dibs Årsredovisning 2011

Transkript

1 dibs Årsredovisning

2

3 Två minuter om DIBS DIBS erbjuder funktionella, säkra och innovativa betaltjänster för e-handel. Med över kunder är DIBS klart marknadsledande i Norden och har växande internationell räckvidd. baserat på en gemensam teknikplattform erbjuds Nordens största urval av betaltjänster med en komplett betalnings infrastruktur i 13 länder och ett flertal internationella betalsätt. Många framgångsrika e-handlare, ledande konsumentvarumärken, tillväxtbolag, globala företag och offentliga verksamheter använder DIBS tjänster för att öka sin försäljning. Alltfler av dem drar nytta av DIBS tjänster för mobil handel. DIBS driver utvecklingen inom e-handel genom att lansera nya betalsätt, utveckla nya tjänster och öka sin geografiska räckvidd. Bolaget grundades 1998 och har 99 anställda i Stockholm, Köpenhamn, Oslo och Göteborg. DIBS är listat på NASDAQ OMX First North i Stockholm. OMSÄTTNING I MILJONER KR ,8 153,5 127,9 104, Förstärkt erbjudande 2011 Utökat den geografiska räckvidden i Norden, Polen, Frankrike, Nederländerna, Tyskland, Storbritannien och Baltikum. Polen lanserades under Lanserat nya tjänster för e-handel via mobiler, bland annat nya mobila betalfönster och verktyg för mobila marknadsplatser. Transaktionssystemet har anpassats för mobila betalningar. Förnyat teknologiplattformen för att hantera ökande volymer av trans aktioner och kunder och underlätta lansering av nya tjänster. Kunderna upplever detta bland annat genom ett nytt betalfönster som förenklar e-handel. ANTAL KUNDER Drivkrafter 2011 Butikernas samlade e-handel växte med 15 procent under året och uppgick till 82,0 miljarder kronor (71,0). Nettoinflöde av nya kunder uppgick till (2 489). De återkommande intäkterna var 89 procent av de totala intäkterna. Finansiell utveckling 2011 Försäljning av tjänster ökade med 9 procent i SEK och med 12 procent i lokal valuta. Ökningen av tjänsteförsäljningen var 11 procent i första, 14 procent i andra, 15 procent i tredje och 16 procent i fjärde kvartalet i lokal valuta. Antalet kunder vid årets slut var (12 452), exklusive ChipPay-kunder som avyttrats. Renodling på tjänster för betalningar för e-handel genom av yttring av kunder inom ChipPay för traditionella butiker. Nettoomsättning uppgick till 153,5 Mkr (144,8). EBITDA-marginalen uppgick till 23 procent (33). Resultatet efter skatt uppgick till 21,7 Mkr (32,8). Resultatet efter skatt per aktie uppgick till 2,26 kr (3,43) * *exklusive kunder som avyttrats under 2011 BUTIKERNAS E-HANDELSVOLYM I MILJARDER KR , ,0 60, ,6 40 Stark finansiell position Kassan var 52,4 Mkr (55,8) vid årets slut. Utdelningen i juni 2011 var 2 kronor per aktie, totalt 19,2 Mkr. Föreslagen utdelning för räkenskapsåret 2011 är 2 kronor per aktie, totalt 19,2 Mkr

4 Vd har ordet DIBS är den ledande leverantören av betalningslösningar för e-handel i Norden med en växande internationell räckvidd. Förra året genomförde vi ett antal satsningar inom försäljning, teknologi och geografisk expansion. Dessa bidrog till att vi vann marknadsandelar i Norden och att tillväxten i kärnverksamheten växte under året. Vi går in i 2012 med en ledande marknadsposition, ett komplett erbjudande på 13 marknader och flera nya tjänster, bland annat för mobiler. Sedan starten 1998 har vi varit drivande i e-handeln. Först som tekniska pionjärer och sedan genom att bli först med att skapa ett heltäckande nordiskt erbjudande. Snart var vi klart marknadsledande i Norden med över kunder som kunde utnyttja våra alltmer avancerade tjänster och vår internationella räckvidd. Genom att investera i vår teknologiplattform har vi tagit vårt erbjudande till nästa nivå för att fortsätta hjälpa våra kunder till framgång på nätet. Ökad geografisk räckvidd Under 2011 ökade vi kraftigt vår geografiska täckning. Nu har vi ett komplett erbjudande av nationella och internationella betalsätt i Norden, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Polen, Storbritannien och Baltikum. Det innebär att våra kunder i ett och samma system kan nå bortåt 300 miljoner människor på det sätt de vill betala. Det är ett mycket kraftfullt verktyg för att driva e-handel. Vi fortsätter att stödja våra kunders internationella expansionsplaner genom att göra det enkelt att nå nya målgrupper och inte missa försäljningstillfällen utomlands. Utanför Norden växer vi framförallt tillsammans med befintliga kunder och i partnerskap med olika internationella aktörer i e-handelns värdekedja. Vi ansluter kontinuerligt våra system till nya lokala betalsätt i nya marknader. Den internationella räckvidden stärker vårt kund erbjudande och ger oss möjlighet att öka våra volymer för att bli en stor europeisk aktör. Nya möjligheter med mobil handel Alltfler av våra kunder flyttar ut sin e-handel till mobilen för att skapa nya möjligheter. Vår roll är att driva utvecklingen av enkla och säkra mobila betalningar. Vi har anpassat vårt transaktionssystem för mobila transaktioner och i januari 2012 lanserade vi ett nytt mobilt betalfönster. Dessutom har vi skapat verktyg för mobila marknadsplatser. Vi erbjuder ett urval av standardiserade och kund anpassade gränssnitt. Kunder som Bingolotto.se, danska statliga järnvägsföretaget DSB med fler driver mobil försäljning med våra lösningar. För vissa produkter och i vissa segment ändras konsumenternas beteende snabbt, men det tar längre tid för andra. Jämfört med traditionell e-handel är volymerna ännu så länge begränsade inom m-handel. Vår strategi är processa alla transaktioner i vårt befintliga system och att vara öppna för nya teknologier, lyhörda för nya konsumentbeteenden och snabba att koppla samman köpare och säljare med nya betalsätt. Vi erbjuder alltid de betalsätt som våra kunders kunder vill använda. Vi kommer under 2012 att lansera flera mobila betaltjänster för att hjälpa våra kunder ta steget ut i mobilen och surfplattor. Strategisk kundbas DIBS har marknadens mest strategiska kundbas med kunder i alla industrier, i alla storlekar och i alla utvecklingsfaser. Bland våra kunder finns flera av Nordens största företag med avancerad e-handel, globala industriföretag, offentliga organisationer med höga krav samt många nystartade företag och organisationer som nyligen lanserat e-handel. De stora kunderna är viktiga för att de ger oss volym och de är ofta drivande i utvecklingen. Samtidigt är de mindre kunderna betydelsefulla eftersom de prövar nya idéer och många av dem är framtidens vinnare inom e-handel. Grunden i vårt erbjudande är samma för alla, men vår paketering och försäljning anpassas för de olika segmenten. Det går bra för våra kunder. Deras samlade transaktionsvärde ökade med 15 procent till 82 miljarder. Vi är stolta över att bidra till denna tillväxt. Tillväxten är snabbast för större kunder och för digitala tjänster. Detta visar på e-handelns enorma genomslagskraft, men i dessa segment är transaktionsavgifterna lägre än för mindre kunder. Deras tillväxt påverkar därför våra genomsnittliga intäkter negativt jämfört med tidigare år. Samtidigt fortsätter vi att snabbt vinna nya kunder, och kundbasen växte med 13 procent under 2011 till kunder. Detta exkluderar de ChipPay-kunder som såldes i december 2011 som ett steg i att renodla verksamheten på tjänsteförsäljning. Våra kundrelationer är långsiktiga, vi har en stor del återkommande intäkter och ingen enskild kund motsvarar mer än två procent av intäkterna. Starka finanser och hög utdelning Vår starka utveckling ger oss ett stabilt kassaflöde och en god ekonomisk ställning. Kassaflödet från den löpande verksam heten uppgick till 29,5 Mkr för året. Vi hade 52,4 Mkr i kassan vid året slut och vår soliditet uppgick till 84 procent. Styrelsen föreslår att utdelning ska uppgå till 2 kr för 2011, totalt 19,2 Mkr och nästan 90 procent av nettovinsten efter skatt. sedan tidigare utvärderar vi ett listbyte till NASDAQ OMX Small Cap som ett sätt att utveckla vår synlighet och förbättra våra finansiella möjligheter för eventuella framtida förvärv. 4

5 Framtidsutsikter De satsningar vi genomfört under 2011 har stärkt våra möjligheter att fortsätta dra nytta av e-handelns snabba tillväxt. Under första hälften av året rekryterade vi kraftigt, bland annat förstärkte vi våra sälj- och utvecklingsresurser med cirka 30 procent. Därigenom byggde vi en organisation som är dimensionerad för fortsatt tillväxt. Vi bedömer att behovet av ytterligare investeringar under 2012 är begränsade, vilket ger goda möjligheter att få fördel av hävstången i vår affärsmodell. Vi vill vara e-handlarnas bästa vän genom att bidra till att göra det säkert, enkelt och lönsamt att driva e-handel. Kärnan i vårt erbjudande är vårt transaktionssystem som kopplar samman köpare och säljare. Kring detta bygger vi upp ett allt rikare utbud av tjänster som ger mervärde för våra kunder; helt i linje med vårt motto we create value beyond money. Vi är experter inom betalningar för e-handel och hjälper över kunder med en affärskritisk funktion. Vi är framgångsrika tack vare våra medarbetares kunskap, ambitionen och engagemang. Det är ni som skapar vår tillväxt och jag tackar er varmt för alla insatser under året. Tillsammans ska vi fortsätta att utveckla dibs. Stockholm april 2012 Eric Wallin Verkställande direktör Alltfler av våra kunder flyttar ut sin e-handel till mobilen för att skapa nya möjligheter. DIBS roll är att driva utvecklingen av enkla och säkra mobila betalningar, säger Eric Wallin, VD på DIBS. 5

6 Vision och strategi Affärsidé DIBS ska som oberoende aktör erbjuda säkra och enkla betalningslösningar för handel via internet och andra digitala kanaler. Vision DIBS ska bli den främsta oberoende aktören för betalningslösningar inom handel via internet i norra Europa. DIBS betalningslösning ska koppla samman köpare och säljare, med alla betalsätt, för alla digitala försäljningskanaler. Kärnvärden DIBS kärnvärden ligger till grund för hur organisationen leds, hur dess anställda agerar såväl internt som externt, samt hur utveckling sker av nya tjänster och produkter. Bolagets kärnvärden är: Säkerhet Enkelhet Innovation Strategi Transaktionssystemet som kopplar ihop säljare och köpare är kärnan i DIBS erbjudande. Kring detta bygger bolaget upp ett allt rikare utbud av tjänster som ger mervärde för kunderna. Mottot är att dibs ska create value beyond money. DIBS uppnår detta genom att: Erbjuda betalningslösningar som kopplar samman köpare och säljare med alla betalsätt för alla digitala försäljningskanaler. Utifrån transaktionssystemet bredda intäktsbasen med kringtjänster. Växa organiskt genom återkommande intäkter från befintliga kunder och tillväxt av nya kunder. Expandera geografiskt genom partnerskap och med befintliga kunder. Verka för att attrahera, utveckla och behålla talanger i alla delar av bolaget. Aktivt söka förvärvsmöjligheter. Finansiella mål DIBS övergripande finansiella mål är att genom uthållig tillväxt och god lönsamhet skapa långsiktiga värden för bolagets aktie ägare. Tillväxtmål Styrelsens långsiktiga tillväxtmål är att omsättningstillväxten beräknad i lokal valuta ska överstiga 20 procent per år. Resultatmål Styrelsens resultatmål är att den genomsnittliga EBITDA-marginalen ska överstiga 25 procent. Kapitalstruktur Styrelsens mål är att bibehålla adekvat nettokassa och hög soliditet så länge bolaget befinner sig i en fas av hög tillväxt samt förvärvsmöjligheter finns. Utdelningspolicy Styrelsens utdelningspolicy är att årligen dela ut minst motsvarande 60 procent av årets nettovinst efter skatt. DIBS kopplar samman e-butiker med banker och kortinlösare för att göra det enkelt att ta emot betalningar på flera olika sätt på nätet och i mobiler. dibs BETALNINGSLÖSNING konsument butik kortinlösare/bank 6

7 Affärsmodellen DIBS försäljning DIBS säljer betalningslösningar genom egna säljare, via nätet och genom partners. Bolaget har under 2011 utvecklat sina säljprocesser och rekryterat flera nya säljare. DIBS har också ett team som arbetar fokuserat på att dra fördel av möjligheter utanför Norden. Partnerföretagen erbjuder till exempel färdiga webbutiker, skräddarsydda e-handelssystem eller stöd vid internationalisering av e-butiker. Gemensamt för alla DIBS Partners är att de har ingående kunskaper om dibs tjänster och att de på olika sätt kan integrera betalningslösningen i kundens verksamhet. DIBS Official Partner-logan intygar att företaget är kvalificerat för uppgiften. DIBS affärsmodell DIBS affärsmodell är skalbar och utformad för att dra fördel av att antalet kunder ökar och att befintliga kunder växer. Affärsmodellen gör det möjligt att erbjuda instegstjänster för mindre företag, men också att erbjuda omfattande och avancerade tjänster till storföretag med verksamhet i många länder. Modellen bygger på engångsintäkter i form av startintäkter och återkommande intäkter i form av abonnemangs- och transaktionsavgifter INTÄKTER PER INTÄKTSSLAG ÅTERKOMMANDE INTÄKTERS ANDEL AV TOTALA INTÄKTER 90% 89% 86% Start Åter Övrigt % Startintäkter för nya kunder När en kund kopplas upp till DIBS-lösning utgår en startavgift för bastjänsterna och för eventuella tilläggstjänster. Ett inflöde av nya kunder ökar startintäkterna. Antalet kunder ökade under 2011 med stycken. Återkommande intäkter DIBS har en mycket stor andel återkommande intäkter. Dessa uppgick till 134,6 Mkr under 2011, vilket motsvarar 89 procent av de totala intäkterna. Återkommande intäkter ökar i takt med att nya kunder ansluts, genom att befintliga kunder ökar transaktionsvolymer samt genom merförsäljning av tilläggstjänster. De finns två typer av återkommande intäkter, abonnemangs- och transaktionsintäkter. Abonnemangsintäkter Abonnemangsintäkterna utgörs av en fast avgift som kunder betalar för tjänsten. Under 2011 utgjorde abonnemangsintäkterna 58 procent av de återkommande intäkterna. Abonnemangsintäkterna ökar i takt med att nya kunder ansluts samt genom försäljning av tilläggstjänster. Till växten i abonnemangsintäkter påverkas inte av variationer i den dagliga e-handeln. Transaktionsintäkter Transaktionsintäkterna är rörliga och bygger på en avgift per genomförd transaktion utgjorde transaktionsintäkterna 42 procent av de återkommande intäkterna. Transaktionsintäkterna ökar med stigande volymer från existerande kunder och genom nya kunder ABONNEMANGSINTÄKTER 80 77,8 73, , , TRANSAKTIONSINTÄKTER ,3 Kostnader DIBS kostnader kan delas upp i tre huvudgrupper: 1. Rörliga kostnader som till största delen av är försäljningsomkostnader. 2. Fasta kostnader som primärt är personalkostnader. 3. Övriga fasta kostnader, till exempel av administration, lokalhyror, drift och plattformskostnader ,1 45,5 38,

8 Erbjudande Betalningslösningar för digital handel DIBS kärna är teknologiplattformen som under 2011 hanterade transaktioner för 82 miljarder kronor. Strategin är att erbjuda många olika tjänster och stor flexibilitet baserat på ett gemensamt transaktionssystem. Det gör det enkelt för e-handlare att växa och köpa nya tjänster, samt skapar kostnadseffektivitet och skalbarhet för DIBS. DIBS kunder vill erbjuda de betalsätt som deras kunder efterfrågar Därför har DIBS ett stort och ständigt växande antal betalsätt som bank-och kreditkort och Internetbankbetalningar med fler. Fakturabetalning, mikrobetalningar och andra finansiella tjänster erbjuds via tredjepartsleverantörer. Bolaget erbjuder marknadens bredaste urval av betaltjänster som butikerna når i ett överskådligt och gemensamt gränssnitt. DIBS kunder driver försäljning i flera kanaler För att underlätta försäljning i många kanaler erbjuder DIBS ett flertal olika betalfönster för internet, smarta mobiler, telefon och e-post. Ofta integrerar butikerna dessa olika kanaler, vilket förenklas av att alla betalfönster är baserade på DIBS transaktionssystem. Betalfönstren utvecklas ständigt för att hjälpa butikerna i deras försäljning. DIBS kunder vill inte missa några säljtillfällen En viktig ambition för e-butiker är säkerställa att många besökare väljer att genomföra ett köp. På engelska kallas detta conversion rate. DIBS betalfönster och tjänster är alla utformade för att driva försäljning. Alltfler e-butiker erbjuder tjänster för återkommande betalningar baserat på DIBS system. Konsumenterna har förtroende för DIBS och lagrar kortinformationen för att underlätta nästa köp. DIBS kunder växer internationellt Därför ökar DIBS hela tiden sin internationella räckvidd. Under 2011 genomfördes en snabb utbyggnad av erbjudandet. Nu har dibs en komplett betalningsinfrastruktur i tretton länder med internationella och lokala betalsätt. E-handlare i Norden, Baltikum, Polen, Nederländerna, Frankrike, Tyskland och Storbritannien använder bolagets betalningsinfrastruktur. Många driver försäljning i flera länder, vilket underlättas av att alla tjänster är baserade på samma plattform. DIBS har många olika kunder E-handel påverkar alla branscher och bland DIBS kunder finns organisationer i alla storlekar. Därför erbjuder DIBS tillgång till systemet på olika servicenivåer beroende på behov. Om behoven ökar kan kunden enkelt lägga till fler betalsätt, nya marknader eller fler tjänster. DIBS kunder vill fokusera på sin försäljning DIBS betalningslösning är enkel att implementera, använda och uppdatera till senaste säkerhetskraven. DIBS sköter driften och utvecklar lösningen (hostar) åt alla kunder. DIBS tar ansvar för drift, service och underhåll av betalningslösningen och garanterar att de senaste kraven från kortinlösare och kortföretag alltid är implementerade i systemet. En hostad standardlösning är kostnadseffektiv för att hantera ökande antal kunder och växande transaktionsvolymer. Mobil handel DIBS har lanserat flera nya tjänster för att göra det enkelt och säkert att ta betalt via mobiler, som iphone, Android och Nokia. Mobila betalfönster baseras på samma teknologi och principer som DIBS övriga tjänster. De är säkra, enkla och användarvänliga och är utformade för att bidra till ökad mobil försäljning. DIBS gör det enkelt för sina kunder att ta betalt för tjänster i appar för iphone och Android. Bolaget erbjuder verktyg som hjälper butiker att skapa mobila appar med DIBS betalningslösning. Verktygen är nedladdningsbara på DIBS hemsida. DIBS har dessutom skapat en komplett plattform för mobila marknadsplatser. Butiker kan snabbt komma igång med mobil försäljning genom att använda plattformen med en integrerad betalningslösning. För konsumenten är det enkelt och användarvänligt: endast ett klick krävs när kreditkortet är registrerat. Förnyelse av tekniska plattformen DIBS har under 2011 förnyat sin tekniska plattform för att hantera betydligt större volymer av transaktioner och kunder. Den nya plattformen är en öppen arkitektur för att få nya möjligheter kring transaktionsaffär. Detta inkluderar nya gränssnitt och nya produkter till både köpare och säljare samt större möjligheter att integrera tredjepartslösningar. Andra fördelar med den nya plattformen är att snabbare utveckling nya produkter och tjänster, till exempel nya betalsätt och integrationen till nya banker. Dessutom har bolaget ökat samordning över gränserna. Säkerhet DIBS är navet i en affärskritisk process och hanterar kundernas finansiella information. Därför är säkerhet A och O för DIBS. Bolaget var en av de första leverantörerna av betaltjänster som genomgick kortföretagens (VISA, Mastercard m.fl.) PCI certifiering (Payment Card Industry). Det är ett omfattande program som syftar till att öka datasäkerheten hos samtliga parter som lagrar, processar eller överför kortdata. DIBS har kontinuerligt varit certifierat sen 2005 och erhöll senast sitt PCI DSS-certifikat i maj DIBS satsar också på säkra betallösningar med 3D-Secure. 3D- Secure teknologin är utvecklat av VISA och Mastercard och syftar till att identifiera kortinnehavaren vid köp online. Identifieringsprocessen är likvärdig den som används vid bankomatuttag och bygger på en personlig kod vid köpet. DIBS egenutvecklade system Defender är ett kraftfullt redskap för att minska risken för bedrägerier. Genom ett nätverk av samverkande variabler scannas betalningar innan köpen godkänns. Analysen byggs upp av ett regelverk som anpassas exakt efter kundens behov. 8

9 Kunder DSB gör det enklare att köpa tågbiljetter Danmarks statliga järnvägstrafikbolag DSB har lanserat appen MobilBilletter Hovedstaden för att göra det enklare att välja och köpa tågbiljetter. MobilBilletter Hovedstaden hittar automatiskt resenären för att föreslå kortast resväg. Konsumenten anger sitt kortnummer första gången och kan sedan boka och betala biljetter med några tryck. DIBS har tagit fram det skräddarsydda mobila betalningsfönstret för DSB och hanterar också användarnas kreditkortsinformation. MobilBilletter Hovedstaden är snabb och lätt att använda. Vi har arbetat med DIBS för att garantera att betalningen är så kundvänlig som möjligt, eftersom våra studier visar att användare hoppar av om det är för besvärligt att genomföra betalningen. Jämfört med de gamla SMS biljetterna är MobilBilletter Hovedstaden en betydande förbättring, helt enkelt eftersom det är en modernare lösning som kräver mindre av användaren, säger Niklas Marschall, försäljningschef på DSB S-tåg. DIBS hjälper Tretti ta betalt i hela Norden Tretti.se erbjuder vitvaror och hushållsapparater på nätet med ett brett sortiment om cirka 9000 produkter från kända varumärken. DIBS levererar sedan tidigare betalningslösningar till Tretti i Sverige, Norge och Danmark. I samband med Trettis lansering i Finland utökades samarbetet, vilket innebär att Tretti nu drar nytta av DIBS betalningsinfrastruktur i hela Norden. Tretti är ett renodlat e-handelsbolag med en gemensam infrastruktur och lokala erbjudanden över hela Norden. För att ge bästa service och för att många besökare ska välja att handla (så kallad conversion rate) erbjuder vi flera lokalt anpassade betalningssätt. Med DIBS kan vi använda samma teknologiplattform för att alla nordiska kunder ska kunna betala på det sätt de själva önskar, säger Paul Fischbein, VD på Tretti. Bingolotto.se i mobiler och surfplattor BingoLotto är ett av Sveriges genom tiderna mest populära spel. För fem år sedan öppnade de även upp på Internet och under 2011 tog de steget ut till mobilen. BingoLotto.se är Sveriges första mobila Bingo och erbjuder sina kunder att betala och spela bingo och skraplotter via mobiler och surfplattor. Vi valde DIBS eftersom deras lösning för mobila betalningar fungerade väl ihop med vår existerande betalningslösning på nätet. Med endast några få steg gör kunderna säkra insättningar på sina spelkonton med VISA eller MasterCard via DIBS. Mobiler, ipads och mobila betalningar passar bra ihop med förströelsespel, säger Carl Ståhle operativ chef på Bingolotto.se. CSN väljer DIBS betalningslösning Centrala Studiestödsnämnden (CSN) är den myndighet som sköter det svenska studiestödet, det vill säga bidrag och lån till personer som studerar i Sverige och utomlands. CSN hanterar också återbetalningen av lånen och det är här DIBS kommer in i bilden. Efter en allmän upphandling fick DIBS under 2011 förnyat förtroende att leverera den betalningslösning som CSN använder för att ta emot betalningar över nätet. Vi erbjuder våra utlandsbosatta kunder att betala med kort som ett alternativ till internationella banköverföringar. Det är en service för att göra det enklare att betala. DIBS vann upphandlingen eftersom de bäst uppfyllde våra tekniska krav, säger Anders Lundqvist, utvecklingsavdelningen CSN. 9

10 Marknad i tillväxt Fortsatt optimism inom e-handeln E-handel är idag en självklar försäljningskanal inom nästan alla branscher. I DIBS E-Handelsindex 2011 uppskattades den årliga e-handeln till 228 miljarder kronor i Norden och 1940 miljarder kronor i nio utvalda länder, varav Sverige 77, Danmark 49, Norge 56, Finland 47, Storbritannien 556, Tyskland 561, Frankrike 333, Polen 93 och Spanien 169 miljarder kronor. E-handeln står dock fortfarande bara för en liten del av total handel och har stora möjligheter för fortsatt tillväxt. Konsumenterna e-handlar för att förenkla vardagen. Drivkrafterna är till exempel att spara tid (69 procent), finna lägre priser (61 procent), inte vara bunden vid öppettider (60 procent) och för att jämföra priser (59 procent). Tillväxten i Europa förväntas fortsatta eftersom hela 74 procent av konsumenterna avser behålla eller öka sin e-handel nästa år. I Sverige förväntar sig 38 procent av konsumenterna att öka sin e-handel. Motsvarande siffra är 29 procent i Danmark, 27 procent i Norge, 32 procent i Finland, 20 procent i Storbritannien, 16 procent i Tyskland, 14 procent i Frankrike, 36 procent i Polen och 28 procent i Spanien. Potentialen för fortsatt tillväxt är stor eftersom genomsnittskonsumenten bara gör ett köp per månad via nätet och e-handeln fortfarande står för en liten del av hushållens disponibla inkomst. Både renodlade onlineföretag och traditionella butiker bedriver omfattande e-handel. Drygt en fjärdedel av de nordiska e-butikerna har 75 procent eller mer av sin omsättning på nätet, medan 35 procent av e-butikerna uppger att e-handeln utgör under 10 procent av deras totala omsättning. Konsumenternas optimism delas av e-butikerna. Omkring 71 procent väntar sig ökad försäljning under de kommande 12 månaderna. Samtidigt är det alltfler offentliga verksamheter som tar till sig e-tjänster för att förenkla och effektivisera. E-handeln får också ökade betydelse för handel mellan företag (så kallad B2B) och direkt mellan slutanvändare (så kallad Peer to peer). Grunderna för tillväxten ändras därmed från att tidigare, till stor del, vara ren konsumtion till att nu också innefatta andra onlinetjänster. Fortfarande är det många butiker och organisationer som saknar e-handelslösning. E-handeln driver inte bara tillväxt, utan är också en motor för förändring i det kommersiella landskapet. E-handeln ökar transparensen för pris och kvalitet och förändrar konkurrenssituationen genom större räckvidd för e-butiker och fler alternativ för konsumenterna. Nya möjligheter inom mobil handel Under det senaste året har intresset ökat för e-handel via mobiler, så kallad m-handel. Marknaden närmar sig nu ett kommersiellt genomslag. Tre faktorer samspelar; billig mobil uppkoppling, ny hårdvara som smarta mobiler och surfplattor samt ny mjukvara med ett ekosystem av mobila tjänster. Dessa ger förutsättningar för ett ändrat konsumentbeteende. M-handeln står fortfarande för en mycket liten del av all digital handel, men många konsumenter har börjat dra nytta av möjligheten. I Sverige används m-handel av 21 procent av alla konsumenter och av 30 procent av dem mellan 15 och 44 års ålder. I Danmark är det nästan lika många och i Norge och Finland är det något färre. Hittills har unga visat sig mest benägna att använda m-handel, medan mognadsprocessen visat sig vara långsammare för andra grupper. Köpbeteendet varierar också mellan olika produkter och nya köpmönster har först visat sig inom digitala tjänster, reserelaterade tjänster, mindre spontaninköp och återkommande inköp med mer. I en internationell jämförelse ligger Sverige och Polen långt fram. Flera butiker driver framgångsrik försäljning via mobiler och många andra är på väg att ta steget. Just nu pågår ett intensivt arbete för många butiker att positionera sina erbjudanden i mobilen. Hela 21 procent av butikerna i DIBS E-Handelsindex 2011 angav att de planerade att lansera m-handel under de närmaste åren. Butikerna vill använda m-handel för att diversifiera sina erbjudanden och skapa nya försäljningstillfällen. En viktig drivkraft är att komma närmre kunderna och nå dem via flera olika säljkanaler. vissa butiker använder m-handeln som en brygga mellan e-handel och traditionell handel. Genom mobilen når e-handeln in i den traditionella butiken och skapar nya möjligheter mellan on- och offline-handel. Butikerna prövar olika kombinationer, som till exempel e-handel med merförsäljning via mobilen eller digital försäljning inne i traditionella butiker och showrooms (i vissa fall genom så kallade QR-koder). Vissa tar fram erbjudanden som särskilt vänder sig till konsumenter i rörelse, kanske stödd av geo-marknadsföring utifrån kundens position. Vissa aktörer har ambitionen att mobilen ska användas för alla typer av betalningar också i traditionella butiker. Olika lösningar prövas för detta, ibland baserat på tekniken NFC (Near Field Communication) som gör det möjligt för mobiler att kommunicera med varandra och genom vissa tjänster överföra pengar. Ytterligare ett område med stort intresse är lösningar för att göra det enklare för privatpersoner att överföra pengar mellan varandra med mobiler. Marknaden för betalningslösningar De goda tiderna för e-handeln skapar förutsättningar för fortsatt tillväxt för marknaden för digitala betalningslösningar. Marknaden för betalningstjänster växer i volym och komplexitet. Drivkrafter är konsumenternas efterfrågan på nya och säkra sätt att betala, nya lagkrav, teknisk utveckling och naturligtvis mobila betalningar. Under det senaste året har marknaden för betalningslösningar gått in i ny utvecklingsfas där vissa segment mognar samtidigt som tillväxten drar iväg i nya områden. Till exempel är tillväxten god för stora kunder och för digitala produkter, vilket är två segment som betalar lägre transaktionsavgifter. Att e-handeln blir alltmer integrerad med andra försäljningskanaler påverkar också marknaden för betalningslösningar. Många kunder söker en leverantör som kan erbjuda ett stort antal betalsätt som fungerar i ett stort antal försäljningskanaler och oavsett teknologi. Samtidigt blir barriären för nya aktörer högre och kostnaderna för de som ännu inte uppnått kraven för certifiering ökar och konkurrensfördelarna stärks för bolag med tillgång till resurser och möjligheter till skalfördelar. 10

11 Iceland Marknadsledande i Norden med komplett erbjudande i 13 marknader. Norge Sverige Finland Marknaden för betalningslösningar E-handeln är internationell i sin karaktär, men skiljer sig mycket mellan länderna. I alla länder vill konsumenter betala på det sätt som de upplever säkrast (53 procent) och enklast (52 procent), men vad Ireland detta är varierar. Det innebär att konsumenter i olika länder har mycket olika betalningsvanor. Redan mellan de nordiska länderna är skillnaderna stora. Danmark är utan tvekan det land där kort är vanligast. Hela 87 procent föredrar kort, tack vare Dankortets unika position. Många svenskar föredrar att betala med kort (42 procent), men faktura (24 procent) och online bank överföring (24 procent) är också populära. norrmän föredrar helt klart att betala med kort (65 procent), men sedan är bilden mer mångfacetterad och 10 procent föredrar faktura, 10 procent föredrar mikrobetalningar och 9 procent Spanien ortugal föredrar att betala med banköverföring online. situationen är markant annorlunda i Finland, där 41 procent av konsumenterna föredrar on line banköverföring. Här föredras betalning med kort av endast 28 procent och faktura av 17 procent. I resten av Europa är det fortsatt Morocco stora skillnader. De brittiska konsumenterna har en stark preferens för kort (71 procent), men så många som 19 procent av konsumenterna föredrar mikro betalningar. Tyska konsumenterna föredrar faktura (50 procent) men mikrobetalningar är också mycket populära (24 procent), medan kort föredras av endast 9 procent. I Frankrike har kort en helt dominerande ställning, och föredras av 65 procent men mikrobetalningar (17 procent) är också populära. I Polen vill 33 procent av konsumenterna betala kontant vid leverans och 42 procent via internetbank. Spanska konsumenterna föredrar att betala med kort (43 procent), mikrobetalningar (27 procent) och med postförskott (23 procent). Över hälften av Europas konsumenter undviker e-handlare som saknar rätt betalningsalternativ. För att inte missa försäljningstillfällen är det viktigt att erbjuda de betalningssätt som målgrupperna som uppskattar. Nya betalsätt Kundernas behov av säkra, likvida och kostnadseffektiva betalningslösningar gör att vidareutvecklingen sker löpande och att nya betalsätt ständigt växer fram. Utvecklingen går mot fler och mer lokalt anpassade lösningar. Utöver lösningar för mobila betalningar, utvecklas också nya sätt att ta betalt genom krediter, delbetalningar, fakturabetalning, betalning via internetbank med mera. England Frankrike Bel. Danmark Nederl. Switz. Tyskland Liech. San Marino Italy Czech Rep. Austria Slovenia Croatia Bosnia & Herz. Polen Slovakia Hungary Mont. Serbia Albania Kos. Mac. Greece Konkurrenssituationen Utvecklingen ger upphov till branschglidning och konsolidering av aktörerna inom värdekedjan, t ex plattformsleverantörer, betalväxlar (typ DIBS) och finansiella aktörer. Konsolideringen sker i Norden men framförallt internationellt. Ett exempel under 2011 är det amerikanska bolaget VeriFones förvärv av stockholmsbaserade Point som erbjuder betalningslösningar främst inom traditionell handel. DIBS är ett av få kvarvarande oberoende företag på den nordiska marknaden. DIBS konkurrenter inkluderar de nordiska bolagen PayEx och Nets, samt internationella bolag som Skrill och PayPal. I många fall kompletteras DIBS erbjudande med tjänster från PayPal och Klarna. Inom mobila betalningar finns det också ett antal bolag, till exempel PayAir, Seamless, izettle och WyWallet. Antalet aktörer har därmed ökat men få av dessa har betydande volymer. DIBS E-Handelsindex 2011 Statistiken i detta kapitel kommer från DIBS E-Handelsindex 2011 som är en statistikfylld rapport om 48 sidor om e-handelns utveckling, med särskilt fokus på mobil handel. Undersökningen genomfördes under det tredje kvartalet 2011 av forskningsinstitutet YouGov och bygger på intervjuer med över Internetanvändare och 333 intervjuer med e-butiker i sverige, Danmark, Norge, Finland, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Polen och Spanien. Rapporten finns på Litauen Estland Lettland Belarus Romania Bulgaria U Moldov 11

12 Bolagsstyrning Inledning DIBS Payment Services AB är ett svenskt publikt aktiebolag som lyder under svensk lag. Bolagets styrning utgår från svensk lagstiftning, främst den svenska aktiebolagslagen, avtalet med marknadsplatsen First North, samt andra relevanta regler och riktlinjer. DIBS upptogs till handel på First North den 18 juni 2007 och har Erik Penser Bankaktiebolag som Certified Adviser. Eftersom DIBS inte är noterat på reglerad marknadsplats omfattas bolaget inte av den svenska koden för bolagsstyrning. DIBS arbete med bolagsstyrning är dock i stora delar inspirerad av koden. Ansvarsfördelning Enligt den svenska aktiebolagslagen är styrelsen skyldig att se till att bolaget har tillfredsställande interna kontroller och hålla sig informerad om bolagets interna kontrollsystem. Ansvaret för ledning och kontroll fördelas mellan aktieägarna på stämman, styrelsen och verkställande direktören, i enlighet med svensk aktiebolagslag, andra lagar och förordningar, gällande regler för First North, bolagsordningen och styrelsens interna styr instrument. Aktieägarna DIBS hade aktieägare den 31 december De tio största ägarnas totala innehav var 71,3 procent procent av aktiekapitalet. Zimbrine Holding och SEB-Stiftelsen (Skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelse) äger mer än 10 procent av aktierna. Bolagsstämman Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i DIBS Payment Services AB. Vid årsstämman som hålls inom sex månader efter räkenskapsårets utgång framläggs årsredovisning och revisionsberättelse, fastställs resultaträkning och balansräkning, beslutas om dispositioner beträffande vinst eller förlust, ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören, arvoden åt styrelse och revisorn, val av styrelse samt, i förekommande fall, registrerat revisionsbolag eller revisor samt eventuell revisorssuppleant. Dessutom behandlas andra ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Samtliga aktieägare som är registrerade i aktieboken på en viss avstämningsdag och som anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för det totala innehavet av aktier. Aktieägare kan företrädas av ombud. Aktieägare vars aktier är förvaltarregistrerade måste, för att kunna utöva rösträtt på bolagsstämman, tillfälligt omregistrera sina aktier i eget namn, enligt vad som följer av kallelsen till bolagsstämman. Årsstämman 2011 Årsstämman ägde rum den 18 maj Stämman beslutade i enlighet med styrelsens respektive valberedningens förslag bland annat följande: Till styrelseledamöter omvaldes Katarina Bonde, Sven Mattsson och Christoffer Häggblom och nyval av Peter Sjunnesson och Thord Wilkne. Eva Ogestadh och Henning N. Jensen hade avböjt omval. Katarina Bonde valdes till styrelsens ordförande. Resultat och balansräkning fastställdes. Styrelseledamöterna och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret Utdelning för 2010 fastställdes till 2 kronor per aktie och resterande vinstmedel balanserades i ny räkning. Valberedning I enlighet med beslut vid DIBS Payment Services AB årsstämma den 18 maj 2011 ska ledamöterna i valberedningen inför årsstämman 2012 bestå av styrelsens ordförande samt en representant för var och en av de tre största aktieägarna vid slutet av det tredje kvartalet De tre till röstetalet största ägarna (med hänsyn tagen till ägargrupperingar) utgjordes, per den 30 september 2011, av SEB-Stiftelsen, Zimbrine Holding BV och Nordea Småbolagsfond. Dessa har utsett varsin representant, enligt nedan, att tillsammans med styrelsens ordförande utgöra DIBS valberedning. Valberedningens ledamöter Katarina Bonde (styrelsens ordförande) Staffan Persson, valberedningens ordförande (representerar Zimbrine Holding BV) Johan Wolf (representerar SEBStiftelsen) Mats Andersson (representerar Nordea Småbolagsfond) Valberedningen ska lämna förslag till ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt arvode och annan ersättning för styrelseuppdrag till var och en av styrelseledamöterna. Valberedningen ska också lämna förslag till val och arvodering av revisor, ordförande vid årsstämma samt principer för utseende av valberedning inför nästa årsstämma. Styrelsens sammansättning DIBS Payment Services ABs styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av tre till åtta ledamöter med högst åtta suppleanter valda av bolagsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma. styrelsen består av fem ledamöter. Styrelsens arbete Styrelsen övervakar verkställande direktörens arbete genom uppföljning av verksamheten. Styrelsen ansvarar för att bolagets organisation, ledning och riktlinjer är ändamålsenliga och att det finns en god intern kontroll. Dessutom ansvarar styrelsen för utveckling och uppföljning av strategier, beslut om förvärv och avyttringar, större investeringar, samt ersättning till verkställande direktören. Styrelsen har fastställt en arbetsordning som reglerar styrelsens arbete och dess inbördes arbetsfördelning. Under 2011 hölls 11 styrelsemöten. Styrelsen har ägnat särskild uppmärksamhet åt strategiska satsningarna inom försäljning och teknologi samt finansiella frågor. Närvaron vid styrelsemöten 2011 framgår enligt nedan. Katarina Bonde 11/11. Christoffer Häggblom 11/11. Sven Mattsson 10/11. Peter Sjunnesson 7/7. Thord Wilkne 7/7. Henning N Jensen 4/4. Eva Ogestadh 4/4. Se vidare sida 54 för ytterligare information om styrelsen. 12

13 Ordförande Styrelsens ordförande leder styrelsens arbete och företräder bolaget i ägarfrågor. Ordförande ansvarar för att ledamöterna löpande får den information som är nödvändig för att upprätthålla hög kvalité i styrelsens arbete. Revisions- och ersättningsutskott Styrelsen har prövat frågan om inrättandet av revisions- och ersättningsutskott och beslutat att inte inrätta sådana. Istället fullgör styrelsen i sin helhet dessa uppgifter. Detta fungerar väl i bolagets relativt sett lilla styrelse och innebär dessutom att hela styrelsen har full insyn i och tar aktivt del i dessa uppgifter. Revisorer Enligt bolagsordningen ska bolaget ha en till två revisorer med högst två suppleanter eller ett till två registrerade revisionsbolag. På årsstämman den 27 maj 2010 omvaldes Ernst & Young som revisorer, med Per Hedström som huvudansvarig för tiden intill slutet av den årsstämma som infaller det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. Ernst & Young har varit bolagets revisor sedan 14 maj Verkställande direktören Verkställande direktören leder verksamheten inom styrelsens ramar, men är inte själv ledamot i styrelsen. Verkställande direktören förbereder informations och beslutsunderlag inför styrelsemöten, är föredragande samt avger motiverade förslag till beslut. Verkställande direktören ger styrelsen löpande information om bolagets verksamhet. Den verkställande direktören ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bokföringen och förvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Ersättning till styrelsen Styrelsens arvode uppgår till kronor till styrelseord föranden och till kronor till var och en av de övriga styrelseledamöterna som inte är anställda i bolaget. I arvodet ingår ersättning för utskottsarbete. Det totala arvodet är kronor. Arvodet till revisorerna utgår enligt godkänd räkning. DIBS vann upphand lingen eftersom de bäst uppfyllde våra tekniska krav, säger Anders Lundqvist, utveck lings avdel ningen CSN. 13

14 Aktien Notering: NASDAQ OMX, First North, Stockholm Kortnamn: DIBS Sektor: Data Processing & Outsourced Services Certified Advisor: Erik Penser Bankaktiebolag Kvotvärde per aktie: 0,25 kronor ISINkod: SSE40873 Aktiekapital: kronor fördelat på aktier Aktiekapital Aktiekapitalet i DIBS uppgår till kronor fördelat på aktier. Aktiens kvotvärde är 0,25 kronor. Varje aktie berättigar till en röst vid årsstämman. Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Bolaget har inga aktierelaterade incitamentsprogram. Aktieägare Antalet aktieägare i DIBS uppgick per den 31 december 2011 till enligt Euroclear Sweden AB (f.d. VPC AB). De tio största ägarnas totala innehav var 61,6 procent av aktiekapitalet. VD och övriga befattningshavare äger 0,06 procent av aktierna. Utdelning En utdelning om 2 kronor per aktie utbetalades under andra kvartalet Styrelsens utdelningspolicy är att årligen dela ut minst motsvarande 60 procent av årets nettovinst efter skatt. Styrelsen föreslår en utdelning med 2 kronor per aktie för Aktiekapitalets förändring I tabellen nedan beskrivs de förändringar i DIBSs aktiekapital som skett sedan Transaktion År Förändring av antalet aktier Totalt antal aktier Förändring av aktiekapital, kr Totalt aktiekapital,kr Kvotvärde, kr Nyemission 1) ,00 Aktiesplit 2) ,25 Nyemission 3) ,25 Nyemission 4) ,25 Nyemission 5) ,25 1) emissionen riktades till VD Eric Wallin ( aktier), styrelseordförande Mats Sundström genom bolag (8 000 aktier) samt styrelseledamot Sven Mattson ( aktier). Teckningskursen uppgick till 125 kronor per aktie (motsvarande 31,25 kronor per aktie efter aktiesplit genomförd i maj 2007). 2) Aktiesplit 4:1. 3) Emission i samband med notering på First North. 4) Emission, teckningsoptioner till personal. Teckningskursen uppgick till 107 kronor per aktie (motsvarande 26,75 kronor per aktie efter aktiesplit genomförd i maj 2007). 5) Nyemission efter inlösen av optioner, riktades till VD Eric Wallin ( aktier), styrelseordförande Mats Sundström genom bolag ( aktier) samt styrelseledamot Sven Mattson ( aktier). Teckningskursen uppgick till 150 kronor per aktie (motsvarande 37,50 kronor per aktie efter aktiesplit genomförd i maj 2007). First North, SEK (indexerat DIBS) Största aktieägare Namn Antal aktier Kapital och röster (%) Zimbrine Holding BV ,2% SEB-Stiftelsen, Skand Enskilda ,1% Nordea Placeringsfond Småbolagsfond, Norden ,8% Försikringsaktiebolaget, Avanza Pension ,6% Nordnet Pensionsförsäkring AB ,5% Banque Carnegie Luxembuorg SA ,1% Svea Ekonomi AB ,1% Berinor B.V ,0% Awake Swedish Equity Fund ,5% Ernström Finans AB ,8% Övriga ,3% Totalt % DIBS kursutveckling Sista betalkurs per den 30 december var 39,10 kr (66,75) vilket gav ett börsvärde om 374,6 Mkr (639,5). Sista betalkurs per den 2 april var 50 kr, vilket gav ett börsvärde om 479 Mkr. 14

15 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för DIBS Payment Services AB (publ), org.nr får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret Allmänt om verksamheten Koncernen består av moderföretaget DIBS Payment Services AB och de helägda dotterföretagen i Sverige, Danmark, Norge och Finland ( DIBS ). DIBS är Nordens ledande oberoende leverantör av enkla, säkra och innovativa betaltjänster för handel via Internet och hanterar dagligen mer än kunders betalningstransaktioner. DIBS hade 99 medarbetare i Stockholm, Göteborg, Oslo och Köpenhamn vid årsslutet. Bolaget etablerades 1998 och är sedan juni 2007 listat på First North med Erik Penser Bankaktiebolag som Certified Adviser. För information om de större aktieägarna se avsnitt om aktien. Affärsidé DIBS ska som oberoende aktör erbjuda säkra och enkla betalningslösningar för e-handel och andra digitala kanaler. Affärs modellen bygger på att erbjuda kunder en standardiserad betalningslösning där intäkter baseras på återkommande intäkter i form av abonnemangs och transaktionsavgifter. Verksamhetens utveckling DIBS är marknadsledare inom betalningar för e-handeln i Norden. Bolaget har under flera år uppvisat stark tillväxt, god lönsamhet och ett kraftigt positivt kassaflöde. Under 2011 ökade nettoomsättningen med 4 procent till 150,7 Mkr (144,8) och resultatet efter skatt uppgick till 21,7 Mkr (32,8). Väsentliga händelser under 2011 Grunden för DIBS framgång ligger i kundtillströmningen som även under 2011 var stark med ett nettointag av nya kunder. Kundintaget sker genom egen försäljning och försäljning via partners. Under 2011 genomförde DIBS ett antal investeringar för att bredda intäktsbasen. Investeringarna var av tre slag; förnyad teknologiplattform, internationell expansion och förstärkta säljprocesser. Som ett steg i detta rekryterade bolaget 13 personer (främst inom försäljning och produktutveckling) till 99 medarbetare vid slutet av året. DIBS utvecklade sin teknologiplattform och lanserade flera tjänster för mobil handel. Satsningar bidrog till att tillväxten inom tjänsteförsäljning ökade under året. I januari utsågs Erik Penser bankaktiebolag till bolagets Certified Adviser på NASDAQ OMX First North. I maj 2011 fick DIBS på nytt sitt PCI DSS-certifikat förnyat av kortföretagen efter att bolaget genomgått den årliga revisionen. I december avyttrade bolaget sin kundbas av kunder inom ChipPay-terminaler för traditionella butiker. Därmed blev DIBS renodlade på tjänsteförsäljning. Marknadsutveckling inom e-handeln och marknaden för betalningslösningar E-handel är etablerad som en självklar försäljningskanal inom nästan alla branscher. Allt fler konsumenter ser fördelarna med e-handel och gör fler inköp över Internet. Marknaden drivs också av butikernas ambitioner att möta kunderna via flera olika säljkanaler. Både e- konsumenter och e-butiker har höga förväntningar inför framtiden. I DIBS E-handelsindex 2011 uppskattas värdet av e- handeln i Norden till 228 miljarder. Under 2011 hanterade DIBS transaktioner till ett värde av 82 miljarder kronor för sina kunder, vilket visar att dibs har en stor del av marknaden i Norden. Marknaden för betalningstjänster växer i volym och komplexitet. Drivkrafter är konsumenternas efterfrågan på nya och säkra sätt att betala, nya lagkrav samt teknisk utveckling. Barriären för nya aktörer blir högre och kostnaderna för de som ännu inte uppnått kraven för certifiering ökar och konkurrensfördelarna stärks för bolag med tillgång till resurser och möjligheter till skalfördelar. E-handelns tillväxt skapar förutsättningar för fortsatt tillväxt för marknaden för betalningslösningar. Under 2010 gick marknaden för betalningslösningar in i ny utvecklingsfas där vissa segment mognar samtidigt som tillväxten drar iväg i nya områden. Denna utveckling har i viss mån fortsatt under Marknaden för betalningslösningar på internet påverkas också av att e-handeln kompletteras med e-tjänster. Kundernas behov av säkra, likvida och kostnadseffektiva betalningslösningar gör att nya betalsätt ständigt växer fram. Utvecklingen går mot fler och mer lokalt anpassade lösningar snarare än mot globala och standardiserade betalsätt. Utveckling av DIBS produkterbjudande DIBS arbetar kontinuerligt med att utveckla sitt erbjudande av betalningslösningar som kopplar samman köpare och säljare med alla betalsätt för alla försäljningskanaler. En viktig ambition är att utifrån transaktionssystemet bredda intäktsbasen med nya kringtjänster. DIBS har drivit ett flertal produktutvecklingsprojekt för att förnya plattformen för att hantera betydligt större volymer av transaktioner och kunder med större samordning över gränserna. Tekniskt skapar bolaget en öppen arkitektur för att få nya möjligheter kring transaktionsaffär som nya gränssnitt och nya tjänster till både köpare och säljare. Dessa satsningar innebar bland annat att bolaget under 2011 lanserade flera nya tjänster för att konsumenter ska kunna betala enkelt och säkert genom mobiler. Förväntningar på verksamhetsåret 2012 I enlighet med bolagets policy lämnas inga finansiella prognoser. Styrelsen har emellertid fastslagit finansiella mål vilka återfinns i stycket vision och strategi. Baserat på DIBS starka finansiella utveckling, bolagets ledande position på marknaden och den skalbara affärsmodellen, förväntas bolaget att uppnå de fastställda målen. Information om risker och osäkerhetsfaktorer Externa risker som exempelvis dataintrång, hanteras årligen genom en omfattande säkerhetsrevision, en så kallad PCI DSScertifiering (Payment Card Industri Data Security Standard). Bolaget erhöll senast sitt PCI DSS-certifikat i maj Interna verksamhetsrisker såsom omfattande dataavbrott, hög intäktskoncentration på enskilda kunder samt kompetenskoncen- 15