Framgångsfaktorer vid bostadsbränder Håkan Frantzich Brandteknik, Lunds tekniska högskola hakan.frantzich@brand.lth.se www.brand.lth.se Brandskydd i bostadshus 7 8 november 2018
Bakgrunden Risken att omkomma har minskat de senaste decennierna Tekniska, ekonomiska och sociala framsteg möjlig förklaring utökad barnomsorg modernisering av elinstallationer, köksutrustning etc brandvarnare och brandsläckningsutrustning Förbättrad sjukvård leder till bättre prognoser för att överleva Ojämn fördelning i samhället avseende risk att omkomma riskfaktorer skyddsfaktorer
Övergripande problemställning Vad kan vi lära oss av inträffade bränder som inte leder till stora skador eller omkomna personer? Vad vet vi egentligen om detta? Vad kännetecknar dessa inträffade bränder dvs vad är det som gör att det går bra happy fire? Kan vi utnyttja denna kunskap för att minska skador på personer och egendom?
Forskning finansierad av Brandforsk Huvudsakligen avsikt att identifiera och undersöka faktorer relaterade till bostadsbränder som innebär att utfallet blir positivt. Inriktning mot både personskador och egendomsskador Fokusering mot olyckor där räddningstjänst inte genomför insats eller endast liten Långsiktigt mål att minska antalet döda och minska omfattningen av egendomsskador i bostadsbränder
Samverkande aktiviteter Anknyter till andra pågående aktiviteter vilka främst fokuserar på olycksbränder i bostäder Analys av brandsäkerhetens fysiska bestämningsfaktorer och tekniska åtgärder som stöd till nollvisionen (proj.led SP) Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder (proj.led KaU) Bostadsbränder i storstadsområden rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden (proj.led MöHsk) https://www.msb.se/templates/pages/newspage.aspx?id=11820&epslanguage=sv Eller sök på www.msb.se och Varför brinner det i bostäder?
Projektet Flera olika metoder kommer att användas för att försöka få en heltäckande bild av egenskaper som leder till sk Happy fires litteraturstudie, enkäter och intervjuer statistikundersökning och fallstudier samverkan mellan olika forskningsdicipliner
Olika infallsvinklar och deltagare LTH: fokuserar på nyttan med informationskampanjer och tekniska aspekters bidrag räddningstjänst-fokuserat, fallstudier och statistik RISE: vad kan vi lära oss utifrån försäkringsbolagens kunskap försäkringsstatistik KAU: hur påverkas händelsen av sociodemografiska faktorer? enkätundersökning
Första problemet Vad är egentligen en framgångsrik brand, en sk happy fire? en villabrand där alla personer hinner utrymma men huset brinner ner? det börjar brinna och en person agerar för att minska konsekvensen men misslyckas? kan en stor brand vara en happy fire? liten skada, branden är slocknad eller brinner väldigt lite när rätj kommer fram den enskilde har agerat
Nyttan med informationskampanjer Undersökning av genomförda informationskampanjer inledande inventering genomförd (ca 2005 - ) ca 10-tal kampanjer bred målgrupp och specifika målgrupper allmänheten barn nyanlända
Nyttan med informationskampanjer Undersökning av genomförda informationskampanjer typiska kampanjer minska antalet ljusbränder brandvarnarkampanj (Skydda dig mot brand m fl) kunskapsspridning (Aktiv mot brand) riktad kommunikation (t ex hembesök) många lokala initiativ men också MSB och BSF nyttan av aktiviteterna inte fastställd men återkommer i senare del av arbetet pågående examensarbete Aktiv mot brand
Statistik och fallstudier Insamling av data från insatser där räddningstjänsten varit framme Insatsrapporter från MSB/IDA Bostadsbrandsdatabas Branden konstaterad vara släckt eller slocknad vid framkomsten Vad kännetecknar dessa bränder? Underlag för intervjuer. Två arbetsspår gruppering av typfall kvalitativ analys
Statistik och fallstudier steg 1 Identifiera typfall Beskriv typfall med statistik Intervjuer med räddningstjänst Data Bostadsbrandsdatabasen (2013-2015) + insatsrapporten för aktuella fall Urval Skador på maximalt ett rum
Typfall Variabler för lyckade bränder 1. Startutrymme 2. Brandorsak spis, teknik, cigarett... 3. Startföremål mat, fett, möbel, övrig lös inredning... 4. Mänsklig/teknisk orsak 5. Upptäcks av boende eller annan i byggnaden 6. Släckförsök och metod Totalt 22 variabler
Torrkokning utan brand (33%) Mat (82%) och inte olja (2%) Larmas av granne (55%) eller annan ej boende (25%) K1 Torrkokning med brand (30%) Antänder olja (58%) eller lös inredning (15%) eller annat (20%). Inte mat (5%) Upptäcks av boende (98%) K2 Tekniskt fel (12%) Inträffar i kök (33%) eller tvättstuga (16%) K3 Orsakas av tekniskt fel (97%) i elförsörjning (24%), vitvaror (18%) eller belysning (15%) Utebrand i villa (5%) Utebrand i flerbostadshus (8%) Inträffar ute (42%) eller balkong (15%) K7 Orsakas av gasbrännare (25%) eller eldning (33%) K6 Orsakas av cigarett (96%) eller tändstickor (4%) Antänder skräp (21%), blomlådor (15%) eller annat objekt (23%). Sotbrand (5%) Eldning inomhus (29%) eller annan eld (29%) Antänder bjälklag (26%), annat objekt (29%) eller sot (23%) Inträffar i villa (90%) K4 Eldstadsrelaterad brand (ej sotbrand) (7%) Eldning (54%) K5 Antänder kläder som inte är på person (21%) eller annat objekt (25%) eller sopor (10%)
Statistik och fallstudier steg 1 Identifiera typfall Beskriv typfall med statistik Intervjuer med räddningstjänst fyra typfall Data Bostadsbrandsdatabasen (2013-2015) + insatsrapporten för aktuella fall Urval Skador på maximalt ett rum
Kluster 1 Torrkokning utan olja (33%) Endast rökutveckling Ja 85% 85% Släcker själv Ja 61% 9% Nej 15% Nej 39% 5%
Kluster 2 Sotbrand (5%) Endast rökutveckling Ja 26% 26% Släcker själv Ja 59% 43% Nej 74% Nej 41% 30%
Statistik och fallstudier steg 2 Utgå från klusteranalysen Intervjuundersökning med styrkeledare Mål med intervjuer: rätj erfarenheter av framgångsfaktorer boendemiljö brandförlopp skyddsåtgärder tekniska kampanjer utbildningsinsatser
Statistik och fallstudier steg 2 Djupintervjuer med 18 styrkeledare stora och små kommuner enskild rätj och förbund hela landet Kvalitativ analys
Kampanjer, utbildning och information Svag koppling till nationella kampanjer känner till vissa använder material Över hälften använder SBF Flammy-koncept Nästan alla bedriver utbildning av skolelever belägg för framgång inte tydligt men... låg brandfrekvens i kommunen en kommun har slutat, brist på pengar och tid
Kampanjer, utbildning och information Bostadsbesök brett till kommunens bostäder specifika utsatta bostadsmiljöer efter inträffade bränder Nyttan är svårbedömd anekdoter som indikerar att det finns en nytta långsiktigt är det alltid bra med information slöseri med tid
Allmän fråga - Happy fires de boende gör en medveten positiv åtgärd de boende gör en omedveten positiv åtgärd tekniska system väsentliga (brandsläckare, brandvarnare, filt byggnadsteknisk utformning (byggnadsmaterial, dörrar etc) någon agerat och det sker tidigt flera hävdar att brandvarnare är avgörande förmåga att agera ordning och reda
Uppdelat på kluster oaktsamhetsbrand (ofta spisbrand) kluster 2 tekniskt fel kluster 3 sotbrand kluster 4 eldstadsrelaterad brand kluster 5 alla är vanliga och kända av räddningstjänsten agerande av person på platsen är väsentlig oavsett typ tekniska installationer jordfelsbrytare kommunikation med den uppringande
Effektiva åtgärder som tas upp Tekniska åtgärder nätanslutna brandvarnare (ska inte kunna kopplas ur...) brandsläckare timer till spis, kaffekokare boendesprinkler problem med ansvarsförhållandet
Effektiva åtgärder som tas upp Utbildningsrelaterade aspekter hembesöken tas ofta upp tryckt material info på läsplatta (många språk) + bilder information via TV, sociala medier etc Sociala aspekter samverkan mellan kommunala enheter (social, räddningstjänst, fastighetsägare)
Förekomst av teknisk utrustning Teknisk utrustning förekommer oftare vid happy fires brandvarnare upplevs fungera oftare i dessa bränder handbrandsläckare finns sällan men har ofta använts om de finns
Åtgärder För den enskilde handlingsförmåga dvs att våga göra något för att bryta förloppet och att veta vad tidig detektion, en förutsättning för ovanstående kunskap kräver utbildning och information tidig detektion kräver brandvarnare basera på den enskildes förutsättningar annan teknisk utrustning
Åtgärder För samhället insatser från räddningstjänsten skolutbildning hembesök andra offentliga kontaktytor samverkan mellan olika aktörer räddningstjänstens agerande innan framkomsten
Fortsatt arbete Framgångsfaktorer för äldre personer Pågående arbete KAU, LTH och RISE Barns kunskap om brand och utrymning i examensarbete Presenteras 14 december 2018 i Lund Jenny Blom
Framgångsfaktorer vid bostadsbränder Håkan Frantzich Brandteknik, Lunds tekniska högskola hakan.frantzich@brand.lth.se www.brand.lth.se Brandskydd i bostadshus 7 8 november 2018