksamhetsområde. Detta innebär att: God informationssäkerhet skall skapas och bibehållas enligt Beställarens fastlagda riktlinjer. Leverantören skall informera patienten om att dokumentation görs tillgänglig (system för sammanhållen journalföring) för andra leverantörer. Leverantören skall ansvara för att samtycke inhämtas från patienten för att få tillgång till vårdinformation hos annan leverantör. Om patienten motsätter sig att delta i system för sammanhållen journalföring skall denna vårdinformation spärras för andra leverantörer. Överenskommelse om drift, support m.m. angående IT-system regleras i avtal med respektive leverantör.
6 Allmänna villkor 35(48) 6.1 Tillstånd Leverantören skall ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. För det fall myndighet skulle återkalla tillstånd, bemyndigande eller F-skattsedel skall Leverantören omedelbart meddela Regionen detta. 6.2 Drift av annan verksamhet Leverantören har rätt att utöva annan verksamhet och vård så länge detta inte påverkar ett avtalsenligt utförande av uppdraget gentemot Region Östergötland. Verksamheten får inte vara av sådan karaktär att den kan minska förtroendet eller anseendet för uppdraget. Eventuell annan verksamhet som Leverantören bedriver skall, om Regionen så begär, hållas åtskild från den verksamhet som regleras i detta avtal. Leverantören ansvarar för att detta är tydligt för patienterna. Det skall dessutom vara tydligt för patienten vem som finansierar vården. Leverantören skall på begäran informera Region Östergötland om sin verksamhet utanför detta avtal. 6.3 Informationsplikt Leverantören förbinder sig att i förekommande fall, utan dröjsmål, skriftligen meddela Beställaren om risk för bristande tillgänglighet eller annan bristande uppfyllelse av avtalat uppdrag, samt vilka åtgärder som avses att vidtas för att eliminera uppkommen risk och minimera konsekvenserna av denna. 6.4 Underleverantörer Leverantören skall byta ut underleverantör av tjänst som ingår som en del i den avtalade verksamheten, med vilket avses tjänst som är knuten till vården, vid indikation på kvalitetsbrister i uppdragets utförande avseende aktuell underleverantör. Leverantören skall ansvara gentemot Regionen för eventuell underleverantör och dess personal så som för egen personal. Leverantören ska, på Regionens begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas. Leverantören ansvarar för att underleverantör inte samtidigt uppbär ersättning från nationella taxan under den tid denne utför tjänster enligt detta avtal. 6.5 Ansvar för skada och försäkringar Leverantören svarar för den skada som han genom fel eller försummelse vid uppdragets utförande vållar Regionen. Som skada definieras även avsaknad av F-skattesedel eller skattemyndighets bedömning att sådan inte är giltig.
36(48) Uppkommer skada för Regionen direkt eller indirekt, på grund av brister i Leverantörens handhavande av sekretesskyddade uppgifter och skadestånd måste utges, äger Regionen rätt att avkräva Leverantören motsvarande ersättning. Bedöms den inträffade skadan som grov ska detta utgöra grund för Regionen att häva avtalet. Motsvarande ersättningsrätt gäller om Regionen på sätt som ovan åsamkar Leverantören skada. Leverantören skall inneha och vidmakthålla, under hela avtalsperioden och sex (6) månader därefter, en betryggande ansvarsförsäkring som täcker de skador som kan drabba Regionen, patienter eller tredje man på grund av fel eller försummelse hänförlig till Leverantören, dess personal eller av Leverantören anlitad underleverantör. Leverantörens ansvar är inte begränsat till de belopp som omfattas av de försäkringar som Leverantören tecknat. Försäkringsbrev skall vid anmodan kunna uppvisas för Regionen. Regionen tecknar och vidmakthåller patientförsäkring, i den omfattning patientskadelagen (1996:799) föreskriver, för patienter vilka erhåller vård eller behandling i enlighet med detta avtal. Leverantören är skyldig att utan kostnad tillhandahålla de intyg, utredningar och analyser som Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall. Leverantören är skyldig att utan särskild ersättning lämna utlåtanden, intyg, journaler med mera som Patientskadereglering AB (PSR) begär. PSR arbetar för Regionens Ömsesidiga Försäkringsbolag och hanterar regionens patientförsäkring. Leverantören skall svara i förhållande till Regionen för skadestånd som Regionen, på grund av vållande hos Leverantören eller personal som denne svarar för, kan komma att förpliktas utge till tredje man. 6.6 Information och marknadsföring Leverantören skall ansvara för att informera om sin verksamhet till invånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Leverantören skall också ansvara för att de egna uppgifterna som lämnas som underlag för regionens informationsmaterial och till regionens webbplatser är korrekta och aktuella. Regionen äger rätt att i sin information kring verksamheten ange att avtal har slutits med Leverantören. All marknadsföring av Leverantörens verksamhet skall vara saklig, relevant och följa Regionens informationsriktlinjer för privata utförare samt riktlinjer för sponsring. Leverantören äger rätt att i sin marknadsföring av och information om verksamheten ange att avtal slutits med Regionen. Samråd skall ske med regionen inför marknadsföringsaktiviteter riktade till patienter och invånare samt inför publicering av marknadsföringsmaterial. All information och marknadsföring skall ha en tydlig avsändare. Regionens roll som uppdragsgivare skall framgå i alla relevanta sammanhang, såsom vid information om tillgänglighet, i annonsering, broschyrer och annan patientinformation. Regionen kommer att på sin webbplats publicera resultatet från olika jämförelser utifrån patientenkäter och andra mätningar. Länkar till dessa resultat ska finnas på leverantörens webbplats.
6.7 Leverantörens rätt att företräda Regionen 37(48) Leverantören skall utföra tjänster enligt detta avtal som en självständig aktör och äger inte rätt att företräda Regionen utöver vad som framgår av avtalet. 6.8 Sekretess Leverantören skall se till att all berörd personal samt eventuella underleverantörer omfattas av sekretesskrav motsvarande de som ställs i Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) och Offentlighets- och sekretesslagen. Leverantören ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal omfattas av sekretess. Detta gäller även underleverantörer och deras personal. 6.9 Personuppgiftsansvar enligt PUL (Personuppgiftslagen) I egenskap av personuppgiftsansvarig har Regionsstyrelsen för behandling av personuppgifter utsett regionens informationssäkerhetschef till sitt personuppgiftsombud. Leverantören är personuppgiftsansvarig för sin behandling av personuppgifter. Leverantören skall utse eget personuppgiftsombud eller kan utse Regionens personuppgiftsombud efter särskild överenskommelse. 6.10 Utveckling och behov av förändringar i uppdraget omförhandling Regionen har rätt att ändra villkoren i denna regelbok samt de vårdprogram/vårdprocessprogram, riktlinjer, policys och ersättningssystem som ska tillämpas enligt denna regelbok. Så snart Regionen har fattat beslut om ändring av villkoren i denna regelbok ska information om ändringen och de nya villkoren hållas tillgängliga för Leverantören. Om Leverantören inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska Leverantören inom 60 dagar från den tidpunkt ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Regionen att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Regionen inom den angivna tidsfristen blir Leverantören bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Regionen angivit i ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att ändringsmeddelandet är avsänt. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) tar årligen fram ett antal (ca 3-5 st) behovsanalyser som belyser läget inom en sjukdoms- eller en behovsgrupp. Baserat på behovsanalysernas slutsatser fattar HSN under första kvartalet beslut om uppdrag till vårdgivarna. Uppdragen skall verkställas av samtliga Leverantörer fr.o.m. påföljande januari. Hur leverantörens verkställande av uppdragen framskrider följs sedan löpande upp under året. Ovanstående regler om utskick av ändringsmeddelande gäller ej ändring av ersättningssystem som enbart avser uppräkning av ersättning med regionsindex eller ändring av kvalitetsbonus (mål och måttersättning) och HSN:s beslut om uppdrag utifrån behovsanalyserna.
38(48) Om Leverantören meddelar Regionen att den inte accepterar de ändrade villkoren och Regionen vidhåller ändringen i förhållande till Leverantören, upphör Avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60-dagarsfristen. Under den återstående kontraktstiden gäller Avtalet i sin lydelse före ändringarna. I de fall det under avtalstiden uppkommer statlig styrning i form av statliga uppdrag eller bidrag skall Leverantören delta i dessa enligt de krav som staten ställer. Uppdragen kan komma att anpassas lokalt inom Regionen. Om förutsättningarna för detta avtal väsentligt ändras, exempelvis genom myndighetsbeslut eller liknande händelse som parterna ej kunnat råda över eller förutse vid avtalets ingående, äger endera parten rätt att säga upp avtalet. Vid uppsägning i detta fall gäller en uppsägningstid om sex (6) månader. Regionen ska vid uppsägning ersätta Leverantören för nedlagt arbete, dock ej för utebliven vinst eller dylikt. Vid uppsägning enligt denna klausul utgår inget skadestånd. Leverantören förbinder sig att föreslå sådana ändringar i uppdraget, som Leverantören bedömer förbättrar uppdragsresultatet för Regionen; kostnadsmässigt eller i annat avseende. 6.11 Ogiltig bestämmelse i avtalet Om någon bestämmelse i avtalet skulle vara ogiltig innebär det inte att avtalet i sin helhet ska anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt påverkar någon av parternas utbyte av avtalet ska skälig jämkning ske. Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till detta avtal innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad handling. 6.12 Överlåtelse av avtal Leverantören äger ej rätt att överlåta någon del av avtalet med Regionen utan dennes skriftliga godkännande. Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Leverantören eller hos Leverantörens eventuella moderbolag, skall utan dröjsmål skriftligen anmälas till Region Östergötland. På begäran av Regionen skall Leverantören lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Leverantörens möjligheter att uppfylla avtalet. Innan överlåtelse av avtal kan ske ska ny ägare ha ansökt om och blivit beviljad auktorisation enligt denna regelbok. 6.13 Förtida upphörande Om någon av parterna bryter mot väsentlig del i avtalet äger andra parten rätt att säga upp ingånget avtal till omedelbart upphörande. Om någon av parterna bryter mot del i avtalet och underlåter att vidta rättelse utan dröjsmål och senast inom trettio (30) kalenderdagar från erhållande av skriftlig anmodan därom (innefattande redogörelse för avtalsbrottet), äger andra
39(48) parten rätt att säga upp ingånget avtal till omedelbart upphörande. Vid uppsåt eller grov vårdslöshet från Leverantörens sida har Regionen rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande. Brott mot för verksamheten gällande lagar och förordningar anses alltid som grov vårdslöshet. Vidare har Regionen rätt att frånträda avtalet omedelbart om: Leverantör inom tolv månader efter avtalstecknandet inte etablerat en verksamhet för att kunna fullgöra avtalat åtagande. Leverantören blivit försatt i konkurs, inlett ackordsförhandlingar, inställt sina betalningar eller fara för obestånd föreligger eller om företrädare för Leverantören är underkastad näringsförbud. Leverantören eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Leverantören, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning. Som allvarligt fel i yrkesutövning räknas i normalfallet inte enstaka varning utfärdad av Socialstyrelsen. Leverantören agerar på sådant sätt att det allvarligt rubbar förtroendet för Leverantören och därigenom Region Östergötland och inte vidtar rättelse senast 30 dagar efter skriftligt påpekande från Regionen. Leverantören vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande. Ägarförhållandena hos Leverantören eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Regionen enligt villkor om överlåtelse av avtal. Skatteverket varaktigt eller vid upprepade tillfällen återkallar Leverantörens F- skattsedel. Det framkommer att Leverantören lämnat oriktiga uppgifter i ansökan om auktorisation eller på annat sätt i samband med ansökan och dessa uppgifter har varit av icke oväsentlig betydelse vid bedömningen av tilldelningen av avtalet. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om avtalet upphör enligt denna punkt utgår endast ersättning för utfört arbete och för styrkta nödvändiga kostnader. Leverantören är således inte berättigad till någon ersättning för förlust som åsamkas Leverantören. Säger Regionen upp avtalet har Regionen även rätt till skadestånd för uppkomna merkostnader. Förtida upphörande kan ske om politiska beslut tas, som innebär väsentliga förändringar för den ömsesidiga överenskommelsen mellan Regionen och Leverantören. Diskussion mellan parterna ska inledas snarast och eventuell uppsägning av avtalet ska ske inom tolv månader från det att diskussion påbörjats. Vid upphörande av avtal på Leverantörens begäran skall uppsägning lämnas skriftligt till Regionen senast tolv månader innan verksamheten upphör.
6.14 Force Majeure 40(48) Om fullgörandet av någon av parternas åtagande enligt avtalet förhindras av omständigheter som ej var förutsebara vid avtalets ingående, och som parterna ej kunnat råda över, ska detta utgöra befrielsegrund, som medför tidsförskjutning och befrielse från vite och andra påföljder. Som befrielsegrund räknas arbetskonflikt, åsknedslag, eldsvåda, krig, mobilisering eller militärinkallelse av större omfattning, rekvisition, beslag, valutarestriktioner, myndighetsbestämmelser, uppror och upplopp, inskränkningar i fråga om drivkraft, varor och energi eller liknande omständighet av samma exceptionella karaktär, samt fel eller förseningar i leveranser från underleverantörer på grund av omständigheter som här angivits. Om uppdragets fullgörande till väsentlig del förhindras för längre tid än sextio (60) dagar på grund av viss ovan angiven omständighet äger vardera parten, utan ersättningsskyldighet, skriftligen säga upp avtalet till omedelbart upphörande. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekterna av befrielsegrund och återuppta fullgörandet av de förpliktelser som hindrats så snart det praktiskt kan ske. Det åligger part, som önskar åberopa force majeure att utan uppskov skriftligen underrätta den andra parten om uppkomst eller anteciperad uppkomst därav. Den part som hävdat force majeure ska hålla motparten kontinuerligt underrättad om när omständigheten kan tänkas upphöra. Förbehållet om arbetskonflikt ska inte anses befrielsegrundande om Leverantören själv vidtar sådan konfliktåtgärd eller annars blir föremål för arbetskonflikt, om detta är en följd av Leverantörens brott mot vad som stadgas om kollektivavtal ovan och Leverantören skäligen kunnat undvika detta. 6.15 Tvist Eventuell tvist mellan parterna om uppdragets omfattning, avtalets tillämpning eller annat som är hänförligt till uppdraget ska i första hand lösas genom förhandling. Tvist som parterna inte kan lösa på egen hand ska avgöras i svensk domstol med tillämpning av svensk lag. Linköpings Tingsrätt ska vara första instans och alla förhandlingar skall ske på svenska. Även om tvist föreligger mellan parterna skall Leverantören fullgöra sina avtalsenliga åtaganden till dess Regionen annat angivit eller domstol annat meddelat. 6.16 Avtalets upphörande I god tid innan detta avtal upphör att gälla är det Regionens ansvar att förbereda om och hur verksamheten ska drivas vidare. Inför ett sådant beslut och i förberedelserna i genomförandet av detta beslut skall Leverantören lämna de uppgifter till Regionen som Regionen begär vid de tidpunkter Regionen anger. Om kostnaderna att ta fram de efterfrågade uppgifterna är väsentliga har Leverantören rätt till ersättning från Regionen. Leverantören är inte skyldig att lämna ut uppgifter som kan vara till men för Leverantören.
41(48) Leverantören skall i händelse av att verksamheten övergår till annan leverantör medverka till att övergången sker med minsta möjliga olägenhet för invånare och patienter, för Regionen och för berörd personal. Leverantören skall samverka med Regionen och den nya leverantören enligt Regionen anvisningar. Vid verksamhetsövergång skall Leverantören till ny utförare eller till Regionen överlämna alla handlingar som berör verksamheten och som omfattas av detta avtal och som inte enligt lag ska förvaras hos någon annan. Regionen och Leverantören skall vid avtalets upphörande samråda kring hantering av patientjournaler, patientlistor, lokaler, utrustning och personal för att övergången till annan vårdgivare skall kunna ske utan avbrott eller brister i verksamheten. Av Regionen antagen ny leverantör äger rätt att från Leverantören lösa av Regionen upphandlat och levererat förbrukningsmaterial. För utförda tjänster enligt detta avtal gäller avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter att avtalet upphört att gälla. Vad som sägs i denna paragraf gäller oavsett anledningen till avtalets upphörande. 6.17 Hantering av patientjournaler vid avtalets upphörande När avtalet med Regionen upphör gäller nedanstående för hantering av patientjournalerna för att säkerställa en fortsatt patientsäker vård: Leverantören skall, på det sätt som Regionen anvisar, medverka till att informera patienterna om journalhanteringen vid byte av leverantör. I normalfallet innebär det att ett informationsbrev sänds till samtliga patienter som är berörda av förändringen. 6.17.1 Journalsystem som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen när leverantören fortsätter med annan vårdverksamhet För journalhandlingar som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen och Leverantören fortsätter med annan vårdverksamhet skall: Leverantören åta sig att fortsätta samverka med Regionen i system för sammanhållen journalföring och där göra tillgängligt de journalhandlingar som ingår i sammanhållen journalföring vid dagen för avtalets upphörande. Detta åtagande gäller så länge Leverantören är verksam som vårdgivare i Sverige. Detta innebär i normalfallet ingen extra kostnad för Leverantören. 6.17.2 Journalhandling som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen när Leverantören upphör med vårdverksamhet Nedanstående gäller om inte Leverantören vid anbudsgivning motsatt sig detta, vilket framgår av avtalet.
42(48) För journalhandlingar som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen när Leverantören helt upphört med sin vårdverksamhet i Sverige gäller att: Leverantören åtar sig att utan dröjsmål efter överenskommelse med Arkivet inom Region Östergötland (nedan kallat arkivmyndigheten) överlämna de journalhandlingar som rör verksamheten under avtalet med Regionen till arkivmyndigheten, alternativt begära beslut av Socialstyrelsen om att arkivmyndigheten ska överta ansvaret för samma journalhandlingar. Detta innebär i normalfallet ingen extra kostnad för Leverantören. Kostnad för lagring, utlämnande av journalinformation och bevarande av överlämnade journalhandlingar tas av arkivmyndigheten. Arkivmyndigheten åtar sig att bevara överlämnade journalhandlingar i minst 10 år räknat från senast införda anteckningen, eller den tid som krävs enligt vid var tid gällande lag. 6.17.3 Journalhandling som inte ingår i journalsystem som tillhandahålls av Regionen när leverantören upphör med vårdverksamhet För journalhandlingar som inte ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen gäller att: Leverantören åtar sig att, på Regionens begäran, överlämna de journalhandlingar som rör verksamheten under avtalet med Regionen till arkivmyndigheten, alternativt begära beslut av Socialstyrelsen om att arkivmyndigheten ska överta ansvaret för samma journalhandlingar. Journalhandlingar enligt ovan ska vara sökbara och måste därför överlämnas i en strukturerad ordning. I de fall journalhandlingarna förts elektroniskt ska de överlämnas i det format som framgår av arkivmyndighetens riktlinjer. Leverantören står för sina egna kostnader i samband med överlämnande av journalhandlingar enligt ovan. Kostnad för lagring, utlämnande av journalinformation och bevarande av överlämnade journalhandlingar tas av arkivmyndigheten. Arkivmyndigheten åtar sig att bevara överlämnade journalhandlingar i minst 10 år räknat från senast införda anteckningen, eller den tid som krävs enligt vid var tid gällande lag. 6.18 Hyresavtal För det fall Regionen hyr ut lokal till Leverantören gäller att Regionen och Leverantören i särskild ordning överenskommer att hyresrätt till lokal eller lokaler, i vilka verksamhet till följd av detta avtal bedrivs, inte ska vara underkastad bestämmelserna i 57-60 hyreslagen. Av överenskommelsen följer att Leverantören vid en avflyttning från lokalen eller lokalerna, som följd av uppsägning/upphörande av detta avtal, inte har rätt till ekonomisk ersättning eller
43(48) ersättningslokal, inte heller rätt att begära uppskov med avflyttningen. Hyresavtalet förutsätter att överenskommelse om avstående av besittningsskydd tecknas och, om nödvändigt, godkänns av hyresnämnden.
7 Auktorisation 44(48) Auktorisationsprocessen Leverantör som önskar bedriva primär hörselrehabilitering i Östergötland och som åtar sig att följa de villkor som stadgas i Regelbok för vårdval primär hörselrehabilitering, kan ansöka om auktorisation hos Region Östergötland. Ansökan om auktorisation lämnas separat för varje hörselmottagning. Regionen lämnar besked så snart som möjligt, dock senast inom två månader från ansökans inlämnande huruvida leverantör som ansökt har blivit godkänd eller inte för den aktuella hörselmottagningen. Bedömningen av ansökan görs med utgångspunkt i av Leverantören inlämnat material. Vid behov kan Regionen begära kompletterade upplysningar av Leverantören, samt genomföra en gemensam genomgång av ansökan med en representant för Leverantören. Regionen kommer att auktorisera Leverantörer som kan visa och göra trovärdigt att de har förmåga att löpande fullfölja åtagandet. Regionen kommer att göra en helhetsbedömning med hjälp av referenstagning, intervjuer och information från offentliga register och kreditupplysningar. Avtal för att bedriva verksamhet För att en Leverantör ska få bedriva hälso- och sjukvård inom ramen för Region Östergötlands verksamhet ska ett avtal tecknas med Regionen. Om Leverantören bedriver verksamhet vid flera hörselmottagningar ska separata avtal tecknas för varje hörselmottagning. Avtal skall tecknas utan dröjsmål efter det att Leverantören fått avtal för undertecknande från Region Östergötland. Före driftsstart Regionen kommer 2-4 veckor före överenskommen driftstart att ha ett möte med Leverantören för att bedöma om Leverantören är klar med alla förberedelser för driftstart samt om lokaler och utrustning uppfyller kraven för åtagandets utförande. Leverantören ska närvara vid mötet. Regionen äger ensidigt rätt att besluta om ett senare datum för driftstarten om Regionen i anslutning till mötet inför driftstart eller på annat sätt bedömer att Leverantören saknar förutsättningar att utföra åtagandet i avtalad omfattning vid angivet datum för driftstart. Leverantören äger inte rätt till någon form av ersättning till följd av Regionens beslut, enligt ovan, att senarelägga driftstarten. Vid väsentliga brister äger Regionen rätt att säga upp avtalet till förtida upphörande enligt Allmänna villkor punkt 6.13. Leverantören skall före driftsstart vara registrerad hos Socialstyrelsen.
Ekonomisk stabilitet Leverantören ska ha ekonomisk stabilitet och ekonomiska förutsättningar att fullgöra uppdraget enligt denna regelbok. 45(48) Ansökan om auktorisation Ansökan skickas till Region Östergötland, Regionhuset, 581 91 Linköping. Ansökan ska innehålla följande: Ansökningsblankett för leverantören (se bilaga 4, tillhandahålls också via www.regionostergotland.se): o Leverantörens kontaktuppgifter, samt uppgifter om företaget. o Försäkran att Leverantören i nuläget i tillämpliga delar uppfyller kraven i regelboken och accepterar regelboken i alla dess delar. o Leverantören ska skriftligen i ansökan om auktorisation beskriva hur verksamheten ska bedrivas samt med vilka kompetenser, för att uppfylla de av Regionen fastställda kraven i Regelboken. o CV för verksamhetschef/vd och medicinskt ansvarig. För privata leverantörer gäller även: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket om registreringsskyldighet föreligger). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV 4820. Blanketten skall vara ifylld av Skattemyndigheten. Anmälan enligt 2 kap 1-3 patientsäkerhetslagen. En referens som styrker leverantörens förmåga att utföra tjänsten. Ovannämnda intyg får inte vara äldre än tre (3) månader. För företag under bildande och fysiska personer gäller att företag skall vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget skall vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. Leverantör som är skyldig att upprätta årsredovisning/bokslut skall på begäran redovisa senast fastställd sådan. Leverantör som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Leverantör som har ett nystartat företag eller företag under bildande skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Utländsk vårdgivare skall insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Regionen kan neka auktorisation och får utesluta en sökande som:
46(48) inte accepterar/uppfyller auktorisationskraven i regelboken är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen eller för annat brott ägnat att allvarligt rubba förtroendet för vårdgivarens förmåga eller personliga lämplighet att fullgöra åtagandet. Detta gäller även verksamhetschef eller annan person i ledande ställning. har gjort sig skyldig till allvarliga fel i yrkesutövningen eller är under utredning om allvarliga fel i yrkesutövningen, detta gäller även verksamhetschef eller annan person i ledande ställning. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller i en annan stat inom EES-området, eller i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av bestämmelserna i Regelbok för Auktorisation eller i lag om valfrihetssystem. Återkallelse av auktorisation Auktorisationen kan återkallas om Leverantören i väsentliga delar inte uppfyller auktorisationskraven eller om avtal inte undertecknats inom 2 månader efter auktorisationsbeslutet. Om avtalet upphör att gälla upphör även auktorisationen att gälla. Privat Leverantör, som gör gällande att Regionen brutit mot en bestämmelse i Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV), får ansöka om rättelse hos allmän förvaltningsdomstol. En sådan ansökan ska ha inkommit inom tre veckor från det att Regionen lämnat underrättelse om beslutet. Ansökan om rättelse ska inges skriftligen till den Förvaltningsrätt, i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sin hemvist.
8 Avtal 47(48) Avtalsparter Beställare Leverantör Region Östergötland, Företaget:XXX Hälso- och sjukvårdsnämnden XXX Regionhuset XXX 581 91 Linköping XXX Org. Nr 232100-0040 Org. Nr XXX Kontaktperson: XXX Kontaktperson: XXX E-post: xxx.xxx@regionostergotland.se E-post: XXX@XX.XX Tel: XXX Tel: XXX Bakgrund och förutsättningar Inom Region Östergötland drivs regionfinansierad primär hörselrehabilitering av auktoriserade leverantörer i offentlig eller privat regi under likvärdiga konkurrensvillkor. Auktorisationen garanterar kvalitet och likvärdiga villkor. Uppdraget ska utföras i enlighet med Regelbok för auktorisation. Handlingar Följande handlingar och avsnitt ur regelboken utgör en integrerad del av detta avtal. Om avtalshandlingarna skulle visa sig vara motsägelsefulla i något avseende gäller de, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder till annat, sinsemellan i den ordning de anges nedan: 1. Skriftliga ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Ersättning 4. Allmänna villkor 5. Uppdrag Primär hörselrehabilitering 6. Generella villkor för hälso- och sjukvård 7. Uppföljningsplan Kontaktperson/korrespondens Vid byte av kontaktperson eller kontaktuppgifter skall detta skriftligen meddelas den andra parten. Korrespondens i anslutning till detta avtal ska sändas till Beställaren med referens till diarienummer. Meddelande i anledning av avtalet som skickats via post, e-post eller telefax skall anses ha nått mottagaren tre arbetsdagar efter att meddelandet skickats.
Ersättning Ersättning utgår enligt regelboken 4 Ersättning. 48(48) Avtalstid Detta avtal träder i kraft efter båda parters undertecknande och gäller tillsvidare. Underskrift Avtalet är upprättat i två likalydande exemplar varav de båda parterna tagit ett exemplar. Beställare 20xx-..-.. Region Östergötland Leverantör 20xx-..-.. Xxxxxxxxxxxxxx...... xxxxxxxxxxxxxxx (Behörig företrädare) Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden... Xxxxxxxxxxxxxxxxx Hälso- och sjukvårdsdirektör
Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 1.1 Utgångspunkt... 2 1.2 Hälso- och sjukvårdslagen HSL 1982: 763... 2 1.3 Hjälpmedel i sitt sammanhang... 2 1.4 Förskrivningsprocessen... 2 2. Hörhjälpmedel... 2 2.1 Region Östergötlands ansvar... 2 2.2 Ansvar för sortimentet... 3 2.3 Personligt förskrivna hjälpmedel... 3 2.4 Arbetstekniska hjälpmedel... 3 3. Förskrivaransvar... 3 3.1 Allmänt... 3 3.2 Förskrivarkompetens... 3 3.3 Förskrivning av hörhjälpmedel... 4 3.4 Uppföljning... 4 3.5 Information till brukare... 4 3.6 Byte av hörhjälpmedel... 4 4. Brukaransvar... 5 4.1 Brukarens ansvar... 5 4.2 Förkomna hjälpmedel/ovarsam hantering... 5 4.3 Ersättningsnivåer... 6 5. Avgifter... 6 5.1 Besöksavgifter... 6 5.2 Avgift vid förskrivning av hörhjälpmedel... 6 5.2.1 Brukaransvar... 6 5.2.2 Installation av slingor... 7 5.2.3 Flytt och montering av tekniska hjälpmedel... 7 6. Vem har rätt att få hörhjälpmedel förskrivna i Östergötland?... 7 6.1 Personer boende i Östergötland... 7 6.2 Personer folkbokförda i annat län... 7 6.3 Utländska personer folkbokförda i Östergötland... 8 6.4 Svenska medborgare bosatta utomlands (utlandssvenskar)... 8 6.5 Utlandssvenskar bosatta och försäkrad i ett EU/EES-land... 8 6.6 Utlandssvenskar bosatta i de nordiska länderna... 8 6.7 Utlandssvenskar bosatta inom utomnordiskt område eller i land där konvention saknas... 8 6.8 Utländska personer som tillfälligt vistas i Sverige... 8 6.9 Utländska personer bosatta i EU/EES-området... 8 6.10 Utländska personer bosatta i de nordiska länderna... 8 6.11 Utländska personer bosatta i Konventionsländer... 8 6.12 Asylsökande utländska personer som söker uppehållstillstånd... 9 6.13 Papperslösa personer som vistas i Östergötland... 9 6.14 Kostnadsersättning för vårdbehövande enligt SFS 2010:1122, 33... 9 Bilaga 1 Upphandlat hörapparatsortiment... 10 Bilaga 2 Öroninsatser... 13 Bilaga 3 Avtrycksmaterial 14 Bilaga 4 Övriga hörhjälpmedel exkl hörapparat... 15 Bilaga 5 Hörapparatbatterier... 16 1
1. Bakgrund 1.1 Utgångspunkt Hälso- och sjukvårdsnämnden inom Region Östergötland har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvårdsinsatser tillgodoses på bästa sätt inom de ekonomiska ramar som landstingsfullmäktige ställer till förfogande. Region Östergötland ska också erbjuda öppen vård åt dem som omfattas av ett annat landstings hälso- och sjukvård. Detta gäller även inom hjälpmedelsområdet. 1.2 Hälso- och sjukvårdslagen HSL 1982: 763 Sjukvårdshuvudmännen, det vill säga Landstingen och Kommunerna, har enligt HSL skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionshinder och därigenom bidra till möjligheten till aktivitet i det dagliga livet. 1.3 Hjälpmedel i sitt sammanhang Hälso- och sjukvårdens uppgift är att erbjuda förebyggande insatser, vård, rehabilitering och habilitering utifrån behov och förväntad nytta. Hjälpmedelsförskrivning är en integrerad del i hälso- och sjukvårdens processer, där hjälpmedlet har som uppgift att kompensera för en persons aktivitetsbegränsningar, att underlätta behandling eller förebygga komplikationer. Hjälpmedelsförskrivning får aldrig utgöra en isolerad insats eller ersätta andra insatser inom hälso- och sjukvården. Den som förskriver hjälpmedel har därför till uppgift att överväga behovet av andra behandlings- och rehabiliteringsåtgärder, som kan förbättra individens funktions- och aktivitetsförmåga, innan hjälpmedel förskrivs. 1.4 Förskrivningsprocessen Förskrivningsprocessen utgår ifrån en helhetssyn på individens situation att behörig personal krävs för bedömning, utprovning, anpassning, träning och utvärdering ett samspel där insatsen av hjälpmedel anpassas till andra åtgärder en prioritering där den enskildes behov och insatsens nytta är vägledande att hjälpmedlet sätts in i rätt tid när behov uppstår eller förändras Förskrivningsprocessen ska kännetecknas av god tillgänglighet säkra produkter hög kompetens och samordnade kostnadseffektiva lösningar systematiskt kvalitetsarbete för att säkerställa effektiv användning av resurser delaktighet 2. Hörhjälpmedel 2.1 Region Östergötlands ansvar Region Östergötlands ansvar avgränsas till den typ av hörhjälpmedel som är individuellt utprovade och/eller kräver särskild kompetens för bedömning och utprovning. Produkterna skall vara nödvändiga ur medicinska, rehabiliterings- eller habiliteringsmässiga aspekter. Vid förskrivning av hörapparat ska brukaren få ett individuellt anpassat och komplett fungerande hörhjälpmedel, vilket innebär att hörtelefon, batteri, slang, hörselgångsinsats, tunn ljudslang, dome och vaxfilter ingår. 2
Hörhjälpmedel som inte kräver bedömning av medicinsk personal för att användas, och som normalt även används av personer utan funktionsnedsättning, ligger utanför Regionens ansvar. Brukaren har ett personligt ansvar för att vid behov införskaffa och bekosta sådana hörhjälpmedel. Även hörhjälpmedel och tillbehör som individen vill ha som extra och som inte är medicinskt motiverade betraktas som egenansvar som bekostas av individen. Extra hörselgångsinsats, streamer och hörapparat att använda som reserv är exempel på egenansvar. 2.2 Ansvar för sortimentet Genom regionalt samarbete upphandlar och ansvarar Region Östergötlands fördjupade hörselrehabilitering för Regionens sortiment av hörhjälpmedel och tillbehör. Beställning av hörhjälpmedel görs via direktkontakt med de leverantörer som Regionen har avtal med. Se bilaga 1-5. 2.3 Personligt förskrivna hörhjälpmedel Personligt förskrivna hjälpmedel är ett lån från Region Östergötland. Region Östergötland svarar för service- och reparationskostnader orsakade av normalt slitage. Service och reparation av förskrivna hörhjälpmedel får endast utföras av de leverantörer som Regionen har avtal med. 2.4 Arbetstekniska hjälpmedel Arbetsgivaren har det grundläggande ansvaret för att arbetsplatsen är lämpligt utformad utifrån arbetsmiljösynpunkt. Att personal har den utrustning/de arbetstekniska hjälpmedel och den utbildning som behövs för att utföra arbetsuppgifter på ett säkert sätt, är därmed arbetsgivarens ansvar. Med arbetstekniska hjälpmedel avses sådan utrustning som krävs för att anställd personal ska kunna utföra sitt arbete på ett så tryggt och säkert sätt som möjligt. (För övrigt se Arbetsmiljölag SFS 1977:1160) Hörhjälpmedel som yrkesverksamma behöver för att klara av arbetslivet definieras som arbetstekniska hjälpmedel och bekostas av arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Patienten kan dessutom få ersättning från Försäkringskassan om hörselnedsättningen är godkänd som arbetsskada, t.ex. orsakad av arbete i bullrig miljö. Ersättningen kan betalas ut vid flera tillfällen och omfattar även batterier och andra tillbehör. Ansökan om ersättning görs med blankett: 5002 Ansökan ersättning från arbetsskadeförsäkringen. När patienten ansöker om ersättning för hörhjälpmedel eller tillbehör måste patienten tillsammans med ansökan skicka in kvitto eller räkningar som visar vilka kostnader patienten har haft. 3. Förskrivaransvar 3.1 Allmänt För att brukare med hörselnedsättning ska få tillgång till hörhjälpmedel krävs en förskrivning. För att förskriva hörhjälpmedel från Region Östergötlands sortiment av hörhjälpmedel krävs utbildning till leg audionom. Hjälpmedelsingenjör, eller motsvarande funktion, kan beviljas förskrivningsrätt begränsad till hörhjälpmedel exklusive hörapparat och kommunikationsförstärkare. 3.2 Förskrivarkompetens Personer med funktionshinder ska möta kompetent personal. För att få förskriva hörhjälpmedel krävs att förskrivaren ska ha kunskap om samt följa de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller. 3
ha kunskap om samt följa Region Östergötlands rutiner avseende hörhjälpmedelsområdet. ha god kännedom om Region Östergötlands sortiment av hörhjälpmedel. delta i fortlöpande utbildningar inom det sortiment man förskriver hjälpmedel ur. genomgå, i förekommande fall, riktade kurser och temadagar. 3.3 Förskrivning av hörhjälpmedel Förskrivaren ska göra en helhetsbedömning utifrån brukarens funktionsnedsättning, hans/hennes medicinska, sociala och psykologiska status. Bedömningen av behovet utgör en del i ett helhetsperspektiv. utreda behovet av hörhjälpmedel samt behov av övriga åtgärder t.ex. medicinska åtgärder eller insatser av den fördjupade hörselrehabiliteringen. planera förskrivning av hörhjälpmedel i samverkan med den enskilde och/eller närstående. Den enskilde och/eller närstående ska få möjlighet att delta i processen och vara delaktig i de val som görs. vid behov anpassa och samordna förskrivning av hörhjälpmedel, innan avslutad hörapparatutprovning, med andra insatser från Region Östergötlands fördjupade hörselrehabilitering. Se regelboken 1.2.3. instruera, träna och informera ge råd och stöd kring produkter/hjälpmedel som betraktas som egenvårdsansvar och inte kan förskrivas som hjälpmedel. (Se 2.1) dokumentera bedömning och förskrivning av hörhjälpmedel enligt Patientdatalagen. 3.4 Uppföljning Uppföljning och utvärdering av förskrivna hörhjälpmedel ska ske efter varje förskrivning. När en förskrivning följts upp och funktion och nytta av hörhjälpmedlet har utvärderats och dokumenterats är det enskilda ärendet att betrakta som avslutat. När ett ärende avslutas ska förskrivaren informera brukaren om att det nu är brukarens ansvar att ta ny kontakt med förskrivare vid förändrade behov. Om uppföljning/åtgärd ska göras av Region Östergötlands fördjupade hörselvård skall en aktiv överrapportering och överenskommelse om uppföljning/- åtgärd göras. Se regelboken 1.2.3. 3.5 Information till brukare I ansvaret för att förskriva hörhjälpmedel ingår också att i samband med förskrivning informera brukare och i förekommande fall anhörig/personal om hjälpmedlets syfte och användningsområde samt ge en beskrivning av hjälpmedlets funktioner, underhåll och brukarens ansvar vart brukaren vänder sig för frågor om reparation och underhåll att man rekommenderas att se över sitt försäkringsskydd vart brukaren vänder sig vid förändrande behov att hjälpmedlet är ett lån av Region Östergötland och ska återlämnas när behovet upphör eller förändras var brukaren kan återlämna hjälpmedel 3.6 Byte av hörhjälpmedel Byte av hörhjälpmedel kan göras om det finns medicinska skäl såsom uppmätt försämrad hörsel, som medför att hörapparatens anpassningsområde är otillräckligt, eller oförmåga att hantera hjälpmedlet. då befintligt hjälpmedel bedömts av Region Östergötlands hörapparatservice som icke lönsamt att reparera. 4
För hörapparater gäller att ny förskrivning kan ske tidigast efter 4 år om inte ovanstående kriterier är uppfyllda. En individuell bedömning av hörapparatens kondition och patientens behov skall alltid göras innan eventuellt byte. Se regelboken 1.3.4. 4. Brukaransvar Som inom hälso- och sjukvården i övrigt har brukaren också ett egenansvar inom hjälpmedelsområdet. Den enskilde har ansvar för sin egenvård, det vill säga att själv ta aktivt ansvar för sin hälsa. När en person får låna ett hörhjälpmedel från Region Östergötland tar han/hon också på sig ett ansvar för detta. Då hjälpmedelsbrukaren inte kan ta det ansvaret, är omyndig eller saknar rättslig kapacitet, övergår ansvaret till god man/vårdnadshavare. 4.1 Brukarens ansvar Vid förändrat hjälpmedelsbehov: ta kontakt med förskrivare om behovet förändras, hörhjälpmedlet behöver anpassas eller inte fungerar som avsett. Reparation och service: ta kontakt med förskrivaren när hörhjälpmedlet är i behov av reparation eller service Förbrukningsmaterial: själv bekosta förbrukningsartiklar till hörhjälpmedlet, till exempel batterier, tunn ljudslang, domer samt vaxfilter. Hörhjälpmedel är personligt förskrivna: inte låna ut, hyra ut, sälja eller på annat sätt avyttra lånade hjälpmedel. 4.2 Förkomna hörhjälpmedel/ovarsam hantering Ersätta Region Östergötland för stulna eller på annat sätt förkomna hörhjälpmedel. Ersätta Region Östergötland för skadade hörhjälpmedel eller hörhjälpmedel som har utsatts för ovarsam hantering/förstörts utöver normal förslitning. Ovarsam hantering kan t.ex. bestå av att hörapparaten har körts i tvättmaskinen, att man trampat på hörapparaten, att en hund har tuggat på hörapparaten eller att den tappats bort. Stulet, skadat eller förkommet hörhjälpmedel: anmäla stöld, förkommet hjälpmedel eller skada på hjälpmedel till förskrivare. Först därefter kan en eventuell ny förskrivning av hjälpmedel göras. Stöld bör även anmälas till polisen. Vid reparation av hörhjälpmedel på grund av ovarsam hantering, som därmed inte omfattas av garantin, betalar brukaren den faktiska reparationskostnaden. Vid borttappad eller trasig hörselgångsinsats på grund av ovarsam hantering, betalar brukaren den faktiska kostnaden för en ny. Hörselgångsinsatser äldre än fyra år debiteras inte. Vid trasigt skal till allt-i-örat-apparater på grund av ovarsam hantering betalar brukaren den faktiska kostnaden. Generellt är användaren ansvarig för hörhjälpmedel som skadats eller förkommit i samband med olycksfall eller vård på t.ex. sjukhus eller äldreboende. Ovanstående riktlinjer gäller även i de fall hörhjälpmedlen är under utprovning. Brukaren skall underteckna låneförbindelse, där det framgår att krav på ersättning vid förlust av hörapparat kan krävas. Region Östergötland rekommenderar brukaren att se över sitt försäkringsskydd. Det är särskilt angeläget när det gäller stöldbegärliga hjälpmedel och hjälpmedel som lätt tappas bort. Hjälpmedel är ur försäkringssynpunkt lös egendom som patienten innehar för privat bruk. 5
4.3 Ersättningsnivåer Om hörhjälpmedlet skadats på grund av ovarsam hantering, eller om hörhjälpmedlet tappats bort och måste ersättas med nytt, gäller följande ersättningsnivåer med utgångspunkt från priset som finns inlagt i Auditbase: 1:a året 100 % av inköpspriset 2:a året 75 % av inköpspriset 3:e året 50 % av inköpspriset 4:e året 25 % av inköpspriset Vid förskrivning av nytt hörhjälpmedel, som ersätter det skadade/förlorade hörhjälpmedlet, debiteras ny egenavgift. 5. Avgifter 5.1 Besöksavgifter Besöksavgift tas ut som för sjukvårdande behandling vid utprovning av hörapparat. För närvarande är avgiften för sjukvårdande behandling 100 kr. Läkarbesök vid Region Östergötlands Öronkliniker, eller hos ÖNH-specialister med avtal med Region Östergötland, är avgiftsbelagda enligt Regionens taxa för patientavgifter vid besök hos specialistläkare. För närvarande är avgiften för ett läkarbesök 300 kr. Region Östergötland svarar för service av utlämnade hörapparater. Avgift tas ut med 100 kr per servicetillfälle. Service berättigar inte till notering i högkostnadskort. 5.2 Avgift vid förskrivning av hörhjälpmedel För hörapparat, slingpaket och väckarklocka debiteras egenavgift med 500 kr per hörhjälpmedel. Egenavgiften berättigar inte till notering i högkostnadskort. Någon övre gräns för hörhjäpmedlets kostnad finns inte. Avgift tas inte ut om brukaren efter utprovning inte får något hörhjälpmedel. Brukare som behöver/önskar en hörapparat för vartdera örat har rätt till detta. För förskrivning av kuddhögtalare (ottokudde), FM-system och varseblivningssystem skall brukaren hänvisas till den fördjupade hörselrehabiliteringen. FM-system förskrivs som regel enbart som skolhjälpmedel. Brukare med tonmedelvärde 60 db HL på bästa örat (mätt vid fyra frekvenser 500, 1 000, 2 000 och 4 000 Hz) debiteras endast avgift för hörapparat. Övriga hörhjälpmedel förskrivs utan avgift. Hörhjälpmedlet/hörhjälpmedlen förskrivs som ett lån till brukaren och ska återlämnas när behovet upphör. Egenavgiften återbetalas ej när hjälpmedlet återlämnas. 5.2.1 Brukaransvar Vid önskemål om extra hörselgångsinsats som inte är medicinskt motiverad betalar brukaren den faktiska kostnaden. Se 2.1. Om stenar eller annan utsmyckning önskas i hörselgångsinsatsen betalar brukaren den faktiska kostnaden. Förbrukningsartiklar utöver de som ingår vid förskrivningstillfället bekostas av brukaren. 6
Streamer, fjärrkontroll, externa mikrofoner o dyl. bekostas av brukaren. Fjärrkontroll som av medicinska skäl, t.ex. handhavandeproblem, förskrivs tillsammans med hörapparat debiteras ej. Brukare, som enligt dokumentation i journalen, aktivt avböjt telespole vid utprovningstillfället och som sedan vill komplettera med sådan får själv stå för kostnaden. Detta för att understryka vikten av telespoleanvändande. 5.2.2 Installation av slingor I normalfallet är installation av slinga brukarens ansvar och bekostas av brukaren. Om förskrivare bedömt att särskilda medicinska eller psykosociala skäl föreligger, kan avgiftsfri installation av slinga beställas från Region Östergötlands fördjupade hörselrehabilitering. 5.2.3 Flytt och montering av fast installerade hörhjälpmedel Brukare som flyttar från Region Östergötland och tar med sig förskrivna hjälpmedel kontaktar själv den nya vårdgivaren för uppmontering. För flyttning av fast installerade hjälpmedel inom länet debiteras avgift med 1 250 kr per hjälpmedel. Om flera hjälpmedel flyttas samtidigt tas aldrig avgift ut för mer än tre hjälpmedel per flyttillfälle, d.v.s. maxkostnad är 3 750 kr (avgiftshandboken 2.1.7.6). 6. Vem har rätt att få hörhjälpmedel förskrivna i Östergötland? För mer detaljerad information kring regelverk avseende kostnader/avgifter för hjälpmedel till samtliga persongrupper som inte är folkbokförda i Östergötland; se Region Östergötlands Avgiftshandbok. 6.1 Personer boende i Östergötland Som folkbokförd i Östergötland är man berättigad till hjälpmedel. Landstinget ska erbjuda dem som är bosatta inom landstinget eller som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas där bl.a. hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning (hälso- och sjukvårdslagen 3 b ). Landstinget ska ge den enskilde möjlighet att välja hjälpmedel enligt vad som anges i 7 kap. 2 patientlagen (2014:821. 6.2 Personer folkbokförda i annat län Nedanstående gäller enligt riksavtal för utomlänsvård med giltighet från 1 januari 2015. Ett hemlandsting ersätter ett vårdlandsting som förskriver och utlämnar hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. De hjälpmedel som fordrar avancerad service och underhåll ska förskrivas av hemlandstinget. Detta gäller även de hjälpmedel som kräver installation, som måste anpassa med hänsyn till berörd persons bostadsförhållanden eller vardagliga miljö i övrigt. I de fall hjälpmedel, inklusive tillbehör, till en utomlänspatient beräknas överstiga 10 000 kr ska förskrivningen ske i samråd med hemlandstinget. Oavsett värdet på hjälpmedel ägs de av hemlandstinget. 7
6.3 Utländska personer folkbokförda i Östergötland Samma regler gäller som för svenskar bosatta i Östergötland. 6.4 Svenska medborgare bosatta utomlands (utlandssvenskar) Svensk medborgare, som förväntas vara bosatt i annat land längre tid än ett år, ska inte vara folkbokförd i Sverige. Hörhjälpmedel för icke-akuta behov ska sökas i bosättningslandet. 6.5 Utlandssvenskar bosatta och försäkrad i ett EU/EES-land Hörhjälpmedel kan förskrivas för tillfälligt bruk vid akut behov eller vid nödvändig vård. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med uppgifter om patientens namn och bostadsadress samt kopia på EU-kortet till Försäkringskassan, som ersätter kostnaden. Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. 6.6 Utlandssvenskar bosatta i de nordiska länderna behöver inte visa upp EU-kort. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med uppgifter om patientens namn och bostadsadress till Försäkringskassan, som ersätter kostnaden. Förskrivna hörhjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. 6.7 Utlandssvenskar bosatta inom utomnordiskt område eller i land där konvention saknas Hörhjälpmedel endast för akut behov kan förskrivas och bekostas av det landsting som svarar för vården. Förskrivna hörhjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. 6.8 Utländska personer som tillfälligt vistas i Sverige För alla utländska personer som tillfälligt vistas i Sverige, gäller att hörhjälpmedel för ickeakuta behov ska sökas i hemlandet. 6.9 Utländska personer bosatta i EU/EES-området Hörhälpmedel kan förskrivas för tillfälligt bruk vid akut behov eller vid nödvändig vård. För att styrka sin rätt till nödvändig vård ska ett EU-kort (eller provisoriskt intyg om EU-kort) visas upp. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med en kopia av EU-kort eller intyg till Försäkringskassan, som ersätter kostnaden. Förskrivna hörhjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. Saknas EU-kort kan kostnadsansvarig enhet begära att personen betalar kontant eller mot faktura. Den vårdsökande bör i dessa fall underrättas om möjligheten att få ersättning för sina utlägg från sin motsvarighet till vår Försäkringskassa i sitt EU-hemland. 6.10 Utländska personer bosatta i de nordiska länderna behöver inte visa upp EU-kort. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med uppgifter om patientens namn och bostads-adress till Försäkringskassan. Förskrivna hörhjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. 6.11 Utländska personer bosatta i Konventionsländer Personer från länder som Sverige har sjukvårdskonventioner eller sjukvårdsavtal med har rätt till akut vård och hjälpmedel för akut behov. (Avseende hjälpmedel är det för närvarande Algeriet, Australien och delstaten Quebec i Kanada som är sådana konventionsländer). 8
För att styrka sin rätt till akut vård ska pass eller Försäkringsintyg från hemlandet visas upp. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med en kopia av patientens ID-handling (pass eller Försäkringsintyg) till Försäkringskassan, som ersätter kostnaderna. Förskrivna hörhjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. 6.12 Asylsökande - utländska personer som söker uppehållstillstånd Personer som fyllt 18 år har rätt att få akut vård och vård som inte kan anstå samt rätt att få nödvändiga hjälpmedel. Det vill säga att hörhjälpmedel som är helt nödvändiga för att kunna klara den dagliga livsföringen kan förskrivas. Barn under 18 år har i dessa fall samma rätt till vård och hörhjälpmedel som barn folkbokförda i länet, rutin; se Region Östergötlands hemsida. LMA-kortet som styrker att patienten är registrerad som asylsökande hos Migrationsverket, ska alltid visas upp och giltighetstiden måste kontrolleras. Den asylsökandes LMA-nummer skall uppges. Region Östergötlands åtagande gäller fram till och med när den asylsökande fått beslut om permanent uppehållstillstånd och blir folkbokförd alternativt får ett avvisningsbeslut. Vid avvisningsbeslut ska förskrivna hjälpmedel återlämnas. Folkbokförda med permanent uppehållstillstånd har tillgång till samma hälso- och sjukvård som övriga östgötar. Hörhjälpmedlen ska återlämnas senast då brukaren lämnar länet. Kostnadsansvarig enhet fakturerar Patientkontoret, Asylsjukvården i Linköping motsvarande hela kostnaden för hjälpmedlen med avdrag för egenavgiften 500 kronor. 6.13 Personer som vistas i Östergötland utan erforderligt tillstånd (papperslösa) Personer som vistas i Östergötland utan erforderligt tillstånd (papperslösa) som har fyllt 18 år har rätt till omedelbar vård samt rätt att få hjälpmedel förskrivna för akut behov. Barn under 18 år som vistas i länet utan erforderligt tillstånd (papperslösa) har samma rätt till vård och hjälpmedel som barn folkbokförda i länet. För vård samt hörhjälpmedel är papperslösa personer som har fyllt 18 år själva betalningsskyldiga. Hörhjälpmedlen ska återlämnas senast då brukaren lämnar länet. Personer som i dagligt tal kallas för papperslösa är bland annat: personer som har sökt asyl i Sverige, fått avslag på ansökan, men ändå valt att stanna i landet. Dessa kallas ofta för gömda personer. personer som har kommit till Sverige utan att söka asyl, men som ändå vistas i landet för att till exempel arbeta svart. personer som har kommit till Sverige legalt och som söker vård utan att uppge sin riktiga identitet. För papperslösa barn fakturerar kostnadsansvarig enhet Patientkontoret, Asylsjukvården i Linköping motsvarande hela kostnaden för hjälpmedlen. 6.14 Kostnadsersättning för vårdbehövande enligt SFS 2010:1122, 33 Staten ersätter Region Östergötlands kostnader för vård, läkemedel och hörhjälpmedel under vissa förutsättningar för skyddsbehövande/tidigare asylsökande som har fått uppehållstillstånd i Sverige och som vid tiden för uppehållstillstånd har sjukdom/- funktionshinder som kräver varaktig vård minst tre år. Det gäller folkbokförda icke-svenska medborgare. En förutsättning är att sammanlagda kostnader för vård, läkemedel, tolk och hjälpmedel uppgår till minst 60 000 kr per brukare och år. Dessa individer har samma rättigheter till hjälpmedel som övriga folkbokförda i länet; se kap 6.1. Är ett nytt sådant ärende aktuellt kontaktar förskrivaren Internationella medicinska programmet vid US (IMP) och lämnar uppgifter i ärendet. Ansökan görs av IMP till Migrationsverket. Första ansökan ska göras inom tre år från kommunplaceringsdatum. 9
Bilaga 1 Upphandlat hörapparatsortiment 10
11
12
Bilaga 2 Öroninsatser Öroninsatser Widex Hörselteamet Otolab AB BC Studios AB Produkt Hårt Produktnamn Hårt Produktnamn Hårt Produktnamn Hårt allergivänligt material allergivänligt material Pris/st allergivänligt material Pris/st allergivänligt material Pris/st Skal Fotoplast 175 kr polyjet 170 kr Skal 160 kr Halvskal Fotoplast 175 kr polyjet 170 kr 1/2 Skal 180 kr Siluett Fotoplast 175 kr polyjet 170 kr Siluett 160 kr Hörselgångsinsats (kort/lång vinge) Fotoplast 175 kr polyjet 170 kr Hg 180 kr Utsmyckning hårt Utsmyckning hårt Utsmyckning hårt Produkt allergivänligt material Pris/st allergivänligt material Pris/st allergivänligt material Pris/st Utsmyckning 1-5 stenar inkl montering 100 kr Stenar 10 kr Stenar 1-5st 20 kr Utsmyckning glitter inkl montering 100 kr Glitter 40 kr Glitter 20 kr Utsmyckning bild inkl montering 100 kr Bild 40 kr Bild 20 kr Infärgad insats 100 kr Färg 40 kr Färg 20 kr Produkt Mjukt allergivänligt material Produktnamn Mjukt allergivänligt material Pris/st Produktnamn Mjukt allergivänligt material Pris/st Produktnamn Mjukt allergivänligt material Pris/st Skal Silikon 350 kr SO-mjuk 170 kr Skal mjuk 240 kr Halvskal Silikon 350 kr SO-mjuk 170 kr 1/2 Skal mjuk 190 kr Hörselgångsinsats (kort/lång vinge) Silikon 350 kr SO-mjuk 170 kr Hg mjuk 180 kr Produkt Tillbehör Pris/st Tillbehör Pris/st Tillbehör Pris/st Standardslang 50 m 300 kr Slang 260 kr PVC50 500 kr Färgad slang 1 m 04621 Blå, 04611 Röd, 04651 Svart 20 kr Slang färgad 45 kr PVCF1 40 kr Stenar 10 st (samma pris oavsett färg) 30 kr Stenar 40 kr STEN10 200 kr Oticon knä glas 20 st 180 kr Oticon glas 200 kr Oticon20 150 kr Oticon knä mjölkvitt 20 st 180 kr Oticon mjuk 180 kr Oticon20-M 150 kr Oticon knä barn 20st 180 kr Oticon barn 200 kr Barn20 150 kr Lim Sekundenkleber 100 kr Lim 300 kr LIM 150 kr Produkt Akutbeställning Pris/st Akutbeställning Pris/st Akutbeställning Pris/st Kostnad akut beställning öroninsatser 200 kr 0 kr 100 kr 13
Bilaga 3 Avtrycksmaterial Widex Avtrycksmasa Produkt Pris per kg Avtrycksmassa 1(A+B) 35 shore Otoform A/K 275 kr Avtrycksmassa 2 (A+B) 25 shore Otoform A/K soft 275 kr Avtrycksmassa 3 (A+B) avsedd för avtryckspistol Otoform A/soft (Artnr: 320) 661 kr Tillbehör Produkt Pris Spruta 1 manuell blandning stor öppning Avtrycksspruta Watic, kort 25 kr Spruta 2 manuell blandning liten öppning (CIC) Avtryckspistol Kanyl Ø 4.2 mm avsedd för avtryckspistol Avtrycksspruta Widex, lång Blandningspistol för 48ml dubbeltuber Blandningskanyler ø 5,4mm (100/fp) f. 48ml 25 kr 400 kr 320 kr Blandplatta Blandningsplatta, stor 70 kr Spatel Spatel med plasthandtag stor 140 kr Pads liten 100 st Pads medium 100 st Pads stor 100 st Avtryckspads gula CIC (100/burk) Avtryckspads röda (100/burk) Avtryckspads Large, 24 st 100 kr 100 kr 180 kr 14
Bilaga 4 Prislista hörhjälpmedel exkl. hörapparater Avtalsprodukter, primär hörselrehabilitering, en del av avtalet LJ 2012/199, t.o.m. 2016-02-14 Pos Grupp Benämning Antagen leverantör 4 Hörselslinga Slingpaket AB portabel inkl slingförstärkare, Transistor stolslinga, batterieliminator och scartanslutning 5 Hörselslinga Stolslinga AB portabel Transistor 6 Hörselslinga DA-omvandlare AB portabel 7 Kommunikationsförstärkare 8 Kommunikationsförstärkare 9 Kommunikations förstärkare Kommunikationsförstärkare inkl hörlurar och halsband/clips Hörlur Halsband/clips Transistor AB Transistor AB Transistor AB Transistor Antagen produkt AutoMini Time Delay Artikelnummer Pris 200 21 82 524,00 Stolslinga 200 20 45 20,00 D/A converter Favorit svart 200 22 35 250 200 21 50 437,00 Hörlur 200 60 20 50,00 Halsband 200 20 98 10,00 Avtalsprodukter, primär hörselrehabilitering, enligt leverantörernas övriga prislista med avseende på avtalet LJ 2012/199 t.o.m. 2016-02-14 Pos Grupp Benämning Leverantör Antagen produkt Artikelnummer Pris 1 Väckningshjälpmedel Väckningshjälpmedel med Bellman & Symfon Alarm Clock classic BE-1350 612,00 5 Väckningshjälpmedel 2 Väckningshjälpmedel sängvibrator Väckningshjälpmedel med sängvibrator 3 Väckningshjälpmedel Väckningshjälpmedel med sängvibrator 4 Väckningshjälpmedel Väckningshjälpmedel med sängvibrator Reseväckarur med inbyggd vibrator Bellman & Symfon Bo Edin AB Bo Edin AB Alarm Clock pro BE-1370 875,00 Sonic Boom SB200 digital Sonic Boom SBA475 analog 353020 356,00 353012 386,00 Bo Edin AB TCL 210 353210 300,00 15
Bilaga 5 Hörapparatbatterier Avtal UC-2013-225, Hörapparatbatterier 2014-11-15 2015-11-14 Pos Grupp Benämning Leverantör Antagen produkt Artikelnummer Pris 1 Hörapparatbatteri Storlek 10 Comfort Audio AB Batteries p10 6-pack F00292 22,80 2 Hörapparatbatteri Storlek 13 Comfort Audio AB Batteries p13 6-pack F00293 22,80 3 Hörapparatbatteri Storlek 312 Comfort Audio AB Batteries p312 6-pack F00294 22,80 4 Hörapparatbatteri Storlek 675 Comfort Audio AB Batteries p675 6-pack F00295 25,20 5 Hörapparatbatteri Implantat batterier 675 Comfort Audio AB Batteries p675 Imp PLUS 6-pack F00296 42,60 Avtalsnummer, UC-2013-225, ska anges vid beställning 16
17
Hörselvården ANAMNESBLAD Personnr Namn Adress Bilaga 2 Datum E-post Tele hem Tele arb. Admin. data Remiss Söker själv Söker via anhörig Anamnes Hur länge har patienten märkt en hörselnedsättning? Snabb debut eller långsam utveckling? Hörselnedsättning i släkten? Tidigare öronsjukdomar eller hörselgångseksem/klåda? Tidigare vård vid öron-/hörselklinik? Bullerexponering, arbete/fritid/militärtjänst? Tinnitus, duration, karaktär, svårighetsgrad, ensidig eller dubbelsidig? Yrsel-/balansproblem? Kontakt med Landstingets syncentral? Andra funktionshinder, så som ex reumatism eller rörelsehinder? Behandling för annan sjukdom, mediciner? I vilka situationer har patienten svårt att höra? Status Öronstatus höger öra: vänster öra: Åtgärd Åtgärdsförslag av undersökande audionom: Mål Patientens önskemål om åtgärd: JA NEJ Patienten har remitterats för läkarbedömning Ansvarig audionom Reviderad 2013-04-25
Utfärdande enhet: Vårdhygien Östergötland Framtagen av: Vårdhygien samt länets chefläkare Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram Senast reviderad: 2010-12-21 Diarienummer: MC-2007-00059 Sidnr. 1 (5) Bilaga 3 Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010) och gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland. Ansvaret för att dessa hygienregler efterföljs åligger respektive klinikledning. Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa hygienregler är möjliga att följa åvilar enligt arbetsmiljölagen arbetsledningen på alla nivåer. Landstinget i Östergötland förbinder sig att tillhandahålla arbets- och skyddskläder, lättillgängligt handdesinfektionsmedel, väggklockor med sekundvisare, värdefack och klädskåp för alla anställda, så att dessa hygienregler blir möjliga att genomföra. Den anställdas ansvar Den anställda är enligt arbetsmiljölagen skyldig att följa gällande föreskrifter samt använda den personliga skyddsutrustning som behövs. Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är på grund av sjukdom, ålder eller behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater. Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i vården. Alla som arbetar i vården ska känna till och följa basala hygienrutiner. Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m.; SOSFS 2007:19 (M) ska följas http://www.sos.se/sosfs/2007_19/2007_19.htm Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska gälla överallt där vård och omsorg bedrivs. Syftet är att förhindra smitta från patient till personal och från personal till patient (direkt kontaktsmitta) mellan patienter, via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta) I basala hygienrutiner ingår: handhygien, dvs. alltid handdesinfektion och ibland handtvätt ibland handskar skyddskläder: plastförkläde eller skyddsrock ibland stänkskydd: visir eller skyddsglasögon och munskydd.
Utfärdande enhet: Vårdhygien Östergötland Framtagen av: Vårdhygien samt länets chefläkare Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram Senast reviderad: 2010-12-21 Diarienummer: MC-2007-00059 Sidnr. 2 (5) Bilaga 3 Arbetsdräkt Arbetsdräkt ska vara kortärmad vid patientnära vårdarbete. Arbetsdräkten är som regel byxor + skjorta/blus/klänning och tillhandahålls av arbetsgivaren. Kombination av arbetskläder och privata kläder är inte tillåtet förutom underkläder, strumpor, skor och huvudduk. Kortärmad ren tröja/skjorta får användas under arbetsdräkten. Arbetsdräkten får endast användas på arbetsplatsen och för ärende inom sjukhusområdet. Arbetsdräkten ska bytas regelbundet, helst dagligen, samt omgående då den blivit våt eller synligt förorenad. Arbetsdräkten ska tvättas i kvalitetssäkrad tvättprocess vilket ansvaras av arbetsgivaren. Frysplagg/värmejackor ska inte användas i patientnära vårdarbete. Administrativt arbete Vid oklarheter i avgränsning mellan patientnära vårdarbete och administrativt arbete, avgör verksamhetschefen i samråd med Vårdhygieniska enheten vilka funktioner inom det egna verksamhetsområdet som har rent administrativt arbete. Grundtanken är att alla som vistas på enheter/i rum där vård bedrivs ska bära arbetsdräkt. Skyddskläder Engångs plastförkläde eller skyddsrock ska användas för att skydda arbetsdräkten vid patientnära vårdarbete exempelvis sängbäddning, personlig omvårdnad, invasiva undersökningar och behandlingar samt hantering av smutsiga föremål och när det finns risk för kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Vid arbete där du riskerar att bli våt, använd plastförkläde eller skyddsrock av vätskeavvisande/vätsketätt material. Plastförklädet är patientbundet och engångs. Skyddsrocken är patientbunden. Den ska bytas dagligen och då den blivit synligt smutsig eller fuktig. Stänkskydd Använd visir eller skyddsglasögon och munskydd som stänkskydd vid arbete som medför risk för stänk mot ansiktet. Smycken Ringar, armband och armbandsur får inte användas i samband med vårdarbete. De samlar bakterier och förhindrar god handhygien. De kan även skada patienten. Örhängen och andra smycken i piercade hål kan användas om de inte hänger ner i arbetsfältet. Piercing är en risk för kontaktsmitta via händerna om hålet är infekterat, men utgör ingen påvisad smittrisk om hålet är läkt. Kontakta arbetsledaren för bedömning. Vid hantering av livsmedel gäller EG-förordning nr 852/2004, bilaga 2, kap 8, p. och 2. se Vägledning hygien, sidan 22, 5.7.8 www.slv.se
Utfärdande enhet: Vårdhygien Östergötland Framtagen av: Vårdhygien samt länets chefläkare Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram Senast reviderad: 2010-12-21 Diarienummer: MC-2007-00059 Sidnr. 3 (5) Bilaga 3 Hår och skägg Långt hår och skägg ska fästas upp då du arbetar i vården. Håret kan vara en smittväg för indirekt kontaktsmitta. Om du använder huvudduk ska den fästas upp/vara instoppad och bytas regelbundet, helst dagligen, samt omgående då den blivit våt eller synligt förorenad. På vissa arbetsplatser som storkök, operationssal, sterilcentral krävs hårskydd. Handhygien Håll naglarna korta och använd inte nagellack, lösnaglar eller annat konstmaterial. Långa vassa naglar riskerar att orsaka hål i handskar och nagellack kan dölja smuts. Använd vid behov handbalsam för att förebygga torra och nariga händer. Handbalsam används i samband med längre raster, eller på fritiden efter arbetspassets slut. Handdesinfektion Desinfektera händerna (vid behov även underarmar) med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före patientnära vårdarbete (vård/undersökning/behandling) och före rent arbete, även om handskar används. Desinfektera händerna (vid behov även underarmar) efter patientnära vårdarbete, efter smutsigt arbete och efter användning av handskar. Händerna måste alltid vara helt torra innan handdesinfektion utförs. Kupa handen och fyll den med handdesinfektionsmedel. Gnid in medlet överallt på händerna. Börja med fingertopparna, mellan fingrarna och i tumgreppet. Avsluta med handleder och v.b underarmar. Fortsätt gnida tills alkoholen har dunstat och huden åter känns torr. (se instruktioner sist i dokumentet) Handdesinfektionsmedel utan förtjockningsmedel rekommenderas eftersom gelen lämnar en hinna på händerna, som måste sköljas bort med vatten efter ca 5 desinfektioner. Handtvätt Handtvätt med flytande tvål (inkl. noggrann torkning med rent papper) ska föregå handdesinfektion, om händerna är smutsiga så det syns eller känns samt efter vård av patienter med infektiös diarré. Infekterade sår hos personal Personal med infekterade sår på fingrar (inkl nagelband), hud eller händer får inte delta i vårdarbete med patientkontakt. Rapportera alltid till arbetsledningen. Återgång till arbetet tillåts först sedan klinisk utläkning konstaterats. Handskar förhindrar inte smittspridning från infekterade sår på händerna. Ortoser eller motsvarande (t.ex. kompressionsförband) på händer och underarmar förhindrar effektiv handdesinfektion och ska därför inte användas vid patientnära vårdarbete.
Utfärdande enhet: Vårdhygien Östergötland Framtagen av: Vårdhygien samt länets chefläkare Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram Senast reviderad: 2010-12-21 Diarienummer: MC-2007-00059 Sidnr. 4 (5) Bilaga 3 Handskar Använd alltid handskar vid kontakt med urin, avföring, blod, sår och sekret. Kasta handskarna direkt efter användning. Desinfektera händerna efteråt. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som den obehandskade handen. Byt handskar mellan patienterna och mellan olika arbetsmoment. Välj rätt handske för det arbete du utför och de kemikalier du arbetar med. Händerna ska inte utsättas för handskar under längre tid och oftare än nödvändigt, eftersom risken för kontakteksem då ökar. Ur allergisynpunkt är handskar av plast att föredra. När naturgummi/latexhandskar används ska de vara av god kvalitet och ha låga halter av allergiframkallande ämnen. Operationshandskar och undersökningshandskar ska vara opudrade. Handskar har begränsad hållbarhet och ska förvaras svalt. Läs på förpackningen. För mer information om handskar läs PM: Handskar: http://lisa.lio.se/templates/liodoc.aspx?id=35707
Bilaga 3
Bilaga 4 Vårdval i Östergötland Blankett för auktorisationsansökan för Primär hörselhabilitering Leverantörsuppgifter Komplett företagsnamn: Adress: Postnummer: Postadress: Org.nummer: Firmatecknare: Bankgironummer: Kontaktperson: Telefon: Mobiltelefon: E-postadress: Enhet som ansökan avser Namn: Besöksadress: Postnummer: Postadress: Enhetens kontaktperson: Telefon: Mobiltelefon: E-postadress: Försäkran att Leverantören i nuläget uppfyller kraven i regelboken och accepterar regelboken i alla dess delar (Om svar uppfylls inte lämnas skall leverantören bifoga en skriftlig redogörelse för när och hur kravet beräknas kunna uppfyllas). Observera att nedanstående skall-krav är en summering med utgångspunkt från regelbokens rubriker. Vid läsning och ifyllnad nedan förutsätts således parallell läsning av aktuell del av regelboken för korrekt innebörd av respektive mening. Under avsnittet Auktorisation i nedanstående blankett är vissa krav markerade med *. Dessa krav berör endast privata leverantörer.
Bilaga 4 Uppdrag primär hörselrehabilitering uppfylls (kapitel 1 i Regelboken), vilket innebär att Leverantören: Skall erbjuda primär hörselrehabilitering till patienter enligt uppdrag beskrivet i Regelboken (Kapitel 1). Skall följa kraven beträffande mål, målgrupp och omfattning (kapitel 1, punkt 1.2) Skall erbjuda minst den tillgänglighet som fastställs i regelboken (kapitel 1, punkt 1.3.6) Uppfylls Uppfylls inte Svar/kommentar/hänvisning till annat dokument Skall följa kraven beträffande beskrivning av vårdtjänsten (kapitel 1, punkt 1.3) Skall erbjuda samverkan i enlighet med regelbokens krav (kapitel 1, punkt 1.4) Skall följa kraven beträffande specifika krav på kvalitetsarbete (kapitel 1, punkt 1.5) Skall följa kraven beträffande specifika krav på forskning (kapitel 1, punkt 1.6) Skall erbjuda en verksamhet med den kompetens som fastställs i regelboken (kapitel 1, punkt 1.7) Skall redogöra för hur mätningar skall kvalitetssäkras. Beskrivning skall ges av hur säkerhetsarbetet avses utföras. Leverantören skall även redogöra för vilken utrustning som skall användas (Kapitel 1, punkt 1.3.7). Skall ha minst två anställda legitimerade audionomer. Av verksamma audionomer skall minst en av dessa ha minst två års erfarenhet. (punkt 1.7) Uppgifter som styrker detta skall bifogas ansökan. Skall ha en legitimerad audionom med kompetens att handleda audionom studerande på mottagningen (punkt 1.7) Uppgifter som styrker detta skall bifogas Bifogas ansökan Hälso- och sjukvårdens generella villkor uppfylls (kapitel 2 i Regelboken), vilket innebär att Leverantören: Skall erbjuda patientfokuserad, tillgänglig och likvärdig vård som präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt och av sjukdomsförebyggande insatser. Uppfylls Uppfylls inte Svar/kommentar/hänvisning till annat dokument
Bilaga 4 Hälso- och sjukvårdens generella villkor uppfylls (kapitel 2 i Regelboken), vilket innebär att Leverantören: Skall informera sig om och följa gällande konventioner, lagar, andra författningar samt Landstingets egna riktlinjer och policys Skall följa kraven beträffande tillgänglighet och vårdgaranti Uppfylls Uppfylls inte Svar/kommentar/hänvisning till annat dokument Skall följa kraven beträffande patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete Skall följa kraven beträffande samverkan Skall följa kraven beträffande språk och tolk Skall följa kraven gentemot Patientnämnden Skall följa kraven beträffande lokaler och utrustning Skall följa kraven beträffande sjukresor Skall erbjuda vård på mest effektiva omhändertagandenivå Skall följa kraven beträffande uppföljning Skall följa kraven beträffande revision Skall följa kraven beträffande utvecklings- och kvalitetsarbete Skall följa kraven beträffande informationsmöten och samråd Skall följa kraven beträffande hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial Skall följa kraven beträffande forskning och utveckling Skall följa kraven beträffande utbildning Skall följa kraven beträffande personal och ledning Skall följa kraven beträffande kollektivavtal Skall följa kraven beträffande meddelarfrihet och allmänhetens insyn Skall följa kraven beträffande miljö Skall följa kraven beträffande krisberedskap
Bilaga 4 Uppföljningsvillkoren accepteras (kapitel 3 i Regelboken) Ersättningsvillkoren accepteras (kap 4 i Regelboken) Kraven för IT accepteras och uppfylls (kap 5 i Regelboken) Accepteras Accepteras inte Svar/kommentar/hänvisning till annat dokument Allmänna villkor accepteras och uppfylls (kapitel 6 i Regelboken) Reglerna för auktorisation accepteras (kap 7 i Regelboken), vilket bl a innebär att Leverantören: Skall lämna en separat auktorisationsansökan för varje hörselmottagning Skall lämna kompletterande upplysningar om landstinget så begär Skall lämna fullständigt ifylld blankett för auktorisationsansökan för primär hörselrehabilitering Skall till ansökan bifoga beskrivning av hur verksamheten ska bedrivas samt med vilka kompetenser, för att uppfylla de av Landstinget ställda kraven i Regelboken Skall till ansökan bifoga CV för verksamhetschef/vd och medicinskt ansvarig * Registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket) * Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV 4820, ifylld av Skatteverket * F-skattsedel och registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket, om företaget är under bildande Bifogas ansökan Svar/kommentar/hänvisning till annat dokument * En referens som styrker leverantörens förmåga att utföra tjänsten
Bilaga 4 * Skall på begäran redovisa årsredovisning/bokslut (gäller Leverantör som har skyldighet att upprätta sådant) alternativt * Skall på i Regelboken angivet sätt visa att företaget har en stabil ekonomisk bas (gäller Leverantör som inte har skyldighet att upprätta årsredovisning/bokslut och Leverantör som har ett nystartat företag eller företag under bildande) *För utländsk leverantör skall motsvarande dokumentation lämnas som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar Accepteras Accepteras inte Svar/kommentar/hänvisning till annat dokument Avtalets innehåll accepteras (kap 8 i Regelboken) Datum: Leverantörens underskrift:..., Namnförtydligande: Titel: Telefon: Mobiltelefon: E-postdress:
1 (12) Ledningsstaben Charlotte Sand/Christoffer Martinelle 2014-11-18 Verksamhetsberättelse avseende Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning 2014 Beredningen för behovsstyrnings uppdrag Enligt landstingets reglemente och hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan har beredningen för behovsstyrning under 2014 haft följande huvuduppgifter: Att bereda frågor som rör arbetet med underlag inför behovsanalyser och uppföljning ur ett behovsperspektiv. Detta innebär att bevaka HSN:s behov av uppföljning och ha en roll att stärka kunskapsstyrningen. Nationella riktlinjer och det regionala samarbetet är två naturliga områden att bevaka. Att samordna arbetet för hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog. Ledamöter Beredningen för behovsstyrning har elva ledamöter som under 2014 varit: Nicklas Andersson (S) Camilla Bahto (V) t.o.m. 2014-04-30 Eva Cox (M) Malin Ekholm (VL) Catarina Engström (MP), vice ordförande Christina Hasselrot (S) Kaisa Karro (S) Per Larsson (KD), ordförande Torolf Nilzén (M) Christer Nyström (FP) Ulla Ordell (M) Malin Östh (V) fr.o.m. 2014-05-01
2 (12) Ledningsstaben Charlotte Sand/Christoffer Martinelle 2014-11-18 Tjänstemannastöd Beredningen för behovsstyrning har under 2014 haft följande tjänstemannastöd: Charlotte Sand, hälso- och sjukvårdsstrateg, Landstingets ledningsstab Monica Ulriksson, hälso- och sjukvårdsstrateg, Landstingets ledningsstab Möten under 2014 Beredningen för behovsstyrning har under året haft tio sammanträden. Ett av dessa var tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog. Minnesanteckningar från beredningens möten finns utlagda på landstingets webbsida: www.lio.se Beredningen för behovsstyrnings presidium har under 2014 haft elva möten. Två av dessa möten var tillsammans med presidierna för hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog. Politisk samordning av behovsanalyser Beredningen för behovsstyrning har under 2014 haft ansvaret att politiskt samordna arbetet med fyra behovsanalyser: Missbruk och beroendevård Egenvård Asylsökande/nyanlända Munhälsa för sköra äldre Beredningen har fortlöpande under året följt arbetet med de fyra behovsanalyserna genom dialog med ansvariga tjänstemän för framtagandet av behovsanalyserna och med presidierna för respektive brukardialogberedning. Beredningen har kunnat lämna synpunkter, ställa frågor och ge vägledning kring vissa avgränsningar som gjorts i uppdrag, allt efter behov. Slutredovisningen av behovsanalyserna gjordes till hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsstyrelsen och dess beredningar, kommunföreträdare från Läns-SLAKO samt verksamhetsföreträdare från landstinget och länets kommuner vid kunskapssammanträde den 29 oktober 2014. Beredningen har utarbetat ett gemensamt förslag till nya områden för behovsanalyser och därmed aktivt medverkat i beredningen av hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan för 2015.
3 (12) Ledningsstaben Charlotte Sand/Christoffer Martinelle 2014-11-18 Politisk samordning av beredningarna för brukardialog Beredningen för behovsstyrning har politiskt samordnat de fem beredningarna för brukardialog i deras arbete och fört en kontinuerlig dialog med dessa, såväl vad avser de specifika uppdragen, som på ett mer övergripande plan. De områden som beredningarna haft till uppdrag att arbeta med är: Missbruk och beroendevård Egenvård Asylsökande/nyanlända Munhälsa för sköra äldre ehälsa och nya kommunikationsvägar medborgardialog om kommunikation och information I januari 2014 arrangerades en gemensam uppstarts- och planeringsdag för beredningarna för brukardialog och beredningen för behovsstyrning. Temat workshopen var Intervjuteknik och analys av intervjumaterial. Inbjuden föreläsare var Karin Osvaldsson, universitetslektor, Tema Barn, Linköpings universitet. Presidiet för beredningen för behovsstyrning har vid två tillfällen under 2014, ett under våren och ett under hösten, haft särskilda möten med presidierna för brukardialogberedningarna. Syftet med dessa tillfällen har främst varit att ge presidierna möjlighet till dialog och erfarenhetsutbyte. Uppföljningar Beredningen har uppgiften att genomföra uppföljning ur ett behovsperspektiv och har under 2014 haft ansvar för att följa upp det som i överenskommelserna benämns som Uppdrag från tidigare år. Det vill säga uppdrag som går att härleda till en tidigare genomförd behovsanalys men där de särskilda utvecklingsområdena inte är verkställda fullt ut. Under 2014 har fem sådana uppföljningar genomförts: Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Jämlik vård Äldre med cancer Språkstörning och stamning hos barn och unga Barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder Utöver uppföljning av uppdrag från tidigare år, har beredningen under 2014 även genomfört uppföljningar av behovs- och sjukdomsgrupper som bedömts vara särskilt angelägna att följa upp: Flytten av ätstörningsenheten Hudtumörprocessen Utvecklingen av strokeprocessen (vid 2 tillfällen under 2014)
4 (12) Ledningsstaben Charlotte Sand/Christoffer Martinelle 2014-11-18 Kunskapsstyrning och behovsstyrning Uppdraget att bevaka nationell och regional kunskapsstyrning är tydligt integrerat i arbetet med behovsanalyser och särskilda utredningsuppdrag. De verksamheter som analyseras ställs i relation till nationella riktlinjer och andra kunskapsunderlag, liksom till det regionala arbetet, där så är relevant. Beredningen har vid två tillfällen under året fått information och möjlighet till diskussion kring området prioriteringar genom att bjuda in forskare från Prioriteringscentrum. Därutöver har beredningen även informerats och haft möjlighet att ge inspel till forskare från Östgötakommissionen. Beredningen har genom sitt arbete bidragit till framtagandet av uppdrag inför 2016 utifrån de behovsanalyser som genomförts under året.
5 (12) Ledningsstaben Charlotte Sand/Christoffer Martinelle 2014-11-18 Tid- och Aktivitetsplan för Beredningen för behovsstyrning 2014 Datum Tid Plats Innehåll 21 jan 13.30-15.00 Blåklinten, Landstingshuset 22 jan 8.30 12.00 Missionskyrkan Drottninggatan 22 Linköping 30 jan torsdag 13.30-16.30 Västra, Landstingshuset 25 feb 13.30-15.00 Blåklinten, Landstingshuset 12 mars 13.30-16.30 Västra, Landstingshuset 19 mars Heldag Sessionssalen Landstingshuset 1 april 13.30-15.00 Blåklinten, Landstingshuset 16 april 13.30-16.30 Västra, Landstingshuset 29 april 13.30-16.30 Östra, Landstingshuset 6 maj Heldag Louis De Geer Norrköping 7 maj 13.30-15.00 Blåklinten, Landstingshuset 21 maj 13.30-16.30 Västra, Landstingshuset Presidium 27 maj 13.30-15.00 Blåklinten, Presidium Gemensam uppstart för brukardialogberedningarna och beredningen för behovsstyrning. TEMA: intervjumetodik och intervjuanalys Beredningsmöte Årsplanering presentation av årets behovsanalyser, Natalie Bertling, Christoffer Martinelle, Anna Bengtsson, Elisabeth Wärnberg Gerdin och brukardialogberedningarnas presidier Årsredovisning 2013 Behovsanalyser 2015 Presidium Beredningsmöte Uppföljning Äldre med cancer Ann Josefsson, Mingmin Bao Prioriteringscentrum Per Carlsson, Mari Broqvist Behovsanalyser 2015 Kunskapssammanträde LS HSN Tema: Årsredovisning Presidium Beredningsmöte Uppföljning Jämlik vård och Hälsofrämjande bemötande Jolanda van Vliet Östgötakommissionen Margareta Kristensson, Annika Larsson Behovsanalyser 2015 Beredningens presidium träffar brukardialogberedningarnas presidier Kunskapssammanträde LS HSN Tema: Jämlik hälsa Presidium Beredningsmöte Uppföljning Barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder Dialog NS Rita Lap, Elisabeth Kristiansen, Christin Källström, Håkan Wisung Lägesrapport Behovsanalyser Anna Bengtsson, Elisabeth Wärnberg Gerdin Behovsanalys 2015 Diskussion med Controllergruppen och avtalsansvariga
6 (12) Ledningsstaben Charlotte Sand/Christoffer Martinelle 2014-11-18 Landstingshuset 11 juni 13.30-16.30 Västra, Landstingshuset 19 aug 13.30-15.00 Blåklinten, Landstingshuset 3 sep 13.30-16.30 Västra, Landstingshuset 24 sep 13.30-16.30 Östra, Landstingshuset 1okt 13.30-15.00 Blåklinten, Landstingshuset 16 okt 13.30-16.30 Västra, Landstinghuset 29 okt Heldag Arbetets museum Norrköping 28 okt 13.30-15.00 Blåklinten, Landstingshuset 12 nov 13.30-16.30 Västra, Landstingshuset 2 dec 13.30-15.00 Blåklinten, Landstingshuset 10 dec 13.30-16.30 Västra, Landstingshuset Beredningsmöte Lägesrapport Strokeprocessen, Patrick Vigren Lägesrapport Behovsanalyser och BDB 3 Natalie Bertling, Christoffer Martinelle, Charlotte Sand Behovsanalyser 2015 Presidium Beredningsmöte Uppföljning Språkstörning hos barn och unga Birgitta Rosén, Eva Rasch, Inger Berg, Kerstin Olsson Behovsanalyser 2015 slutligt förslag Beredningens presidium träffar brukardialogberedningarnas presidier Presidium Beredningsmöte Uppföljning Ätstörningsenheten, Katarina Berzell Uppföljning Hudtumörprocessen, Eva Ljunggren och Chris Andersson Diskussion om beredningens roll i den nya politiska organisationen Kunskapssammanträde LS HSN Tema: Behovsanalyser Presidium Beredningsmöte Uppföljning Strokeprocessen, fokus på den långsiktiga rehabiliteringen Lena Törnfeldt, Inger Berg, Wolfram Antepohl Reflektioner efter kunskapssammanträdet 29/10 Presidium Beredningsmöte Information/dialog sjukhusmat Charlotte Jonegård, Malin Eriksson, Christoffer Cedergren Medborgares uppfattningar avseende prioriteringar och ransoneringar i hälso- och sjukvård - Mari Broqvist Uppdrag 2016 - Presentation av förslag Verksamhetsberättelse 2014
7 (12) Ledningsstaben Charlotte Sand/Christoffer Martinelle 2014-11-18 Verksamhetsberättelse för Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för samverkan 2014 Beredningen för samverkans uppdrag Enligt landstingets reglemente har beredningen för samverkan under 2014 haft i uppgift att leda insatser inom: det eller de samrådsorgan som landstinget och kommunerna har för samverkan inom vård- och omsorgsområdet. Beredningen utgör även landstingets ledamöter i Läns-SLAKO 1. de Samordningsförbund som landstinget inrättat tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och berörda kommuner. Samordningsförbundens verksamhet regleras i särskilda förbundsordningar. Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning, som är ett samrådsorgan mellan föreningar för personer med funktionsnedsättning och landstingets förtroendevalda, och Landstingets pensionärsråd som är ett samrådsorgan mellan pensionärsorganisationerna i länet och landstingets förtroendevalda. Utifrån hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan har beredningen för samverkan haft i uppdrag att: Leda landstingets insatser vid genomförandet av Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011-2014 och säkerställa en kontinuerlig dialog med Regionförbundet Östsam under genomförandet. Leda arbetet med att utveckla relationerna med berörda ideella organisationer genom att utveckla former och förutsättningar för föreningsanslag. utveckla och bevaka Barn- och ungdomsuppdraget och Äldreuppdraget Leda landstinget insatser inom ANDT 2 -rådet tillsammans med länsstyrelsen, polisen, ÖSTSAM och kommunerna. verka för att Läns-SLAKO utvecklar överenskommelser inom området missbruk- och beroende. arbeta med andra frågor som aktualiseras i samverkan med länets kommuner Leda landstingets kunskapsutveckling inom samverkansområdet. 1 Länskommittén för samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland 2 Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak
8 (12) Ledningsstaben Charlotte Sand/Christoffer Martinelle 2014-11-18 Ledamöter Beredningen har 11 ledamöter som under 2014 varit: Fredrik Sjöstrand (M), ordförande Torbjörn Holmqvist (S), vice ordförande Örjan Albihn (V) Monika Broman (FP) Peter Hermansson (S) Carola Andersson (C) Lena Käcker Johansson (KD) Viktoria Strömberg (M) (till 23 april) Eva Hermansson (M) (från 23 april) Monica Holtstad Sandberg (VL) (till 14 mars) Kerstin Ullstrand (VL) (från14 mars) Birgitta Wessman-Thyrsson (S) Hildegard Jarskog (MP) Tjänstemannastöd Beredningen för samverkan har under 2014 haft följande tjänstemannastöd: Eliana Pettersson, sekreterare, ledningsstabens Sakkunniggrupp Christoffer Martinelle, hälso- och sjukvårdsstrateg, ledningsstabens Hälso- och sjukvårdsgrupp Anna Carin Forsmark, hälso- och sjukvårdsstrateg, ledningsstabens Hälso- och sjukvårdsgrupp Möten under 2014 Beredningen för samverkan har under året haft tio sammanträden. Av dessa har fem sammanträden skett i samband med Läns-SLAKOs sammanträden. Beredningen för samverkans presidium har haft fyra möten.
9 (12) Ledningsstaben Charlotte Sand/Christoffer Martinelle 2014-11-18 Samordningsförbunden Beredningen har tagit fram en revidering av Generella riktlinjer för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet som utgör riktlinjer för landstingets representanter i länets samordningsförbund. Under 2014 har beredningen verkat för och bevakat arbetet med en sammanslagning av samordningsförbunden i den västra länsdelen. Beslutsunderlag har tagits fram för bildandet av Samordningsförbundet Västra Östergötland, vilket är en sammanslagning av samordningsförbunden i Mjölby/Ödeshög/Boxholm och Motala/Vadstena. I den östra länsdelen har diskussioner förts om en sammanslagning av Samordningsförbundet Östra Östergötland och Samordningsförbundet i Finspång. Organisationerna kvarstår tills vidare. Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning (LRFF) har under året haft sex sammanträden. Innehållet i sammanträdena har processats i LRFF:s presidie, där vice ordföranden representerar föreningarna. Ett av sammanträdesdatumen, den 7 november, ägnades åt en inspirationsdag med temat Kommunikation information - ehälsa. Landstingets pensionärsråd Landstingets pensionärsråd (LPR) har under året haft fyra sammanträden. Innehållet i sammanträdena har processats i pensionärsrådets beredningsgrupp, som består av ordföranden samt en representant vardera från de fem pensionärsorganisationerna. Vice ordförande i pensionärsrådet ingår där som en av de fem representanterna. Folkhälsa Det folkhälsopolitiska nätverket är ett regionalt nätverk med folkhälsoansvariga politiker från landsting och länets kommuner med Regionförbundet Östsam som sammankallande. Landstinget är representerade av presidierna från beredningen för samverkan, beredningen för behovsstyrning samt beredningen för regional utveckling. Ledamöterna har varit involverade i framtagandet av Östgötakommissionens rapport som slutförts och beslutats 2014. ANDT-rådet ANDT står för alkohol, narkotika, dopning och tobak. ANDT-rådet i Östergötland leds av länsstyrelsen. Landstinget är representerat av ordförande för beredningen för samverkan. I rådet finns också representanter för Polismyndigheten Östergötland, Regionförbundet Östsam samt Linköpings, Norrköpings respektive Motala kommun.
10 (12) Ledningsstaben Charlotte Sand/Christoffer Martinelle 2014-11-18 Till rådet är det kopplat en arbetsgrupp med tjänstemän från respektive huvudman. Under 2014 har rådet sammanträtt fem gånger. I början av 2014 lanserades en länsövergripande ANDT-strategi med tillhörande handlingsplan. Under året har strategin implementerats i de olika organisationerna. ANDT-rådet har uppmärksammat den ökade cannabisanvändningen, framförallt bland ungdomar, cannabis skadliga inverkan på hjärnan samt på vilka sätt ANDTrådets organisationer arbetar mot cannabisanvändning. Fortsatt arbete har skett kring narkotikakartläggning och ungdomsenkät. Liksom tidigare år har Tänk Omkampanjen uppmärksammats även i år. Kunskapsutveckling kring samverkan I omvärldsbevakande syfte har beredningen för samverkan följt utvecklingen av samverkansfrågor inom områden utöver de som redovisas ovan. Ett studiebesök på Försäkringskassan har genomförts där beredningen tog del av information om Försäkringskassans organisation, statistik över ohälsa i länet och det förändringsarbete som pågår inom Försäkringskassan. Webbaserad information inom området barn och ungas psykiska hälsa är ett gemensamt ansvar mellan landsting och kommuner. Beredningen har bjudit Pia Widegren från Motala kommun som beskrivit projektet SAGA. Ideella organisationer En revidering av landstingets policy för föreningsbidrag har tagits fram av beredningen. I framtagandet har en kontinuerlig dialog förts med funktionshinderföreningar. Föreningen NOVA-huset, som arbetar med ungdomar i sexuell utsatthet, bjöds in till beredningen för att beskriva sin verksamhet. Landstinget fördelar bidrag till ideella föreningar i länet. Beredningen för samverkan har berett dessa bidrag och överenskommelser till hälso- och sjukvårdsnämndens presidium som fattar beslut. Hemsjukvårdsreformen Hemsjukvårdsreformen sjösattes i januari 2014. Under 2014 har beredningen bevakat utvecklingen av reformen. Läns-SLAKO samverkan med länets kommuner Läns-SLAKO (Länskommittén för samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland) är ett politiskt organ för gemensamma frågor inom vård-och
11 (12) Ledningsstaben Charlotte Sand/Christoffer Martinelle 2014-11-18 omsorgsområdet. Beredningen för samverkan utgör i sin helhet landstingets representation i Läns-SLAKO. Beredningen förbereder gemensamt landstingets ställningstaganden för Läns-SLAKOs uppdrag. Läns-SLAKOs verksamhet beskrivs i en separat verksamhetsberättelse. Nedan beskrivs beredningens arbete inom ramen för Läns-SLAKO. Hemsjukvårdsreformen Beredningen för samverkan har fullföljt uppdraget att som landstingets del i Läns- SLAKO kontinuerligt följa upp hemsjukvårdsreformens genomförande. Områden som bevakats är: - Likvärdighet över länet - Avgifter - Avtal läkarmedverkan Äldreuppdraget En politisk styrgrupp för äldreuppdraget inrättades 2011 och består av tre ledamöter från beredningen för samverkan samt fyra ledamöter från länets kommuner. Styrgruppen rapporterar till Läns-SLAKO som har den politiska ledningen för äldreuppdraget. Styrgruppen har sammanträtt vid nio tillfällen 2014. Ett regionalt seminarium på temat hälsa- och självständigt liv har genomförts. Seminariet innehöll föredrag från sakkunniga och intresseorganisationer samt diskussioner i form av world café. Seminariet dokumenterades vilket utgör styrgruppens slutrapport för området hälsa- och självständigt liv. Styrgruppen har bevakat handlingsplanen Bättre liv för sjuka äldre. Kunskapsinhämtningar inom området hälsa- och självständigt liv har genomförts kontinuerligt under året. Ewa Wressle från landstingets FoU-enhet bjöds in för att beskriva resultat från forskningsprojektet ELSA och Stina Öberg från landstingets ledningsstab som redovisade resultat en uppsats kring äldres hälsa. Anna Carlbom från Tranås kommun bjöds in för att beskriva projektet Esther i Jönköpings län Beredningens representanter och har deltagit vid Äldreriksdagen och äldreparlamentet, Anhörigriksdagen, seminariet Våld mot äldre kvinnor, samt Äldrelivsdagen. Barn- och ungdomsuppdraget Barn- och ungdomsuppdraget är ett utvecklingsarbete där landstinget tillsammans med länets kommuner (socialtjänst och skola) samverkar för att hitta gemensamma
12 (12) Ledningsstaben Charlotte Sand/Christoffer Martinelle 2014-11-18 strukturer kring barn och unga. Landstinget har under 2014 representerats i barn- och ungdomsuppdraget av en ledamot från beredningen för samverkan. Under 2014 har barn- och ungdomsuppdragets politiska grupp och tjänstemannagrupp sammanträtt fem gånger vardera. Barn- och ungdomsuppdraget har haft tre större utredningsuppdrag under 2014: gränssnittsdokument för första linjen, trygg och säker vård för placerade barn samt behovsanalys angående asylsökande och nyanlända. Gällande gränssnittsdokument har en lösning nåtts där gränssnittsdokument och andra samverkansdokument kring barn och unga i framtiden kan samlas på den samverkanswebb som ska skapas när landstinget bildar Region Östergötland. Inom arbetsområdet trygg och säker vård för placerade barn har en arbetsgrupp bestående av representanter från kommun och landsting arbetat fram en samverkansrutin för läkarundersökningarna. Under året har också fastslagits att läkarundersökningarna i framtiden kommer att utföras huvudsakligen av Barn- och kvinnocentrum men också Flyktingmedicinskt centrum (de ensamkommande barn som ändå hälsoundersöks på FMC) istället för primärvården som tidigare haft uppdraget. Exakt när BKC och FMC har kapacitet att överta uppdraget är ännu ej klart då rekrytering behöver ske. Vad gäller behovsanalys kring asylsökande och nyanlända har denna utförts under året. I behovsanalysen har även kommunal verksamhet undersökts för att ge en bild av behovsgruppens liv. I behovsanalysen framkommer flera utvecklingsområden som rör samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet. Psykiatri Beredningen har inom ramen för Läns-SLAKO följt upp den länsövergripande överenskommelsen mellan länets kommuner och landstinget för samverkan kring barn, unga och vuxna med psykisk funktionsnedsättning/sjukdom. IT Beredningen har i samband med Läns-SLAKOs sammanträden bevakat och beslutat om Handlingsplan för ehälsa i Östergötland 2014 och 2015. Missbruk/beroende Beredningen har bevakat framtagandet av regional överenskommelse kring missbruks- och beroendevård. Beredningen har också varit representerat i en regional konferens i den sydöstra sjukvårdsregionen med Socialstyrelsen.
Testamente beredningen fo r samverkan Inledning Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN:s) beredning för samverkan, i fortsättningen beredningen, har haft uppgiften att leda landstingets insatser inom de samrådsorgan som landstinget och kommunerna har för samverkan inom vård- och omsorgsområdet. Beredningen för samverkan har i sin helhet utgjort landstingets ledamöter i Läns-SLAKO. Verksamhetsområdets huvudsakliga uppdrag Beredningen har haft uppdraget att: Leda landstingets insatser inom de samordningsförbund som landstinget inrättat tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och berörda kommuner. Beredningen ska regelbundet möta landstingets styrelserepresentanter i samordningsförbunden för kunskapsutveckling och dialog. Leda landstingets insatser vid genomförandet av Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011-2014 och säkerställa en kontinuerlig dialog med Regionförbundet Östsam under genomförandet. Leda landstingets insatser inom landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning, ett samrådsorgan mellan föreningar för personer med funktionsnedsättning och landstingets förtroendevalda, och likaså inom landstingets pensionärsråd, ett samrådsorgan mellan pensionärsorganisationerna i länet och landstingets förtroendevalda. Leda landstinget insatser inom ANDT9-rådet tillsammans med länsstyrelsen, polisen, ÖSTSAM och kommunerna. Leda landstingets kunskapsutveckling inom samverkansområdet. Leda arbetet med att utveckla relationerna med berörda ideella organisationer genom att utveckla former och förutsättningar för föreningsanslag. Inom ramen för Läns-SLAKO har beredningen leda landstingets samverkan med kommunerna inom följande områden: Barn och ungdomar Äldre Hemsjukvård Psykiatri och socialpsykiatri Missbruks- och beroendevård
IT Samverkan regleras genom Läns-SLAKO:s arbetsplan som beskriver landstinget och kommunernas gemensamma mål och utredningsuppdrag. Arbetsplanen bereds av Läns-SLAKO och ska godkännas av hälso- och sjukvårdsnämnden. Beskrivning av uppdragen 1. Samordningsförbund Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet är en frivillig samverkan mellan landsting, Försäkringskassa, Arbetsförmedling och kommuner. I Östergötland har samordningsförbunden sedan länge varit en etablerad form för samverkan mellan huvudmännen. Målgruppen för samordningsförbundens verksamheter är individer i behov av rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna i syfte att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Under mandatperioden har det funnits fem samordningsförbund i Östergötland. Under 2014 har en sammanslagning av de två samordningsförbunden i den västra länsdelen förberetts med följd att det från och med 2015 kommer att vara fyra samordningsförbund i Östergötland. Landstinget har en politisk representation på ägarnivå. I respektive samordningsförbund har landstinget politisk representation på styrelsenivå. Beredningen har utifrån landstingets reglemente haft i uppdrag att följa och stödja landstingets insatser inom länets samordningsförbund. Detta uppdrag föreslås att övertas av HSN:s presidium. 2. Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011-2014 Det folkhälsopolitiska nätverket är ett regionalt nätverk med folkhälsoansvariga politiker från landsting och länets kommuner med Regionförbundet Östsam som sammankallande. Landstinget har representerats av presidierna från beredningen för samverkan, beredningen för behovsstyrning samt beredningen för regional utveckling. Regionala utvecklingsnämnden övertar ansvaret att driva, utveckla och samordna regionens folkhälsoarbete. Regionutvecklingsnämndens beredning för folkhälsa verkar för att Östgötakommissionens resultat bereds och utvecklas. 3. Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning och landstingets pensionärsråd Ledamot ur beredningen har under mandatperioden varit ordförande i Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning och landstingets pensionärsråd. Enligt landstingets reglemente har beredningen haft i uppgift att leda insatser inom Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning och Landstingets pensionärsråd.
Regionstyrelsen övertar ledning och samordning för Regionens råd i frågor om funktionsnedsättning respektive Regionens pensionärsråd. 4. ANDT-rådet ANDT står för alkohol, narkotika, dopning och tobak. ANDT-rådet i Östergötland leds av länsstyrelsen. Landstinget är representerat av ordförande för beredningen för samverkan. I rådet finns också representanter för Polismyndigheten Östergötland, Regionförbundet Östsam samt Linköpings, Norrköpings respektive Motala kommun. Till rådet är det kopplat en arbetsgrupp med tjänstemän från respektive huvudman. ANDT-rådets uppdrag fortlöper efter mandatperioden. HSN föreslås att utse representant till ANDT-rådet. 5. Ideella organisationer och föreningsbidrag Beredningen har ansvarat för att utveckla relationerna med länsövergripande ideella organisationer samt utvecklat policy för föreningsbidrag och fördelningen av föreningsanslag. Detta uppdrag föreslås att tas över av HSN:s presidium. 6. Läns-SLAKO Beredningen har i sin helhet utgjort landstingets representation i Läns-SLAKO. HSN:s presidium föreslås att utgöra landstingets representation i den kommande politiska samverkansplattformen mellan landsting och kommuner. Barn och ungdomar Barn- och ungdomsuppdraget är ett utvecklingsarbete där landstinget tillsammans med länets kommuner (socialtjänst och skola) samverkar för att hitta gemensamma strukturer kring barn och unga. Landstinget representeras i barn- och ungdomsuppdraget av två ledamöter från beredningen för samverkan. Äldre En politisk styrgrupp för äldreuppdraget inrättades 2011 och har bestått av tre ledamöter från beredningen för samverkan samt fyra ledamöter från länets kommuner. Läns-SLAKO har haft den politiska ledningen för äldreuppdraget. Äldreuppdragets styrgrupp har haft tre prioriterade områden - Säker hemgång - Återhämtning och rehabilitering - Hälsa och självständigt liv Hemsjukvård I januari 2014 övertog länets kommuner huvudmannaskapet och ansvaret för hemsjukvården. Beredningen har för landstingets del bevakat genomförandet av reformen.
Psykiatri och socialpsykiatri Inom psykiatriområdet finns sedan många år ett strukturerat samarbete på länsdelsnivå. Ett antal statliga satsningar med stöd till kompetensutveckling inom psykiatriområdet har också bidragit till positiv utveckling och skapat en god gemensam plattform. Den statliga satsningen inom psykiatriområdet; PRIO 2012-2016, ställer också krav på gemensamt utvecklingsarbete. Missbruks- och beroendevård Den statliga utredningen Bättre insatser vid missbruk och beroende har lämnat sitt betänkande. Någon förändring av huvudmannaskapsgränser är inte aktuell, huvudmännen ska ta fram gemensamma överenskommelser som beskriver och reglerar samverkan och ansvar inom området. Detta arbete har inletts och en överenskommelse för Östergötlands räkning väntas vara klar innan sommaren 2014. Staten fortsatte även 2014 satsningen Kunskap till praktik, där fokus låg på att utveckla stöd till förstärkt barn-föräldraperspektiv i missbruks- och beroende vården. Att implementera Socialstyrelsens reviderade riktlinjer kring missbruk och beroende är ytterligare en del av det regionala utvecklingsarbete som genomförs inom ramen för Kunskap till praktik. IT Beredningen har bevakat de insatsområden som beskrivs i strategin för Nationell ehälsa. ehälsa syftar till att säkerställa rätt information i rätt tid för medarbetare inom hälso- och sjukvården samt vård och omsorg och samtidigt möjliggöra delaktighet i vården för invånaren.
Delårsrapport 2014 HSN Januari - november
Medborgare Ekonomi DELSRAPPORT sammanfattning januari-november Sammanfattning Tillgänglighet primärvård Målvärdet för tillgänglighet till besök inom 7 dagar i primärvården är 95 %. Mätningar sker kvartalsvis. Under tredje kvartalet 2014 klarade 20 av 43 vårdcentraler (47 %) tillgänglighetsmålen på 95 % eller mer, vilket är en oförändrad resultat. Vårdcentralen med sämst tillgänglighet hade måluppfyllelse på 81 %, vilket är en försämring i jämförelse med andra kvartalet. I bilden visas resultatet på den vårdcentralen som hade lägst tillgänglighet respektive kvartal. Tillgänglighet specialiserad vård Målvärdet för tillgängligheten till besök och behandling inom den specialiserade vården är att 80 procent av patienterna ska ha fått komma på besök eller behandling inom 60 dagar. Likt förra året försämrades tillgängligheten i augusti, men viss återhämtning syntes i september. På grund av tekniska problem efter införandet av en ny remissmodul i 30% 20% datajournalsystemet har väntetidsrapporterna inte varit korrekta efter 10% september. Felsökning och åtgärdande pågår. 0% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% besök behandling mål liö "kömiljard" Tillgänglighet akutmottagningar Tillgänglighetsmålen i akutvårdsflödet nåddes inte och resultaten försämrades i november från föregående månad. Sammantaget 52% av patienterna fick träffa läkaren inom en timma och 67% av patienterna kunde lämna akuten inom fyra timmar på länets akutmottagningar. Målvärdet för att få träffa en läkare inom en timma och för att lämna akuten inom fyra timmar är 80 %. Ackumulerat månadsresultat I hälso och sjukvårdsnämndens delårsbokslut efter november 2014 redovisas ett positivt resultat på 67 miljoner kr medan helårsbedömningen är ett nollresultat. Anledningen till överskottet är framför allt målrelaterade ersättningar som ännu ej är mätta och ej utbetalade, de viten som produktionsenheterna betalat in till nämnden på grund av att målvärden för vård i rimlig tid ej uppnåtts samt att kostnader för privata vårdgivare är lägre än de förväntade för perioden.
DELSRAPPORT - januari - november 4
DELSRAPPORT - januari - november 1 Medborgarperspektivet Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt är den kritiska framgångsfaktorn för att nå hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård. För att bedöma om verksamheten är på väg i rätt riktning mot det strategiska målet värderas flertalet tillgänglighetsindikatorer månatligen. Sammanfattningen visar tillgänglighet till primärvård, tillgänglighet till nybesök och behandling inom den specialiserade vården, och akut vård. Nedan visas tillgängligheten per centrum i förhållande till avtalade målvärden. I bilaga 1, 2 och 3 finns fler tillgänglighetsuppgifter. På grund av tekniska problem efter införandet av en ny remissmodul i datajournalsystemet, har inga pålitliga väntetidsrapporterna kunnat tas ut efter september. Felsökning och åtgärdande pågår.
DELSRAPPORT - januari - november 2 Målvärdet för tillgängligheten till besök och behandling inom den specialiserade vården är att 80 procent av patienterna ska fått komma på besök eller behandling inom 60 dagar. I september kom 70 procent på besök inom 60 dagar. 2373 patienter hade väntat längre. I september fick 64 procent behandling inom 60 dagar. 1067 patienter hade väntat längre. Eventuella skillnader mellan siffrorna i ovanstående tabell och nedanstående diagram utgörs av privata aktörer. Kömiljardens minimigräns för ekonomisk ersättning är att minst 70 procent av patienter har tagits emot inom 60 dagar. Figur 1: Väntetider för genomförda läkarbesök inom specialiserad vård i Östergötland 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1047 764 2071 1789 1149 1131 751 1673 1113 617 892 1229 1015 830 1965 5171 4664 4487 5528 6870 6499 5507 6205 6088 6532 6344 5993 5862 4160 4155 5953 2013 06 82% 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2014 07 85% 08 67% 09 74% 10 86% 11 84% 12 88% 01 78% 2014 02 84% 2014 03 91% 2014 04 87% 2014 05 82% 2014 06 84% 2014 07 83% 2014 08 66% 2373 2014 09 70% Figur 2: Väntetider för genomförda behandlingar inom specialiserad vård i Östergötland 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 441 2055 2013 06 82% 249 899 1213 1132 1382 2138 747 767 504 864 832 536 513 483 389 2668 2393 1934 1895 1879 2463 2213 2233 2001 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2014 07 82% 08 59% 09 62% 10 78% 11 75% 12 79% 01 69% 2014 02 70% 2014 03 81% 2014 04 80% 2014 05 81% 2014 06 84% 204 1034 2014 07 84% 772 1067 1393 2002 2014 08 64% 2014 09 64% Grön del av stapeln anger det antal patienter som har fått vård (läkarbesök eller behandling) inom 60 dagar. Grå del av stapeln anger det antal patienter som har fått vänta mer än 60 dagar på vård. Procentsiffra under staplarna anger andelen patienter som har fått vård inom 60 dagar enligt kömiljardens beräkningsmodell.
DELSRAPPORT - januari - november 3 Processperspektivet Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse är den kritiska framgångsfaktorn för att nå kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet. Denna är relevant att följa även ur ett beställarperspektiv. Effektiv hälso- och sjukvård För en effektiv hälso och sjukvård har valts tre kritiska framgångfaktorer: 1) Processorienterat arbetssätt 2) Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta. 3) God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer. Det processorienterade arbetssättet följs upp i LS delårsrapport. Att resurser omsätts till mesta möjliga patientnytta och att god samverkan med andra välfärdsaktörer är relevant även ur ett beställarperspektiv. Patientnytta För att bedöma hur väl resurser omsätts för mesta möjliga patientnytta mäts bland annat beläggningsgraden totalt och antal vårddygn för utlokaliserade patienter. Nedan visas beläggningsgraden för framför allt akutvårdsflödet då det påverkar den totala beläggningsgraden mest. Den totala beläggningsgraden för samtliga sjukhus ligger något lägre än för akutvårdsflödet, men når inte målet på 90 %. Utlokalisering av patienter, vilket främst sker på US motsvarar cirka 0,1-0,2 % av den totala vårdtiden. 110% Beläggningsgrad 105% 100% 95% 90% 85% 80% 2013 01 2013 2013 2013 02 03 04 2013 05 2013 06 2013 07 2013 08 2013 09 2013 2013 2013 10 11 12 2014 01 2014 02 2014 03 2014 04 2014 05 2014 2014 2014 06 07 08 2014 09 2014 2014 10 11 US-akut ViN-akut LiM-akut Riktvärde akut Riktvärde totalt Alla sjukhus Samverkan För att bedöma hur god samverkan är mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer mäts andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter > 65 år och hur lång vårdtid denna patientgrupp har haft. Enkelt uttryckt är det eftersträvansvärt att sänka vårdtiden och återinläggningsfrekvensen. Hittills i år har vårdtiden för denna åldersgrupp ökat med 3,4 % i jämförelse med samma period förra året och återinläggningarna har ökat med 0,43 procentenheter jämfört med föregå-
DELSRAPPORT - januari - november 4 ende år och ligger på 16,7 %, vilket är 1,7 procentenheter högre än riktvärdet. Patientsäkerhet Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. I oktober nås målet varken för följsamhet till klädregler eller till hygienregler. Aktuella värden i oktober är 96 procent för klädreglerna och 86 procent för reglerna avseende hygienreglerna. Målet är 97 procent klädregler och 87 procent för hygienregler. Kläder Senaste fyra månaderna Hygien Senaste fyra månaderna Närsjukvården i Finspång 96% 86% Närsjukvård i centrala Östergötland 95% 89% Närsjukvård i östra Östergötland 95% 85% Närsjukvård i västra Östergötland 95% 85% Hjärt- och medicincentrum 94% 80% Barn- o kvinnocentrum i Östergötland 98% 93% Centrum för kirurgi ortopedi och cancervård 97% 78% Sinnescentrum 95% 80% Diagnostikcentrum 99% 93% Totalt 96% 85% * visar förhållandet mellan utfallen de fyra senaste månaderna Vårdproduktion Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal slutenvårdstillfällen och läkarbesök ökar, men övriga öppenvårdsbesök minskar. (endast östgötar) 2014 november 2013 november Procentuell förändring 2014/2013 Slutenvårdstillfällen 61 570 61 646-0,1% - varav privata vårdgivare 1 339 1 377-2,8% Läkarbesök 959 527 949 979 1,0% - varav specialiserad vård 428 824 405 122 5,9% - varav primärvård 435 173 440 923-1,3% - varav privata vårdgivare 95 435 103 934-8,2% Övriga öppenvårdsbesök 1 660 445 1 857 114-10,6% - varav specialiserad vård 597 818 596 923 0,1% - varav primärvård 1 025 564 1 226 070-16,4% - varav privata vårdgivare 37 062 34 121 8,6% Utveckling sedan 2010
DELSRAPPORT - januari - november 5 Ekonomiperspektivet Ekonomi som ger handlingsfrihet För att uppnå en ekonomi som ger handlingsfrihet bedöms följande kritiska framgångsfaktorer vara avgörande: Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens samt trafiknämndens intäkter och kostnader Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Landstingets totala resultat till och med november är 1 024 mkr. Det positiva resultatet beror främst på en mer gynnsam utveckling på den finansiella marknaden men även på högre skatter och statsbidrag samt att reserverade medel för pension ej behövts nyttjas. Helårsbedömningen visar ett resultat vid årets slut på 780 mkr. Översiktlig beskrivning av resultat i delårsbokslut januari till november samt helårsbedömning 10 jämfört med budget, mkr Verksamhetens samlade resultat (d.v.s. samtliga produktionsenheter inklusive landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden) från årets början till och med november är 23 mkr. Det är 87 mkr lägre än motsvarande period föregående år. Försämringen beror på underskott inom de sjukvårdande produktionsenheterna på 209 mkr. Överskott inom trafiknämnden bidrar positivt till resultatet. I hälso och sjukvårdsnämndens delårsbokslut efter november 2014 redovisas ett positivt resultat på 67 miljoner kr medan helårsbedömningen visar ett nollresultat och det är oförändrat jämfört med tidigare helårsbedömning. Anledningen till överskottet är framför allt målrelaterade ersättningar som ännu ej är mätta och ej utbetalade, de viten som produktionsenheterna betalat in till nämnden på grund av att målvärden för vård i rimlig tid ej uppnåtts samt att kostnader för privata vårdgivare är lägre än de förväntade för perioden.
DELSRAPPORT - januari - november 6 Tabellen nedan visar hälso- och sjukvårdsnämndens avvikelse per område jämfört med budget. Därefter presenteras områdena under egna rubriker. Resultat avvikelse mot budget, miljoner kr Område Regionsjukvård (till östgötar) Den totala budgeten för regionsjukvård är 582 miljoner kr för 2014. Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning. Den enda del som är rörlig är vissa sällan förekommande åtgärder som är särskilt dyra och som ersätts särskilt. Totalt är 8 miljoner kr budgeterat för sådana kostnader och det är en minskning jämfört med förra året eftersom provtagning för klinisk genetik har flyttats till länssjukvårdsavtalen. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger ungefär 1 miljoner kr över den budgeterade nivån. Närsjukvård Helårsbedömning 2014-10 jan - nov 2014 jan - nov 2013 Bokslut 2013 Regionsjukvård -3,0-0,7-4,7-7,3 Närsjukvård 10,0 24,9 10,5 10,3 Länssjukvård 25,0 26,9 62,8 46,4 Utomlänsvård -20,0-12,1 26,8 5,5 Privata vårdgivare 15,0 22,9 27,5 25,2 Tandvård 9,5 15,9 2,1 0,4 Ambulanssjukvård och sjukresor 0,0 15,1 3,8 1,0 Smittskyddsverksamhet -6,0-10,9 9,6 11,5 Solidariskt finansierade läkemedel -5,0-4,8-7,8-13,7 Tillgänglighet CKOC -21,9-30,1 Övrigt -25,5-10,4-22,8-41,9 Totalt 0,0 66,8 85,9 7,3 Den totala budgeten för närsjukvård är 4 249 miljoner kr för 2014 och här ingår även kostnader för de privata vårdcentralerna. Ersättningen till närsjukvården betalas till största delen ut som en fast ersättning, endast 157 miljoner kr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Vissa av de rörliga ersättningarna är ännu ej utbetalade och därför understiger kostnaden för närsjukvård budget med cirka 25 miljoner kr. Överenskommelserna med vårdgivarna innehåller vitesbelopp (både inom närsjukvård och inom länssjukvård). Om vårdgivaren inte uppfyller sitt utlovade mål för vård i rimlig tid dras ett vitesbelopp från den fasta ersättningen. Beloppets storlek beror på hur många patienter som har väntat för länge. Det maximala vitesbeloppet som kan belasta närsjukvården under 2014 är 25 miljoner kr. De avdragna vitesbeloppen för vårdgivarna ger överskott i hälso- och sjukvårdsnämndens budgetuppföljning. För perioden januari till och med november har
DELSRAPPORT - januari - november 7 närsjukvårdsenheterna betalat 0,3 miljoner kr i vite. Länssjukvård Avtalen för länsövergripande sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under 2014, endast 98 miljoner kr av totalt 3 425 miljoner kr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Vissa av de rörliga ersättningarna är ännu ej utbetalade och därför understiger kostnaden för länsövergripande sjukvård budget med cirka 27 miljoner kr. Det maximala vitesbeloppet som kan belasta länssjukvården under 2014 är 71 miljoner kr. För perioden januari till och med november har länssjukvårdsenheterna betalat 13,5 miljoner kr i vite. Utomlänsvård Den totala budgeten för utomlänsvård är 213 miljoner kr för 2014. Kostnaderna avseende utomlänsvård ligger cirka 12 miljoner kr över de budgeterade för perioden och förväntade kostnader för perioden januari till och med november har bokats upp. Detta ska ge en mer rättvisande bild av de förväntade faktiska kostnaderna, men innehåller ändå en viss osäkerhet då erfarenheten är att dessa kostnader är svåra att bedöma och ökar kraftigt i december. Jämfört med samma period 2013 är kostnaderna för utomlänsvård 2014 cirka 46 miljoner kr högre. Det är en hög nivå jämfört med förra året och beror på några få patienter som fått vård för stora belopp och där utomlänsvårdens försäkringslösning kommer att behöva utnyttjas. I tabellen nedan visas kostnader för köpt utomlänsvård för hela landstinget, endast kostnader för oplanerad utomlänsvård, primärvård, läkemedel förskrivna utomläns samt viss remitterad vård och vård enligt vårdgarantin påverkar hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi. Kostnader köpt utomlänsvård, miljoner kr (hela landstinget) 2014 tom nov 2013 tom nov Förändring Procentuell förändring föregående år Oplanerad utomlänsvård och primärvård 118 120-2 -1,7% Läkemedel förskrivna utomläns 18 19-1 -5,3% Remitterad specialistvård utomläns 148 86 62 72,1% Valfrihetsremiss 3 3 0 0,0% Vård enligt vårdgarantin 4 24-20 -83,3% EES-vård (patientrörlighetsdirektivet) 1 0 1 0,0% Summa utomlänsvård 292 252 40 15,9% Privata vårdgivare Den totala budgeten för privata vårdgivare, exkl privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård, är 448 miljoner kr för 2014. Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger cirka 23 miljoner kr under den budgeterade nivån för perioden, vilket
DELSRAPPORT - januari - november 8 är 11/12-delar av budget. Jämfört med samma period 2013 är kostnaderna för privata vårdgivare 2014 ungefär 6 miljoner kr högre. Tandvård Den totala budgeten för tandvård är 268 miljoner kr för 2014. Utfallet för tandvården för perioden är 229 miljoner kr, vilket är ca 16 miljoner kr under den budgeterade nivån. Att utfallet har blivit lägre än budgeterad, beror framför allt på att från och med 2014 ersätts Folktandvården för de faktiskt registrerade barn/ungdomarna, samtidigt som antalet barn/ungdomar totalt sett har minskat. Ambulanssjukvård och sjukresor Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 243 miljoner kr för 2014. Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är ca 15 miljoner kr lägre än den beräknade nivån för perioden januari till och med november. Jämfört med samma period 2013 ligger kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor 2014 ungefär på samma nivå. Administrationen av sjukresorna har flyttats över till AB Östgötatrafiken från och med 1 september och kostnaderna släpar lite i och med överflyttningen. Det verkar också som att antalet sjukresor har minskat något jämfört med föregående år. Smittskyddsverksamhet och solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 31 miljoner kr för 2014. Kostnaderna ligger ca 11 miljoner kr över den budgeterade nivån för perioden januari till och med november. Det är framför allt kostnader för nya, dyra (men också effektiva) läkemedel mot hepatit C som ökar. Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel är 138 miljoner kr för 2014. Kostnaderna avseende dessa läkemedel ligger ca 5 miljoner kr över den budgeterade nivån för perioden. Jämfört med samma period 2013 ligger kostnaderna 2014 för smittskyddsläkemedel ca 16 miljoner kr högre och för de solidariskt finansierade läkemedlen ca 12 miljoner kr högre. Det är framförallt läkemedel mot blödarsjuka och HIV som ökar mer än budgeterat. Läkemedel står för en stor del av kostnaderna inom landstinget. Utfallet till och med november visar en kostnadsökning med 5,1 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Volymen har minskat med 0,1 procent i landstinget och i hela riket har volymen minskat med 0,1 procent. De mest kostnadskrävande områdena under den senaste 12-månadersperioden är inom tumörer och rubbningar i immunsystemet 321 miljoner kr och inom nervsystemet 258 miljoner kr. Övrigt Den totala budgeten för övrigt är 74 miljoner kr och kostnaderna ligger ca 10 miljoner kr över budgeterad nivå. Inom gruppen övrigt kan nämnas kostnader för bidrag till organisationer, kostnader för asylsjukvård samt utbetalningar av engångskaraktär och tillgänglighetssatsningar m.m.
DELSRAPPORT - januari - november Bilaga 1 Medborgarperspektivet
DELSRAPPORT - januari - november Bilaga 2