http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS-EN 12620 Fastställd 2003-02-07 Utgåva 1 Ballast för betong Aggregates for concrete ICS 91.100.15; 91.100.30 Språk: svenska Publicerad: februari 2004 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Europastandarden gäller som svensk standard. Detta dokument innehåller den svenska språkversionen av. The European Standard has the status of a Swedish Standard. This document contains the Swedish version of. Nationell information Denna produktstandard är en sk harmoniserad standard, som utarbetats på uppdrag av EU-kommissionen och som följer av de krav på säkerhet och hälsa som formuleras i EGs byggproduktdirektiv. I produktstandardens Bilaga ZA listas de väsentliga egenskaper som skall ligga till grund för CE-märkning av ballastprodukter. Europastandarden redovisar de egenskaper som kan vara relevanta för ballast och filler för betong vid användning inom Europa. Dessutom anges den provningsmetod, med vilken egenskapen skall bestämmas, och de kategorier eller kravvärden som kan vara lämpliga vid användning. För de flesta egenskaper finns dessutom möjlighet att ange en Inget krav -kategori. Denna kategori, som betecknas med NR, kan och bör väljas, då egenskapen saknar betydelse för den avsedda användningen. En köpare/beställare av ballastprodukter skall gentemot producenten ange de för användningen relevanta egenskaperna med lämpliga kategorier (kravvärden). Vid CE-märkning och/eller produktdeklaration skall producenten deklarera sin ballastprodukt med egenskapsvärden eller -kategorier som är relevanta för ballastprodukten. För bestämningen av flera egenskaper anges andra provningsmetoder än de som hittills använts i Sverige. T ex för egenskapen kornform gäller bestämning av flisighetsindex i stället för bestämning av flisighetstal (FAS Metod 209), och för egenskapen motstånd mot fragmentering (krossning) gäller Los Angelesprovning i stället för bestämning av sprödhetstal (FAS Metod 210). Dessutom redovisas några egenskaper som normalt inte har undersökts i Sverige, t ex: grov ballast: poleringsmotstånd och frostbeständighet; fin ballast: sandekvivalentvärde och metylenblåvärde Övergångstid och -regler Standarden kan tillämpas så snart den är publicerad och får användas parallellt med den nu gällande svenska standarden SS 13 21 01 Stenmaterial (ballast) för byggnads- och anläggningsändamål Sorteringar under en övergångstid. SS 13 21 01 skall dock upphävas senast juni 2004. Standarden bör användas tillsammans med SS 13 70 03 "Betong Användning av EN 206-1 i Sverige". Boverket har för avsikt att under 2004 ge ut en ny version av BBK (Boverkets handbok om betongkonstruktioner) vid sidan av BKR 2003 (Boverkets konstruktionsregler). Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon 08-555 520 00. Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, 118 80 STOCKHOLM Telefon: 08-555 523 10. Telefax: 08-555 523 11 E-post: sis.sales@sis.se. Internet: www.sis.se

EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM Provläsningsexemplar / Preview EN 12620 September 2002 ICS 91.100.15; 91.100.30 Svensk version Ballast för betong Granulats pour bétons Aggregates for concrete Gesteinskörnungen für Beton Denna standard är den officiella svenska versionen av. För översättningen svarar SIS. Denna europastandard antogs av CEN den 1 augusti 2002. CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna europastandard i oförändrat skick skall ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CEN/CMC eller från någon av CENs medlemmar. Denna europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CEN-medlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Management Centre: rue de Stassart 36, B-1050 BRUSSELS 2002 CEN All rights of exploitation in any form and by any means reserved worldwide for CEN national Members Ref. Nr. Sv

Sida 2 Innehåll Förord... 3 1 Omfattning... 4 2 Normativa hänvisningar... 4 3 Termer och definitioner... 5 4 Geometriska krav... 7 5 Fysikaliska krav... 13 6 Kemiska krav... 17 7 Utvärdering av överensstämmelse... 19 8 Beteckning... 20 9 Märkning... 20 Bilaga A (informativ) Kornstorleksfördelningskrav för de mest använda sorteringarna för grov ballast... 21 Bilaga B (informativ) Vägledning för beskrivning av grovhet/finhet hos fin ballast... 23 Bilaga C (normativ) Minskade toleranser för producentens deklarerade typiska kornstorleksfördelning för fin ballast... 24 Bilaga D (normativ) Bedömning av finmaterial... 25 Bilaga E (informativ) Vägledning för användning av ballast i betong... 26 Bilaga F (informativ) Kort vägledning om frostbeständigheten hos ballast... 27 Bilaga G (informativ) Vägledning om hur några kemiska beståndsdelar hos grov ballast inverkar på beständigheten hos betong, i vilken ballasten införlivas... 29 Bilaga H (normativ) Produktionskontroll... 31 Bilaga ZA (informativ) Avsnitt i denna europastandard som berör väsentliga krav eller andra föreskrifter i EG-direktiv... 38 Litteraturförteckning... 48 Sida

Sida 3 Förord Denna europastandard har utarbetats av CEN/TC 154, Aggregates. Sekretariatet hålls av BSI. Denna europastandard skall ges status av nationell standard, antingen genom publicering av en identisk text eller genom ikraftsättning senast mars 2003, och motstridande nationella standarder skall upphävas senast juni 2004. Denna europastandard har utarbetats under ett mandat som Europeiska Kommissionen och EFTA givit åt CEN och stöder väsentliga krav i EG-direktiv. Kopplingen till EG-direktiv behandlas i den informativa bilagan ZA, som är en väsentlig del av denna standard. Bilaga A, B, E, F och G är informativa. Bilaga C, D och H är normativa. Denna standard innehåller en litteraturförteckning. Krav för andra användningsområden för ballast kommer att specificeras i följande europastandarder: EN 13043 EN 13055-1 pren 13055-2 EN 13139 pren 13242 EN 13383-1 pren 13450 Aggregates for bituminous mixtures and surface treatments for roads, airfields and other trafficked areas Lightweight aggregates Part 1: Lightweight aggregates for concrete, mortar and grout Lightweight aggregates Part 2: Lightweight aggregates for unbound and bound applications Aggregates for mortar Aggregates for unbound and hydraulically bound materials for use in civil engineering work and road construction Armourstone Part 1: Specification Aggregates for railway ballast Enligt CEN/CENELECs interna bestämmelser skall följande länder fastställa denna europastandard: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike.

Sida 4 1 Omfattning Denna europastandard beskriver egenskaperna hos ballast och filler som erhållits genom bearbetning av naturliga, industriellt framställda eller återvunna material och blandningar av dessa material för användning i betong. Den omfattar ballast med ugnstorr korndensitet större än 2,00 Mg/m 3 (2 000 kg/m 3 ) för all betong, inklusive betong enligt EN 206-1 och betong till vägar och andra beläggningar samt för användning i förtillverkade betongprodukter. Den beskriver också ett system för produktionskontroll och hur produkternas överensstämmelse med denna europastandard skall bedömas. Denna standard omfattar inte filler som skall användas som en beståndsdel i cement eller till något annat ändamål än som inert filler till betong. ANM. 1 Kraven i denna europastandard baseras på erfarenhet av ballasttyper med vedertagen användning. Försiktighet bör iakttas när man överväger att använda ballast där erfarenhet inom användningsområdet saknas, t ex återvunnen ballast och ballast som härrör från vissa industriella biprodukter. Sådan ballast bör uppfylla alla krav i denna europastandard men kan ha andra egenskaper, som inte omfattas av mandat M 125 och som inte gäller för flertalet av ballasttyper med vedertagen användning. När så krävs kan bestämmelser, som gäller på platsen för ballastens användning, tillämpas för bedömning av dess lämplighet. ANM. 2 Egenskaper för lättballast beskrivs i pren 13055-1:1997 1. 2 Normativa hänvisningar Denna europastandard inkorporerar genom daterade eller odaterade hänvisningar bestämmelser från andra nedan förtecknade publikationer. Dessa normativa hänvisningar anges på de platser i texten där bestämmelserna skall tillämpas. För daterade hänvisningar gäller senare publicerade tillägg, ändringar eller reviderade utgåvor vid användning av denna europastandard endast när de har inkorporerats i denna genom tilllägg, ändring eller reviderad utgåva. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan (inklusive tillägg). EN 196-21:1989 EN 932-3 EN 932-5 EN 933-1 Methods of testing cement Part 21: Determination of the chloride, carbon dioxide and alkali content of cement Tests for general properties of aggregates Part 3: Procedure and terminology for simplified petrographic description Tests for general properties of aggregates Part 5: Common equipment and calibration Tests for geometrical properties of aggregates Part 1: Determination of particle size distribution Sieving method EN 933-3 Tests for geometrical properties of aggregates Part 3: Determination of particle shape Flakiness index EN 933-4 Tests for geometrical properties of aggregates Part 4: Determination of particle shape Shape index EN 933-7 Tests for geometrical properties of aggregates Part 7: Determination of shell content Percentage of shells in coarse aggregates EN 933-8 EN 933-9 Tests for geometrical properties of aggregates Part 8: Assessment of fines Sand equivalent test Tests for geometrical properties of aggregates Part 9: Assessment of fines Methylene blue test 1 Nationell fotnot: Skall vara EN 13055-1.

Sida 5 EN 933-10 EN 1097-1 EN 1097-2:1998 EN 1097-3 EN 1097-6 EN 1097-8:1999 EN 1097-9 EN 1367-1:1999 EN 1367-2 EN 1367-4 EN 1744-1:1998 ISO 565:1990 Tests for geometrical properties of aggregates Part 10: Assessment of fines Grading of fillers (air jet sieving) Tests for mechanical and physical properties of aggregates Part 1: Determination of the resistance to wear (micro-deval) Tests for mechanical and physical properties of aggregates Part 2: Methods for the determination of resistance to fragmentation Tests for mechanical and physical properties of aggregates Part 3: Determination of loose bulk density and voids Tests for mechanical and physical properties of aggregates Part 6: Determination of particle density and water absorption Tests for mechanical and physical properties of aggregates Part 8: Determination of the polished stone value Tests for mechanical and physical properties of aggregates Part 9: Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres Nordic test Tests for thermal and weathering properties of aggregates Part 1: Determination of resistance to freezing and thawing Tests for thermal and weathering properties of aggregates Part 2: Magnesium sulfate test Tests for thermal and weathering properties of aggregates Part 4: Determination of drying shrinkage Tests for chemical properties of aggregates Part 1: Chemical analysis Test sieves Metal wire cloth, perforated metal plate and electroformed sheet Nominal sizes of openings 3 Termer och definitioner För denna standard gäller följande termer och definitioner. 3.1 ballast kornformigt material som används till byggande ANM. Ballast kan vara naturlig, industriellt framställd eller återvunnen 3.2 naturlig ballast 2 ballast av bergmaterial som inte utsatts för något mer än mekanisk bearbetning 3.3 samtagen ballast ballast bestående av en blandning av grov och fin ballast ANM. Den kan produceras utan uppdelning i grova och fina fraktioner eller genom sammansättning av grov och fin ballast. 3.4 industriellt framställd ballast ballast av mineraliskt ursprung som erhållits genom en industriell process som inbegriper termisk eller annan modifiering 2 Nationell fotnot: Inkluderar både naturgrus och krossat berg.

Sida 6 3.5 återvunnen ballast ballast som erhållits genom bearbetning av oorganiska material som tidigare använts till byggande 3.6 filler ballast som till största delen passerar en 0,063 mm-sikt, och som man kan tillsätta byggnadsmaterial för att erhålla vissa egenskaper ANM. Se 3.12 för definitionen av finmaterial. 3.7 sortering ballastbeteckning med undre (d) och övre (D) kornstorleksgräns och uttryckt som d/d ANM. Denna beteckning medger förekomst av några korn som ligger kvar på den övre sikten (överkorn) och några som passerat den undre sikten (underkorn). 3.8 fin ballast benämning som ges till finare sorteringar med D mindre eller lika med 4 mm ANM. Fin ballast kan produceras genom naturligt sönderfall av berg eller grus och/eller genom krossning av berg eller grus eller genom bearbetning av industriellt framställd ballast. 3.9 grov ballast benämning som ges till grövre sorteringar med D större eller lika med 4 mm och d större än eller lika med 2 mm 3.10 naturgrus 0/8 mm benämning som ges till naturlig ballast av glacialt och/eller sedimentärt ursprung med D 3 mindre än eller lika med 8 mm ANM. Denna ballast kan också produceras genom blandning av olika sorteringar. 3.11 sats produktionsmängd, en leveransmängd, en delleveransmängd (järnvägsvagnslass, lastbilslass, fartygslass) eller ett upplag som producerats vid ett tillfälle vid förhållanden som antas vara likformiga ANM. Vid en kontinuerlig process bör den mängd som produceras under en angiven period betraktas som en sats. 3.12 finmaterial fraktion hos ett ballastprov, vars korn passerat 0,063 mm-sikten 3.13 kategori nivå för en ballastegenskap, uttryckt som ett intervall eller ett gränsvärde ANM. Det finns inget samband mellan kategorierna för olika egenskaper. 3.14 kornstorleksfördelning fördelning av kornstorlek hos ett ballastprov, uttryckt med passerande mängder i vikt-% vid olika givna siktar 3 Nationell fotnot: D är enbart lika med 8 mm enligt Tabell 2.

Sida 7 4 Geometriska krav 4.1 Allmänt Kravet på provning och deklaration av alla egenskaper som beskrivs i detta avsnitt skall begränsas med hänsyn till den särskilda tillämpningen vid slutanvändning eller med hänsyn till ballastens ursprung. När så krävs, skall provning enligt avsnitt 4 utföras för bestämning av lämpliga geometriska egenskaper. ANM. 1 När värdet på en egenskap utan angivande av särskilda gränser erfordras, bör värdet deklareras av producenten som en XX Declared-kategori, t ex i Tabell 8 motsvaras ett flisighetsindex på 55 av FI 55 (Deklarerat värde). ANM. 2 När en egenskap inte erfordras, kan en Inget krav -kategori (NR-kategori) användas. ANM. 3 Vägledning för val av lämpliga kategorier vid speciella tillämpningar kan erhållas i nationella bestämmelser som gäller på platsen för ballastens användning. 4.2 Sorteringar All ballast skall beskrivas med användning av sorteringsbeteckningarna d/d, med undantag av ballast i form av tillsatsfiller, vilka skall beskrivas som filler och uppfylla kornstorleksfördelningskraven i 4.3. Sorteringar skall beskrivas med hjälp av ett par siktar som väljs från grundserien eller grundserien plus serie 1 eller grundserien plus serie 2 i Tabell 1. En kombination av storlekar från serie 1 och serie 2 är inte tillåten. Sorteringar skall ha en D/d-kvot som inte är mindre än 1,4. Tabell 1 Siktstorlekar för beskrivning av sorteringar Grundserie mm 0 1 2 4 8 16 31,5 (32) 63 Grundserie plus serie 1 mm 0 1 2 4 5,6 (5) 8 11,2 (11) 16 22,4 (22) 31,5 (32) 45 63 Grundserie plus serie 2 mm 0 1 2 4 6,3 (6) 8 10 12,5 (12) 14 16 20 31,5 (32) 40 63 ANM. Avrundade storlekar inom parentes kan användas vid förenklad beskrivning av sorteringar.

Sida 8 4.3 Kornstorleksfördelning 4.3.1 Allmänt Kornstorleksfördelningen hos ballasten, bestämd enligt EN 933-1, skall uppfylla de fordringar i 4.3.1 till 4.3.6 som avser dess sortering d/d. ANM. När ballast med betydande skillnader i densitet blandas, måste man iaktta försiktighet för att undvika separation. När ballast bedöms inom ett system för produktionskontroll skall minst 90 % av kornstorleksfördelningsproven, uttagna från olika satser under en maximal tid av 6 månader, falla inom gränserna som anges i 4.3.2 till 4.3.6 för toleranser för producentens deklarerade kornstorleksfördelningar. 4.3.2 Grov ballast All grov ballast skall uppfylla de allmänna kornstorleksfördelningskraven i Tabell 2 som avser dess sortering d/d och de valda kategorierna från Tabell 2. Tabell 2 Allmänna kornstorleksfördelningskrav Ballast Storlek Passerande mängd (vikt-%) 2 D 1,4 D a & b D c d b d/2 a & b Kategori G d Grov D/d 2 eller D 11,2 mm 100 100 98 till 100 98 till 100 85 till 99 80 till 99 0 till 20 0 till 20 0 till 5 0 till 5 G C 85/20 G C 80/20 D/d > 2 och D > 11,2 mm 100 98 till 100 90 till 99 0 till 15 0 till 5 G C 90/15 Fin D 4 mm och d = 0 100 95 till 100 85 till 99 G F 85 Naturgrus 0/8 D = 8 mm och d = 0 100 98 till 100 90 till 99 G NG 90 Samtagen D 45 mm och d = 0 100 100 98 till 100 98 till 100 90 till 99 85 till 99 G A 90 G A 85 a b c d Om de beräknade siktarna inte motsvarar exakta siktnummer i ISO 565:1990 R 20-serierna, skall den närmast intilliggande sikten väljas. För betongballast med partikelsprång eller andra speciella användningar kan tilläggskrav specificeras. Passerande mängd vid sikt D får vara större än 99 vikt-%, men i dessa fall skall producenten dokumentera och deklarera kornstorleksfördelningen med siktarna D, d, d/2 och siktar i grundserien plus serie 1 eller grundserien plus serie 2 som ligger mellan d och D. Siktar med en kvot mindre än 1,4 gånger den intilliggande undre sikten kan uteslutas. Andra produktstandarder för ballast har olika krav för kategorier. För graderad grov ballast, där: a) D > 11,2 mm och D/d > 2; eller b) D 11,2 mm och D/d > 4, skall följande tilläggskrav (i) och (ii) gälla för passerande mängd i vikt-% vid den mellanliggande sikten: i) alla kornstorleksfördelningar skall uppfylla de generella kraven i Tabell 3; ii) producenten skall dokumentera och på begäran deklarera kornstorleksfördelningen vid den mellanliggande sikten och de toleranser som valts från kategorierna i Tabell 3.

Sida 9 Tabell 3 Tillåtna intervall och toleranser för kornstorleksfördelning hos grov ballast vid mellanliggande sikt D/d Mellanliggande sikt Tillåtet intervall och toleranser vid mellanliggande sikt (Passerande mängd, vikt-%) mm Tillåtet intervall Toleranser för producentens deklarerade typiska kornstorleksfördelning Kategori G T < 4 D/1,4 25 till 70 ± 15 G T 15 4 D/2 25 till 70 ± 17,5 G T 17,5 Om den beräknade mellanliggande sikten enligt ovan inte motsvaras av en exakt siktstorlek i ISO 565:1990/R20- serierna, skall den närmaste sikten i serierna användas. ANM. Tillåtna intervall och toleranser för de vanligaste sorteringarna illustreras i Bilaga A. För ensgraderad grov ballast där: a) D > 11,2 mm och D/d 2; eller b) D 11,2 mm och D/d 4, skall inga krav utöver de som beskrivs i Tabell 2 ställas. 4.3.3 Fin ballast Fin ballast skall uppfylla de allmänna kornstorleksfördelningskraven i Tabell 2, som är tillämpliga för deras övre kornstorleksgräns D. Följande tilläggskrav skall tillämpas för kontroll av variationen hos den fina ballasten. Producenten skall dokumentera och på begäran deklarera den typiska kornstorleksfördelningen för varje fin sortering som produceras. Typisk kornstorleksfördelning uttrycks som passerande mängder i vikt-% vid siktarna i Tabell 4. ANM. Rekommendationer för klassificering av grovhet hos den fina ballasten ges i Bilaga B (Tabell B.1 och B.2). Fin ballast, som normalt fungerar tillfredsställande vid de flesta tillämpningar, skall uppfylla fordringarna i Tabell 4. Vid speciella användningar och i de fall, där variationen hos kornstorleksfördelningen behöver minskas, skall toleranserna för kornstorleksfördelningen tillämpas enligt Bilaga C.