Två minuter om DIBS. DIBS erbjuder Nordens största urval av funktionella, säkra och innovativa betaltjänster för e-handel.

årsredovisning 1

2

Två minuter om DIBS DIBS erbjuder Nordens största urval av funktionella, säkra och innovativa betaltjänster för e-handel. DIBS är marknadsledande i Norden och har växande internationell räckvidd med en komplett betalningsinfrastruktur i 13 länder och ett flertal internationella betalsätt. DIBS kunder använder bolagets tjänster för att ta betalt i alla digitala kanaler som webben, smarta mobiler, surfplattor (både appar och webbläsare), Facebook med mer. DIBS har över 14 800 kunder inklusive många framgångsrika e-handlare, ledande konsumentvarumärken, tillväxtbolag, globala företag och offentliga verksamheter. För räkenskapsåret 2012 föreslår styrelsen en ordinarie utdelning på 2 kr och en extra utdelning på 1 kr, totalt 3 kronor per aktie, totalt 28,8 Mkr. Finansiella mål Styrelsens finansiella långsiktiga mål är att omsättningstillväxten i lokal valuta ska överstiga 20 procent per år och att den genomsnittliga EBITDA-marginalen ska överstiga 25 procent. För 2013 är bolagets förväntan att omsättningstillväxten ska överstiga 10 procent och lönsamhet ska vara i nivå med det finansiella målet. DIBS hanterar kundernas e-handelsvolymer, som fortsätter att växa, och ca 100 miljarder per år går genom bolagets system. DIBS driver utvecklingen inom e-handel genom att förenkla alla steg av betalningsprocessen, lansera nya betalsätt, utveckla nya tjänster och öka sin geografiska räckvidd. DIBS grundades 1998 och har 100 anställda i Stockholm, Köpenhamn, Oslo och Göteborg. Bolaget är listat på NASDAQ OMX First North i Stockholm. OMSÄTTNING I MILJONER KR 200 153,5 150 144,8 127,9 100 50 157,6 Förstärkt erbjudande Under 2012 intensifierades arbetet med att bredda kunderbjudandet för att dra bättre nytta av bolagets starka marknadsposition. Första steget var att förstärka kunderbjudandet inom betalningar för alla digitala kanaler. Nästa steg är att förenkla alla delar av betalningsprocessen för e-handlarna. Dessa tjänster lanseras stegvis under 2013. 0 2009 2010 2011 2012 ANTAL KUNDER 15000 14801 14299 13998 12000 11810 9000 Drivkrafter 2012 Butikernas samlade e-handel, som gick genom bolagets system, växte med 15 procent och uppgick till 94,3 miljarder kronor (82,0). Nettoinflödet av nya kunder uppgick till 803 (1 545). Antalet kunder vid årets slut var 14 801 (13 988). De återkommande intäkterna var 90 procent av totala intäkter. 6000 3000 0 2009 2010 2011* 2012 *exklusive 1 846 kunder som avyttrats under 2011 Finansiell utveckling 2012 Nettoomsättning uppgick till 155,1 Mkr (150,7). Tillväxt i nivå med marknaden i Sverige och Norge, men svagare utveckling i Danmark. EBITDA-marginalen uppgick till 19 procent (23). Resultatet efter skatt uppgick till 14,8 Mkr (21,7). Resultatet efter skatt per aktie uppgick till 1,54 kr (2,26). BUTIKERNAS E-HANDELSVOLYM I MILJARDER KR 100 94,3 82,0 80 71,0 60,7 60 40 Stark finansiell position Kassan var 56,6 Mkr (52,4) vid årets slut. Utdelningen i juni 2012 var 2 kronor per aktie, totalt 19,2 Mkr. 20 0 2009 2010 2011 2012 3

Vd har ordet DIBS gör betalningar inom e-handel enklare. Vi började som tekniska pionjärer och blev först med att skapa ett heltäckande nordiskt erbjudande som vi sedan expanderat till över 13 länder. Ifjol lanserades betalningslösningar för alla digitala kanaler. Fokus för 2013 är att ytterligare förenkla betalningsprocessen för e-handlarna. Handel i alla digitala kanaler Under förra året lanserade vi ett stort antal erbjudanden för att optimera köpprocessen i alla kanaler och skapa nya möjligheter för e-handeln. Nu kan våra kunder ta betalt i alla digitala kanaler som smarta mobiler, surfplattor, Facebook och webben. Vi har dessutom flera alternativ för att kombinera dessa kanaler. Betalfönstren stödjer olika sätt att driva försäljning, men är alla baserade på samma teknologi, administrativa verktyg och principer. De är säkra, användarvänliga och enkla. Enkelheten är viktig för den ger fler betalande kunder till våra kunder, vilket är DIBS uppgift. Enkelheten driver också vår tjänst för återkommande betalningar, som skapar lojalitet. Tjänsten innebär att DIBS lagrar kortdata i sina system vid betalningar av abonnemangstjänster som till exempel film- och musiktjänster där man betalar ett fast månadsabonnemang. Denna typ av betalningar ökade med 130 procent under 2012. Förenkla alla steg i betalningsprocessen Nästa stora steg är att förenkla alla steg i betalningsprocessen för e-handlarna. Med vår nya tjänst blir vi den enda kontakt ytan för deras betalningar. Det innebär att butiken slipper teckna avtal med flera parter och får förenklad administration. Bättre rapporterings rutiner ger kunderna sänkta kostnader och ökad kontroll. Dessa nya tjänster adresserar ett stort problem för e- handlarna och förenklar deras vardag utan att de själva behöver investera i system och rutiner. Under en längre tid har vi arbetat med att ta fram ny funktionalitet, nytt administrationsverktyg och ny tjänstepaketering. Tjänsterna lanseras successivt under 2013 med början i vår. Vi gör detta för att få nya möjligheter att göra affärer i den nordiska e-handelsmarknaden med våra närmare 15 000 e-handlare och 94 miljarder i e-handelsvolym. Strategiska kunder DIBS har kunder i alla branscher, i många länder, i alla storlekar och i alla utvecklingsfaser. Bland våra 14 800 kunder finns flera av Nordens största företag med avancerad e-handel, globala industriföretag, offentliga organisationer med höga krav samt många nystartade företag och organisationer som nyligen lanserat e-handel. De stora kunderna ger oss volym och driver ofta på i utvecklingen. Samtidigt är de mindre kunderna betydelsefulla eftersom de prövar nya idéer och många av dem är framtidens vinnare. Grunden i vårt erbjudande är samma för alla, men paketering och försäljning anpassas för olika segment. Det går bra för våra kunder. Deras samlade transaktionsvärde ökade med 15 procent till 94 miljarder. Våra kundrelationer är långsiktiga, vi har en stor del återkommande intäkter och ingen enskild kund motsvarar mer än två procent av intäkterna. Följa våra kunder ut i Europa E-handel är internationell till sin karaktär och alltfler av våra kunder driver försäljning i många länder. Våra kunder kan ta betalt från hela världen och de kan dra nytta av att vi har en komplett betalningsinfrastruktur med alla lokala betalsätt i tretton europeiska länder. Ofta växer vi tillsammans med våra kunder till nya marknader. Bra tillväxt i Sverige och Norge Under 2012 ökade vi omsättningen i Sverige och i Norge med 11 procent i lokal valuta. Detta bedömer vi är i nivå med den generella marknadstillväxten. Omsättningen i Danmark minskade däremot med 9 procent i lokal valuta vilket är sämre än marknadsutvecklingen, men under 2013 ser omsättningen ut att kunna stabiliseras på dagens nivå. Stark finansiell ställning DIBS utveckling ger ett fortsatt starkt kassaflöde och bolaget har en stabil ekonomisk ställning. Vid periodens slut hade vi 56,6 Mkr (52,4) i kassan och soliditeten uppgick till 80 procent (84). Styrelsen föreslår att en ordinarie utdelning på 2 kr och en extra utdelning på 1 kr ska utbetalas för 2012, totalt 28,8 Mkr. Satsningar inför nästa utvecklingssteg Vi fortsätter att investera i erbjudandet och öka våra utvecklingsresurser. Under 2013 mer eller mindre fördubblar vi investeringarna. Vi ser möjlighet till hög avkastning och snabb återbetalningstid på de planerade investeringarna. Med vår affärsmodell som leder till ökad lönsamhet till starka kassaflöden. 4

Finansiella mål Att vi inte nådde våra finansiella mål 2012 är vi självfallet missnöjda med. Vi kan mycket bättre. För 2013 är vår förväntan en omsättningstillväxt överstigande 10 procent och en lönsamhet i nivå med vårt mål. Vår starka marknadsposition och den planerade förädlingen av affärsmodellen gör att vi inte ser någon anledning att justera de långsiktiga finansiella målen. Steget före När DIBS startade var säkerheten vår viktigaste konkurrensfördel. Snart blev det en hygienfaktor och nu är allt fokus på enkelhet. E-handlarna vill göra det enkelt genom att erbjuda många betalsätt. Ofta gör de detta genom flera olika leverantörer av betalningstjänster och får många olika inbetalningar varje dag. I nästa fas tror vi att e-handlarna vill arbeta med en enda leverantör som är kontaktytan för alla betalningar, det vill säga någon som erbjuder alla relevanta betalsätt för alla kanaler i ett system med ett avtal och en integration. Det ska vi vara bäst på. Vår tillväxt skapas av våra medarbetares kunskap, ambition och engagemang. Tillsammans fortsätter vi att utveckla DIBS. Stockholm april 2013 Eric Wallin Verkställande direktör Nästa stora steg är att förenkla alla steg i betalningsprocessen för e-handlarna. Med vår nya tjänst blir vi den enda kontaktytan för deras betalningar, säger Eric Wallin, VD på DIBS. 5

Vision och strategi Affärsidé DIBS ska som oberoende aktör erbjuda säkra och enkla betalningslösningar för handel via internet och andra digitala kanaler. Vision DIBS ska göra det enkelt att ta betalt på nätet. Kärnvärden DIBS kärnvärden ligger till grund för hur organisationen leds, hur våra medarbetar agerar såväl internt som externt, samt hur utveckling sker av nya tjänster och produkter. Bolagets kärnvärden är: Öppet och ärligt Enkelt Samverkan Fokus Handlingskraft Strategi Transaktionssystemet är kärnan i DIBS erbjudande. Kring detta bygger bolaget upp ett allt rikare utbud av tjänster som ger mervärde för kunderna. DIBS uppnår detta genom att: Erbjuda betalningslösningar som kopplar samman köpare och säljare med alla betalsätt för alla digitala försäljningskanaler. Förenkla alla delar av betalningsprocessen för e-handlare. Utifrån transaktionssystemet bredda intäktsbasen med kringtjänster. Växa organiskt genom återkommande intäkter från befintliga kunder och tillväxt av nya kunder. Expandera geografiskt främst med befintliga kunder. Verka för att attrahera, utveckla och behålla talanger inom bolaget. Finansiella mål DIBS övergripande finansiella mål är att genom uthållig tillväxt och god lönsamhet skapa långsiktiga värden för bolagets aktieägare. Tillväxtmål Styrelsens långsiktiga tillväxtmål är att omsättningstillväxten beräknad i lokal valuta ska överstiga 20 procent per år. Resultatmål Styrelsens resultatmål är att den genomsnittliga EBITDA-marginalen ska överstiga 25 procent. Förväntan 2013 För 2013 förväntar sig bolaget en omsättningstillväxt överstigande 10 procent och en lönsamhet i nivå med det finansiella målet. Kapitalstruktur Styrelsens mål är att ha en adekvat nettokassa och hög soliditet så länge bolaget befinner sig i en fas av hög tillväxt samt hög investeringstakt avseende utveckling av nya produkter. Utdelningspolicy Styrelsens utdelningspolicy är att årligen dela ut minst motsvarande 60 procent av årets nettovinst efter skatt. 6

Affärsmodellen DIBS affärsmodell bygger på engångsintäkter i form av startavgifter och återkommande intäkter i form av abonnemangs- och transaktionsavgifter. Det innebär att modellen är skalbar och drar fördel av att antalet kunder ökar och att befintliga kunder växer. Under 2013 kommer bolaget bredda sitt erbjudande, vilket ger nya möjligheter till intjäning. Startintäkter för nya kunder När DIBS får en ny kund utgår en startavgift för bastjänsterna och för eventuella tilläggstjänster. Ett inflöde av nya kunder ökar startintäkterna. Antalet kunder ökade under 2012 med 803 (1 545) stycken. och genom partners. Partnerföretagen erbjuder till exempel färdiga webbutiker, skräddarsydda e-handelssystem eller stöd vid internationalisering av e-butiker. Gemensamt för alla DIBS Partners är att de har ingående kunskaper om DIBS betalningslösning. Återkommande intäkter DIBS har en mycket stor andel återkommande intäkter. Dessa uppgick till 141,0 Mkr (134,6) under 2012 vilket motsvarar 90 procent av de totala intäkterna. Återkommande intäkter ökar genom att nya kunder ansluts, befintliga kunder ökar transaktionsvolymer samt merförsäljning av tilläggstjänster. Det finns två typer av återkommande intäkter, abonnemangsoch transaktionsintäkter. Abonnemangsintäkter Abonnemangsintäkterna utgörs av en fast avgift som kunder betalar för tjänsten. Under 2012 utgjorde abonnemangsintäkterna 56 procent av de återkommande intäkterna. Abonnemangsintäkterna ökar i takt med att nya kunder ansluts samt genom försäljning av tilläggstjänster. Tillväxten i abonnemangsintäkter påverkas inte av variationer i den dagliga e-handeln. Transaktionsintäkter Transaktionsintäkterna är rörliga och bygger på en avgift per genomförd transaktion. 2012 utgjorde transaktionsintäkterna 44 procent av de återkommande intäkterna. Transaktionsintäkterna ökar med stigande volymer från existerande kunder och genom nya kunder. 200 150 100 50 0 100 80 60 40 20 INTÄKTER PER INTÄKTSSLAG 2009 2010 2011 ÅTERKOMMANDE INTÄKTERS ANDEL AV TOTALA INTÄKTER 89% 86% 89% Start Åter Övrigt 2012 90% Kostnader DIBS består av rörliga kostnader som till största delen är försäljningsomkostnader och fasta kostnader som består främst av personalkostnader, samt till exempel administration, lokalhyror, drift och plattformskostnader. Affärsmodellen är skalbar eftersom kostnaderna endast marginellt påverkas av en ökning av antalet kunder, transaktioner och transaktionsvolymer. 0 2009 2010 2011 2012 INTÄKTER 80 77,8 78,6 70 73,5 68,3 60 62,5 DIBS försäljning DIBS erbjuder instegstjänster för mindre företag, men också omfattande och avancerade tjänster till storföretag med verksamhet i många länder. DIBS säljer betalningslösningar genom egna säljare, via nätet 50 40 30 45,5 51,1 56,3 Abonnemangsintäkter Transaktionsintäkter 2009 2010 2011 2012 7

Erbjudande DIBS gör det enkelt att ta betalt på nätet. Bolaget har utvecklat sina betalningstjänster i 15 år i nära samarbete med sina kunder. Alla betalsätt DIBS erbjuder ett stort och ständigt växande antal betalsätt som bank- och kreditkort och Internetbankbetalningar med fler. Fakturabetalning, mikrobetalningar och andra finansiella tjänster erbjuds via tredjepartsleverantörer. Bolaget har marknadens bredaste urval av betaltjänster i ett överskådligt och gemensamt gränssnitt. Alla digitala kanaler DIBS kunder driver försäljning i alla digitala kanaler. Därför är betalningslösningen optimerad för ett flertal olika betalfönster för webben, smarta mobiler, surfplattor (ios och Android), telefon, Facebook, och e-post. DIBS erbjuder också möjligheter att kombinera dessa kanaler. E-handlarna kan till exempel använda våra betalfönster som optimerats för surfplattor och mobiler (ios, Android och Nokia). De kan också ladda ner en teknisk lösning från hemsidan för att ta betalt inne i appar. En annan möjlighet är att använda så kallad responsive design som innebär att betalfönstret automatiskt anpassar sitt utseende till smarta mobiler, iphones, ipads, PCs, Macs eller andra webb-baserade enheter. Förenkla hela betalningsprocessen DIBS bidrar till att göra det säkert, enkelt och lönsamt att driva e-handel. Under 2013 lanseras ett antal tjänster för att förenkla alla steg i betalningsprocessen för e-handlarna. Det handlar om att samla betalningsströmmar för att förenkla administration och ge bättre översyn. Inte missa några säljtillfällen En viktig ambition för e-butiker är att säkerställa att många besökare väljer att genomföra ett köp. På engelska kallas detta conversion rate. DIBS betalfönster och tjänster är alla utformade för att driva försäljning. Skapa lojala konsumenter DIBS system för återkommande betalningar används av allt fler e-butiker. Konsumenterna har förtroende för DIBS och lagrar sin kortinformation för att underlätta nästa köp. Det underlättar återkommande köp och skapar mer lojala kundrelationer. Erbjuda rätt betalningslösning DIBS kunder finns i många olika branscher, storlekar och faser. Därför erbjuder DIBS tillgång till systemet på olika servicenivåer beroende på behov. Om behoven ökar kan kunden enkelt lägga till fler betalsätt, nya marknader eller fler tjänster. Växa internationellt DIBS erbjuder ett stort urval internationella betalsätt och en komplett betalningsinfrastruktur i tretton länder, inklusive Norden, Baltikum, Polen, Nederländerna, Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Många driver försäljning i flera länder, vilket underlättas av att alla tjänster är baserade på samma plattform. DIBS följer ofta sina kunder till nya marknader. Diskutera med en betalningsexpert DIBS är Nordens ledande betalningsexpert. Bolagets kunskap bygger på 15 års erfarenhet i en snabbt växande bransch. Sedan 2007 sammanställer bolaget varje år DIBS E-handelsindex som analyserar e-handeln i nio länder. Kunskapen utvecklas genom att delas med och mellan bolagets nästan 15 000 kunder i alla branscher. En gemensam betalningslösning DIBS kärna är teknologiplattformen som under 2012 hanterade transaktioner för 94 miljarder kronor. Strategin är att erbjuda många olika tjänster och stor flexibilitet baserat på ett gemensamt transaktionssystem. Det gör det enkelt för e-handlare att växa och köpa nya tjänster, samt skapar kostnadseffektivitet och skalbarhet för DIBS. Hostad lösning DIBS betalningslösning är enkel att implementera, använda och uppdatera till senaste säkerhetskraven från kortinlösare och kortföretag. DIBS tar ansvar för drift (hostar), service och underhåll och vidareutveckling av betalningslösningen åt alla kunder. En hostad standardlösning är kostnadseffektiv för att hantera ökande antal kunder och växande transaktionsvolymer. Det innebär att e-handlaren kan fokusera på sin försäljning. Säkra system DIBS är navet i en affärskritisk process och hanterar kundernas finansiella information. DIBS har kontinuerligt varit PCI certifierat sen 2005 och erhöll senast sitt PCI DSS-certifikat i maj 2012. PCI certifiering (Payment Card Industry) är ett omfattande program av kortföretagen (VISA, Mastercard m.fl.) som syftar till att öka datasäkerheten hos samtliga parter som lagrar, processar eller överför kortdata. DIBS satsar också på säkra betallösningar med 3D-Secure. 3DSecure teknologin är utvecklat av VISA och Mastercard och syftar till att identifiera kortinnehavaren vid köp online. Identifieringsprocessen är likvärdig den som används vid bankomatuttag och bygger på en personlig kod vid köpet. DIBS egenutvecklade system Defender är ett kraftfullt redskap för att minska risken för bedrägerier. Genom ett nätverk av samverkande variabler analyseras betalningar innan köpen godkänns. Analysen byggs upp av ett regelverk som anpassas exakt efter kundens behov. 8

Kunder DIBS hjälper NetOnNet i flera kanaler NetOnNet driver e-handel i flera kanaler med DIBS betalningslösning. NetOnNet har varit pionjärer i e-handeln sedan de startade 1999. Under 2012 lanserade de en ny mobilsajt och appar för ios och Android. Precis som på webben har de valt DIBS betalningslösning för att göra det enkelt för konsumenten att betala i dessa kanaler. Det ska vara enkelt att handla direkt från lagerhyllan. Därför driver vi försäljning i ett flertal digitala kanaler och gör det enkelt och attraktivt för våra kunder att nå våra erbjudande via webben, smarta mobiler och surfplattor, säger Harald Ennen på NetOnNet. Vi valde DIBS betalningslösning för att göra det enkelt för konsumenten att betala oavsett skärm. NetOnNet säljer hemelektronik från både egna och välkända varumärken på internet i Sverige och Norge och från fjorton lagershoppar. NetOnNet har lagerpriser på bland annat tv, hemmabio, surfplattor, datorer, mobiltelefoner och mycket mer, varje dag, året runt. I januari 2013 vann bolaget Web Service Awards i kategorin e-handel. DIBS skapar lojalitet åt Middagsfrid Middagsfrid var först i Sverige med idén att erbjuda hemleverans av middagsmat. Middagsfrid använder DIBS funktion för återkommande betalningar som hanterar löpande prenumeration på matleveranser. Lösningen leder till minskade faktura kostnader och ger snabba betalningar. Middagsfrids framgångsrecept är tillsatsfri, ekologisk och klimatsmart mat som är enkel men fram förallt god, säger Kicki Theander, grundare på Middagsfrid. Genom att erbjuda DIBS funktion för återkommande betalningar förenklar vi för oss och för kunderna och knyter oss närmre varandra. Middagsfrid matkassar är nu tillgängliga i över 70 av Sveriges kommuner samt i Norge, Danmark, Tyskland, Schweiz och Belgien. Kunderna får färdigplanerade matkassar med råvaror av mycket hög kvalitet, direkt hem till dörren. DIBS hjälper Nelly.com i flera länder Nelly.com erbjuder mode på flera europeiska marknader och lanserade i Storbritannien i april. De använder DIBS på andra marknader och valde att göra det också i Storbritannien. På den brittiska marknaden har DIBS en omfattande infrastruktur för att kunderna ska kunna ta betalt enkelt och säkert från så många konsumenter som möjligt. Nelly.com har ett inspirerande utbud av mode och skönhet för trendmedvetna kvinnor och män. Genom DIBS erbjuder vi en enkel betalningsprocess med flera lokala betalsätt för att inte missa försäljningstillfällen i Europa, säger Magnus Månsson, VD på Nelly.com. Nelly.com grundades 2004 och är Nordens största nätbutik för modeoch skönhetsmedvetna killar och tjejer mellan 18 och 30 år. Nelly.com erbjuder skor, kläder, klänningar, festklänningar, underkläder, badkläder, sportfashion, och mycket mer från över 850 olika varumärken. 9

Marknad i tillväxt Fortsatt optimism inom e-handeln E-handel är idag en självklar försäljningskanal inom nästan alla branscher. Potentialen för fortsatt tillväxt är stor eftersom genomsnittskonsumenten bara gör drygt ett köp per månad via nätet och e-handeln fortfarande står för en liten del av hushållens disponibla inkomst. Konsumenterna e-handlar för att förenkla vardagen. Drivkrafterna är till exempel att spara tid (69 procent), inte vara bunden vid öppettider (61 procent) och för att jämföra priser (61 procent). Möjligheten att finna lägre priser (59 procent) är inte lika viktigt längre. I DIBS E-Handelsindex 2012 uppskattades den årliga e- handeln till 199 miljarder kronor i Norden och 1950 miljarder kronor i nio utvalda länder, varav Sverige 70, Danmark 42, Norge 52, Finland 35, Storbritannien 535, Tyskland 552, Frankrike 314, Polen 140 och Spanien 210 miljarder kronor. Tillväxten i Europa förväntas fortsatta eftersom hela 73 procent av konsumenterna avser behålla eller öka sin e-handel nästa år. I Sverige förväntar sig 32 procent av konsumenterna att öka sin e-handel. Motsvarande siffra är 29 procent i Danmark, 28 procent i Norge, 33 procent i Finland, 18 procent i Storbritannien, 15 procent i Tyskland, 16 procent i Frankrike, 32 procent i Polen och 31 procent i Spanien. E-handeln får också ökade betydelse för handel mellan företag (så kallad B2B) och direkt mellan slutanvändare (så kalllad Peer to peer). Grunderna för tillväxten ändras därmed från att tidigare, till stor del, vara ren konsumtion till att nu också innefatta andra onlinetjänster. Fortfarande är det många butiker och organisationer som saknar e-handelslösning. E -handeln driver inte bara tillväxt, utan är också en motor för förändring i det kommersiella landskapet. E-handeln ökar transparensen för pris och kvalitet och förändrar konkurrenssituationen genom större räckvidd för e-butiker och fler alternativ för konsumenterna. Marknaden för betalningslösningar E-handeln är internationell i sin karaktär, men skiljer sig mycket mellan länderna. I alla länder vill konsumenter betala på det sätt som de upplever säkrast (54 procent) och enklast (54 procent), men vad detta är varierar. Det innebär att konsumenter i olika länder har mycket olika betalningsvanor. Redan mellan de nordiska länderna är skillnaderna stora. Danmark är utan tvekan det land där kort är vanligast. Hela 88 procent föredrar kort, tack vare Dankortets unika position. Många svenskar föredrar att betala med kort (39 procent), men faktura (26 procent) och online banköverföring (26 procent) är också populära. Flest norrmän föredrar att betala med kort (53 procent), men sedan är bilden mer mångfacetterad och 15 procent föredrar att betala med banköverföring online, 14 procent föredrar faktura och 13 procent föredrar mikrobetalningar. Situationen är markant annorlunda i Finland, där 38 procent av konsumenterna föredrar online banköverföring. Här föredras betalning med kort av endast 29 procent och faktura av 18 procent. I resten av Europa är det fortsatt stora skillnader. De brittiska konsumenterna har en stark preferens för kort (68 procent), men så många som 23 procent av konsumenterna föredrar mikrobetalningar. Tyska konsumenterna föredrar faktura (46 procent) men mikrobetalningar är också mycket populära (29 procent), medan kort föredras av endast 9 procent. I Frankrike har kort en helt dominerande ställning, och föredras av 57 procent men mikrobetalningar (25 procent) är också populära. I Polen vill 30 procent av konsumenterna betala kontant vid leverans och 42 procent via internetbank. Spanska konsumenterna föredrar att betala med kort (43 procent), mikrobetalningar (34 procent) och med postförskott (16 procent). Över en tredjedel av Europas konsumenter undviker e- handlare som saknar rätt betalningsalternativ. För att inte missa försäljningstillfällen är det viktigt att erbjuda de betalningssätt som målgrupperna som uppskattar. Digital handel genom alla kanaler E-handel slog igenom för drygt tio år sedan främst som försäljning via webben. Nu förändras kundbeteendet och många handlare bryter ny mark genom att integrera många olika digitala kanaler för att nå konsumenter. E-handel sker nu genom smarta mobiler, surfplattor (via appar och webbläsare), Facebook, smarta TV-apparater, webben etcetera. I Sverige har 15 procent av konsumenterna e-handlat med smarta mobiler eller surfplattor. Andelen är 19 procent i Danmark och 18 procent i Norge. Det nya köpbeteendet har först fått fäste bland yngre människor och i storstäder. Konsumenter som prövat att handla med mobilen har gjort det till ett naturligt inslag i sina vanor. I snitt gjorde de 5,4 köp under de senaste sex månaderna. I Sverige gjorde de 5,1, i Danmark 5,5 och i Norge 5,7 köp under samma period. E-handel genom fler kanaler blir mer integrerat i butikernas digitala försäljning och samtidigt ett naturligt inslag i många konsumenters köpvanor. Volymerna ökar snabbt allteftersom beteendet sprider sig till nya kundsegment. Handel i mobilen Det är stora skillnader mellan olika länder i betalningsvanor på nätet. Detta gäller också för hur konsumenter vill betala i mobilen. Av konsumenter i alla nio länder som handlat med mobiler har 44 procent betalat med kort, 11 procent med internetbank, 13 procent med faktura, 11 procent med kontant vid leverans, 29 procent med mikrobetalningar, 3 procent på avbetalning och 5 procent med andra betalsätt. Men skillnaderna mellan olika länder är mycket stora. Precis som vid vanlig e-handel bör alltså e-handlare erbjuda många olika betalsätt för att inte gå miste om kunder. Vissa butiker använder handeln som en brygga mellan e- 10

handel och traditionell handel. Genom mobilen når e-handeln in i den traditionella butiken och skapar nya möjligheter mellan on- och offline-handel. Butikerna prövar olika kombinationer, som till exempel e-handel med merförsäljning via mobilen eller digital försäljning inne i traditionella butiker och showrooms (i vissa fall genom så kallade QR-koder). Vissa tar fram erbjudanden som särskilt vänder sig till konsumenter i rörelse, kanske stödd av geo-marknadsföring utifrån kundens position. Vissa aktörer har ambitionen att mobilen ska användas för alla typer av betalningar också i traditionella butiker. Olika lösningar prövas för detta, ibland baserat på tekniken NFC (Near Field Communication) som gör det möjligt för mobiler att kommunicera med varandra och genom vissa tjänster överföra pengar. Ytterligare ett område med stort intresse är lösningar för att göra det enklare för privatpersoner att överföra pengar mellan varandra med mobiler. Marknaden för betalningslösningar De goda tiderna för e-handeln skapar förutsättningar för fortsatt tillväxt för marknaden för digitala betalningslösningar. Marknaden för betalningstjänster växer i volym och kom plexitet. Drivkrafter är konsumenternas efterfrågan på nya och säkra sätt att betala, nya lagkrav, teknisk utveckling och naturligtvis nya kanaler som surfplattor. Att e-handeln blir alltmer integrerad med andra försäljningskanaler påverkar också marknaden för betalningslösningar. Många kunder söker en leverantör som kan erbjuda ett stort antal betalsätt som fungerar i ett stort antal försäljningskanaler och oavsett teknologi. Samtidigt blir barriären för nya aktörer högre och kostnaderna för de som ännu inte uppnått kraven för certifiering ökar och konkurrensfördelarna stärks för bolag med tillgång till resurser och möjligheter till skalfördelar. Nya betalsätt Kundernas behov av säkra, likvida och kostnadseffektiva betalningslösningar gör att vidareutvecklingen sker löpande och att nya betalsätt ständigt växer fram. Utvecklingen går mot fler och mer lokalt anpassade lösningar. Utöver lösningar för mobila betalningar, utvecklas också nya sätt att ta betalt genom krediter, delbetalningar, fakturabetalning, betalning via internetbank med mera. Konkurrenssituationen Utvecklingen ger upphov till branschglidning och konsolidering av aktörerna inom värdekedjan, till exempel plattformsleverantörer, betalväxlar (typ DIBS), mobiloperatörer och finansiella aktörer. Den svenska och norska marknaden har länge kännetecknats av stor konkurrens. På senare tiden har konkurrensen ökat i Danmark med prispress som följd. I många fall kompletteras DIBS erbjudande med tjänster från andar betalningsleverantörer. I andra fall konkurrerar DIBS med samma bolag. Bland konkurrenterna kan nämnas nordiska bolag som Klarna, Nets, Svea WebPay, PayEx, epay och Quickpay och internationella bolag som Globalcollect, Skrill och PayPal. Marknaden konsolideras både i Norden och internationellt. DIBS är ett av få kvarvarande oberoende betalväxlar på den nordiska marknaden. DIBS E-Handelsindex 2012 Statistiken i detta kapitel kommer från DIBS E-Handelsindex 2012 som genomfördes under det tredje kvartalet 2012 av forskningsinstitutet YouGov genom intervjuer med över 9 000 Internetanvändare i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Polen och Spanien. Rapporten finns på www.dibs.se. 11

Bolagsstyrning Inledning DIBS Payment Services AB är ett svenskt publikt aktiebolag som lyder under svensk lag. Bolagets styrning utgår från svensk lagstiftning, främst den svenska aktiebolagslagen, avtalet med marknadsplatsen First North, samt andra relevanta regler och riktlinjer. DIBS är ett institut för elektroniska pengar vilket också ställer vissa krav på bolagsstyrning. Eftersom DIBS inte är noterat på reglerad marknadsplats omfattas bolaget inte av den svenska koden för bolagsstyrning. DIBS arbete med bolagsstyrning är dock i stora delar inspirerad av koden. Ansvarsfördelning Enligt den svenska aktiebolagslagen och bland annat lagen om elektroniska betaltjänster är styrelsen skyldig att se till att bolaget har tillfredsställande interna kontroller och hålla sig informerad om bolagets interna kontrollsystem. Ansvaret för ledning och kontroll fördelas mellan aktieägarna på stämman, styrelsen och verkställande direktören, i enlighet med svensk aktiebolagslag, andra lagar och förordningar, gällande regler för First North, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument. Aktieägarna DIBS hade 1500 aktieägare den 31 december 2012. De tio största ägarnas totala innehav var 62,9 procent av aktiekapitalet. Zimbrine Holding äger mer än 18 procent av aktierna. Bolagsstämma Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i DIBS Payment Services AB. Vid årsstämman som hålls inom sex månader efter räkenskapsårets utgång framläggs årsredovisning och revisionsberättelse, fastställs resultaträkning och balansräkning, beslutas om dispositioner beträffande vinst eller förlust, ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören, arvoden åt styrelse och revisorn, val av styrelse samt, i förekommande fall, registrerat revisionsbolag eller revisor samt eventuell revisorssuppleant. Dessutom behandlas andra ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Samtliga aktieägare som är registrerade i aktieboken på en viss avstämningsdag och som anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för det totala innehavet av aktier. Aktieägare kan företrädas av ombud. Aktieägare vars aktier är förvaltarregistrerade måste, för att kunna utöva rösträtt på bolagsstämman, tillfälligt omregistrera sina aktier i eget namn, enligt vad som följer av kallelsen till bolagsstämman. Årsstämman 2012 Årsstämman ägde rum den 9 maj 2012. Stämman beslutade, i enighet med styrelsens respektive valberedningens förslag, bland annat följande: Till styrelseledamöter omvaldes Christoffer Häggblom, Peter Sjunnesson och Thord Wilkne. Staffan Persson och Cecilia Lager valdes som nya ledamöter i styrelsen. Katarina Bonde och Sven Mattsson hade avböjt omval. Staffan Persson valdes till styrelsens ordförande. Styrelseledamöterna och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2011. Stämman fastställde resultaträkning och balansräkning. Utdelning för 2012 fastställdes om 2 kronor per aktie och resterande vinstmedel balanserades i ny räkning. Stämman beslutade att inrätta ett incitamentsprogram för ledande befattningshavare och övriga tillsvidareanställda, cirka 60 personer. Vid fullteckning av teckningsoptionerna samt fullt utnyttjande av optionsrätterna kommer aktiekapitalet att öka med högst 25 000 kronor, genom utgivande av högst 100 000 aktier. Utspädningseffekten vid fullt utnyttjande är cirka 1 (en) procent av aktiekapitalet och rösterna. Se sid 14 för mer information. Valberedning Valberedning för DIBS Payment Services AB har utsetts enligt de principer årsstämman beslutade den 9 maj 2012. De tre till röstetalet största ägarna (med hänsyn tagen till ägargrupperingar) utgjordes per den 28 september 2012 av Zimbrine Holding BV, Nordea Placeringsfond Småbolagsfond Norden och Fidelity Nordic Fund. Fidelity Nordic Fund avstod sin rätt att utse representant i valberedningen. Istället tillfrågades den fjärde största ägaren, Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige. Valberedningens ledamöter: Staffan Persson (styrelsens ordförande) Monika Lundström, valberedningens ordförande (utsedd av Zimbrine Holding BV) Mats Andersson (utsedd av Nordea Placeringsfond Småbolagsfond, Norden) Marianne Flink (utsedd av Swedbank Robur Fonder AB Sverige) Valberedningen ska lämna förslag till ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt arvode och annan ersättning för styrelseuppdrag till var och en av styrelseledamöterna. Valberedningen ska också lämna förslag till val och arvodering av revisor, ordförande vid årsstämma samt principer för utseende av valberedning inför nästa årsstämma. Styrelsens sammansättning DIBS Payment Services ABs styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av tre till åtta ledamöter med högst åtta suppleanter valda av bolagsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Styrelsen består av fem ledamöter. Styrelsens arbete Styrelsen övervakar verkställande direktörens arbete genom uppföljning av verksamheten. Styrelsen ansvarar för att bolagets organisation, ledning och riktlinjer är ändamålsenliga och att det finns en god intern kontroll. Enligt aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för bolagsstyrning och intern kontroll. Dessutom ansvarar styrelsen för utveckling och uppföljning av strategier, beslut om 12

förvärv och avyttringar, större investeringar, samt ersättning till verkställande direktören. Styrelsen har fastställt en arbetsordning som reglerar styrelsens arbete och dess inbördes arbetsfördelning. Under 2012 hölls elva styrelsemöten. Styrelsen har ägnat särskild uppmärksamhet åt strategiska satsningarna inom försäljning och teknologi samt finansiella frågor. Närvaron vid styrelsemöten 2012 framgår enligt nedan. Obero- Närvaro Namn Funktion Invald ende 2012 Staffan Persson Ordförande 2012 Nej 7 av 7 Katarina Bonde Fd ordförande 2010-4 av 4 Cecilia Lager Ledamot 2012 Ja 7 av 7 Christoffer Häggblom Ledamot 2010 Ja 11 av 11 Sven Mattsson Fd ledamot 2007-4 av 4 Peter Sjunnesson Ledamot 2011 Ja 11 av 11 Thord Wilkne Ledamot 2011 Ja 11 av 11 Se sid 56 för ytterligare information om styrelsen. Ordförande Styrelsens ordförande leder styrelsens arbete och företräder bolaget i ägarfrågor. Ordförande ansvarar för att ledamöterna löpande får den information som är nödvändig för att upprätthålla hög kvalité i styrelsens arbete. Revisions- och ersättningsutskott Styrelsen har prövat frågan om inrättandet av revisions- och ersättningsutskott och beslutat att inte inrätta sådana. Istället fullgör styrelsen i sin helhet dessa uppgifter. Detta fungerar väl i bolagets relativt sett lilla styrelse och innebär dessutom att hela styrelsen har full insyn i och tar aktivt del i dessa uppgifter. Revisorer Enligt bolagsordningen ska bolaget ha en till två revisorer med högst två suppleanter eller ett till två registrerade revisionsbolag. På årsstämman den 27 maj 2010 omvaldes Ernst & Young som revisorer, med Per Hedström som huvudansvarig för tiden intill slutet av den årsstämma som infaller det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. Ernst & Young har varit bolagets revisor sedan 14 maj 2002. Ersättning till styrelsen Styrelsens arvode uppgår till 300 000 kronor till styrelseordföranden och till 150 000 kronor till var och en av de övriga styrelseledamöterna som inte är anställda i bolaget. I arvodet ingår ersättning för utskottsarbete. Det totala arvodet är 900 000 kronor. Arvodet till revisorerna utgår enligt godkänd räkning. Information och kommunikation DIBS strävar efter att ha kontinuerlig, korrekt och öppen dialog med alla dess intressenter. Bolaget följer gällande regler vid First North och VD är talesperson i finansiella frågor. Kurspåverkande information kommuniceras via pressmeddelande. Varje ordinarie styrelsemöte inkluderar finansiell rapportering om företagets ekonomiska ställning. Bolagets revisor rapporterar personligen sina iakttagelser från granskningen varje år. Verkställande direktören Verkställande direktören leder verksamheten inom styrelsens ramar, men är inte själv ledamot i styrelsen. Verkställande direktören förbereder informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, är föredragande samt avger motiverade förslag till beslut. Verkställande direktören ger styrelsen löpande information om bolagets verksamhet. Den verkställande direktören ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bokföringen och förvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Bolagsledning Bolagsledningen består av DIBS verkställande direktör, marknadsdirektör, finanschef, kundsupportschef och teknikchef. För en närmare presentation av ledande befattningshavare se sid 55. Certified Adviser Alla bolag vars aktier handlas på First North har en Certified Adviser som övervakar att bolaget lever upp till First Norths regelverk för informationsgivning till marknaden och investerare. DIBS upptogs till handel på First North den 18 juni 2007. Erik Penser Bankaktiebolag var Certified Adviser fram till och med den sista mars 2013. Från den 1 april 2013 är Redeye ny Certified Adviser. Myndighetstillsyn DIBS verksamhet står under myndighetstillsyn och är i stor utsträckning reglerad av föreskrifter, lagar och branschöverenskommelser. Bolaget har interna regelverk och rutiner för att följa dessa regler. Detta är också föremål för regelbundna kontroller och granskningar från bland annat styrelsen. Risk- och compliance-aktiviteter Eftersom DIBS är ett institut för elektroniska pengar ställs vissa krav på bolagets risk och compliance-verksamhet. Bolaget samarbetar med Crescore för att säkerställa att bolagets rutiner och kontroller uppfyller reglerna. Interna kontrollaktiviteter DIBS har etablerat rutiner och implementerat processer för att identifiera och hantera de risker som är förknippade med bolagets affärsverksamhet. Dessa inkluderar rutiner för avstämningar och attester. Bolaget genomför kontinuerligt interna kontroller som till exempel löpande kassaflödes- och resultatanalys samt analys av nyckeltal. Den interna kontrollen bedöms vara god och ändamålsenlig för en organisation av DIBS storlek och risker. 13

Aktien Notering: NASDAQ OMX, First North, Stockholm Kortnamn: DIBS Sektor: Industrial Goods & Services Certified Adviser: Erik Penser Bankaktiebolag, ersätts med Redeye den 1 april 2013 Kvotvärde per aktie: 0,25 kronor ISIN-kod: SE0001038092 Aktiekapital: 2 395 000 kronor fördelat på 9 580 000 aktier Aktierelaterade incitamentsprogram Incitamentsprogram 2012/2015 gav medarbetare i bolaget möjligheten att köpa teckningsoptioner till ett marknadsmässigt pris. De anställda betalade 0,98 kr per teckningsoption som ger rätt att teckna en aktie för 80,49 kr under perioden 15 juni till 30 juni 2015. Totalt förvärvades 95 000 teckningsoptioner vilket motsvarar 93,1 tkr. De anställdas betalning för optionerna har påverkat övrigt tillskjutet kapital i koncernen. Optionerna har inte påverkat resultat per aktie efter utspädning under perioden då lösenpriset på 80,49 kr överstigit genomsnittlig aktiekurs under perioden. Aktieägare Antalet aktieägare i DIBS uppgick per den 31 december 2012 till 1500 enligt Euroclear Sweden AB. De tio största ägarnas totala innehav var 62,9 procent av aktiekapitalet. VD, medlemmar i ledningsgruppen och styrelseledamöter äger 20 procent av aktierna. Aktiekapital Aktiekapitalet i DIBS uppgår till 2 395 000 kronor fördelat på 9 580 000 aktier. Aktiens kvotvärde är 0,25 kronor. Varje aktie berättigar till en röst vid årsstämman. Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Utdelning En utdelning om 2 kronor per aktie utbetalades under andra kvartalet 2012. Styrelsens utdelningspolicy är att årligen dela ut minst motsvarande 60 procent av årets nettovinst efter skatt. För 2012 föreslår styrelsen en ordinarie utdelning om 2 kronor per aktie och en extra utdelning om en 1 per aktie, totalt 3 kronor per aktie. Största aktieägare Namn Antal aktier Kapital och röster (%) Zimbrine Holding BV 1 738 815 18,2% Nordea Placeringsfond Småbolagsfond, Norden 934 891 9,8% Fidelity Nordic Fund 855 070 8,9% Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige 712 036 7,4 % Försäkringsaktiebolaget, Avanza Pension 338 060 3,5 % Handelsbanken Fonder AB RE JPMEL 312 529 3,3 % Svea Ekonomi AB 300 000 3,1 % Berinor B.V. 299 336 3,1 % Banque Carnegie Luxembourg SA 271 080 2,8 % Nordnet Pensionsförsäkring AB 266 634 2,8 % Övriga 3 551 549 37,1 % Totalt 9 580 000 100% DIBS kursutveckling Stängningskurs den 28 december 2012 var 45,50 kr (39,10) vilket gav ett börsvärde om 435,9 Mkr (374,6). 14

Riskfaktorer DIBS verksamhet, resultat och finansiella ställning påverkas av ett antal risker. I detta avsnitt diskuteras ett antal risker som inte är redovisade i prioritetsordning och inte heller gör anspråk på att vara heltäckande. Riskkategorierna utgår från Basel IIregelverket. Pelare I-risker Marknadsrisker Valutarisk Genom att bedriva verksamhet i flera länder är DIBS exponerat för fluktuationer i ett antal valutor. Det kan därmed inte uteslutas att valutakursförändringar kan komma att påverka bolaget. Operativa risker Externa bedrägerier DIBS är certifierade av VISA/MasterCard. Denna så kallade PCI-certifiering innehåller ett flertal krav på såväl den interna som den externa IT-säkerheten. PCI-certifieringen är dock ingen garanti för att det inte skulle kunna ske säkerhetsöverträdelser i DIBS system och processer. Avbrott/störningar i verksamheten DIBS erbjuder betalningslösningar som är affärskritiska för kunderna. En driftstörning i DIBS system skulle kunna få skadliga konsekvenser för kunderna vilket i sin tur kan skada DIBS. Infrastrukturen är skapad för att DIBS vid var tid kan leva upp till den servicenivå som avtalats med kunderna. Detta är dock ingen garanti för att en driftstörning inte skulle kunna uppstå. Då delar av hårdvaran är lokaliserad hos externa leverantörer (så kallade co-location centers) är DIBS exponerat mot deras eventuella störningar. Utförande leverans och processer DIBS förmåga att attrahera och behålla kompetenta medarbetare är av betydelse för fortsatta framgångar. Bolagets resultat är beroende av medarbetarnas kompetens och insatser. Om nyckelpersoner lämnar bolaget kan det ha negativa konsekvenser. Pelare II-risker Strategiska risker DIBS framgång är till stor del beroende av bolagets förmåga att leda och anpassa sig efter teknologiutvecklingen vilken drivs av nya tekniska lösningar, marknadsbehov samt ökade krav på säkerhet från kortinlösare och kortorganisationer. Med hänsyn till detta måste bolaget snabbt och kostnadseffektivt anpassa sig till teknologiutvecklingen. DIBS tillväxt har delvis genererats genom förvärv av bolag, och så kommer sannolikt att ske även i framtiden. Följaktligen är DIBS framtida utveckling till viss del beroende av tillgången på, samt DIBS förmåga att identifiera, potentiella förvärvskandidater. Som leverantör av betalningslösningar har DIBS ingått samarbeten med ett flertal tekniska och finansiella aktörer däribland banker och kortinlösare. Bolagets verksamhet är beroende av goda samarbeten med dessa. I det fall en god samarbetsrelation inte kan upprätthållas skulle det kunna få negativa följder. Koncentrationsrisker DIBS är inte beroende av någon enskild kund eftersom ingen kund står för mer än 2 procent av bolagets omsättning. Ett frånfall av ett flertal större kunder skulle dock kunna ha negativ inverkan. Affärsrisker/Konjunkturrisker Marknadsläget kan förändras vilket kan innebära att de förväntade försäljningsvolymerna inte uppnås med negativ konsekvens för bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning. Marknaden för internetbaserade betalningslösningar förändras kontinuerligt som resultat av exempelvis ökad konsolidering. Ökade konkurrens kan komma från internationella konkurrenter, från nya eller befintliga leverantörer av betalningslösningar alternativt från banker och kortinlösare om de ger sig in på denna marknad. Den globala konjunkturen påverkar investeringsviljan hos DIBS nuvarande och potentiella kunder. En svag konjunktur kan komma att medföra lägre marknadstillväxt för digital handel med negativ effekt för bolaget. Politiska risker DIBS bedriver verksamhet i flera olika länder. Förändringar av lagar och andra regleringar avseende exempelvis utländskt ägande, statligt deltagande, skatter, royalties, tullar eller växelkurser kan påverka bolagets resultat- och finansiella ställning. Vidare kan bolaget påverkas av andra politiska och ekonomiska osäkerhetsfaktorer. DIBS bedriver verksamhet i ett flertal länder vars skattelagstiftning kan ändras över tiden. Till följd av detta kan det inte uteslutas att förändringar i skattelagstiftningen kan komma att påverka DIBS resultat och finansiella ställning. DIBS har skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar på dessa underskott har redovisats i den mån de har bedömts sannolikt att de medför lägre skatteutbetalningar i framtiden. Aktiemarknadsrisk Investerare bör beakta att en investering i aktier är förknippad med risk och att det inte finns några garantier för att aktiekursen kommer att utvecklas positivt. Aktiekursens beror på en rad faktorer som bolaget inte kan påverka. Även om DIBS utvecklas positivt finns det därför en risk att en investerare vid avyttringstillfället drabbas av kapitalförlust. Risker förenade med listning vid First North Bolagets aktier handlas på First North som är en alternativ marknadsplats som drivs av NASDAQ OMX Stockholm AB. Bolag vars aktier handlas på First North är inte skyldiga att följa samma regler som börsnoterade bolag, utan ett mindre omfattande regelverk anpassat till företrädesvis mindre bolag 15

och tillväxtbolag. En placering i ett bolag vars aktier handlas på First North kan därför vara mer riskfylld än en placering i ett börsnoterat bolag. Alla bolag vars aktier handlas på First North har en Certified Adviser som övervakar att bolaget lever upp till First Norths regelverk för informationsgivning till marknaden och investerare. Penser bankaktiebolag är Certified Adviser fram till och med den sista mars 2013. Från den 1 april 2013 är Redeye ny Certified Adviser. Aktiekursen kan variera avsevärt på grund av allmänna marknadsfluktuationer eller andra faktorer. Om handeln i aktien inte är aktiv och likvid kan det innebära svårigheter för aktieägarna att sälja sina aktier. Ägare med betydande inflytande Ett mindre antal aktieägare äger en väsentlig del av samtliga utestående aktier. Dessa aktieägare har möjlighet att utöva ett väsentligt inflytande på ärenden som kräver godkännande av aktieägarna. Denna koncentration kan vara till nackdel för aktieägare som har andra intressen än majoritetsägarna. 16

Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för DIBS Payment Services AB (publ), org.nr. 556500-5021 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Allmänt om verksamheten Koncernen består av moderföretaget DIBS Payment Services AB, som tillhandahåller koncerngemensamma ledningsfunktioner och bedriver rörelseverksamhet, samt de helägda dotterföretagen i Sverige, Danmark, Norge och Finland ( DIBS ). DIBS är Nordens ledande oberoende leverantör av enkla, säkra och innovativa betaltjänster för handel via Internet och hanterar dagligen mer än 14 800 kunders betalningstransaktioner. DIBS hade 100 medarbetare i Stockholm, Göteborg, Oslo och Köpenhamn vid årsslutet. Bolaget etablerades 1998 och är sedan juni 2007 listat på First North. För information om de större aktieägarna se sid 14. Affärsidé DIBS ska som oberoende aktör erbjuda säkra och enkla betalningslösningar för e-handel och andra digitala kanaler. Affärs modellen bygger på att erbjuda kunder en standardiserad betalningslösning där intäkter baseras på återkommande intäkter i form av abonnemangs- och transaktionsavgifter. Verksamhetens utveckling DIBS är marknadsledare inom betalningar för e-handeln i Norden. Bolaget har under flera år uppvisat god tillväxt och lönsamhet och kraftigt positivt kassaflöde. Under 2012 uppgick nettoomsättningen till 155,1 Mkr (150,7) och resultatet efter skatt uppgick till 14,8 Mkr (21,7). Väsentliga händelser under 2012 DIBS ansökte i mars 2012 till Finansinspektionen om att bli betalningsinstitut eftersom bolaget avser erbjuda tjänsten som finansiell motpart till e-handlare vid olika typer av betalningar. Finansinspektionen har godkänt ansökan och tjänsten lanseras stegvis i Sverige från och med 2013 för att sedan rullas ut i de nordiska länder och eventuellt längre. Syftet är att dra nytta av bolagets starka position och göra bättre affärer i den nordiska e-handelsmarknaden via bolagets närmare 15 000 e-handlare och 94 miljarder i e-handelsvolym. I juni sålde DIBS sina aktier i Payson AB (motsvarande 6,06 procent av aktiekapitalet) till Svea Ekonomi AB i samband med att de förvärvade 100 % av Payson AB. Försäljningen redovisades under övriga rörelseintäkter i resultaträkningen och gav en vinst om 2,1 Mkr. Likviden fördelades på kontanter och ett förlagslån. Grunden för DIBS framgång ligger i kundtillströmningen som även under 2012 var stark med ett nettointag av 803 nya kunder. Kundintaget sker genom egen försäljning och försäljning via partners. De totala transaktionsvolymerna ökade med 15 procent till 94,3 miljarder kronor. Marknadsutveckling inom e-handeln E-handel är etablerad som en självklar försäljningskanal inom nästan alla branscher. Allt fler konsumenter ser fördelarna med e-handel och gör fler inköp över Internet. Marknaden drivs också av butikernas ambitioner att möta kunderna via flera olika säljkanaler. Både konsumenter och e-butiker har höga förväntningar inför framtiden. Marknaden för betalningslösningar Marknaden för betalningstjänster växer i volym och komplexitet. Drivkrafter är konsumenternas efterfrågan på nya och säkra sätt att betala, nya lagkrav samt teknisk utveckling. Barriären för nya aktörer blir högre och kostnaderna för de som ännu inte uppnått kraven för certifiering ökar och konkurrensfördelarna stärks för bolag med tillgång till resurser och möjligheter till skalfördelar. E-handelns tillväxt skapar förutsättningar för fortsatt tillväxt för marknaden för betalningslösningar. Kundernas behov av säkra, likvida och kostnadseffektiva betalningslösningar gör att nya betalsätt ständigt växer fram. Utvecklingen går mot fler och mer lokalt anpassade lösningar snarare än mot globala och standardiserade betalsätt. Utveckling av DIBS produkterbjudande DIBS arbetar kontinuerligt med att utveckla sitt erbjudande av betalningslösningar som kopplar samman köpare och säljare med alla betalsätt för alla försäljningskanaler. DIBS har drivit ett flertal produktutvecklingsprojekt för att förnya plattformen för att hantera betydligt större volymer av transaktioner och kunder med större samordning över gränserna. Tekniskt skapar bolaget en öppen arkitektur för att få nya möjligheter kring transaktionsaffär som nya gränssnitt och nya tjänster till både köpare och säljare. En viktig ambition är att utifrån transaktionssystemet bredda intäktsbasen med nya kringtjänster. DIBS intensifierade arbetet för att bredda kunderbjudande under 2012. Bolagets position stärktes inom betalningar för alla digitala kanaler, som smarta mobiler, surfplattor, Facebook och webben. Dessutom förbereddes bolagets teknikplattform för nya tjänster som ska lanseras under 2013. Förväntningar på verksamhetsåret 2013 Styrelsen har fastslagit finansiella mål vilka återfinns i avsnittet vision och strategi. Styrelsens förväntan för 2013 är en omsättningstillväxt överstigande 10 procent och en lönsamhet i nivå med det finansiella målet. DIBS förväntas att långsiktigt uppnå de fastställda målen baserat på sin starka finansiella utveckling, bolagets ledande position på marknaden och den skalbara affärsmodellen. 17