PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018

Relevanta dokument
PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat

FÄLTKORT 2003 OS A018

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

Potatis i ekologisk odling 2019

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Resultat från de ekologiska potatisförsöken 2012

Institutionen för mark och miljö

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

XXXX FMC XXXX FMC XXXX FMC XXX XXXXXX FMC/UPL

Projektansvariga: Jannie Hagman-Lundin och Björn Andersson Institutionen för ekologi och växtproduktionslära SLU, Uppsala

Nordic Field Trial System Version:

Tillskottsbevattning till höstvete

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Institutionen för mark och miljö

FÄLTKORT 2003 OS MA Skördeår Plannr ADB-nr

Plan R Kalkens inverkan på uthålligheten hos vallbaljväxter

Nordic Field Trial System Version:

FÄLTKORT 2003 OS3-926A E D010

Nordic Field Trial System Version:

2 0.5 Select+0.5 Renol Select+0.5 Renol l Kerb Flo 400. Ej utförd, ej tillräckligt jämnt

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU

Nordic Field Trial System Version:

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis Referensnr: /10 Jannie Hagman

SORTFÖRSÖK I MATPOTATIS. av Jannie Hagman, institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29

L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Nyheter och uppdateringar i Försökshandboken 2019

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Försökshandboken. 3. Utläggning och allmän skötsel av fältförsök. 3.2 Sådd parcellvis. Utsäde. Sådd med konventionell såmaskin

Viktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.4 Ogräsinventering

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.1 Graderingar - allmänt

Plan R Baljväxtreglering via sortblandningar av rajgräs och vitklöver för ensilage och bete

Plan R Uthålliga vallbaljväxter för miljö- och kostnadseffektiv mjölkproduktion

BEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING

Bladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003

PM för höstsådda EKOLOGISKA sortförsök 2018 Uppdaterat

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Potatisbladmögel 2017

Utvärdering av sätteknikens betydelse för matpotatiskvaliteten

Sammanfattning av demoodlingar med Proradix i Östergötland sommaren 2012

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Betning av potatis mot

2.2 Försöksplanering i Nordic Field Trial System (NFTS)

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2017 Uppdaterat

PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2018 Uppdaterat

PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2019 Uppdaterat

Försöksrapport stärkelsepotatisförsök 2015

20t3 os3-191 w-jabzytz 03R011

Att sätta värde på kvalitet

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Vänlig hälsning. Jannie Hagman. Institutionen för växtproduktionsekologi. Jannie Hagman. Datum: Jannie Hagman

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Potatisbladmögel 2013

BEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING

Försökshandboken. 2. Planering och genomförande av försök. 2.2 Fältkortet

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Försöksresultat från stärkelsepotatis-försök 2014

Sorter. Potatis. Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skara

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Praktiska försök med: - Nya sorter - Rhizomaniaresistenta sorter

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Ogräsbekämpningsstrategi. Falska såbäddar & såbäddsberedning

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i matpotatis, Alnarp vecka 27

Redovisning av projektet Ekologisk sortprovning av potatis projektperioden

MANUAL FÖR Lars Danielsson, Henrik Forsberg, HS-ABCD 2001

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Nordic Field Trial System Version:

Graderingshjälp 2017 Norrlandslänen

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

SIDA 1 ' ' F Ö R S Ö K S L E D:

Sista mätningen för den här säsongen

Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU

DATALOGISK April

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Praktiska sortförsök 2000

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Transkript:

1(5) Institutionen för växtproduktionsekologi 2018-05-02 Projektansvarig: jannie.hagman@slu.se Telefon: 018-67 14 23 PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018 Utsäde Försöksbeställaren beställer och levererar utsäde. Utsädet ska förgros, eller väckas innan sättning. Om utsäde saknas till något försöksled så måste detta led ersättas av en ersättningssort, data från detta led kan strykas i efterhand. Inga rutor får strykas eftersom det medför att rutfördelningen ändras vilket ger stora problem vid databearbetningen. Gödsling Gödsling av försöket görs av försöksvärden. Försöket gödslas med Bina-Blå, Biofer 6-3-12 eller stallgödsel. Om stallgödsel används ska komplettering göras med kaliummagnesia eller kaliumsulfat för att få rätt kaliumnivå. Gödseln sprids och nedbrukas före sättningen. Gödselgivan ska motsvara 90 kg N per ha. Beräkna att de organiska gödselmedlen ger ca 20 % lägre kväveeffekt. Stallgödseln skall vara analyserad och analysvärdena skrivs in på fältkortet. Vid beräkning av gödselgivan antages att allt ammoniumkväve är tillgängligt och 20% av totalkvävet.antal stånd per ruta: 4*24 Bruttoruta = ca 20 m 2. Skörderuta= de två mittersta raderna= ca 10 m 2 Exempel: Skydd Skydd 2 rader 2 rader 1 X 1 3 2 4 5 7 6 X 2 Block 1 3 X 7 5 2 3 1 4 6 X 4 Block 2, o s v Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU SLU, Box 7043, 750 07 Uppsala jannie.hagman@slu.se

Sättning Sättning utförs i för trakten normal tid, varvid nedan angivna sätt- och radavstånd noggrant följs. Radavstånd: 75 cm Sättavstånd: 25 cm för utsädesstorleken 35-45 mm Observera att två skyddsrader, på vardera sidan om försöket, ska sättas i kanten mot obesått. Den yttre av dessa skyddsrader ska användas för observationer under sommaren, t ex vid fältvandringar. Därför ska de olika sorterna som ingår i försöket användas i dessa skyddsrader. Vilka sorter som finns i de olika raderna anges på fältkortet och med skyltar i fält. Skötsel under vegetationsperioden Försöket ska hållas ogräsfritt. Kupning utförs omsorgsfullt utan att skada plantorna. Bevattning utförs efter behov. Datum och mängd antecknas på fältkortet. Nederbördsdata, dygnvis från sättning till sådd, anges på särskilt protokoll. Observationer. Skörd Datum för uppkomst noteras ledvis Datum för begynnande blomning noteras ledvis Antal stånd räknas rutvis. Ange i vilket stadium räkningen sker. Förslag ca stadiet 5. Antal stjälkar räknas ledvis, 2* 10 plantor. Ange i vilket stadium räkningen sker (förslag stadie 5). Tidpunkt för angrepp av bladmögel noteras rutvis. Bladmögelangrepp graderas rutvis enligt bifogat schema före blastdödning. Samtidigt som bladmögelgraderingen görs ska det göras en gradering av den totala nedvissningen. Blastdödning görs genom krossning eller flamning. Om någon sort är tidigare än övriga sorter ska denna blastdödas då knölstorleken är rätt d v s de flesta knölar ligger i fraktionen 40-60 mm. Då bladmögelangrepp/nedvissning överstiger 50 % ska sorterna blastdödas. Skörd påbörjas först då blasten är helt nedvissnad eller i samråd med försöksbeställaren. Samtliga plantor i skörderutan (d v s de två mittersta raderna) ska skördas. Försöket skördas rutvis och skörden sorteras i följande storleksfraktioner: 1. <40 mm 2. 40-50 mm 3. 50-60 mm 4. >60 mm Om kanten är ojämn, d v s raderna i skörderutan är olika långa ska detta korrigeras innan skörd. Rutorna avgränsas så att rutstorleken är lika för alla rutor. Om detta måste göras ska ändplantorna tas bort i samtliga försöksrutor. 2(5)

Provtagning Prov Typ Adress Kommentar Jord tas ut före gödsling för bestämning av jordart och K resp. P-AL se Försökshandboken http://www.slu.se/pagefiles/37382/fh andbok/fh82.pdf Agrilab AB Ullsväg 33 (eller labb som rutinmässigt används av utföraren) Skickas så snart som möjligt för analys så att analysresultat finns vid databearbetningen. Ange anlitat laboratorium på fältkortet Jord för särskild kvävebestämning tas 2 gånger 1) Före sättning och före gödsling 2) Efter upptagning Se Försökshandboken http://www.slu.se/pagefiles/3 7382/Fhandbok/FH82.pdf Agrilab AB Ullsväg 33 (eller labb som rutinmässigt används av utföraren) Skickas så snart som möjligt för analys så att analysresultat finns vid databearbetningen. Jord för nematodbestämning, 1,5 kg jord tas före sättning. Avd. för Nematologi SLU, Box 44 230 53 Alnarp Gäller ej försöksplatsen i Västerbotten Ett representativt 5 kg plockas ut vid skörd, fraktion 2 och 3, och skickas direkt till Uppsala. Ledvis VPE Ekologihuset Lennart Hjelms väg 5 Skickas vid skörd eller så snart som möjligt. Kok- och sjukdoms. Ur storleksfraktion 2 och 3 uttages ett samlings om 10 kg per försöksled. Ledvis SMAK AB Sjöholmsvägen 59 125 71 Älvsjö Skickas vid skörd eller så snart som möjligt. Skickas i papperspåsar. OBS! SMAK ska underrättas när erna skickas. telefon: 08-556 708 30 eller e-post: smak@smak.se Data. Data över försöket antecknas på fältkortet. Fältkort. Fältkortet läggs in i NFTS så snart som möjligt efter sättningen till. Fakturor skickas till: SLUs fakturahantering, 500JHN, VPE, Box 7090, 750 07 Uppsala. PMet följs av protokoll som ska fyllas i. 3(5)

4(5)

Utvecklingsstadier 5(5)