Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Värdet av Sveriges export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökade under med en respektive fem procent. Det är lägre än värdeökningen för Sveriges totala export och import som båda ökade med sju procent. Värdeökningen för jordbruksvaror och livsmedel var huvudsakligen en priseffekt. Exportvärdet för vodka, den största inhemskt producerade exportprodukten, minskade med 10 procent mellan och. Vodka stod dock för sju procent av det totala exportvärdet av jordbruksvaror och livsmedel. Handeln med hel laxfisk mellan och vittnar om ett trendbrott med en tydlig värdeminskning både vad gäller exporten och importen. Rapport 2012:32
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Värdet av Sveriges export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökade under med en respektive fem procent. Det är lägre än värdeökningen för Sveriges totala export och import som båda ökade med sju procent. Värdeökningen för jordbruksvaror och livsmedel var huvudsakligen en priseffekt. Exportvärdet för vodka, den största inhemskt producerade exportprodukten, minskade med 10 procent mellan och. Vodka stod dock för sju procent av det totala exportvärdet av jordbruksvaror och livsmedel. Handeln med hel laxfisk mellan och vittnar om ett trendbrott med en tydlig värdeminskning både vad gäller exporten och importen. Enheten för handel och marknad 2012-10-22 Författare Lars-Anders Strandberg Jimmie Enhäll
Sammanfattning Mellan och ökade värdet av Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel med en procent till 55 miljarder kronor och importen ökade med fem procent till 101 miljarder kronor. I jämförelse ökade både värdet av Sveriges totala varuexport och varuimport med sju procent. Värdeökningen var huvudsakligen en priseffekt snarare än en volymeffekt. Den mindre svenska exportökningen beror delvis på att exportvärdet för den största produktgruppen fisk, som till största delen utgörs av vidarexport av norsk lax, minskade med en procent. I detta sammanhang bör även nämnas att den värdemässiga exportökningen av fisk mellan och uppgick till 24 procent och att en tydlig värdemässig ökning skett under 2000-talet. Exportvärdet för vodka, den största inhemskt producerade exportprodukten, minskade med 10 procent mellan och. Exporten består främst av fisk, diverse livsmedel, spannmål och drycker. Dessa produktgrupper står för 69 procent av den totala livsmedelsexportens värde. Produktgrupper där exportvärdet tydligt ökade var diverse livsmedel, oljor och fetter, spannmål samt kaffe, te, kakao m.m. (+1,5 miljarder kronor). Produktgrupper där exportvärdet tydligt minskade var fisk, drycker och socker (-0,6 miljarder kronor). Nästan 75 procent av Sveriges export går till EU, i synnerhet till Danmark, Finland Frankrike, Tyskland och Polen. Viktiga handelspartners utanför EU är Norge (2:a största) och USA (7:e största), även om USA:s betydelse som mottagarland minskar. Importen består i första hand av fisk, frukt och grönsaker, kött samt kaffe, te kakao m.m. Dessa produktgrupper står för ca 60 procent av den totala livsmedelsimportens värde. En betydande del av den totala importen utgörs dock av norsk fisk som exporteras vidare till andra länder. Under ökade importvärdet för nästan samtliga produktgrupper. Produktgrupper där importvärdet tydligt ökade var kaffe, te, kakao m.m., oljor och fetter samt kött (+3,5 miljarder kronor). Importvärdet för frukt och grönsaker minskade dock med ca 400 miljoner kronor. Det främsta avsändningslandet för Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel är Norge som svarar för 20 procent av det totala importvärdet. Anledningen till det, är som tidigare nämnts, den stora importen av fisk som ensam står för ca 19 procent av Sveriges totala importvärde. Nästan två tredjedelar av den totala importen kommer från andra EU-länder, framför allt Danmark, Tyskland och Nederländerna. Då ska man dock komma ihåg att en del av det som redovisas som EU-import egentligen har ursprung i andra länder. Ett exempel är olika frukter och grönsaker som kommer till Sverige via Nederländerna. EU-importen är alltså något överskattad i statistiken. Sverige har ett betydligt starkare handelsnetto i handeln med bearbetade jordbruksvaror än i handeln totalt med alla jordbruksvaror och livsmedel. Sverige exporterar bearbetade produkter för 19 miljarder kronor och importerar för 22 miljarder, vilket betyder att underskottet är mycket mindre än om man tittar på handeln med jordbruksvaror och livsmedel som helhet. Underskottet har dock ökat med ca en miljard kronor under. Sveriges största exportprodukt inom sektorn är spritdrycker (främst vodka), med ett exportvärde på 4,3 miljarder kronor. Drygt hälften av spritdryckerna (vodka) säljs till USA. Andra viktiga produktgrupper är bröd och bakverk, diverse beredningar och choklad. Importen är jämnare fördelad över olika produktgrupper, men några viktiga varor är diverse beredningar, choklad, spannmålsberedningar samt läsk och öl.
Summary Between and, the value of Sweden s exports of agricultural products and food increased by one per cent to SEK 55 billion and imports increased by five per cent to SEK 101 billion. In comparison, both the value of Sweden s total exports and imports of goods increased by 7 per cent. The increase in value was primarily a result of increased prices rather than increased volumes. The smaller increase in Swedish exports is partly due to the fact that the export value for the largest product group fish, which mainly consists of re-exports of Norwegian salmon, decreased by one per cent. In this context, it should also be mentioned that the increase in export value for fish between and was 24 per cent and that a significant increase in export value took place during the 2000s. The export value of vodka, the largest domestically produced export product, decreased by 10 per cent between and. Exports mainly consist of fish, various food products, cereal and cereal products and beverages. These product groups account for 69 per cent of the total value of food exports. Product groups with a significant increase in export value are various food products, oils and fats, cereal and cereal products and coffee, tea and cocoa (+SEK 1.5 billion). Product groups with a significant decrease in export value are fish, beverages, and sugar (-SEK 600 million). Almost 75 per cent of Sweden s exports go to the EU, particularly to Denmark, Finland, France, Germany and Poland. Important trading partners outside the EU are Norway (second largest) and the US (seventh largest), even though the importance of the US as a recipient country is declining. Imports mainly consist of fish, fruit and vegetables, meat, and coffee, tea and cocoa. These product groups account for approximately 60 per cent of the total value of food imports. However, a significant part of total imports is made up of Norwegian fish that is re-exported to other countries. In, the import value increased for almost all product groups. Product groups with a significant increase in import value are coffee, tea and cocoa, oils and fats and meat (+SEK 3.5 billion). The import value for fruits and vegetables, however, decreased by approximately SEK 400 million. The main country of dispatch for Swedish agro-food imports is Norway, which accounts for 20 per cent of the total import value. As previously mentioned, the main reason is the large imports of fish, which on its own accounts for approximately 19 per cent of Sweden s total value of imports. Almost two thirds of total imports come from other EU countries, primarily Denmark, Germany and the Netherlands. However, one should bear in mind that some of the trade flows reported as imports from the EU actually originate in other countries. One example is various fruit and vegetables that are sent to Sweden via the Netherlands. This means that EU imports are slightly overestimated in the data. Sweden has a much stronger trading position for processed products than for all agro-food products. We export processed products for SEK 19 billion and import for SEK 22 billion, which results in a much smaller deficit than for agro-food trade as a whole. However, the trade deficit has increased by approximately one billion SEK in. Sweden s largest export product in this sector is spirits (primarily vodka), with an export value of SEK 4.3 billion. More than half of all
spirits (vodka) go to the US. Other important product groups are bread and pastries, various processed foods and chocolate. Imports are more evenly distributed across various product groups, but some important products are various processed foods, chocolate, cereal preparations, soft drinks and beer.
Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Rapportens upplägg...1 1.1.1 Produktgrupper enligt SITC...1 1.1.2 Ländergrupper...2 1.1.3 Tabellernas form och innehåll...2 1.1.4 Import och export...3 1.1.5 Disposition...3 1.2 Förändringar av handelsstatistiken efter 1995...4 2 Handelsutveckling...6 2.1 Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under...6 2.2 Sveriges exportutveckling under...7 2.2.1 Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel...8 2.2.2 Export till olika ländergrupper...8 2.2.3 Viktiga exportmarknader... 10 2.2.4 Olika produktgruppers exportutveckling... 10 2.3 Sveriges importutveckling under... 13 2.3.1 Perspektiv på svensk livsmedelsimport... 14 2.3.2 Import från olika ländergrupper... 14 2.3.3 Viktiga avsändningsländer... 15 2.3.4 Olika produkters importutveckling... 16 3 Fördelning på ländergrupper och länder... 18 3.1 Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper och länder... 18 3.2 Sveriges handel med EU-27... 22 3.3 Sveriges handel med övriga länder i Central- och Östeuropa samt Ryssland... 37 3.4 Sveriges handel med övriga OECD-länder... 41 3.5 Sveriges handel med övriga länder... 47 4 Fördelning på produktgrupper... 58 4.1 Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper... 58 4.2 Sveriges handel med levande djur (SITC 00)... 60 4.3 Sveriges handel med kött och köttvaror (SITC 01)... 62 4.4 Sveriges handel med mejeriprodukter och ägg (SITC 02)... 67 4.5 Sveriges handel med fisk, kräft- och blötdjur m.m. (SITC 03)... 72 4.6 Sveriges handel med spannmål och varor därav (SITC 04)... 76 4.7 Sveriges handel med frukt och grönsaker (SITC 05)... 81 4.7.1 Sveriges handel med grönsaker och grönsaksprodukter... 81 4.7.2 Sveriges handel med frukt, bär och nötter m.m... 86 4.8 Sveriges handel med socker och sockervaror m.m. (SITC 06)... 91
4.9 Sveriges handel med kaffe, te, kakao m.m. (SITC 07)... 94 4.10 Sveriges handel med djurfoder (SITC 08)... 98 4.11 Sveriges handel med diverse livsmedel (SITC 09)...100 4.12 Sveriges handel med drycker (SITC 11)...104 4.13 Sveriges handel med tobak och tobaksvaror (SITC 12)...108 4.14 Sveriges handel med oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter (SITC 22)...110 4.15 Sveriges handel med oljor och fetter (SITC 4)...112 5 Sveriges handel med levande växter...114 5.1 Export av levande växter...114 5.2 Import av levande växter...114 6 Sveriges handel med bearbetade jordbruksvaror...119 6.1 Export av bearbetade jordbruksvaror...119 6.2 Import av bearbetade jordbruksvaror...120 7 Bilaga 1. Indelning av statistiska nummer i produktgrupper...126 8 Bilaga 2. Statistiska nummer i produktgrupper: icke-bilaga-i...128
1 Inledning Rapportens syfte är att på både övergripande och detaljerad nivå beskriva Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel. Rapporten beskriver också utvecklingen det senaste året liksom mer långsiktiga trender. Den statistik som presenteras är huvudsakligen en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) 1. Handelsstatistik kan ha många användningsområden. Genom den kan man följa import- och exportutvecklingen både på aggregerad och på detaljerad nivå. Med hjälp av statistiken kan man också få en indikation på hur olika politiska beslut samt multilaterala och bilaterala handelsavtal påverkar handeln. Växelkursvariationer, strategiska beslut av näringen och strukturella förändringar är andra faktorer som kan påverka handeln, och med hjälp av handelsstatistiken kan man få en fingervisning om hur dessa faktorer påverkar import och export. 1.1 Rapportens upplägg 1.1.1 Produktgrupper enligt SITC Rapporten utgår från FN:s rekommenderade produktgruppering SITC (Standard International Trade Classification). De grupper som valts är de som helt eller till övervägande del omfattar jordbruksvaror och livsmedel. Denna avgränsning av jordbruksvaror och livsmedel har fördelen att endast ett fåtal varor utesluts. Jordbruksvaror och livsmedel i rapporten omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 00 Levande djur 01 Kött och köttvaror 02 Mejeriprodukter och ägg 03 Fisk, kräft- och blötdjur m.m. 04 Spannmål och varor därav 05 Frukt och grönsaker 06 Socker, sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, kakao m.m. 08 Djurfoder 09 Diverse livsmedel 11 Drycker 12 Tobak och tobaksvaror 22 Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 4 Oljor och fetter 2 En varugrupp som i EU-sammanhang betraktas som jordbruksvara, men som inte omfattas av ovanstående avgränsning, är levande växter som utgör en del av SITC 29. För att rapporten ska vara jämförbar mot tidigare redovisningar och andra statistikrapporter har levande växter inte inkluderats i redovisningen av den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Handeln med levande växter redovisas istället separat i kapitel 5. 1 Statistiken som avser övriga nordiska länder är en bearbetning av statistik från Danmarks statistik, Statistisk centralbyrå (NO) och Tullstyrelsen (FI). Växelkursomräkningarna är baserade på av Riksbanken noterade medelvärdeskurser. 2 Oljor och fetter omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 41, 42 och 43. 1
I kapitel 6 redovisar vi statistik om handeln med bearbetade jordbruksvaror. 3 Dessa livsmedel ingår i flera olika produktgrupper enligt SITC, men med tanke på att bearbetade jordbruksvaror har en hög förädlingsgrad och därmed ofta ett högre mervärde är det intressant att följa dessa produkter samlat. De bearbetade jordbruksvarorna är, bland annat tack vare den höga förädlingsgraden, särskilt intressanta för svensk livsmedelsindustri. Vilka produkter vi räknar som bearbetade framgår av bilaga 2. SITC-grupperna omfattar många varor. För att kunna studera handelsutvecklingen på mer detaljerad nivå har SITC-grupperna delats in i ett antal mer begränsade varugrupper. Som exempel kan nämnas att SITC-gruppen 01 kött och köttvaror delats in i varugrupperna nötkött, griskött och så vidare. För att skilja dessa grupper från den grövre SITC-grupperingen används beteckningarna varugrupper för de detaljerade grupperna och produktgrupper enligt SITC för de mer omfattande tvåställiga SITC-grupperna. En förteckning över vilka statistiska nummer som ingår i varje varugrupp återfinns i bilaga 1. 1.1.2 Ländergrupper Handeln redovisas för fyra ländergrupper: EU-27. Detta är de 27 länder som utgör EU från och med den 1 januari 2007. Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland. Utöver Ryssland ingår Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Kroatien, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Serbien, Ukraina och Vitryssland Övriga OECD-länder. Gruppen består av Australien, Island, Japan, Kanada, Mexiko, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Sydkorea, Turkiet och USA Övriga länder. Här ingår alla övriga länder, främst ett stort antal utvecklingsländer. 1.1.3 Tabellernas form och innehåll I alla tabeller redovisas värdet 4 av handeln i löpande priser. Alla värden anges i miljoner kronor (mkr). Kvantiteter redovisas bara på detaljerad varunivå. Vissa varugrupper omfattar varor som sinsemellan är mycket olika och det blir därför inte meningsfullt att addera kvantiteterna. I dessa fall redovisas följaktligen ingen kvantitet, vilket markeras med en asterisk. I de fall då kvantiteter redovisas är enheten ton. För levande djur och drycker används emellertid enheterna styck respektive 1 000 liter. För starksprit är enheten 1 000 liter hundraprocentig alkohol. I de fall siffran 0 förekommer i en tabell innebär det antingen att värde/kvantitet är noll eller att värdet/kvantiteten är mindre än hälften av använd enhet så det avrundade värdet blir 0. För och redovisas definitiva värden och kvantitetsuppgifter och för redovisas preliminär statistik. 3 För en definition av bearbetade jordbruksvaror, se Jordbruksverkets rapport 2006:13 marknadsöversikt bearbetade jordbruksvaror (icke-bilaga 1). 4 Från januari 1998 redovisar företagen statistiskt värde enbart med handeln utanför EU, det vill säga varornas värde enligt faktura med tillägg av eventuella frakt- och försäkringskostnader fram till svenska gränsen. För handeln med andra EU-länder redovisas fakturerat värde. SCB räknar dock om uppgifterna om fakturerat värde till statistiskt värde med hjälp av omräkningsfaktorer. 2
1.1.4 Import och export I rapporten används begreppet import både för import från länder utanför EU och införsel från andra EU-länder. På samma sätt avses med export både export till länder utanför EU och utförsel till andra EU-länder. 1.1.5 Disposition Kapitel 2 beskriver utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under. Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ställs också i relation till produktionsvärdet för jordbruksvaror och livsmedel, total varuhandel och Danmarks, Finlands och Norges handel med jordbruksvaror och livsmedel. I kapitel 3 presenteras Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på länder. I det inledande avsnittet redovisas en tabell över Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ett stort antal länder och därefter följer en tabell med de 30 viktigaste länderna för Sveriges import respektive export under. Efter detta följer ett avsnitt för varje ländergrupp. Avsnittet inleds med en tabell över den samlade handeln med hela ländergruppen fördelad på produktgrupper enligt SITC, följd av en tabell som visar den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel med respektive land i gruppen under. Vidare redovisas handeln med ett urval av enskilda länder fördelad på produktgrupper enligt SITC. För ländergruppen EU-27 redovisas handeln med samtliga länder var för sig, medan enbart handeln med Sveriges viktigaste handelspartners redovisas för övriga grupper. I kapitel 4 redovisas Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel på mer detaljerade varugrupper än tvåställig SITC. Kapitlet inleds med en tabell över den totala handeln för samtliga varugrupper. Därefter följer ett avsnitt för varje SITCgrupp med tabeller över handeln fördelad på ländergrupper, viktigaste handelspartners samt detaljerade varugrupper. Varje avsnitt är uppdelat efter följande mönster: Tabell a: Import och export för varje varugrupp fördelad på ländergrupperna EU-27, Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland, Övriga OECD-länder och Övriga länder. Tabell b: Viktigaste handelspartners för varje varugrupp. I dessa tabeller redovisas vilka länder Sverige handlade mest med under. Tabell c och d: Tabellerna presenterar import och export fördelad på detaljerade varugrupper, exempelvis vodka, benfritt nötkött eller potatis. Både värde och kvantitet redovisas. I vissa fall redovisas både import och export i samma tabell, men i andra fall är antalet detaljerade varugrupper så omfattande att importen redovisas i en c-tabell och exporten i en d-tabell. I kapitel 5 presenteras Sveriges handel med levande växter. Denna handel ingår som tidigare nämnts inte i sammanställningen över handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Kapitel 6 redovisar handeln med bearbetade jordbruksvaror. Kapitlet inleds med en redovisning av handeln fördelad på ländergrupper. Därefter följer en redovisning på produktgruppsnivå av de viktigaste produktgrupperna och Sveriges viktigaste handels partners. Kapitlet avslutas sedan med en redovisning av värdet på importen och exporten av samtliga varugrupper. 3
1.2 Förändringar av handelsstatistiken efter 1995 Det svenska EU-medlemskapet innebar stora förändringar för insamlingen av uppgifter till handelsstatistiken. Förändringarna innebär i korthet att det från och med 1995 inte finns någon heltäckande statistik över Sveriges handel med de övriga EU-länderna samt att redovisningen av ursprungsland för importen har förändrats. Detta betyder att jämförelser av handelsstatistik före tiden för Sveriges medlemskap i EU med tiden efter inträdet blir osäkra. Före EU-medlemskapet baserades handelsstatistiken på uppgifter som företagen lämnade i tulldokument vid export och import. Detta gav en i stort sätt heltäckande handelsstatistik. Idag samlas uppgifter till handelsstatistiken in på två olika sätt. Uppgifter om Sveriges handel med tredje land (utanför EU) hämtas som tidigare från tulldokument. För handeln med andra EU-länder behöver företagen inte fylla i några tulldokument. Istället samlas uppgifter om dessa företags handel in genom en undersökning som kallas Intrastat. Intrastat är en urvalsundersökning som med vissa variationer tillämpas inom hela EU. I Sverige gäller att alla företag som har en årlig export till eller import från andra EU-länder som överstiger 4,5 miljoner kronor 5 ingår i urvalet. Varje månad måste dessa företag redovisa sin handel med EU fördelad på varor och ursprungsland. För importen från EU redovisas varans avsändningsland. För exporten redovisas varans bestämmelseland, det vill säga den slutliga destinationen. Den handelsstatistik som kan sammanställas med hjälp av uppgifterna från undersökningen Intrastat täcker inte hela den faktiska handeln. Detta beror dels på täckningsfel, alla företag som handlar med EU ingår inte i urvalet, dels på ett svars - bortfall där alla företag i urvalet inte redovisar sin EU-handel. För att komma till rätta med detta korrigerar SCB de insamlade uppgifterna. SCB gör korrigeringar på treställig SITC-nivå 6. I det material Jordbruksverket bearbetar finns heller inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. För innebär detta att 2,4 miljarder kronor av den skattade importen av jordbruksvaror och livsmedel från andra EU-länder inte kunnat fördelas på länder eller detaljerade varugrupper. Detta motsvarar 3,7 procent av det skattade totala värdet för importen av jordbruksvaror och livsmedel från EU under. För exporten uppgår värdet av korrigeringen till 1,3 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,1 procent av det skattade totala värdet för exporten av jordbruksvaror och livsmedel till andra EU-länder under. Teoretiskt skulle exempelvis exporten till Tyskland kunna vara allt från 0 till 1,3 miljarder kronor högre än det insamlade värdet (under förutsättning att det skattade värdet motsvarar det faktiska värdet). Den handel med andra EU-länder som inte fördelats på enskilda länder redovisas i rapporten under ländergruppen EU-27. Efter EU-inträdet är det inte längre möjligt att redovisa ursprungsland för hela importen. För import från tredje land som har tullbehandlats i Sverige finns fortfarande uppgift om ursprungsland i tulldokumenten. Däremot finns enbart uppgift om avsändningsland för importen från andra EU-länder. I de fall då en vara från tredje land har tullbehandlats i ett annat EU-land på sin väg till Sverige redovisas 5 SCBs beskrivning av statistiken utrikeshandel med varor 2012, 2012-03-28 6 På KN-nr (tullnomenklaturen) nivå görs istället korrigeringen på sexställig nivå. 4
varan därför som import från EU. I handelsstatistiken i denna rapport redovisas avsändningsland för importen från andra EU-länder medan ursprungsland redovisas för importen från tredje land. Detta innebär att importen från ett EU-land kan omfatta varor med ursprung i andra länder. För exporten gäller däremot inte motsvarande problem då bestämmelseland redovisas både i tulldokument vid export till tredje land och i Intrastatundersökningen vid utförsel till andra EUländer. De statistikproblem som diskuteras här är bra att ha i åtanke när uppgifterna i rapporten studeras. Läsaren kommer att påminnas om statistikproblemen med hjälp av fotnoter till tabellerna. För att läsaren ska få en uppfattning om hur mycket handel som enligt skattningarna saknas redovisas i tabell 3.2c korrigeringarna i miljoner kronor för varje tvåställig SITC-grupp. I redovisningen i kapitel 4 över de viktigaste import- respektive exportländerna för olika varugrupper anger fotnoten hur många miljoner kronor av den skattade handeln som inte kunnat fördelas på enskilda EU-länder. 5
2 Handelsutveckling I det här kapitlet beskriver vi Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel i stora drag. Mer detaljerade uppgifter hittar du i kapitel 3 och 4. 2.1 Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under Sverige är nettoimportör av jordbruksvaror och livsmedel. Under uppgick underskottet i den handeln till 45,6 miljarder kronor, vilket var en ökning med 3,8 miljarder kronor jämfört med, se figur 1. Underskottet har ökat varje år sedan 1998, med undantag för år 2000 och. Miljarder kronor 120 100 80 60 40 20 0 2004 2005 2006 2007 2008-20 -40-60 Export Import Balans Figur 1. Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel, miljarder kronor Sverige hade under endast överskott i handeln med produktgrupperna spannmål och spannmålsprodukter samt diverse livsmedel. För förädlade livsmedel var värdet av exporten och importen ungefär lika stort, men för övriga produkter är värdet av importen betydligt större än värdet av exporten. Det största underskottet finns i handeln med frukt och grönsaker, men även för exempelvis kött, kaffe, te, kakao m.m., fisk, mejeriprodukter, oljor och fetter, drycker samt djurfoder har vi betydande underskott i handeln. Man bör dock komma ihåg att dessa över- och underskott avser produktgrupper. Det finns enskilda produkter där Sverige har stora handelsöverskott även om balansen för produktgruppen i dess helhet är negativ. Exempel på en sådan produkt är starksprit. 6
Den negativa handelsbalansen i handeln med jordbruksvaror och livsmedel kan främst förklaras med underskott i handeln med EU-27 och Norge. Under var underskottet 24,7 miljarder kronor i handeln med EU-27, en ökning med 3 miljarder kronor sedan föregående år. Underskottet i handeln med Norge uppgick till 14,5 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,1 miljarder kronor sedan. När det gäller importen från EU-27 ska man ha i åtanke att denna import även innehåller produkter med ursprung från länder som inte är EU-medlemmar (se vidare kapitel 1.2). Underskottet i handeln med EU-27 skulle vara mindre och underskottet i handeln med andra länder större om all handel hade redovisats efter ursprungsland. Miljarder kronor 25 20 15 10 5 Import Export 0 Norge Danmark Tyskland Nederländerna Italien Frankrike Belgien Spanien Storbritannien Finland Polen Irland Brasilien Malaysia USA Figur 2. Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på länder (miljarder kronor) Som framgår av figur 2 hade Sverige under ett underskott i handeln med de flesta EU-länderna. Detta underskott var särskilt stort i handeln med Nederländerna (9,1 miljarder kronor), Danmark (7,7 miljarder kronor), och Tyskland (7,0 miljarder kronor). Vi har däremot relativt stora överskott i handeln med Finland (2,6 miljarder kronor), USA (1,9 miljarder kronor), Frankrike (1,3 miljarder kronor), Polen (1,2 miljarder kronor) och ett mindre överskott till Storbritannien (0,4 miljarder kronor). 2.2 Sveriges exportutveckling under Värdet av Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel ökade med drygt 1 procent under. Den mindre värdeökningen var i genomsnitt enbart en priseffekt och inte en volymeffekt 7. Exportvärdet ökade mellan och från 54,4 till 55,2 miljarder kronor, se tabell 2.1. Exporten av jordbruks varor och livsmedel har dock minskat från 4,7 till 4,5 procent av den totala varuexporten, under motsvarande period 8. Värdet av Sveriges totala varuexport ökade med 7 procent under. Det betyder att värdet av exporten av jordbruksprodukter och livsmedel ökade betydligt långsammare än varuhandeln som helhet. 7 Se Jordbruksverkets PM Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel, 2012-03-28. 8 SCBs statistiska meddelande Utrikeshandel, export och import av varor januari december, i löpande priser, 2012-02-28. 7
Exportökningen under beror till största delen på att den värdemässiga exporten av produktgrupperna diverse livsmedel, oljor och fetter, spannmål samt kaffe, te, kakao m.m. ökade med närmare 1,5 miljarder kronor. Däremot minskade exporten av följande stora produktgrupper; fisk, drycker och socker (drygt 600 miljoner kronor). Trenden sedan 2008 med tydliga exportökningar för den största produktgruppen fisk har således upphört helt. 2.2.1 Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Produktionsvärdet för svenska jordbruksvaror och livsmedel uppgick till 184 miljarder kronor 9. Detta kan ställas i relation till värdet av exporten som samma år uppgick till strax över 50 miljarder kronor. Exportens värde kan alltså uppskattas till strax över 27 procent av produktionsvärdet. Importvärdet under uppgick till strax över 93 miljarder kronor och därmed närmare 51 procent av produktionsvärdet. Vid en jämförelse med våra närmaste grannar ser man att Danmark och Norge har en större livsmedelsexport än Sverige medan Finlands export är mindre. Exportvärdet var runt 130 miljarder svenska kronor för Danmark och drygt 66 miljarder kronor för Norge, medan den finska exporten uppgick till runt 14 miljarder kronor. Den norska livsmedelsexporten består till stor del av fisk; om man exkluderar den posten är landets export av jordbruksprodukter och livsmedel påfallande liten, drygt 6 miljarder svenska kronor. Danmark är sedan lång tid tillbaka en stor nettoexportör av jordbruksvaror och livsmedel. Sverige och Finland är däremot nettoimportörer och även Norge är en stor nettoimportör om handeln med fisk och fiskprodukter exkluderas. 2.2.2 Export till olika ländergrupper Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-27 uppgick till 40,8 miljarder kronor, vilket betyder att närmare tre fjärdedelar av vår jordbruksexport går till dessa länder, se tabell 2.1. Denna andel har varit relativt konstant sedan EU-inträdet 1995. I första hand säljer vi till nordiska länder, oavsett om de är EU-medlemmar eller inte. Exporten till EU-27 ökade tydligast för produktgrupperna diverse livsmedel, spannmål, drycker samt oljor och fetter (drygt 900 miljoner kronor). Exporten minskade tydligast för produktgrupperna fisk, socker samt kött och köttvaror (drygt 600 miljoner kronor). 9 SCB nationalräkenskaper, tillgång och användning per produkt, löpande priser. Värdet av exporten och värdet av produktionen är inte helt jämförbara eftersom produktomfånget inte är exakt likadant. Produktgrupperna för produktionsvärdena är baserade på SNI och inte SITC som fallet är när det gäller handeln. 8
Tabell 2.1 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2006 fördelad på ländergrupper Ländergrupper Export (mkr) 2006 2007 2 008 EU-27 1 27 288 29 676 33 980 36 962 40 321 40 763 Övriga CÖE-länder + Ryssland 659 907 1 283 1 133 1 057 1 180 Övriga OECD-länder 8 936 9 088 9 719 10 045 10 269 10 694 Övriga länder 1 955 1 915 2 981 1 936 2 758 2 545 SUMMA 38 838 41 586 47 963 50 076 54 406 55 182 1 Exportvärdena för EU-27 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastat samt för svarsbortfall. års exportvärde till länder som inte är EU-medlemmar var 14,4 miljarder kronor, se tabell 2.1, en smärre ökning med drygt 300 miljoner kronor jämfört med. Norge och USA är de klart största destinationerna för svensk jordbruksexport utanför EU; drygt 42 procent av den exporten gick till Norge och drygt 22 procent till USA. Närmare 5 procent av exporten gick dessutom till Ryssland. Exporten till Norge ökade med närmare 11 procent. Däremot minskade exporten till USA med närmare fyra procent. Oljor och fetter, spannmål, tobak och tobaksvaror och diverse livsmedel 10 svarade för de största värdemässiga exportökningarna till Norge. Minskningen av exporten till USA beror framför allt på att dryckesexporten fortsatt gick tillbaka under (det vill säga exporten av vodka). De senaste fem åren, från 2006 till, har den svenska jordbruksexportens värde ökat med 42 procent. Exporten till EU-27 har ökat med drygt 49 procent medan exporten till övriga ländergrupper ökat med närmare 25 procent under samma period, se figur 3. Det är således exporten till EU-länderna som ökar kraftigast. Miljarder kronor 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2006 2007 2008 EU27 Tredje land Figur 3. Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-27 och tredje land, 2006 (miljarder kronor) 10 T.ex. soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. 9
2.2.3 Viktiga exportmarknader Under var de största marknaderna för den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel Danmark, Norge, Finland, Frankrike och Tyskland. USA var under inledningen av 2000-talet den viktigaste svenska exportmarknaden men har sedan dess passerats av sex länder. Värdet av exporten till Danmark ökade med åtta procent under. Exporten till Norge ökade med 11 procent medan exporten till Finland minskade med sex procent. Vidare ökade exporten till Frankrike med två procent medan exporten till Tyskland minskade med 10 procent. Avslutningsvis minskade exporten till USA med fyra procent. Minskningen av exporten till Finland beror främst på att stora produktgrupper såsom socker frukt och grönsaker samt spannmål tydligt minskat. Exportökningen till Danmark omfattar framförallt spannmål, kaffe, te, kakao m.m., diverse livsmedel samt mejeriprodukter och ägg. Till Norge, har som redan nämnts, exporten av oljor och fetter, spannmål, tobak och tobaksvaror samt diverse livsmedel 11 gått bra. I övrigt kan man konstatera att exporten till Spanien och Portugal ökat med 17 respektive nio procent medan exporten till Polen minskat med 15 procent. För Spanien och Portugal är det främst exporten av fisk som har ökat medan motsvarande produktgrupp minskat för Polen. Tabell 2.2 Sveriges viktigaste exportmarknader för jordbruksvaror och livsmedel och Bestämmelseland Export (mkr) 1 Bestämmelseland Export (mkr) 1 Förändring mellan och % 1 Danmark 6 200 1 Danmark 6 680 7,7 2 Norge 5 473 2 Norge 6 071 10,9 3 Finland 5 187 3 Finland 4 889-5,7 4 Frankrike 4 672 4 Frankrike 4 761 1,9 5 Tyskland 4 287 5 Tyskland 3 872-9,7 6 Polen 4 094 6 Polen 3 487-14,8 7 USA 3 342 7 USA 3 211-3,9 8 Storbritannien 3 088 8 Storbritannien 3 048-1,3 9 Spanien 2 130 9 Spanien 2 482 16,5 10 Portugal 2 083 10 Portugal 2 270 9,0 1 Siffrorna i tabellen täcker inte hela den faktiska handeln med EU-länderna, vilket beror på att det inte finns någon heltäckande statistik över handeln med dessa sedan 1995. SCB skattar den totala handeln med EU, men gör inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. Den skattade export som inte gick att fördela på enskilda EU-länder var 883 mkr och 1 250 mkr. 2.2.4 Olika produktgruppers exportutveckling Av tabell 2.3 framgår de olika produktgruppernas exportutveckling mellan och. Värdet av exporten ökade mest för följande stora produktgrupper; diverse livsmedel (+632 miljoner kronor), spannmål och varor därav (+316 miljoner kronor), oljor och fetter (+316 miljoner kronor), kaffe, te, kakao m.m. (+212 miljoner kronor) samt frukt och grönsaker (+103 miljoner kronor). Däremot minskade exporten av följande stora produktergrupper; fisk (-276 miljoner kronor), drycker (-188 miljoner kronor) samt socker (-183 miljoner kronor). 11 T.ex. soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. 10
Sett över en längre tidsperiod, 2003, har exportvärdet i löpande priser ökat för alla produktgrupper utom levande djur. Den klart största ökningen nominellt såväl som procentuellt har varit för produktgruppen fisk och fiskprodukter (13 miljarder kronor motsvarande 232 procent). Andra stora produktgrupper som också haft en positiv utveckling är; diverse livsmedel, spannmål, kaffe, te, kakao m.m., mejeriprodukter, frukt och grönsaker samt drycker. De största produktgrupperna i jordbruksexporten var under fisk, diverse livsmedel, spannmål och drycker, se figur 4. Tillsammans svarade dessa grupper för 38 miljarder kronor eller ca 69 procent av exporten. Exporten av fisk svarade ensam för 34 procent, men man bör komma ihåg att större delen av den siffran är vidareexport av norsk fisk. Exporten till EU-27 domineras till stor del av fisk och fiskprodukter (44 procent), följt av diverse livsmedel (10 procent) och spannmål och spannmålsprodukter (10 procent). I exporten till länder som inte är EU-medlemmar är den viktigaste produktgruppen drycker (25 procent), följt av diverse livsmedel (17 procent) samt spannmål och spannmålsprodukter (16 procent), se vidare i kapitel 3. Tabell 2.3 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2003 fördelad på produktgrupper enligt SITC Produktgrupper Export (mkr) 1 enligt SITC 2003 2004 2005 2006 2007 2008 00 Levande djur 159 220 219 181 177 225 194 160 143 01 Kött och 1 168 1 276 1 498 1 595 1 837 2 353 1 957 1 954 1 866 köttvaror 02 Mejeriprodukter 1 688 2 207 2 523 2 619 3 038 3 520 3 130 3 234 3 146 och ägg 03 Fisk, kräft- och 5 657 6 681 8 773 11 442 11 040 12 283 15 408 19 031 18 755 blötdjur m.m. 04 Spannmål och 4 202 4 084 4 155 4 489 5 492 6 620 5 888 6 105 6 421 varor därav 05 Frukt och 1 731 1 901 2 077 2 404 2 451 2 464 2 686 2 812 2 915 grönsaker 06 Socker, sockervaror 688 897 837 1 113 886 1 328 1 436 1 280 1 097 m.m. 07 Kaffe, te, kakao 2 085 2 091 2 572 2 673 2 850 3 043 3 313 3 533 3 745 m.m. 08 Djurfoder 326 362 367 398 525 755 997 1 174 1 227 09 Diverse 3 045 3 467 4 489 4 528 4 989 5 679 5 717 6 001 6 633 livsmedel 11 Drycker 5 114 5 225 5 266 5 503 6 087 6 805 6 425 6 329 6 141 12 Tobak och 193 250 272 321 330 446 507 559 600 tobaksvaror 22 Oljefrön, oljehaltiga 28 44 53 116 77 83 123 195 140 nötter 4 Oljor och fetter 1 841 2 027 1 559 1 455 1 809 2 359 2 294 2 038 2 354 SUMMA 27 925 30 732 34 660 38 838 41 586 47 963 50 076 54 406 55 182 1 Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. 11
Kött och köttvaror 3 % Frukt och grönsaker 5 % Mejeriprodukter och ägg 6 % Övriga varor** 10 % Fisk-, kräft- och blötdjur 34 % Kaffe, te, kakao m.m. 7 % Drycker 11 % Spannmål och varor därav 12 % Diverse livsmedel* 12 % Figur 4. Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper enligt SITC * Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,3 %), socker och sockervaror (2,0 %), djurfoder (2,2 %), tobak och tobaksvaror (1,1 %) oljefrön och oljehaltiga nötter (0,3 %) och oljor och fetter (4,3 %). På mer detaljerad nivå ser man att hel laxfisk och vodka är de två enskilt största exportprodukterna. Mellan och minskade laxens andel av den totala exporten från 22 till 20 procent samtidigt som vodkans andel minskade från åtta till sju procent. Hel laxfisk var den klart största exportprodukten till EU-27 under, trots en värdemässig minskning med sju procent jämfört med. Den övervägande delen av denna export utgjordes av vidareexport av norsk lax. Torkad, saltad och rökt fisk kommer på andra plats i listan tätt följt av övriga fiskfiléer och fiskkött. De största mottagarländerna för fisk och fiskprodukter i EU-27 var Frankrike, Polen, Portugal, Spanien och Storbritannien. Andra viktiga exportprodukter till EU-27 var olika slags bakverk och bröd, övriga livsmedel (bland annat smörblandningar), övriga oljor och fetter samt vodka. Till länder utanför EU är däremot vodka den klart största exportprodukten, följt av övriga livsmedel och flytande margarin. 12
Tabell 2.4 Stora svenska exportprodukter till EU och tredje land Stora exportprodukter 1 (mkr) Stora exportprodukter 1 (mkr) Till EU Till EU Hel laxfisk 11 861 Hel laxfisk 11 087 Torkad, saltad och rökt fisk m.m. 2 397 Torkad, saltad och rökt fisk m.m. 2 517 Övriga fiskfiléer och fiskkött 2 034 Övriga fiskfiléer och fiskkött 2 180 Övriga livsmedel 1 511 Övriga bakverk, bröd m.m. 1 712 (bl.a. smörblandningar) Övriga bakverk, bröd m.m. 1 383 Övriga livsmedel 1 415 (bl.a. smörblandningar) Vodka 814 Övriga oljor och fetter 873 2 Övriga oljor och fetter 813 2 Vodka 842 Flytande margarin och 643 Flytande margarin och 780 andra beredningar av fett andra beredningar av fett Vete 632 Rostat kaffe 743 Rostat kaffe 562 Övriga jästa drycker, t.ex. cider 683 Till tredje land Till tredje land Vodka 3 490 Vodka 3 030 Övriga livsmedel (bl.a. smörblandningar) 934 Övriga livsmedel (bl.a. smörblandningar) Mjölk- och gräddpulver 798 Flytande margarin och 810 andra beredningar av fett Övriga bakverk, bröd m.m. 671 Övriga bakverk, bröd m.m. 734 Flytande margarin och 651 Mjölk- och gräddpulver 642 andra beredningar av fett Övriga tobaksvaror 410 Övriga tobaksvaror 501 Rostat kaffe 361 Rostat kaffe 437 Övriga produkter av fisk 346 Övriga produkter av fisk 391 Söta kex, småkakor, rån etc. 304 Chokladberedningar 350 (block, kakor, pulver m.m.) Chokladberedningar (block, kakor, pulver m.m.) 286 Övriga beredda oljor och fetter m.m. 316 1 Endast värde kan redovisas för exporten till EU-länder. Detta innebär att all faktisk export inte redovisas i tabellen ovan. 2 Här ingår diverse vegetabiliska oljor och fetter som helt eller delvis hydrerats, omförestrats eller eladiniserats. 957 2.3 Sveriges importutveckling under Värdet av Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel ökade med närmare 5 procent under. Värdeökningen var i genomsnitt främst en priseffekt och bara till en liten del en volymeffekt 12. Importvärdet ökade mellan och från 96,2 till 100,8 miljarder kronor, se tabell 2.5. Andelen jordbruksvaror och livsmedel i den totala varuimporten minskade från 8,9 till 8,7 procent under motsvarande period 13. Sveriges totala varuimport ökade med 7 procent samma år. Det betyder att värdet av importen av jordbruksprodukter och livsmedel ökar något långsammare än varuhandeln som helhet. 12 Se Jordbruksverkets PM Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel, 2012-03-28. 13 SCBs statistiska meddelande Utrikeshandel, export och import av varor januari december, i löpande priser, 2012-02-28. 13
I absoluta tal uppgick ökningen av importen för jordbruksvaror och livsmedel till 4,6 miljarder kronor. Följande produktgrupper bidrog mest till ökningen; kaffe, te, kakao m.m., oljor och fetter samt kött. 2.3.1 Perspektiv på svensk livsmedelsimport Produktionsvärdet för jordbruksvaror och livsmedel var 184 miljarder kronor 14. Detta kan ställas i relation till importen av jordbruksvaror och livsmedel som samma år uppgick till strax över 93 miljarder kronor. Importens värde kan alltså uppskattas till närmare 51 procent av produktionsvärdet. Exportvärdet under uppgick till strax över 50 miljarder kronor och därmed strax över 27 procent av produktionsvärdet. Vid en jämförelse med våra närmaste grannländer ser man att Danmarks och Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel är ungefär jämnstora medan Norges och Finlands import är mindre. uppgick värdet av den danska importen till knappt 84 mil - jarder svenska kronor, medan motsvarande siffra var närmare 49 miljarder kronor för Norge och strax över 37 miljarder kronor för Finland. Att den danska importen per capita är betydligt högre än i övriga nordiska länder kan bero på att delar av importen exporteras vidare eller ingår som råvaror i produkter som sedan exporteras vidare. 2.3.2 Import från olika ländergrupper Värdet av Sveriges import från EU-27 uppgick till 65,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 65 procent av vår totala import av jordbruksvaror och livsmedel, se tabell 2.5. Värt att observera är dock att produkterna inte nödvändigtvis har sitt ursprung i EU bara för att de redovisas som import därifrån. Ett typiskt exempel är att vi importerar en hel del frukt från Sydamerika, men eftersom den importen kommer till Sverige via Nederländerna så redovisas den som import från EU. Med det förbehållet kommer mer än hälften av vår jordbruksimport från EU-27 från Danmark, Tyskland och Nederländerna. Värdet av importen från EU-27 ökade med närmare 6 procent under. Importen ökade för framförallt följande tre produktgrupper; oljor och fetter, kött och köttvaror samt spannmål. Dessa grupper ökade med mellan nio och 31 procent. Frukt och grönsaker som är den största produktgruppen minskade dock med drygt tre procent. Tabell 2.5 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2006 fördelad på ländergrupper Ländergrupper Import (mkr)* 2006 2007 2 008 EU-27 1 48 315 51 931 60 510 62 768 61 967 65 440 Övriga CÖE-länder + Ryssland 340 278 407 465 370 415 Övriga OECD-länder 15 427 17 052 18 541 20 842 24 350 23 962 Övriga länder 7 148 8 083 8 908 8 967 9 521 10 986 SUMMA 71 229 77 343 88 366 93 042 96 207 100 803 1 Importvärdena för EU-27 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastat urvalet samt för svarsbortfall. 14 SCB nationalräkenskaperna. Tillgång och användning per produkt, löpande priser. Datan i den här tabellen är inte helt jämförbar med resten av rapporten eftersom produktomfånget inte är exakt likadant. Produktgrupperna för produktionsvärdena är baserade på SNI och inte SITC. 14
Importvärdet från länder som inte är EU-medlemmar uppgick till 35,4 miljarder kronor, varav närmare 54 procent utgjordes av fisk från Norge. Den stora fiskimporten gör att Norge också är det i särklass viktigaste avsändningslandet utanför EU. Väl över hälften (58 procent) av importen av jordbruksvaror och livsmedel, från länder som inte är EU-medlemmar, kommer från Norge. Resterande import från icke-eu-länder är spridd över ett antal länder: de främsta avsändningsländerna är Brasilien med sex procent, Malaysia och USA med 4 procent vardera samt Kina, Thailand och Sydafrika med runt 2 procent vardera. Importen från Brasilien består främst av kaffe, djurfoder och kött. Importen från USA domineras av frukt och grönsaker (framförallt russin och nötter), drycker och diverse livsmedel. Miljarder kronor 70 60 50 40 30 20 10 0 2006 2007 2008 EU27 Tredje land Figur 5. Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel från EU-27 och tredje land, 2006 (miljarder kronor) 2.3.3 Viktiga avsändningsländer De viktigaste avsändningsländerna av jordbruksvaror och livsmedel till Sverige under var Norge (20,6 miljarder kronor), Danmark (14,3 miljarder kronor), Tyskland (10,9 miljarder kronor) och Nederländerna (10,7 miljarder kronor). Dessa fyra länder svarade för omkring 56 procent av importvärdet. Jämfört med minskade importen från Norge med drygt 2 procent. Importen från Norge utgjordes till över 92 procent av fisk och fiskprodukter, vilka sedan till stor del vidareexporterades till andra EU-länder. Värdet av importen från Danmark ökade med närmare 3 procent. Här ökade importen tydligt för stora produktgrupper såsom frukt och grönsaker, oljor och fetter samt fisk, dock inte de två största, kött och mejeriprodukter, som minskade något. Från Tyskland ökade importen med närmare 10 procent. Främst kan en tydlig ökning av produktergrupperna oljor och fetter, kött samt spannmål noteras medan produktgruppen frukt och grönsaker minskade tydligt. Nederländerna ökade sin export till Sverige med närmare fem procent där främst kött, oljor och fetter samt tobak ökade och frukt och grönsaker minskade De största avsändningsländerna utanför Europa under var Brasilien, Malaysia och USA. Importen från Malaysia ökade med 42 procent under, importen från Brasilien med 17 procent och importen från USA med 5 procent. Importen 15
från Brasilien utgörs nästan uteslutande av kaffe, foder och kött. Importen från Malaysia utgörs nästan enbart av oljor och fetter. Importen från USA domineras av frukt och grönsaker (framförallt russin och nötter), drycker samt diverse livsmedel. 2.3.4 Olika produkters importutveckling Av tabell 2.6 framgår de olika produktgruppernas importutveckling. Mellan och ökade importvärdet mest för kaffe, te, kakao m.m., oljor och fetter samt kött som tillsammans ökade med närmare 3,5 miljarder kronor. Räknat i procent ökade importen för dessa produktgrupper med drygt 15 procent jämfört med förra året. För produktgruppen frukt och grönsaker minskade värdet av importen under året med drygt 400 miljoner kronor. Sett över en längre tidsperiod, 2003, har importvärdet i löpande priser ökat för samtliga produktgrupper utom tobak och tobaksvaror. Importvärdet för denna produktgrupp minskade under perioden med drygt 29 procent. Förutom fisk är det kött, kaffe, te, kakao m.m., mejeriprodukter, oljor och fetter frukt och grönsaker som ökat mest, uttryckt i absoluta tal. I procent är det oljor och fetter, fisk, mejeriprodukter och ägg, kaffe, te, kakao m.m. samt kött som ökat mest. Tabell 2.6 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2003 fördelad på produktgrupper enligt SITC* Produktgrupper Import (mkr) 1 enligt SITC 2003 2004 2005 2006 2007 2008 00 Levande djur 149 143 133 217 213 342 394 227 161 01 Kött och 5 302 5 881 6 819 7 631 8 298 9 748 9 816 9 888 10 810 köttvaror 02 Mejeriprodukter 2 931 3 274 3 790 4 470 4 940 6 245 6 799 7 054 7 286 och ägg 03 Fisk, kräft- och 8 473 9 564 12 024 14 916 16 792 17 783 19 872 23 512 23 531 blötdjur m.m. 04 Spannmål och 3 154 3 437 3 605 3 724 4 125 4 795 4 838 4 509 4 920 varor därav 05 Frukt och 12 136 12 448 13 511 14 996 15 699 16 708 16 833 16 592 16 178 grönsaker 06 Socker, sockervaror 1 787 1 761 1 790 1 851 1 876 2 126 2 330 2 201 2 135 m.m. 07 Kaffe, te, 3 897 4 084 4 930 5 055 5 502 6 411 6 838 7 689 9 012 kakao, m.m. 08 Djurfoder 2 074 2 102 2 030 2 165 2 250 3 064 3 451 3 097 3 298 09 Diverse 3 665 3 979 4 134 4 718 5 071 5 977 6 367 6 080 6 292 livsmedel 11 Drycker 5 462 5 687 6 031 6 316 7 078 7 917 8 777 8 384 8 508 12 Tobak och 2 176 1 948 1 273 1 261 1 162 1 192 1 288 1 276 1 536 tobaksvaror 22 Oljefrön, oljehaltiga 577 589 384 433 557 772 546 694 898 nötter 4 Oljor och fetter 2 140 2 246 2 182 3 476 3 781 5 285 4 893 5 005 6 238 SUMMA 53 923 57 143 62 636 71 229 77 343 88 366 93 042 96 207 100 803 1 Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. att importstatistiken ger en något bristfällig bild av olika länders betydelse för svensk import. 16