Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

Relevanta dokument
Nyheter inom betongforskningen

Nyheter inom betongområdet!

Projektet Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska.

Projektet. Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska. Doktorand: Handledare:

Betong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar

Prognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.

Bindemedlens inverkan på betongens uttorkning

Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare

(RF ) Mätning i betong underlag för senaste revideringarna av RBK systemet

Betong med mineraliska tillsatser -Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

Fuktmätning i högpresterande

Betong med mineraliska tillsatser -Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

Simulering av uttorkning i betong med COMSOL Multiphysics

Fuktmätning i betong med lågt vattencementtal, steg 3 (samt slutsatser från Steg 1-2)

Fuktrisker med tjocka avjämningsskikt

Uttorkningsberäkning av betong med COMSOL

Fuktrisker med tjocka avjämningsskikt

Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning. Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet

Fuktcentrum informationsdag Fuktsakkunniges vardag. Johan Tannfors AK Uppsala

DOSERINGSRÅD MERIT 5000

för kalibrering av fuktgivare. Systemet organiseras inom Rådet för Byggkompetens (RBK). I dag är fuktmätning i betonggolv en betydande verksamhet.

Fukttransport i vattenbyggnadsbetong

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar

Fuktcentrum informationsdag Fuktsakkunniges vardag. Johan Tannfors AK Uppsala

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

ID: Materialegenskaper

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark

Golvvärme Fuktmätning i betonggolv med golvvärme

EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga. Mikael Westerholm Cementa AB

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

RBK-auktoriserad fuktkontrollant - betong

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand

UTTORKNI NGSPROGNOS FÖR BETONGKONSTRUKTI ONER MED TI LLGÄNGLI GA PROGNOSVERKTYG

Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 mm och mikrobruk

Betong med lägre klimatpåverkan

Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning

Ingjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering. Sensobyg delprojekt D4

Vattenavvisande impregnering - material och utförande. CBI Betonginstitutet

Fuktrisker på KL-trä som utsätts för yttre klimat under produktion -fokus på mögel och uppfuktning

Prenumerationserbjudande! Prova tre nummer för 99 kr

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?

Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2

Research Institutes of Sweden DIVISION ENHET

Uttorkningstider och kritiska fukttillstånd -

Betonggjutning i kall väderlek. Temperaturens betydelse

Tillsatsmaterial Till vad kan dessa användas?

Datum: 16 mars 2016 Plats: Hotel Rival, Mariatorget 3, Stockholm. Version

Bascement TEKNISK BESKRIVNING

Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram

De första viktiga timmarna! En skrift om plastiska krympsprickor

Fuktegenskaper hos lättballastbetonger. beräkningar och mätningar. Sensobyg delprojekt D4. Lars-Olof Nilsson LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET

Hampa som byggmaterial

Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning

VUC:s Informationsdag, Elisabeth Helsing, RISE

Henry Flisell. Silika Flygaska GGBS. AD dagen Henry Flisell Swecem AB

ISSN TVBM Lunds Tekniska Högskola Byggnadsmaterial Box Lund.

Uttorkningstider för avjämningsmassor från TM Progress

DIREKTLIMMAT TRÄGOLV PÅ BETONGUNDERLAG

Projektering av träkonstruktioner utomhus m h t risken för rötangrepp. Projekteringsverktyg. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

Övningsuppgifter i betong och armeringsteknik. Formbyggnad

Karbonatisering av slagg- och flygaskebetong och dess inverkan på transportegenskaper

Corrosion of steel in concrete at various mouisture and chloride conditions. Licentiate work Johan Ahlström

Krypgrundsisolering Monteringsanvisning

Fuktkvotsmätning OBS! ENBART I TRÄ! Fuktkvotsmätning. Torrviktsmetoden ISO Provbiten vägs

GAMLA BISKOPSHUSET, BISKOPSGATAN 1, LUND TORSDAG 17 OKTOBER 2019, KL

RBK-auktoriserad fuktkontrollant - betong

Vattenavvisande impregnering - material och utförande. CBI Betonginstitutet Katarina Malaga

RBK-AUKTORISERAD FUKTKONTROLLANT. RBK-systemet. Vad har hänt sedan 2014? Revisioner Aktuella förändringar

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB

Fuktcentrum informationsdag Fuktsakkunniges vardag. Johan Tannfors AK Uppsala

MANUAL AVFUKTARE.

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

04 SE. Vägledning. Fukt

Lars Wadsö Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH. Fuktcentrum Stockholm 24 april 2018.

LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2012

Betonggjutning i kall väderlek. Ett häfte om temperaturens betydelse

Byggfukt och energi. Helene Johansson. Examensarbete nr 423 Byggnadsteknik juni 2012

1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget. 3. Sammansättning/information om beståndsdelar

Fukt. Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik Fuktcentrum, LTH

Tikkurila Coatings AB Besöksadress : Lövholmsgr STOCKHOLM. Telefon: Telefax:

Verifierade beräkningsverktyg Fuktsäkra träregelväggar. Folos 2D diagram. Win win verifiering och parameterstudie. WP4 - Beräkningsverktyg

Fukt kan ge ökat energibehov genom: Ångbildningsvärme för vatten vid olika temperaturer

BETONGTEKNIK DÅ OCH NU. En exposé över 90 års betongutveckling

Ett unikt sätt att mäta fukt

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design

Täckskiktskrav i exponeringsklasserna XC3 och XC4 för betong med låga vattencementtal

MANUAL. Avfuktare DH4

Feb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler

Karbonatisering i lättklinkerbetong En fältstudie Fridh, Katja

Inverkan av balkonginglasning

Erfarenhet av torkmiljön under produktionen. Mattias Gunnarsson, Peab Teknik och Produktionsstöd

Beständighetsegenskaper hos anläggningsbetong med stenkolsflygaska. SBUF-projekt 12382

VATTENINSUGNING I BETONG

BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

Förstudie avs. spänningsanalys och sprickriskberäkning i datorprogrammet Produktionsplanering Betong

Transkript:

Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

Försöken bakom TorkaS3 100 Självuttorkning, Byggcement vct=0,38 98 RF [%] 96 94 92 90 88 Härdning 1 månad i 5, 20 resp. 30 C 20 C 30 C 20 C 5 C 86 84 82 80 0 50 100 150 200 Tid [dagar]

http://www.sbuf.se/ppb/

Uttorkningsegenskaper och strukturutveckling hos framtida betongsammansättningar med mineraliska tillsatsmaterial Finansiärer SBUF och Cementa AB (SBUF nr. 13146) Doktorand Oskar Linderoth Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

Produktionsplanering Betong (PPB) - Inmätning av Bascement Finansiär SBUF (SBUF nr. 13198) Peter Johansson Tillämpningsmodellering av fuktfenomen i betong för modern uttorkningssimulering Finansiär SBUF (SBUF nr. 13140) Doktorand Marcin Stelmarczyk Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

Vad styr betongens relativa fuktighet under uttorkningsförloppet? 1. Fuktbindningsförmågan Kemiskt bundet vatten (W n ) Fysikaliskt bundet vatten, sorption (W e ) W [kg/m 3 ] W 0 W n 2. Fukttransportförmåga W e 0 100 RH [%] RH self RH self

Hur kan vi förvänta oss att hydratationsförloppet påverkas av mineraliska tillsatser? (eg W n )

Hydratationsgrad αα som funktion av tid för betong baserad på cement med olika bindemedelssammansättningar, härdadade vid 23 C Källa: Pane & Hansen 2005

Reaktionssgrad αα, som funktioner av tid, för resp. tillsatsmaterial i blandningarna enligt förgående figur Källa: Pane & Hansen 2005

Reaktionsgrad för flygaska som funktion av tid vid olika temperaturer OPC-FA*: 70% OPC +30% FA OPC-FA: 65% OPC + 35% FA OPC-FA-L: 65% OPC + 30% FA + 5% kalkstensfiller Källa: De Weerdt m.fl. 2012

Mängd kemiskt bundet vatten (förhållande till totalvikten av bruk utan vatten) som funktion av tid vid olika temperaturer OPC OPC-FA-L: 65% OPC + 30% FA + 5% kalkstensfiller Källa: De Weerdt m.fl. 2012

Slutsatser från litteraturstudie gällande hydratationsgrad och kemiskt bundet vatten Hydratationen går långsammare när en del av cementet ersatts med mineraliska tillsatser Flygaskeinblandning tenderar att ger ökad temperaturkänslighet Grundläggande orsaken till den långsammare hydratationen verkar vara att de mineraliska tillsatserna reagerar långsammare än cementet Mindre mängd vatten binds kemiskt när cement ersätts med flygaska Varierande sammansättningar hos olika slagg och flygaskor gör att det blir svårt att generellt prediktera en betongs beteende utan att först mäta in hydratationsegenskaper för en given blandning av klinker och mineraltillsats.

Pågående mätningar av hydratationsförloppet hos Bascement

TGA kemiskt bundet vatten (W n ) kommer att bestämmas för olika vct efter lagring i olika härdningsklimat RF/T Termogravimetrisk analys Mäter viktsförlust som funktion av tid och temperatur. Små prov, normalt 1-3 gram, betong, bruk eller cementpasta. 1,6 F35-3d 1-3 1,55 1,5 1,45 W e AFm/AFt C-S-H C-S-H F35-3d-1 F35-3d-2 F35-3d-3 provvikt (g) 1,4 1,35 CH Kalcit 1,3 1,25 1,2 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750 800 850 900 950 temperatur ( C)

Koppförsök ett sätt att mäta fukttransporten genom ett material Mäter den sk fukttransportkoefficienten (δ) Genom att orsaka en skillnad i RF mellan koppen och omgivande klimat fås en potential som driver fukt genom materialet. Nu endast i högre åldrar (>1 år), metodutveckling pågår för koppförsök även i tidig ålder!

Hydratationen - koppling till fuktegenskaperna Exempelvis, jmf rent Portland Cementet: En betong med mineraliska tillsatser kommer i tidig ålder att ha en grövre, öppnare porstruktur och därmed en större fukttransportförmåga. Men, när flygaskan väl reagerat, vid högre åldrar får betongen tvärtom en finare, tätare porstruktur och därmed en lägre fukttransportförmåga. Dygn 1-3, 20 C Dygn >>4, 20 C

Utredning av funktionell uttorkningsnivå hos betong med mineraliska tillsatsmaterial Finansiärer SBUF + Skanska (SBUF nr. 13354, tid 2017Q1-2018Q2) Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Pauline Strandberg Peter Johansson

Simulering av enkelsidig diffusionsuttorkning av 100 mm tjock betong med start vid 95% RF mot luft med 40% RF. Vänster OPC vct 0.4 med data från Nilsson 1994, höger hypotetisk betong med transportdata Saeidpour & Wadsö 2016 och sorptionsdata från Stelmarczyk med flera, 2017. Diagrammet visar relativ fuktighet som funktion av tid på olika djup i konstruktionen där 0.00mm motsvarar den förseglade botten och 0.10mm motsvarar toppen i kontakt med luft. (Källa: Stelmarczyk med flera, 2017c M. Stelmarczyk, T. Rapp, H. Hedlund, F. Gränne, M. Gunnarsson, Diffusionstorkning av betong samt annat fuktutbyte med dess omgivning, www.sbuf.se/ppb 2017)