RAPPORT UV ÖT 2001:12 ARKEOLOGIK EFTERKONTROLL Bebyggelsespår från stormaktstid i :t Persgatan :t Persgatan 96, kvarteret Diket Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr: 22-35-2001 Hanna Menander 1
RAPPORT UV ÖT 2001:12 ARKEOLOGIK EFTERKONTROLL Bebyggelsespår från stormaktstid i :t Persgatan :t Persgatan 96, kvarteret Diket Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr: 22-35-2001 Hanna Menander 1
Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Järnvägsgatan 8, 582 22 Linköping Tel. 013-2 7 00 Fax 013-10 13 2 www.raa.se/uv Produktion och layout Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Utskrift UV Öst, Linköping 2001 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. 2001 Riksantikvarieämbetet Rapport UV Öst 2001:12 IN 10-0875 2
Innehåll 5 Arkeologisk bakgrund 5 Undersökningsresultat och tolkning 6 Källor 7 Administrativa uppgifter 7 3
Björken Teatern Vett och Vapen tadshuset Renströmmen V N Ö medjegatan Pokalen tenhuggaren andgatan Täppan Motala ström Vinpipan Gamla Byn Bladet Barken petsen Bredgatan Kungsgatan Hallen Berget Gördeln Vattengatan Haken Tunnbindareg. Vintern Kapellhärvan Valnöten Asken Krukan Mjölnaren Kopparkypen Geväret Kullen Laxen Kvarnen Enväldet Busken Kroken Gamla bron Gamla Holmarna Bageriet Bron Duvan Torget torgatan Gåsen Tullhuset Markattan Knäppingsborg Gamla Rådstugan Gamla Torget Tyska torget Kronan Paraden Gripen Hedvigs kyrka Vårdtornet Landskyrkan Vågskålen Bergsbron Tullnären Komedien Varvet Rådstugan tadsvakten Lokatten Pelikan :t Olai kyrka Korpen :t Johannes Linden Danserskan Fjället Godvän Åsen Röken Klippan :t Persgatan Nygatan Backen Hörnet Dalkarlen Klockan Elementarskolan Gamla Rådstugugatan Konstantinopel piran prutan Höjden Djupet Hörngatan Diket Tulpan Liljan 0 100 200 M Almen Hörnet kala 1: 000 Fig 1. Utsnitt ur Norrköpings stadskarta med undersökningsområdet markerat. kala 1:000.
Arkeologisk efterkontroll Bebyggelsespår från stormaktstid i :t Persgatan Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, utförde under en dag i januari 2001 en arkeologisk förundersökning i form av arkeologisk efterkontroll i :t Persgatan, kvarteret Diket, Norrköpings stad och kommun, i samband med schaktning för fjärrkylservis. chaktet var beläget i den södra utkanten av stadsbebyggelsen enligt 160 års stadskarta. Det cirka en meter djupa schaktet berörde kulturlager som tolkas vara bebyggelselämningar från 1600 1700-talen. Uppdragsgivare var Norrköpings Miljö och Energi. Ansvarig för undersökningen var Hanna Menander som också sammanställt rapporten. Arkeologisk bakgrund Kunskapen om Norrköpings medeltida utbredning och karaktär är begränsad. Centrum för den medeltida staden har troligen legat öster om Motala ström på ömse sidor om Drottninggatans södra sträckning i anslutning till stadens två medeltida kyrkor. tadsdelarna Berg, Dal, trand och Nordantill är kända från medeltid men kulturlager från denna tid har endast identifierats på ett fåtal platser. Två större arkeologiska undersökningar de senaste åren, kvarteret Dalkarlen samt kvarteret Konstantinopel, har dock förtydligat bilden av Norrköpings äldre historia. Undersökningen i kvarteret Konstantinopel, som ligger i stadsdelen Dal, har visat att det finns bebyggelse i området från början av 1300-talet (Lindgren-Hertz 1999:). Resultaten från undersökningen i kvarteret Dalkarlen ger en bild av en strandnära sporadisk aktivitet under 100-talet med en intensifiering under 1500-talet. Det var dock först under början av 1600-talet som området fick en mer heltäckande bebyggelse (Hållans, Karlsson, Tagesson 1999:17 ff). Norrköping framväxt som industristad under slutet av 1500-talet och 1600-talet medförde en befolkningsökning och därmed en ytmässig expansion av staden åt söder, norr och öster (Helmfrid 1965:3 ff). Under första halvan av 1600-talet påbörjades en reglering av stadsplanen. Det rätvinkliga gatunätet genomfördes till fullo först i och med den stora stadsbranden 1655 och innebar att det mesta av den äldre oregelbundna stadsplanen utplånades. Norrköpings äldre gatunät, som till delar troligen går tillbaka till medeltiden, framgår på den äldsta kända stadskartan från år 160. Enligt en rektifiering av 160 års karta gjord av Elisabeth Essen ligger det nu aktuella schaktet ungefär mitt i det dåvarande kvarteret Diket, i närheten av Drottninggatan. Vid schaktningsarbeten 197 påträffade i de södra delarna av Drottninggatan byggnadslämningar samt kavelbroar som kan ha en medeltida datering. Vidare har det i det angränsande kvarteret Tulpan hittats byggnadsrester av trä vilka dock har en oklar datering (Broberg 198:3 ff). I de östra delarna av :t Persgatan och i Dalsgatan har kulturlager från medeltid och 1600 1700-talen påträffats. I :t Persgatans västra del framkom 190 gatstenar på ett djup av 1,5 meter under dåvarande marknivå. 5
Nuvarande markyta länt Bärlager entida nedgrävning 2 1 chaktbotten 0 1 2 3 Nuvarande markyta Bärlager 2 entida nedgrävning 2 1 3 chaktbotten 5 6 7 Nuvarande markyta Bärlager entida nedgrävning 1 1 3 chaktbotten entida nedgrävning 8 9 10 11 Fig 2. ektion mot söder. kala 1:30. Undersökningsresultat och tolkning I det cirka 1 meter långa schaktet fanns äldre kulturlager bevarade i den södra och västra sektionen. chaktet var cirka 1 meter brett och cirka 1 meter djupt. Delar av den södra sektionen var påverkad av sentida nedgrävningar och var dessutom bitvis spåntad varför bara cirka 11 meter kunde dokumenteras. I den västra sektionen fanns drygt 1 meter bevarande kulturlager. Den norra sektionen innehöll endast sentida fyllnadsmassor. Den södra sektionens kulturlager visar spår efter bebyggelse i form av ett raseringslager, en stenläggning samt en träflishorisont. Det stratigrafiskt äldsta lagret kan tolkas som ett stort planeringseller utjämningslager inför byggnationen. Kulturlagren kan utifrån fynd av kritpipsskaft och yngre rödgods med vitlersengobe dateras till 1600 1700-talen. 6
Lager 1 som låg direkt under de sentida fyllnadsmassorna bestod av humös grå sand och innehöll tegel, träflis samt sten. Lagret återfanns i hela sektionen och tolkas som ett raseringslager. I lagret påträffades keramik av typen yngre rödgods med vitlersengobe. Lager 2 bestod i den östra samt västra delen av gulgrå sand. I sektionens mittparti fanns på en sträcka av cirka 1,2 meter en stenläggning i sanden. De sandiga partierna av lagret tolkas som sättsand till en stenläggning var av endast ett mindre parti fanns bevarat. tenläggningen kan vara rester efter en stenlagd gårdsplan eller gränd. I lagret, framför allt i stenläggningen, påträffades djurben. Lager 3 återfanns endast i den västra delen av sektionen och bestod av en distinkt träflishorisont. Träflisen tolkas utgöra underlag till en konstruktion möjligen ett golv eller en gårdsplan. Lager bestod av brun humös silt med inslag av kol, gödsel samt bränd lera. Lagret kan tolkas som ett planerings eller utjämningslager. I lagret hittades en slaggbit samt keramik av typen yngre rödgods med vitlersengobe. Kulturlagren i den västra sektionen bestod av ett omrört raseringslager som troligen blivit påverkat av sentida markingrepp. Under detta fanns ett brunt humöst gödsellager, som påminner starkt om lager i den södra sektionen. I raseringslagret påträffades ett kritpipsskaft. Källor Broberg, B. 198. Medeltidsstaden 50. Norrköping. Riksantikvarieämbetet och tatens Historiska museer, tockholm. Helmfrid, B. 1965. Norrköpings historia 5. Tiden 1568 1655. tockholm. Hållans, A-M., Karlsson, P., Tagesson, G. 1999. Kvarteret Dalkarlen. Bebyggelse och industri i stormaktstidens Norrköping. Riksantikvarieämbetet, Rapport UV Öst 1999:1, Linköping. Lindgren-Hertz, L. 1999. Mellan Landsförsamlingens kyrka och trömmen. Kv Konstantinopel. Riksantikvarieämbetet, Rapport UV Öst 1999:, Linköping. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 22-35-2001. Länsstyrelsens dnr: 220-709-01. Projektnummer: 1520326. Undersökningstid: 5 januari 2001. Projektgrupp: Hanna Menander. Exploateringsyta: 1 löpmeter. Undersökt yta: Ca 11 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 8G 9e, x 696028 y 1522320. Koordinatsystem: Lokalt. Koordinater för undersökningsytans mittpunkt: x 16129,17 y 22302,81. Höjdsystem: Mätt från nuvarande markyta. Arkiv: Dokumentationshandlingar som förvaras i Anikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, tockholm; 1 sektionsritning i skala 1:20. Fynd: Tillvaratogs ej. 7