Revisionsrapport Rebecca Andersson Christel Eriksson Kerstin Sikander Carl-Magnus Stensson Granskning av delårsrapport Region Halland
Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 3 2.3 Revisionskriterier 3 2.4 Metod 4 3 Granskningsresultat 5 3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed 5 Förvaltningsberättelse 5 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Investeringsredovisning 6 3.2 Resultatanalys 7 3.3 God ekonomisk hushållning 8 3.3.1 Finansiella mål 8 3.3.2 Mål för verksamheten 9 3.4 Nämndernas budgetuppföljning och prognos 9 Region Halland
1 Sammanfattande bedömning har på uppdrag av regionens förtroendevalda revisorer granskat regionens delårsrapport för perioden -01-01 -08-31. Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år. Syftet med den översiktliga granskningen är att ge regionens revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som regionfullmäktige beslutat. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till regionfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas. Resultatet för perioden uppgår till -50 mnkr, vilket är 125 mnkr sämre än periodiserad budget. I resultatet ingår två jämförelsestörande poster som inte är budgeterade, sänkt diskonteringsränta vilken påverkar resultatet negativt med 210 mnkr samt beräknad återbetalning av premier från AFA försäkring vilket påverkar resultatet positivt med 90 mnkr. Prognostiserat helårsresultat uppgår till -251 mnkr. Rensat från jämförelsestörande poster uppgår till helårsresultatet till -131 mnkr, vilket är en resultatförsämring med 129 mnkr jämfört med föregående år. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet inte kommer att uppfyllas. Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning av regionens delårsrapport: - Vi bedömer att pågående byte av ekonomisystem från MEA till Agresso i kombination med tidspress i bokslutsarbetet kan innebära en ökad risk för oupptäckta fel i delårsbokslutet. Exempelvis har det uppkommit en oförklarlig obalans när saldon från de båda systemen sammanställts i balansräkningen. Nettoeffekten är inte väsentligt, men uppkommen obalans tyder på att det finns avstämningssvårigheter. Med kort varsel ändrade Regionstyrelsen tidplanen för rapportering av delårsbokslutet, vilket medfört att tillgänglig tid för upprättande av delårsbokslutet, analyser och kvalitetsäkring av underlag varit något kortare än normalt. Enligt vår mening är inte bokslutet till alla delar genomarbetat före överlämnandet till revisorerna. Kvaliten på bokslutsdokumentationen når inte upp till acceptabel nivå. Väsentliga balanskonton saknar i flera fall underlag och dokumenteras endast med utdrag ur redovisningen. - I vår översiktliga granskning har det, med reservation för det som beskrivs i föregående stycke, inte framkommit några omständigheter som tyder på att regionens delårsrapport inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. - Vi bedömer att förvaltningsberättelsen är strukturerad och följer de direktiv som ges från fullmäktige i form av budget. Utvecklingspotential finns när det gäller information om bolag och andra juridiska personer som regionen bedriver verksamhet i samt redovisning av pensionsmedelsförvaltningen. Vi anser att förvaltningsberättelsen även bör innehålla en sammanhållen Region Halland 1 av 11
analys av utvecklingen i omvärlden och av framtiden som har betydelse för Region Halland. - Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar. Som vi tidigare påtalat saknas riktlinjer för gränsdragning mellan fastighetsunderhåll och fastighetsinvesteringar. Vi bedömer därför att det finns en risk att underhållskostnader bokförs som investeringsutgift. - Avstämning mot balanskravet visar ett prognostiserat helårsresultat på 40,6 mnkr. I delårsrapporten framgår inte vilka åtgärder som krävs för att uppnå balanskravet. Enligt prop 2003/04:105 bör det åtminstone översiktligt framgå i delårsrapporten. - Vår översiktliga granskning tyder på att prognostiserade resultat för ett av tre finansiella mål är förenliga med de finansiella målen som fullmäktige fastställt i budget. - Vår översiktliga granskning tyder på att prognostiserat resultat för 21 av delmålen är förenligt med fullmäktiges verksamhetsmål medan 11 av delmålen eventuellt kan uppnås eller inte alls bedöms kunna uppnås. Dock finns en osäkerhet i bedömningen då underlag saknas i form av analyser och jämförelsevärden. - I nämndernas driftredovisning framgår att avvikelsen i prognosen mot budget är negativ totalt sett och att Driftnämnden Hallands sjukhus och Driftnämnden öppen specialiserad vård tillsammans prognostiserar ett negativt resultat med 143,2 mnkr. Vidare framgår att beslutade åtgärder inte har givit förväntad effekt. Flera nämnder har en stor utmaning i att uppnå ekonomi i balans 2014. Vi anser att det i delårsrapporten bör finnas en redogörelse med analys av genomförda och planerade åtgärder. I redogörelsen är det viktigt att åtgärderna är tydligt definierade och att förväntade effekter är trovärdiga - Antalet vardagar under december månad inger viss osäkerhet för att prognosen för sjukhusen kommer att uppnås då den bygger på att eftersläpning av produktion kan hämtas in under hösten. Region Halland 2 av 11
2 Inledning 2.1 Bakgrund Kommuner är enligt den kommunala redovisningslagen (KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. KL 9 kap 9 a Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som enligt 8 kap. 20 a skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av fullmäktiges mål för ekonomi och verksamhet. 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om delårsrapporten ger svar på följande revisionsfrågor. Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda finansiella målen, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 2.3 Revisionskriterier Regionstyrelsen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av regionfullmäktige. Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning God redovisningssed Fullmäktigebeslut avseende god ekonomisk hushållning Region Halland 3 av 11
2.4 Metod Granskningen har utförts genom: - Intervjuer med berörda tjänstemän - Analys av relevanta dokument - Granskning av specifikationer och underlag till väsentliga balansposter i den omfattning som krävs för att i allt väsentligt säkerställa ett rättvisande resultat - Översiktlig analys av resultaträkning samt resultatprognos för året - Översiktlig analys av verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige fastställda målen Granskningen är inte lika omfattande som granskningen av årsredovisningen utan mer översiktlig. Granskningen är dessutom mer inriktad på analytisk granskning än på substansgranskning. Rapporten är faktagranskad av personal på regionkontoret, avdelning ekonomi och finans. Region Halland 4 av 11
3 Granskningsresultat 3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari augusti, vilket är i överensstämmelse med KRL (Lagen om kommunal redovisning) där det sägs att delårsrapporten ska omfatta minst sex och högst åtta månader. Resultatet för perioden uppgår till -50,3 mnkr, vilket är 125 mnkr sämre än periodiserad budget. I resultatet ingår två jämförelsestörande poster som inte är budgeterade, sänkt diskonteringsränta vilket påverkar resultatet negativt med 210 mnkr samt beräknad återbetalning av premier från AFA försäkring vilket påverkar resultatet positivt med 90 mnkr. Delårsrapporten består av förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt notupplysningar. Någon sammanställd redovisning upprättas inte i delårsrapporten, däremot redovisas de helägda bolagens resultat för perioden och prognoser för helåret. Regionstyrelsen lämnar riktlinjer avseende delårsrapporteringen till samtliga driftnämnder/lokala nämnder/styrelser. Inför delårsbokslutet ändrades tidplanen för rapportering med kort varsel, vilket medfört att tillgänglig tid för upprättande av delårsbokslutet, analyser och kvalitetsäkring av underlag varit kortare än normalt. Förvaltningsberättelse I förvaltningsberättelsen redovisas kortfattat viktiga händelser under perioden, utveckling i omvärlden och framtid, finansiell analys av utfall och prognos, investeringsredovisning samt driftredovisning. Vidare redovisas god ekonomisk hushållning såväl ur ett finansiellt som verksamhetsmässigt perspektiv. En personalredovisning visar antal anställda, sysselsättningsgrad, tidsanvändning och kostnad för inhyrd personal. Även uppgifter om sjukfrånvaron redovisas. Resultaträkning I periodens resultat ingår en beräknad återbetalning av AFA-försäkringspremier med 90 mnkr. Styrelsen för AFA försäkring beslutade den 3 september om återbetalning till kommuner och landsting av inbetalda premier för åren 2005 och 2006. För Region Hallands del innebar beslutet att återbetalningen blev 77 mnkr, dvs 13 mnkr mindre än regionens beräkning i delårsbokslutet. Enligt rekommendation 18 från Rådet för kommunal redovisning (RKR:18) är ett av villkoren för att redovisa en intäkt att beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Redovisningen av återbetalningen av AFA-försäkringspremier följer därmed inte RKR:18 fullt ut. Vidare ingår en kostnad för ökat pensionsåtagande på grund av sänkt av diskonteringsränta, vilket påverkar resultatet negativt med 210 mnkr. Kostnaden är redovisad enligt yttrande som RKR gav med anledning av sänkt diskonteringränta år 2011. Räntesänkningen innebär att pensionsåtagandet totalt har ökat med 507 mnkr. I enlighet med blandmodellen redovisas 297 mnkr som en ökning av ansvarsförbindelsen. Region Halland 5 av 11
Periodens skatteintäkter är beräknade utifrån Sveriges Kommuner och Landstings prognos i augusti. Slutavräkning 2012 har i sin helhet bokförts per augusti medan års prognos periodiserats med 8/12. Regionen bokför försäljning av abonnemangstandvård som en direkt intäkt. Enligt RKR:18 ska inkomsten intäktsföras linjärt över den överenskomna tidsperioden. Periodisering av statsbidrag har i huvudsak skett enligt god redovisningsed. De avvikelser som noterats har ingen väsentlig påverkan på delårets resultat. Balansräkning Utbetalningar avseende bidrag till det västsvenska infrastrukturpaketet Västlänken har under perioden minskat långfristiga skulder med 91 mnkr. Utgående skuld avseende Västlänken per 31 aug uppgår till 18,7 mnkr. Likvida medel i kassa, bank samt kortfristiga placeringar uppgick i delårsbokslutet till 2 338,7 mnkr, vilket kan jämföras med 2 287,6 mnkr i delårsbokslutet 2012. Enligt balansbudget är en viss del av placerade medel reserverade för kommande utbetalningar av pensioner. Totalt uppgår denna del till 1 682,0 mnkr. Någon avstämning mot regionens finanspolicy görs ej i delårsbokslutet. Investeringsredovisning Nettoinvesteringarna t.o.m. augusti uppgår till 158,3 mnkr, varav investeringar i fastigheter svarar för 79 mnkr. Totala nettoinvesteringar för året beräknas uppgå till 288,4 mnkr, vilket är 65,5% av den totala investeringsbudgeten. I delårsrapporten framgår inte vad som är orsak till budgetavvikelsen. Bedömning Vi bedömer att pågående byte av ekonomisystem från MEA till Agresso i kombination med tidspress i bokslutsarbetet kan innebära en ökad risk för oupptäckta fel i delårsbokslutet. Exempelvis har det uppkommit en oförklarlig obalans när saldon från de båda systemen sammanställts i balansräkningen. Nettoeffekten är inte väsentligt, men uppkommen obalans tyder på att det finns avstämningssvårigheter. Med kort varsel ändrade Regionstyrelsen tidplanen för rapportering av delårsbokslutet, vilket medfört att tillgänglig tid för upprättande av delårsbokslutet, analyser och kvalitetsäkring av underlag varit något kortare än normalt. Enligt vår mening är inte bokslutet till alla delar genomarbetat före överlämnandet till revisorerna. Kvaliten på bokslutsdokumentationen når inte upp till acceptabel nivå. Väsentliga balanskonton saknar i flera fall underlag och dokumenteras endast med utdrag från redovisningssystemet. I vår översiktliga granskning har det, med reservation för det som beskrivs i föregående stycke, inte framkommit några omständigheter som tyder på att regionens delårsrapport inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Vi bedömer att förvaltningsberättelsen är strukturerad och följer de direktiv som ges från fullmäktige i form av budget. Utvecklingspotential finns när det gäller Region Halland 6 av 11
information om bolag och andra juridiska personer som regionen bedriver verksamhet i samt redovisning av pensionsmedelsförvaltningen. Vi anser att förvaltningsberättelsen även bör innehålla en sammanhållen analys av utvecklingen i omvärlden och av framtiden som har betydelse för Region Halland. Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar. Som vi tidigare påtalat saknas riktlinjer för gränsdragning mellan fastighetsunderhåll och fastighetsinvesteringar. Vi bedömer därför att det finns en risk att underhållskostnader bokförs som investeringsutgift. 3.2 Resultatanalys I nedanstående tabell redovisas utfallet för de första åtta månaderna 2012 och, prognos för utfallet för året, budget samt avvikelsen mot budget. Resultaträkning mnkr Utfall delår 2012 Utfall delår Prognos Budget Avv. mot årsbudget Verksamhetens intäkter 767,1 814,8 1 260,9 1 099,4 160,6 Jämförelsestörande verksamhetsintäkt 86,7 90,0 90,0 90,0 Verksamhetens kostnader -5 307,7-5 574,6-8 573,3-8 285,7-287,7 Avskrivningar -171,5-175,8-283,8-273,5-10,2 Verksamhetens nettokostnader -4 625,5-4 845,6-7 507,1-7 459,8-47,3 Skatteintäkter 3 900,6 4 041,8 6 054,0 6 051,0 3,0 Generella statsbidrag 962,6 970,0 1 436,5 1 433,5 2,9 Finansiella intäkter 35,7 45,1 49,9 57,9-8,0 Finansiella kostnader -63,4-51,5-74,7-74,7 0,0 Jämförelsestörande fin. kostnad -210,0-210,0-210,0 Årets resultat 210,1-50,3-251,4 8,0-259,4 Prognosen för helåret pekar på ett negativt resultat med 251,4 mnkr, vilket är 259,4 mnkr sämre än budget. Avvikelsen beror främst på: En ej budgeterad finansiell kostnad, med anledning av sänkt diskonteringsränta, vilket försämrar regionens resultat med 210 mnkr. En ej budgeterad intäkt avseende beräknad återbetalning av AFAförsäkringspremier med 90 mnkr. Driftnämnd Hallands sjukhus prognostiserar en negativ budgetavvikelse med -139 mnkr. Skatteintäkter och statsbidrag förväntas bli ca 6 mnkr högre än budgeterat. Rensat från jämförelsestörande poster uppgår det prognostiserade resultatet till 131 mnkr vilket är en resultatförsämring med 129 mnkr jämfört med föregående år. Nettokostnadsutvecklingen de första åtta månaderna som redovisas i delårsbokslutet uppgår till 4,8 %. Skatteintäkter och generella statsbidrag har under samma period ökat 3,1 %. Prognosen för helåret pekar på en nettokostnadsökning Region Halland 7 av 11
med 5,1 %, vilket är 1 % högre än den budgeterade nivån och 1,6 % högre än prognostiserad ökning av skatteintäkter och generella statsbidrag. Avstämning mot balanskravet visar ett prognostiserat helårsresultat med 40,6 mnkr. I delårsrapporten framgår inte vilka åtgärder som krävs för att uppnå balanskravet. Enligt prop 2003/04:105 bör det åtminstone översiktligt framgå i delårsrapporten. Region Halland har inget negativt resultat sedan tidigare år att återställa. Bedömning Nettokostnadsutvecklingen för regionen ligger på fortsatt hög nivå. I ett längre perspektiv måste budgeten hållas för att de finansiella målen ska nås. Från och med 2014 kommer föreslagna förändringar i det kommunala utjämningssystemet att innebära minskade statsbidrag, vilket ställer ytterligare krav på anpassning av verksamheten 3.3 God ekonomisk hushållning Regionfullmäktige har i Mål och budget för beslutat om tio målområden; hälsa, vård, kommunikationer, kultur, arbete, boende, kunskap, miljö, Region Halland som arbetsgivare och ekonomi. Inom varje målområde finns 1-4 övergripande mål samt inom dessa 1-4 delmål, totalt 35 delmål varav 3 delmål är för ekonomi. För samtliga delmål görs uppföljning i delårsrapporten. I delårsrapporten görs en överskådlig redovisning av prognosen för delmålen i form av färgmarkeringar med rött, gult och grönt. Korta kommentarer lämnas till prognosen. 3.3.1 Finansiella mål I delårsrapporten görs en överskådlig avstämning mot regionens finansiella mål som fastställts i budget : Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket Prognos Ingen prognos på helår lämnas Soliditeten ska vara lägst -15 % Soliditeten efter 8 månader uppgår till - 14,2%. Ingen prognos på helår lämnas. Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,0% Utfall efter 8 månader ligger på 101,0 %. Prognosen för helåret pekar på 103,4 %. Måluppfyllelse, regionens bedömning Målet följs upp med de senast kända siffrorna från SKL, dvs ökningen mellan 2011 och 2012. Målet nås inte. Soliditetsmålet nås för delåret. Prognosen pekar på att målet inte kommer att uppnås. Region Halland 8 av 11
Bedömning Vår översiktliga granskning tyder på att prognostiserade resultat för ett av tre finansiella mål är förenligt med de finansiella målen som fullmäktige fastställt i budget. Ett mål kan inte bedömas och ett mål bedöms inte kunna uppfyllas. 3.3.2 Mål för verksamheten Av de totalt 35 delmålen är 32 mål för verksamheten. I redovisningen har 21 delmål av dessa bedömts ha en god prognos att uppnås, 6 delmål har bedömts ha en osäker prognos men kan uppnås, medan 5 delmål inte bedöms kunna uppnås. De delmål som prognostiseras för att inte nå måluppfyllelse är inom målområdena Kommunikationer, Kunskap, Miljö och Region Halland som arbetsgivare. Korta kommentarer kring måluppfyllelsen har lämnats för en del av målen i anslutning till den översiktliga målredovisningen. I ett efterföljande textavsnitt har angetts aktiviteter som genomförts eller pågår inom respektive målområde. Det saknas dock en analys som underlag för bedömningen av måluppfyllelsen och även redovisning av planerade åtgärder för de mål som inte bedöms uppnås. Bedömning Redovisningen av måluppfyllelsen i delårsrapporten -08-31 ger en överskådlig och lättillgänglig bild av måluppfyllelsen för verksamhetsmålen. Det finns kommentarer till prognosen för måluppfyllelsen men inte för alla mål. Det saknas också en analys kring den prognostiserade måluppfyllelsen relaterat till målvärden eller andra uppföljningsparametrar varför det är svårt att värdera realismen i den lagda prognosen. En bidragande orsak är att det i flera fall för de angivna delmålen saknas tydliga målvärden eller andra uppföljnings-parametrar att mäta resultatet i förhållande till. Vi har även noterat att det i Hallands sjukhus rapportering saknas prognos för verksamhetsmålen. Att underlag från denna verksamhet, som utgör så stor del av vården, saknas gör att bedömningen av den angivna prognosen för vissa delmål inom målområde Vård blir osäker. Det saknas även för några mål en redovisning av planerade åtgärder för de mål som inte bedöms uppnås. Det är angeläget att åtgärder vidtas för att nå måluppfyllelse. Vår översiktliga granskning tyder på att prognostiserat resultat för 21 av delmålen är förenligt med fullmäktiges verksamhetsmål medan 11 av delmålen eventuellt kan uppnås eller inte alls bedöms kunna uppnås. Dock finns en osäkerhet i bedömningen då underlag saknas i form av analyser och jämförelsevärden. 3.4 Nämndernas budgetuppföljning och prognos Region Halland har upprättat en driftredovisning per nämnd. Redovisning sker avseende resultat, periodiserad budget och avvikelse för januari - augusti samt prognos. Vidare framgår uppgifter kring periodens resultat för 2012 och helårsresultat för 2012. Region Halland 9 av 11
Prognosen för nämndernas driftredovisning visas i nedanstående tabell: Driftredovisning per nämnd, mnkr Period budget Utfall delår Prognos Utfall Budget avvikelse Lokala nämnder 0 3,7 0,9 0,9 Driftnämnd Närsjukvården 11,4 12,4 0-4 Driftnämnd Hallandssjukhus 24,1-88,9-139 -139 Driftnämnd Öppen specialiserad vård 0 0,6-4,2-4,2 Psykiatrinämnden 6,3 1,4-8 -8 Driftnämnd Regionservice 4,3 5,3 0 0 Hjälpmedelsnämnden -0,5 2,7 0,2 0,2 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 24,3 75,1 37 40 Regionstyrelsen 0,1 111,2 65,3 65,3 Summa nämnderna 70,1 123,6-47,9-48,9 Av tabellen framgår att den totala avvikelsen i prognosen mot budget är -48,9 mnkr. Flera verksamheter kommer enligt prognosen att visa underskott gentemot budget vid årets slut. Den prognostiserade budgetavvikelsen inom Psykiatrinämnden -8 mnkr beror främst på att utvecklingen av personalkostnader inom vuxenpsykiatrin inte har bromsats upp, ökade kostnader för inhyrda läkare och minskade intäkter (-3 mnkr). Det beror även på köpt vård enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård (- 5 mnkr). Driftnämnd Närsjukvården lämnar en nollprognos. Vårdcentralen Halland prognostiserar ett positivt resultat med 2 mnkr, vilket innebär en negativ budgetavvikelse med -2 mnkr. Folktandvården som har en nollbudget prognostiserar ett resultat på- 2 mnkr. Den negativa resultatprognosen beror främst på lägre intäkter än budgeterat. Driftnämnden Hallands sjukhus lämnar, en helårsprognos på -139 mnkr. Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik prognostiserar en budgetavvikelse på -14 mnkr. Avvikelsen består främst av prissänkningar inom röntgen, underskott från 2012 samt ökade avskrivningar på grund av felaktigheter som rättats. Hallands sjukhus Halmstad och Varberg bedömer att budgetavvikelsen för helåret kommer att uppgå till -125 mnkr. Driftnämnderna har beslutat om åtgärder för att uppnå en budget i balans inom Hallands sjukhus på 63 mnkr. För prognostiseras att åtgärderna ger effekt med 36 mnkr. Delårsrapporten ger ingen redogörelse för det pågående arbetet med åtgärder. Driftnämnd öppen specialiserad vård prognostiserar en budgetavvikelse på -4,2 mnkr. Avvikelsen beror främst på att Hallands Sjukhus Kungsbacka prognostiserar en negativ budgetavvikelse med 5 mnkr avseende läkemedel och material. Region Halland 10 av 11
Prognosen förutsätter att sjukhusets uppsatta sparbeting på 2,7 mnkr kommer att uppnås. Bedömning I nämndernas driftredovisning framgår att avvikelsen i prognosen mot budget är negativ totalt sett och att Driftnämnden Hallands sjukhus och Driftnämnden öppen specialiserad vård tillsammans prognostiserar ett negativt resultat med 143,2 mnkr. Vidare framgår att beslutade åtgärder inte har givit förväntad effekt. Flera nämnder har en stor utmaning i att uppnå ekonomi i balans 2014. Vi anser att det i delårsrapporten bör finnas en redogörelse med analys av genomförda och planerade åtgärder. I redogörelsen är det viktigt att åtgärderna är tydligt definierade och att förväntade effekter är trovärdiga Antalet vardagar under december månad inger viss osäkerhet för att prognosen för sjukhusen kommer att uppnås då den bygger på att eftersläpning av produktion kan hämtas in under hösten. -10-14 Kerstin Sikander Projektledare Christel Eriksson Uppdragsledare Region Halland 11 av 11