Helande och gudomlig eller djurisk och blodig?

! UPPSALA UNIVERSITET Teologiska institutionen Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap C, 15 hp VT 2017 Handledare: Gabriella Beer Betygsbestämmande lärare: Lena Roos Helande och gudomlig eller djurisk och blodig? en innehållsanalys av värderande adjektiv som används om nya religiösa rörelser och kristendom i läroböcker Louise Löfstrand 951208-2984 louise.lofstrand.1973@student.uu.se!1

Abstract The purpose with this study is to research how new religious movements are depicted, in textbooks used for upper secondary school in religious education, in contrast to how Christianity is depicted, and if there is a more negative depiction around new religious movements. The content analysis uses/investigates three chosen textbooks, all written for Swedish upper secondary education. The content analysis uses quantitatively research whereas the depiction of Christianity and new religious movements are investigated by counting as well as analyzing adjectives used to describe, furthermore what emotive value the adjectives carry. Through qualitative and quantitative analysis the syntheses of an adjective the study shows that more negatively charged adjectives are more common describing new religious movements in two of the textbooks and throughout all textbooks, Christianity is described positively. Key words: new religious movements, nyreligiositet, läromedelsanalys, innehållsanalys, religionskunskap, religionsdidaktik!2

1. Inledning. 4 1.1 Syfte och frågeställning 4 1.2 Metod 5 1.3 Material 5 1.4 Teoretiska utgångspunkter 6 1.5 Tidigare forskning. 6 2. Bakgrund 10 3. Undersökning.14 3.1 Värdeladdade adjektiv.. 14 3.2 Under Samma Himmel.15 3.2.1 Kristendom..15 3.2.2 Nya religiösa rörelser..16 3.2.3 Sammanställning.18 3.3 Religion och andra livsåskådningar 1 och 2 18 3.3.1 Kristendom..18 3.3.2 Nya religiösa rörelser. 20 3.3.3 Sammanställning.21 3.4 Söka Svar 1-2.. 22 3.4.1 Kristendom..22 3.4.2 Nya religiösa rörelser..24 3.4.3 Sammanställning.26 4. Analys 27 4.1 Kvalitativ analys..29 5. Sammanfattning och slutsatser.32 6. Litteraturförteckning..33 Bilaga 1..35 Bilaga 2..45 Bilaga 3..53 Bilaga 4..58 Bilaga 5..62 Bilaga 6..63 Bilaga 7..70!3

1. Inledning Hjärntvätt, kollektivt självmord och auktoritära ledare är begrepp som i dagens samhälle ofta associeras till nya religiösa rörelser och nyreligiositet. De många olika rörelserna som går under det breda begreppet nya religiösa rörelser, har en livsåskådning som ur ett utanförperspektiv kan uppfattas som mycket annorlunda och svårbegriplig. Rörelserna förknippas ofta med ordet sekter, där de många nya religiösa rörelserna framställs som dominanta. Det sägs också att medlemmar ofta blir lurade in till medlemskap. Under 1900-talet har en våg av nya religiösa rörelser och nyreligiositet, några med äldre historia, men några som uppkommit under senare tid, tagit form i samhället. Trots detta är det inte förrän i början på 2000-talet, med införandet av den nya gymnasiereformen GY11, som den svenska gymnasieskolan införde i läroplanen att religionskunskapsundervisningen undervisa om nya religiösa rörelser och nyreligiositet. Genomgående i all undervisning, likaså i religionsundervisningen, ska utbildningen av dagens gymnasieelever ha en neutral och objektiv grund. Det ska inte förekomma några personliga och subjektiva perspektiv, eller någon annan form av generalisering, i varken undervisningen eller undervisningsmaterialet, vilket ger grund för denna uppsats frågeställning och syfte. 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att undersöka om nya religiösa rörelsers har en mer negativ framställning, i jämförelse med kristendomens framställning, i läroböcker för gymnasiet. Nyreligiositet och nya religiösa rörelser bryter ett flertal normer i samhället och är avvikande mot samhället på fler plan. Deras tro och praxis har lett till att resten av samhället ofta har en negativ inställning till dessa många rörelser. 1 Uppsatsen ska därför undersöka om det är möjligt att se några av dessa inställningar i dagens läroböcker, och om rörelserna förklaras annorlunda till skillnad mot just kristendomen som är en utbredd religion i Sverige, främst den protestantiska inriktningen, där kristendomen har en framträdande roll i kursplanen. 2 Frågeställningen är följande; Framställs nya religiösa rörelser på ett mer negativt sätt i jämförelse med kristendomen, i läroböcker för gymnasiet? 1 2 Frisk, Liselotte, De nya religiösa rörelserna - vart tog de vägen? Nya Doxa, 2007, s. 16 Löfstedt, Malin (red.) Religionsdidaktik - mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Studentlitteratur, Lund. 2011, s. 13!4

1.2 Metod Metoden till uppsatsen och analysen av materialet är en kvantitativ innehållsanalys. Den typen av textanalys är användbar vid forskning där materialet består av stora mängder text eller där olika fenomen i textform ska jämföras. Till en början sker en kvantitativ undersökningsmetod där adjektiven i varje bok, från utvalda kapitel, kommer räknas och sammanställas i sju olika tabeller. Därefter delas tabellerna in i sex mindre tabeller. Därefter undersöks det med kvantitativ metod kring adjektiven. Har adjektiven från varje utvalt kapitel ett värdeladdat innehåll, med positiv, neutral eller negativ innebörd? Förekommer det mer positivt värdeladdade ord i något annat kapitel, i jämförelse till andra kapitel? Är det möjligt att se någon skillnad kring adjektiven som finns i de tre kristendomsavsnitten, i jämförelse med de kapitel om nya religiösa rörelser? Förklaras någon av de utvalda religion, med hjälp av värdeladdade adjektiv, på annorlunda vis? Innehåller vissa kapitel fler negativt laddade adjektiv än andra? En kvalitativ analysdel kommer finnas i slutet på undersökningen, för att komplettera den kvantitativa undersökningen och analysera förekomsten av värdeladdade adjektiv ytterligare. I en innehållsanalys analys och identifiering är beroende av författarens uppfattning och kan därför inte alltid anses vara en helt objektiv metod. 3 1.3 Material Vid urval av material togs beslutet att innehållsanalysen ska grunda sig i läroböcker som utkommit under de senaste sex åren. Tanken är att de ska vara anpassade till den nya kursplanen och de nya kursmål som infördes vid inrättandet av GY11. Materialet har i syfte att täcka de tre kurser i religionskunskap som finns att erbjuda gymnasiet, då det i kursplanen för religionskunskap 2 står att religionsundervisningen ska ta upp vad som kännetecknar nyreligiösa rörelser och deras förhållande till världsreligionerna. Därför drogs slutsatsen att det finnas mest information om nya religiösa rörelser i de böcker som är till för religionskunskap 2. I gymnasiet erbjuds religionskunskap 1 för alla gymnasieelever, oavsett program, och är ett så kallat kärnämne. Religionskunskap 2 är inte obligatoriskt, utan läses utav vissa program, exempelvis den samhällsvetenskapliga linjen. Ytterligare en kurs i religionskunskap erbjuds på gymnasienivå: Religionskunskap - specialisering. Den kursen är möjlig för eleven att lägga till som en extrakurs, och hör inte till den obligatoriska undervisningen. 4 Materialet som kommer analyseras är tre läroböcker, Söka Svar 1 och 2 (2012) 3 Stausberg, Michael; Engler, Steven, The Routledge Handbook Of Research Methods in the Study of Religion, Abingdon, Oxon: Routledge, 2011, s. 110 4 Skolverket. Religionskunskap, 2011. https://www.skolverket.se (Hämtad 2017-04-15)!5

utgiven av Liber som omfattar sammanlagt 431 sidor, Under Samma Himmel (2013) utgiven av Sanoma Utbildning AB, Stockholm, som innehåller 548 sidor och slutligen Religion och Andra Livsåskådningar 1 och 2 (2015), utgiven av Liber som omfattar 366 sidor. Dessa läroböcker täcker alltså båda religionskurserna, religionskunskap 1 och religionskunskap 2, och är skrivna för GY11. Ytterligare material som används i uppsatsen är Kjell Härenstams bok Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik - om konsten att välja kunskap, som undersöker diskuterar urval av material till läroböcker. Slutligen används också Religionsdidaktik - mångfald, livsfrågor och etik i skolan av Malin Löfstedt (red). 1.4 Teoretiska utgångspunkter Vid genomförandet av en kvantitativ innehållsanalys, där framställningar av nya religiösa rörelser och kristendomen undersöks, är den teoretiska utgångspunkten att läromedel har svårigheter med att förhålla sig objektiv. Genom svårigheten att förhålla sig objektiv, förekommer det enkelt att olika religioner och religiösa grupper gestaltas och beskrivs olika beroende på författare. Enligt Liselotte Frisk, förklarar hon i sin bok Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapliga perspektiv hur det ofta förekommer att nya religiösa rörelser generaliseras och inte framställs på ett objektivt sätt. Genom samhällets, där den största generaliseringen förekommer, sätt att se på nyreligiositet, finns det ofta många fördomar och åsikter kring dessa rörelser. Samhällets tankar och åsikter bidrar och påverkar oss med att det svårt att förhålla sig objektivt till nya religiösa rörelser. 5 Kristendomen, har enligt Malin Löfstedt i Religionsdidaktik - mångfald, livsfrågor och etik i skolan, en särställning till skillnad från andra religionerna i läroplanen. Kristendomen får en mer central roll än andra religioners åskådningar och bakgrund. Den teoretiska utgångspunkten utgår från att det finns en skillnad mellan skildringarna av kristendom och nya religiösa rörelser och deras framställningen i läroböcker. 6 1.5 Tidigare forskning Liselotte Frisk diskuterar användandet av begreppen nya religiösa rörelser och nyreligiositet i boken Nyreligiositet i Sverige. Begreppet nya religiösa rörelser, eller nyreligiositet, är ett paraplybegrepp för en rad olika grupper i världen. Dessa grupper har alla olika trosföreställningar, inriktningar och intressen och de grupper som finns under begreppet nya religiösa rörelser, har 5 6 Frisk, Liselotte, Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapliga perspektiv. Nya Doxa, 1998, s. 16 Löfstedt, Malin (red.), 2011, s. 13!6

oftast väldigt lite gemensamt. Genom namnet nya religiösa rörelser låter det som rörelserna uppkommit och blivit verksamma under det senaste senare år. I jämförelse med världsreligionerna som har en lång, välkänd bakgrund, utgår många från att de nya religiösa rörelserna blev aktiv under 1900-talet. Flera nya religiösa rörelser har dock rötter långt bak i tiden, främst från världsreligionerna, men anses fortfarande vara en nyreligiös rörelse, då själva rörelsen etablerades ytterligare under mitten på 1900-talet. Det diskuterar och förklarar Frisk ytterligare i boken De nya religiösa rörelserna - vart tog de vägen? 7 Ytterligare förklarar Frisk hur vissa av de nya religiösa rörelserna är organiserade och etablerade, medan andra grupper under beteckningen nya religiösa rörelser är oorganiserade och kan knappt kallas för en grupp eller rörelse. 8 Frisk förklarar hur nyreligiositet vid många tillfällen kan vara avvikande från samhället, då den inte följer normer och delar på en intern ideologi och ett speciellt levnadssätt. 9 Frisk tar upp hur problematiken kring generaliseringar och hur det är något som oftast uppkommer kring nya religiösa grupper, och hur viktigt det är att vara försiktig kring uttalanden om nya religiösa grupper i och med svårigheter i att vara objektiv. 10 Problemet med generaliseringar är något som ligger till stor grund för uppsatsens frågeställning och syfte - har det varit möjlig att förhålla sig objektiv under skapandet av läromedel för religion, vid författade av kapitel och nya religiösa rörelser. Förening forskning och information om nyreligiositet, främst kallat FINYAR, är en samnordisk förening som har i syfte att främst forska, men också främja forskningen kring nya religiösa rörelser. Föreningen är främst till för forskare och forskarstudenter, men finns också tillgänglig för personer som har ett större intresse för nyreligiositet och dessa rörelser. FINYAR har en årsskrift vid namn Aura: Tidskrift för akademiska studier av nyreligiositet, innehållande artiklar som skrivits av bland annat forskare inom religionsvetenskap och nyreligiositet. 11 Skolverket har genomfört granskning av läroböcker för att undersöka framställningar av religioner. Utifrån religion, trosuppfattningar, etnicitet och kön i jämförelse med värdegrunden och läroplanen, undersöker de ifall läroböckerna håller måttet och att det förekommer en jämn och objektiv framställning. Vid 2006, när denna forskning publicerades, gavs mycket kritik mot 7 8 9 10 Frisk, Liselotte, 2007, s. 63 Frisk, Liselotte, 1998, s. 13 Frisk, Liselotte, 1998, s. 16 Frisk, Liselotte, 1998, s. 17 11 FINYAR, FINYAR föreningen forskning och information om nyreligiositet. 2017. http://www.finyar.se/index.php? option=com_content&view=article&id=2&itemid=3 (Hämtad 2017-05-10)!7

läroböckerna, då ojämställdhet mellan kön förekommer, en negativ framställning av muslimer ges samt en orättvis framställning av homosexuella. 12 Vid införandet av GY11 krävs ny litteratur eller nya upplagor för att stämma överens med den nya kurs- och läroplan. I och med att kritik tidigare har riktats mot läroböcker, anpassade för tidigare läroplan, för bland annat missvisande framställningar, kan det anses relevant och nödvändigt att undersöka senare utkomna läroböcker för att se om olika framställningar fortfarande existerar och sker i läroböcker. Vid skapandet av en lärobok diskuterar Kjell Härenstam i Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik - om konsten att välja kunskap kring värderingar och hur de kan vara avgörande för framställningar av olika religioner och livsåskådningar. Beroende på författarens personliga bakgrund, tradition och värderingar, kan det speglas i urvalet av innehåll. 13 I uppsatsens jämförelse mellan kristendom och nya religiösa rörelser är det värt att ta hänsyn till Härenstams forskning om hur framställningar i läroböcker sker. Värderingar samt bakgrund och tradition kan i vissa fall vara bundna till religiositet, vilket möjligtvis kan vara en faktor till svårigheter i att förhålla sig objektiv i skapandet av läromedel. I Religionsdidaktik - mångfald, livsfrågor och etik i skolan skriver Malin Löfstedt att kristendomen har en framträdande roll i undervisningen i religionskunskap, och att dess särställning i jämförelse till de andra världsreligionerna speglas i kursplanen. Löfstedt förklarar att det tydligt markerar en skillnad mellan kristna och andra religiösa grupper. 14 Detta kan vara bidragande till undersökningen, för att se om de kristna delarna av läroböckerna innehåller fler positiva adjektiv än vad delarna om nya religiösa rörelser skulle göra. Kristendomens särställning i den svenska skolan diskuteras även i artikeln Swedish Religion Education: Objektive but Marinated in Lutheran Protestantism? av Jenny Berglund från Södertörns högskola. Religionsundervisningen på gymnasienivå kräver förkunskaper av den religionsundervisning som eleverna erbjudits under grundskolans nio år. 15 Ur läroplanen för religionsundervisning i högstadiet, får kristendomen en tydlig särställning i jämförelse med de andra världsreligionerna. Kristna traditioner och kristna livsåskådningar avhandlas extra mycket. I årskurserna 4-6 ska eleverna bland annat lära sig psalmer, 12 Wickström, Johan. Didaktisk textkompetens I Religonsdidaktik- mångfald, livsfrågor och etik i skolan, Malin Löfstedt (red), Studentlitteratur, Lund. S. 158 13 Härenstam, Kjell. Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik - om konsten att välja kunskap. Studentlitteratur, Lund. 2000, s. 133 14 Löfstedt, Malin (red) 2011, s. 10 15 Berglund, Jenny. Swedish Religion Education: Objektive but Marinated in Lutheran Protestantism? Temenos Vol. 49 No. 2, 2013, 165 84, s. 171!8

och Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder. 16 Vad som kan skildras vid undersökning av de olika läroplanerna, är att en luthersk protestantisk särställning skildras tydligt, som främst börjar i årskurserna 4-6. Undersökningar har skett med liknande forskningsområde som denna uppsats, där författare för kandidatuppsatser, har undersökt bland annat nyreligiösa rörelsers framställning i läromedel. David Haas har, vid fakulteten för utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet, i sin diskursanalys Sekter eller nya religiösa rörelser - kan man kalla dem vad man vill? undersökt just nya religiösa rörelsers framställning i läroböcker och kom fram till att framställningen såg olika ut beroende på läroböcker, men att det förekommer en missvisande bild av nyreligiösa rörelser med där det funnits värdeladdade ord och en ganska ensidig vinkling. 17 Ytterligare en uppsats, Sekt eller nyreligiös rörelse? av Cristina Pérez Johansson, skriven på kandidatnivå vid estetisk-filosofiska fakulteten vid Karlstads universitet, har undersökt nya religiösa rörelsers framställning i läroböcker, här med hänsyn till kunskapskraven i kurs- och läroplan. Pérez Johansson förklarar att det finns brister i utbudet och hur framställningen av nya religiösa rörelser behöver nyanseras, för att eleverna ska få en bättre förståelse för deras medmänniskor. 18 Ytterligare en kandidatuppsats, skriven av Amelie Rehnström och Varg Andreas From, behandlar hur nya religiösa rörelser konstrueras i läroböcker, och hur de framställs i jämförelse med andra religioner. Det visar sig att nya religiösa rörelser enkelt generaliseras och framställs som en homogen grupp. 19 Tidigare forskning har bedrivits kring undersökningen om hur nya religiösa rörelser framställs i läroböcker som är ämnade för gymnasiet, och i störst utsträckning varit kandidatuppsatser för ämneslärarstudenter. Undersökningsmetoderna har då varit innehållsanalyser och diskursanalyser av kvalitativt drag, där framställningen av nya religiösa rörelser och begreppet sekter undersöks. Unikt för denna undersökning är jämförelsen mellan kristendom och nya religiösa rörelser, för att se om kristendomen har en särställning i de utvalda läroböckerna. Genom den kvantitativa innehållsanalysen blir resultatet tydligt och ger samtidigt utrymme för en kvalitativ analysdel. 16 17 18 Berglund, Jenny, 2013, s. 169 Haas, David. Sekter eller nya religiösa rörelser- kan man kalla dem vad man vill? Uppsala universitet, 2011. s. 35 Perez Johansson, Cristina. Sekt eller nyreligiös rörelse? Karlstads universitet, 2011 s. 33 19 Regnström, Amelie, From, Varg Andreas. Många religiösa rörelser i betydelsen avvikande från vedertagen tro är sekter, Uppsala universitet, 2014 s. 2!9

2. Bakgrund Nyreligiositet och nya religiösa rörelser är en del av 1900-talets större religiösa förändringar. I Nyreligiositet i Sverige berättar Liselotte Frisk, professor i religionsvetenskap vid Högskolan i Dalarna, att det kan vara svårt att mäta i hur stor utsträckning och omfattning nyreligiositet existerar i Sverige. Nya religiösa rörelser är någonting relativt nytt, trots att många religiösa rörelser har en bakgrund långt bak i tiden. Oftast är de nya religiösa rörelserna organiserade som föreningar, och använder sig därför av medlemsregister. Personerna som registreras är oftast de medlemmar som är heltidsengagerade och har som yrke att arbeta med rörelsen. Detta avser därför inte alla medlemmar eller troende som är engagerade i den religiösa rörelsen. 20 Genom den sortens statistisk som medlemsregister, ser nyreligiositeten ut att ha en mycket liten spridning i Sverige, i jämförelse till andra religiösa grupper som är aktiva idag. Tittar en då på andra nivåer av engagemang och tro i Sverige kring nya religiösa rörelser, är det möjligt att se att en större del av den svenska befolkningen har en livsåskådning som kan jämföras med nyreligiositet och nyandlighet. 21 Nyreligiösa tankar som är genomgående i många svenskars livsåskådningar, är idén om reinkarnation, astrologi samt UFO:n. Dessa människor står inte med i något medlemsregister, utan har en egen, privat tro som tar inspiration och grund i många olika nyreligiösa tankar. Redan under 1970-talet var många forskare tveksamma till nyreligiositeten och drog slutsaten att det endast var en trend, främst bland 50-talister. Det vill säga att det var någonting som inte skulle etableras, utan skulle finnas ett kort tag, och därefter successivt minska. Så trots det låga antalet registrerade medlemmar, är det möjligt att se att bland annat New Age har en tydlig inverkan och betydelse i samhället, och att 70-talets forskare hade fel. 22 Långt fram till 1950-talet var kristendomskunskap, men också ämnena svenska och historia, mycket grundläggande i den svenska skolan. Undervisningen var fostrande på så sätt att eleven skulle undervisas till att bli en svensk och kristen medborgare. Under 60-talet och efter började dock skolan successivt att anpassa sig till en religionsundervisning, där inte kristendomen hade allt fokus. Livsfrågor började få ta plats i undervisningen och synen på ett modernare samhälle började synas i skolan och läroplanen. Undervisningen och skolan blev även med individualiserad där undervisningen skulle vara med orienterad på elever. Från slutet av 70-talet blev också tanken med undervisningen att gå mer från att handla om kristendom och uppfostringen utav kristna elever, till 20 21 22 Frisk, Liselotte. 1998, s. 202 Frisk, Liselotte. 1998, s. 203 Frisk, Liselotte. 1998, s. 204!10

att undervisa om andra religioner och livsåskådningar. Tanken var att eleverna skulle få ett bredare perspektiv på omvärlden, för att få förståelse för andra kulturer och religioner på den här jorden, för att utvecklas och få en mognare och mer reflekterade bild av sig själv och andra. Detta på grund av en större invandring och arbetskraft kom till Sverige. 23 I GY11 står nya religiösa rörelser med i läroplanen och är någonting av det centrala innehållet som eleverna ska få lära sig om. I kursplanen för Religionskunskap 2 ska eleverna undervisas i: Nyreligiösa rörelser och strömningar, vad som kännetecknar dem och vad de har för förhållande till världsreligionerna. Privatreligiositet. Individuella tolkningar av, och uttryck för, religiösa trosuppfattningar i ett samhälle präglat av mångfald. Religioners och livsåskådningars betydelse för människors identitet, tillhörighet, gemenskap och syn på jämställdhet. Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap, hur kan komma till uttryck och vad de kan betyda för individens förståelse av sig själv och sin omvärld. Etiska begrepp, teorier och modeller. Tillämpning av dessa på frågor som är relevanta för karaktärsämnena, till exempel biomedicinsk etik, djuretik, miljöetik eller etik i mellanmänskliga relationer. 24 Tidigare läroplaner som användes precis innan införandet av GY11, är GY2000. Kurserna som då erbjöds inom religionsundervisning var religionskunskap A och religionskunskap B. Under mål för religionskunskap A står det: Eleven skall kunna beskriva och förstå hur religion och livsåskådning tar sig uttryck i människors sätt att tänka och handla känna till kristendomens och några andra världsreligioners och andra livsåskådningars grundläggande uttrycksformer, tro och idéer kunna relatera religioners och andra livsåskådningars uttrycksformer, tro och idéer till problemsituationer i vardags- och yrkesliv kunna samtala om problemsituationer i vardagen och i yrkeslivet utifrån en given etisk och moralisk utgångspunkt kunna identifiera och ta ställning till sådant som befrämjar eller som strider mot grundläggande värden i samhället kunna reflektera över andra människors olika sätt att tänka om liv, tro och etik 23 Skogar, Björn. Kristendomsundervisning i 1900-tales svenska skola. Pedagogisk Forskning i Sverige 1999 årg 4 nr 4 s 305 326, s. 308 24 Skolverket. Religionskunskap, 2011. https://www.skolverket.se/ (Hämtad 2017-04-15)!11

förstå vad de egna värderingarna betyder för självuppfattningen och för hur man uppfattar människor i sin omgivning. 25 I kursen Religionskunskap B ska eleven: Eleven skall kunna dokumentera med hjälp av texter och urkunder kunskaper om kristendomens och några andra världsreligioners och livsåskådningars grundtankar, traditioner och uttrycksformer samt kunna jämföra och diskutera olika religioners människo- och samhällsuppfattningar kunna identifiera och beskriva viktiga och principiella frågor som har med tro, etik och livsåskådning att göra kunna klargöra och ge motiv för olika uppfattningar om tro, etik och livsåskådning samt förstå innebörden i sådana motiveringar kunna argumentera för ett ställningstagande i frågor om tro, etik och livsåskådning 26 Det förekommer inget i kursernas mål om att lärarna tydligt har i uppgift att lära eleverna om nya religiösa rörelser. Möjligtvis kan det vara en tolkningsfråga ur lärarens perspektiv, om viljan finns att undervisa kring nyreligiositet. I den tidigare läroplanen, 1994 års Läroplan för de Frivilliga Skolformerna, Lpf94, som användes innan GY2000, finns religionskunskap A med som en kurs i den obligatoriska gymnasieutbildningen. Efter genomgången kurs skall eleven - kunna redovisa insikter i kristendomens och andra världsreligioners och livsåskådningars huvudtankar, värderingar, traditioner, uttrycksformer och urkunder, - kunna beskriva och förstå hur religion och livsåskådning tar sig uttryck i människors sätt att tänka och handla, - kunna reflektera över och argumentera kring existentiella frågor inom tro, etik och livsåskådning och med respekt för andra människors uppfattning kunna motivera egen ståndpunkt, - kunna arbeta allt mer medvetet med sina egna livs- och moralfrågor och ta ansvar för att utforma en personlig hållning i dessa frågor samt förstå konsekvenserna av denna för andra människor, samhälls- och yrkesliv. 27 Lpf94 använder sig av målkriterier som eleven ska ha uppnått efter avslutad kurs. Läroplanen för gymnasiet i Lpf94 är inte speciellt informativ eller detaljrik, utan mycket tolkningsbar för lärare. Nya religiösa rörelser nämns inte läroplanen, utan är likt GY2000, tolkningsbar för läraren. Nya religiösa rörelser kan möjligtvis pressas in vid punkten kunna beskriva och förstå hur en religion och livsåskådning tar sig uttryck i människors sätt att tänka och handla. Lpf94 har tydliga drag från 25 Skolverket, RE1202 - Religionskunskap A 50 poäng. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:8 https://www.skolverket.se (Hämtad 2017-05-03) 26 Skolverket, GY2000 - Religionskunskap B 50 poäng. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:8 https://www.skolverket.se (Hämtad 2017-05-03) 27 Lpf94 (1994). 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Skolverket, Utbildningsdepartementet!12

70-talets tankar kring att eleverna skulle få en bild av sig själv samt sina medmänniskor. En slags individualisering finns kring att målet med Lpf94 bland annat är att den enskilda eleven själv ska få en uppfattning kring andra människor och samhället, där religion och livsfrågor är en del av det.!13

3. Undersökning För att se hur alla olika kapitel förhåller sig till användningen av värdeladdade adjektiv, är det enklast att titta på hur många adjektiv som finns i varje kapitel. Därefter sammanställs alla adjektiv i en tabell, som också visar antal gånger de förekommit samt vilken sida adjektivet togs upp. Därefter sammanställs adjektiv i ytterligare en tabell. De kriterier som ställts på adjektiven som är med i de sammanställda tabellerna 1-6, är att de ska innehålla antingen en tydligt positiv eller negativ värdeladdning. Ord som har en tydlig koppling till religion eller en religiös betydelse tas också med i sammanställningen, samt ord som är återkommande i kapitlet, helst fler än tre/fyra gånger. Dessa kriterier har ställts för att underlätta undersökningen och analysen. Genom kriterierna får läsaren och undersökningen en tydligare översikt kring antalet adjektiv på skalan positiv-, neutral och negativ, för att lättare kunna skildra och jämföra förekomsten av adjektiv i en analys. Ett adjektiv kan från en början framstå som ett negativt värdeladdat ord. Däremot kan ordets innebörd möjligtvis inneha en annan betydelse beroende på sammanhanget, vilket är något som tas hänsyn till och diskuteras i resultatet. Adjektiven kommer att redovisas i tabeller under varje avsnitt om varje enskilt kapitel. I bilagorna i slutet av uppsatsen, kommer sammanställningar med alla de samlade adjektiven finnas tillgänglig - det kommer alltså vara utvalda adjektiv som förekommer i själva undersökningen. Det kommer alltså finnas två olika tabeller från varje kapitel, en längre tabell, och en kortare tabell som förekommer i undersökningsdelen. 3.1 Värdeladdade adjektiv Ordklassen adjektiv har en förmåga och syfte att förklara och beskriva hur saker (främst ordklassen substantiv) är eller ser ut. Adjektiven har ofta en förmåga att ge läsaren associationer. Värdeladdade ord, främst adjektiv, har oftast en positiv innerbörd och kan vara ord som skonsam, elegant och unik. 28 När en undersökning sker kring valet av adjektiv för att förklara ett substantiv, har fakta- och perspektivval hög relevans vid val av ordet samt ordets värde. Det är möjligt att placera adjektivets värdeladdningen i en plus-, noll - och minusskala. 29 För den här uppsatsen har beslutet tagits att dela upp adjektiven på en positivt-, neutral - och negativ skala. Detta för att skildra läroböckernas användning av adjektiv och jämföra framställningen av dem. Genom skalan blir det en tydlig uppdelning av adjektivens värdeladdning, vilket är gynnsamt för innehållsanalysens 28 29 Liljestrand, Birger. Språk i text. Handbok i stilistik. Studentlitteratur Lund, 1993, s. 138 Liljestrand, Birger. 1993, s. 46!14

resultat och analys. Genom urval av adjektiv kan det vara gynnsamt att diskutera vilka adjektiv som betraktas som neutralt, positivt eller negativt. Främst är det författaren som avgjort vilken värdeladdning orden har. Värt att ta upp är dock uppfattning och bakgrund hos personen, som kan vara avgörande för vad en uppfattar är neutralt, positivt eller negativt. En person kan tolka olika värdeladdningar på ett sätt, medan en annan individ med annan bakgrund, värderingar eller kultur möjligtvis kan tolka orden annorlunda. Detta tas även upp i avsnittet om metod, då metoden innehållsanalys inte alltid kan identifieras som en helt objektiv metod. 30 3.2 Under Samma Himmel 2013 utkom första upplagan av läromedlet Under Samma Himmel - religionskunskap för gymnasieskolan, skriven av Ola Björlin och Ulf Jämterud. Innehållsanalysen kommer börja vid undersökning av värdeladdade adjektiv i kapitlet om kristendom, som i boken heter kristna, som sammanställs i tabell 1, och därefter om kapitlet vid namn nya religiösa rörelser som sammanställs i tabell 2. 3.2.1 Kristendom Innehållsanalysen kommer börja vid undersökning av adjektiv i kapitlet om kristendom. Kapitlet är innehållsrikt och introduceras i en diskussion kring vem som kan definieras som kristen, och hur kristen kultur och tradition finns i Sverige och hur den uppkom. Boken tar också upp kristendomens historiska utveckling i andra länder. Eleven får läsa om händelsen kring hur kristendomens uppkomst och separationen från judendomen slutade med att en ny religion tillkom. Hur nya testamentet kom till, varför den är så viktig för den kristna tron och vad den innehåller förklaras. Mer innehåll i kapitlet handlar om kristen troslära, kristna högtider och heliga handlingar som sker i kyrkan. Därefter redovisas kristendomens inriktningar och hur de existerar och är etablerade idag: katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan, protestantiska kyrkan samt frikyrkor. Inriktningarnas likheter och skillnader i att vara praktiserade religioner i dagens samhälle redovisas också. Tabell 1: Värdeladdade adjektiv från läroboken Under Samma Himmel, kapitel Kristendom. Positivt laddade adjektiv Neutralt laddade adjektiv Negativt laddade adjektiv Goda/e Kristen Svårt 30 Stausberg, Michael; Engler, Steven, 2011, s. 110!15

Helig/a Kristna Död Gudomliga Judiska Sjuka Gemensamma Protestantiska Ond/Onda Större Politisk/a Värsta Största Viktig/Viktiga/Viktigt Stor Mäktiga Gyllene Fria Trogna Bästa Starkare Modern Bättre Ortodox/a Katolsk/a Luthersk/a Gemensamma Lokala Långa Europeiska Troende Andlig Kulturella Ursprungliga Sekulariserad Kapitlet om kristendomen i Under Samma Himmel utgjorde 58 sidor och innehöll sammanlagt 273 adjektiv. Adjektivet som användes i allra störst utsträckning var ordet kristen, som förekom hela 38 gånger och i oftast neutrala samt förklarande sammanhang som: men innebär ändå en viktig ritual för den kristna människans mognad och sker vanligtvis i 15-års ålder (s. 182), Han är ett flitigt citerat helgon inom den moderna kristna miljörörelsen (s. 187). Det andra ordet som användes näst flest gånger efter adjektivet kristna är katolska. Som båda på olika sätt bidragit till den katolska kyrkans utveckling (s. 186). Det positivt laddade ordet gudomliga i meningen under biblisk tid lärde ut att det andliga hör till den gudomliga delen av livet, medan den materialla.. (s. 169) Ett av de negativt laddade adjektiven, svårt, tas upp i sammanhanget varigenom svårt sjuka och människor i livsfara erhåller andlig och kroppslig hjälp. (s. 178) Här riktas inte den negativa innebörden inte mot framställningen av religionen kristendom. Framställningen är snarare positiv, men innehåller ett adjektiv med negativ värdering.!16

3.2.2 Nya religiösa rörelser Kapitlet Nya religiösa rörelser introduceras med att förklara hur nyandlighet kom till att existera i dagens samhälle. Det redogörs om medlemskap i nya religiösa rörelser, samt olika delar i rörelser som utifrån kan anses vara manipulativa och destruktiva drag, som särskiljer sig markant från samhället. Det förklaras också vilka drag de religiösa rörelserna har tagit med sig från andra religioner. Därefter tas olika rörelser upp som Jehovas vittnen, Jesu Kristi Kyrka av Sista dagars Heliga, Scientologikyrkan, ISKCON, ockulta rörelser, Dragon Rouge, Samfundet Forn Sed Sverige, Wicca och New Age. Tabell 2: Värdeladdade adjektiv från läroboken Under Samma Himmel, kapitel Nya Religiösa Rörelser. Positivt laddade adjektiv Neutralt laddade adjektiv Negativt laddade adjektiv Stark/t Religiösa Manipulativa Heliga Kristna Destruktiva Moderna Forntida Traumatiska Traditionella Alternativa Mindre Religiös Indiska Ursprungliga Olika Nyreligiös Farlig/a Auktoritärt Materialistiskt Avlidna Onda Hierarkiska Demoniska Nyandliga Gamla Nya Etablerade Sammanlagt innehöll kapitlet om nya religiösa rörelser 35 sidor och innehöll 229 adjektiv. Det adjektiv som nämns och upprepades flest gånger, sammanlagt 30 gånger, var religiösa. Adjektivet togs ofta upp i meningar och sammanhang som brukar kallas nya religiösa rörelser och de kan!17

på många sätt vara mycket olika varandra. (s. 388), Det kan gälla såväl religiösa grupper som icke-religiösa intresseföreningar. (s. 398) Ordet som användes upprepades hela 20 gånger var olika. Adjektivet olika kunde tas upp i meningar som.. medvetet arbeta med olika tekniker för tankekontroll för att styra sina medlemmar och hindra det kritiska tänkandet. (s. 392), Wiccarörelsen uppstod i Storbritannien under 1950-talet och har utvecklats i en rad olika inriktningar. (s. 411) Adjektivet moderna är ett positivt laddad ord som upprepas sammanlagt fyra gånger i kapitlet, bland annat i meningen Hare Krishna- rörelsen hör enligt många hemma inom ramen för den moderna hinduismen (s. 404) Vid undersökningen av negativt laddade adjektiv förekommer det ord som bland annat manipulativa, demoniska och traumatiska. Användandet av exempelvis adjektivet manipulativa, ger läsaren direkt en negativ reaktion när ordet används. främst om det handlar om slutna och manipulativa rörelser. (s. 390) I Demoniska varelser som skildas i myt och religion ses som symboler för människans okända inre krafter och anses därför som potentiellt positiva (s. 409). 3.2.3 Sammanställning Genom att titta på de två olika sammanställningarna ovan av adjektiv i tabellerna, är det möjligt att ur ett kvantitativt perspektiv, se en markant skillnad på vilka adjektiv som valts ut i de två kapitel om kristendom och nya religiösa rörelser. I kapitlet om kristendom förekommer knappt några negativa adjektiv, utan sammanlagt fem stycken. Till skillnad från kristendomen går det att se, i tabell 2, för nya religiösa rörelser, att det används många fler negativt värdeladdade adjektiv. Till skillnad från kristendomen där det förkommer ett stort antal positivt laddade adjektiv så som trogna, gyllene, och modern, förekommer det en liten del av positivt laddade adjektiv i kapitlet om nya religiösa rörelser. Det är också möjligt att urskilja en skillnad mellan neutrala adjektiv i de olika tabellerna. I tabell 2 går det att konstatera att det förekommer fler negativt laddade adjektiv än neutrala, vilket så inte är fallet i tabell 1 som avgör kristendomsavsnittet. I tabell 1 förekommer det en mycket högre grad neutralt laddade adjektiv. I kapitlet om kristendom förekommer många neutrala ord med kristna benämningar som bland annat katolsk, ortodox, och religiösa, respektive kristna, och nyandliga i kapitlet om nyreligiositet. 3.3 Religion och Andra Livsåskådningar 1 och 2 Läroboken Religion och Andra Livsåskådningar, skriven av Börge Ring, Liber, utkom år 2015.!18

Innehållsanalysen kommer att undersöka adjektiv i kapitlen Kristendom som sammanställs i tabell 3, Nya religiösa grupper och privatreligiositet samt Sekt som sammanställs i tabell 4. 3.3.1 Kristendom I läromedlet Religion och Andra Livsåskådningar, skriven av Börje Ring, avhandlas kapitlet om kristendomen på sammanlagt 48 sidor. Kapitlet börjar med en historisk introduktion för läsaren om kristendomens uppkomst och hur samt varför den etablerades i världen. Därefter övergår kapitlet till att förklara hur kristna i Sverige utövar sin tro idag och därefter vad kristna som religiös grupp mer specifikt tror på. Boken tar upp regler kring mat och dryck och jämför det med islam och judendomens matregler, men också hur religionen förhåller sig till klädregler, och förhållandet mellan män och kvinnor. Hur ser kristna på kvinnor och män, och hur förklaras kön i Bibeln? Bibeln och dess innehåll beskrivs, samt kristendomens högtider, ceremonier och riter. Slutligen förklaras de olika kristna inriktningarna: protestantiska kyrkan, ortodoxa kyrkan samt katolska kyrkan. Tabell 3: Värdeladdade adjektiv från läroboken Religion och andra livsåskådningar, kapitel Kristendomen. Positivt laddade adjektiv Neutralt laddade adjektiv Negativt laddade adjektiv Största Kristna Sämre Ny Romersk Otrogna Bra Kristen Fundamentalistisk Viktigaste Fina Goda Stora Himmelskt Duktig Skickliga Högsta Ärliga Religiösa Protestantiska Katolsk/Katolska Ortodox/Ortodoxa Gamla Heliga Allmänna Historisk Nya!19

Självständiga Demokratisk Radikalt Kvinnliga Kapitlet innehöll sammanlagt 121 adjektiv, där kristna var det adjektiv som upprepades flest gånger, sammanlagt 23 gånger. Adjektivet tas upp i sammanhang som; Samtidigt finns det utgångspunkter för den kristna tron som de allra flesta (s. 93) Kristna kvinnor i Sverige är inte annorlunda än andra kvinnor i Sverige. Det näst mest återkommande adjektiven är nya samt ortodoxa. Ordet nya tas upp i samband med berättande av Nya Testamentet och ortodoxa vid berättande om den ortodoxa kyrkan. Det positivt laddade ordet himmelskt tas upp i meningen Jesus talade ofta om Guds rike, ett himmelskt rike som ska komma till jorden. (s. 99) Ett ord med en negativ värdeladdning: fundamentalistisk förekommer i meningen En fundamentalistisk läsning av Bibeln kan leda till en krock med den naturvetenskapliga synen på hur världen är uppbyggd. (s. 114) 3.3.2 Nya religiösa rörelser Kapitlet vid namn Nya religiösa grupper och privatreligiositet inleds med att förklara vad som kännetecknar just en nyreligiös rörelse. Det förklaras hur nyreligiösa rörelser har uppfattats och utvecklats i samhället och Sverige under 1900-talets senare tid. Det redogörs om vad privatreligiositet i modern tid är, hur människor blir influerade av olika religioners livsåskådningar och tillsammans av dessa åskådningar, skapar sig en personlig tro och livsåskådning, och hur den tar sig form i Sverige. Därefter förklaras nya religiösa rörelser med bakgrund, information och vad som kännetecknar just den enskilda nya religiösa rörelsen. De nya rörelser som boken tar upp är: New Age, Jehovas vittnen, Mormonkyrkan, Samfundet Forn Sed Sverige, Dragon Rouge och slutligen satanism. I slutet ger boken förslag på flera nya religiösa rörelser som eleven kan läsa om. Det finns ytterligare ett kapitel som kommer efter kapitlet om nya religiösa rörelser, som enbart handlar om sekter. Då kapitlet som enbart sekter innehåller mycket information om nya religiösa rörelser kommer kapitlet bli en del av undersökningen, men sammanställas i en egen tabell först. Adjektiven som sammanställs i den enskilda tabellen i bilagor, sammanställs dock tillsammans med resten av adjektiven från kapitlet om nya religiösa rörelser. Det kapitlet avhandlar om hur ordet sekt tidigare använts och hur många utomstående ser på begreppet idag. Det förklaras vad en sekt är, deras kännetecken och hur de är anknutna till nya religiösa rörelser, om hur hjärntvätt och en sekt ofta har associationer till varandra samt vad forskning säger om hjärntvätt och!20

sekt. Boken tar upp ofta uppkomna påståenden samhället har riktade mot sekter för att sedan argumentera emot dem och svarar på fördomar och påståenden som finns i samhället, och argumenterar mot dem. Tabell 4: Värdeladdade adjektiv från läroboken Religion och andra livsåskådningar, kapitel Nya religiösa rörelser och privatreligiositet. Positivt laddade adjektiv Neutralt laddade adjektiv Negativt laddade adjektiv Största Religiösa Negativ Bättre Sekulariserade Grov Gudomlig/a Nyreligiös/a Mörka Modern/a Svenska Auktoritär God/a Gemensam Kriminella Högsta Vanliga Sämre Rätta Politiska Djuriska Helande Centrala Negativ Karismatisk Hedniska Ond Ny/nya Gamla/Gammal New Stora Etablerade Heliga Satanistisk/Satanisk I de två kapitel om nya religiösa rörelser, nyreligiositet och sekter går det att hitta 122 adjektiv. Det adjektiv som förekommer flest gånger är ordet new [ny på svenska] som upprepas 17 gånger i texten. New age är inte en religion utan flera religioner samtidigt (s. 330) och förekommer i ett förklarande syfte för ett namn, men inte direkt tolkas att ha en positiv eller negativ värdeladdning. Ordet nya samt religiösa upprepas 10 respektive 12 gånger i texten och sker oftast i samband med varandra. De nya religiösa rörelserna bär också på det gamla, de gamla traditionerna (s. 325) för att beskriva paraplybegreppet av alla de många rörelserna som går under namnet nya religiösa!21

rörelser. Det positivt laddade ordet bättre förekommer bland annat i meningen En återkommande tanke är att människan ska finna den rätta negerin och på så sätt få ett bättre liv. Ordet kriminella ger läsaren en negativ infallsvinkel till texten och skrivs i meningen På ena sidan står satanister som tillber Satan som en ond makt och som i Satans namn är beredda att begå kriminella handlingar. (s. 345) 3.3.3. Sammanställning Vid undersökningen av adjektiv har ordet ny/nya i kristendomsavsnittet tolkats som något positivt, medan ordet har tolkats som någonting neutralt i kapitlet om nya religösa rörelser. Att någonting är nytt brukar oftast ha en positivt laddning i en mening, då det förknippas med att vara helt, modernt eller nyskapande, som är anpassat och uppdaterat till vår tid. Eftersom att nya i sammanhanget nya religiösa rörelser och religiösa blir, som tidigare upprepat, ett slags övergripande namn för alla de olika rörelserna under paraplybegreppet, får ordet en mer neutral innebörd än positiv. Vid jämförelse mellan kristendomsavsnittet mot avsnittet om nya religiösa rörelser och sekter, är det möjligt att se en framställning av kristendomen i tabell 3, med innehållet av många målande och positiva adjektiv så som fina, goda och himmelskt. I tabell 4 förekommer inte i samma utsträckning lika många positiva adjektiv. Istället innehåller avsnittet om nya religiösa grupper och sekter fler neutrala adjektiv, så som etablerade och religiösa. I kristendomsavsnittet innehåller det däremot lika många neutrala adjektiv som positiva adjektiv, vilket inte heller förekommer i tabell 4. Någonting som det inte finns lika mycket av, är negativt laddade adjektiv i kristendomsavsnittet. Där förekommer det sammanlagt tre stycken, däribland fundamentalistisk och otrogna, vilket är en litet antal i jämförelse med de neutrala och positivt laddade adjektiven. I tabell 4 kan vi däremot, i större utsträckning, se att användandet av negativt laddade adjektiv i jämförelse förekommer fler gånger än i det kristna avsnittet. Adjektiv som förekom var bland annat kriminella, djuriska och auktoritär, som har en tydligt negativ värdeladdning. 3.4 Söka svar 1-2 Söka Svar är en lärobok för religionskunskap 1 och 2, skriven av Leif Eriksson och Malin Mattsson Flennegård. Avsnitten om kommer att undersökas och sammanställas heter kristendom som redovisas i tabell 5 samt nyandlighet som redovisas i tabell 6.!22

3.4.1 Kristendomen Kapitlet om kristendom utgör 46 sidor. Religionen introduceras med en återberättelse från en långfredagsmässa i en katolsk kyrka. Kyrkan var belägen i Bombay, och författarna berättar hur mässan gick till och hur den och närvarande människor vid mässan såg ut. Därefter förklaras kristendomen som försoningens religion och bakgrundsinformation kring religionen ges i stora drag. Boken tar upp berättelsen om Jesus och hans liv från början till slut, de olika kristna inriktningarna: katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan och protestantiska kyrkan, och kristna förgrundsgestalter. Nya testamentet redovisas samt vad en kristen människa kan ha för världssyn. Därefter förklaras treenigheten och hur den utmärker sig. Sedan börjar mer djupare frågor diskuteras, som vad en människa egentligen är, hur människans situation i världen ser ut och vad som är målet med den kristna tron. Vad är meningen med att vara kristen? Den kristna moralen diskuteras, men också synen på samkönade äktenskap och hur kristna kan se på homosexualitet. Kristna högtider och traditioner redogörs. Boken tar upp frikyrkor i Sverige: lutherska kyrkan, metodistaska samfund och baptistiska samfund. I slutet av kapitlet diskuteras det hur det kristna livet kan ta ställning till Jesu etik och hur en kristen person kan ha honom som förebild. Slutligen förklaras den kristna tron i Sverige och hur utbredd den är idag. I slutet av kapitlet finns fördjupningsavsnitt, där eleverna ska diskutera kristna begrepp och åskådningar, Bibeln, svenska psalmer, Jesusavbildningar samt olika kristna ämnen som det kristna kyrkoåret och etik inom kristna traditioner. Tabell 5: Värdeladdade adjektiv från läroboken Söka Svar, kapitel kristendomen. Positivt laddade adjektiv Neutralt laddade adjektiv Negativt laddade adjektiv Fantastiska Katolska Ond Otroliga Judisk/judiska Destruktiva Lagkunnigaste Kristna Fattiga Stora/Största Religiös Ilskna Fina Kristen Brinnande Glada Protestantiska Förlorade Gudomligt Ortodoxa Antisemitisk Leende Sekulariserade Förbjudna Flitigaste Jordiska Sjukas!23

Himmelska Nya Krångliga Unikt Goda Eviga Flitigaste Fria Helig/Heliga Olika Koptisk Angelikanska Gamla Manliga Internationell Moraliska Lutherska Etiska Sammanlagt innehöll kapitlet om kristendomen 190 adjektiv. Adjektivet som upprepades flest gånger var ordet kristna, som skrevs 34 gånger. Luther satte Bibeln i centrum för den kristna tron. (s. 278), De ville att det kristna livet skulle präglas av större innerlighet och engagemang. (s. 302) är exempel på meningar där ordet kristna förekommer. Det näst mest använda ordet är nya, som främst upprepas när boken skriver om nya testamentet. Det positivt laddade adjektivet leende förekommer i meningen Bakom människors leende ansikten och naturens fridfulla yttre kan det finnas något obarmhärtigt och grymt. (s. 281). Står ordet leende ensamt, utan att vara skriven i en mening, förknippas det med något positivt. I den här meningen på sida 281, förklaras det fortfarande som något bra, men vars bakgrund och syfte är på grund av något negativt. Ordet goda som också har en positiv värdeladdning tas upp i meningen och man betonar vikten av att utföra goda handlingar riktade (s. 303). Negativt värderade adjektiv som ilskna förekommer i meningen Men försök avbilda Jesus som en kvinna och det väcker ilskna protester.. (s. 316) 3.4.2 Ny religiösa rörelser I kapitlet Nyandlighet, som utgör 46 sidor, introduceras läsaren till de nya religiösa uttryck som finns i vårt samhälle som handlar om andlighet och en ny tid - new age. New Age diskuteras och de grundläggande tankar som finns inom den breda rörelsen, i och med att New Age är en rörelse med många olika egenskaper och utövas och identifieras olikas beroende på utövare. Därefter förklaras!24

flera rörelser som nyhedendom, Wicca-rörelsen, nyschamianism samt Findhorn. Nya rörelser som har gamla rötter som Hare Krishna, gurun Sathya Sai Baba, Yin och Yang, akupunktur, makrobiotik och qigong. Rörelser som har kristna grunder som Jehovas vittnen och Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga beskrivs. Rörelsen Bahai som har rötter i Persien beskrivs, samt rörelser som har grunder i ockultism - Antroposofin och scientologkyrkan. Författaren diskuterar scientologkyrkan ytterligare, och ifall scientologin kan vara världens farligaste sekt. Vad en sekt är förklaras därefter, vilka rörelser som ofta definieras som sekter och ifall det finns några farliga sekter i världen. I fördjupningssidorna i slutet av kapitlet finns frågor att svara på kring alla olika rörelser boken skildrat samt textutdrag från olika texter som tillhör nya religiösa rörelser, som eleverna ska besvara. Tabell 6: Värdeladdade adjektiv från läroboken Söka Svar, kapitel Nyandlighet. Positivt laddade adjektiv Neutralt laddade adjektiv Negativt laddade adjektiv Positiva Religiösa Farliga/Farligaste Gudomlig/Gudomliga Andligt/Andliga Snäsiga Modern/Modern/Modernt Existentiella Bristande Högsta Gamla Svåraste Stora Västerländska Blodig Starka Nyandliga Odemokratisk Bästa Vetenskapliga Svaga New Traditionell/Traditionella Olika Ny/Nya Äldre Ursprungliga Kosmiska Etablerade Helig/Heliga Alternativa Ockulta!25