Statistikens framställnin version 1 1 (11) STATISTIKES FRAMSTÄLLIG Partisympatiundersökninen (PSU) Ämnesområde Demokrati Statistikområde Partisympatier Produktkod ME0201 Referenstid 2018 maj Kontaktuppifter Statistikansvari myndihet Kontaktinformation E-post Avd. Befolknin och välfärd (BV) / Partisympatiundersökninen psu@scb.se Telefon 010-479 50 00
Statistikens framställnin version 1 2 (11) Innehåll 1 Statistikens sammanhan... 3 2 Undersökninsdesin... 3 2.1 Målstorheter... 3 2.2 Ramförfarande... 3 2.3 Förfaranden för urval och uteslutnin... 3 2.3.1 Urvalsförfarande... 3 2.3.2 Uteslutnin från insamlin (cut-off)... 4 2.4 Insamlinsförfarande... 4 2.4.1 Datainsamlinsmetoder... 4 2.4.2 Mätnin... 5 2.4.3 Bortfallsuppföljnin... 5 2.5 Bearbetninar... 6 2.6 Gransknin... 6 2.6.1 Gransknin under insamlinen... 6 2.6.2 Gransknin av mikrodata... 6 2.6.3 Gransknin av makrodata... 6 2.6.4 Gransknin av redovisnin... 7 2.7 Skattninsförfarande... 7 2.7.1 Principer och antaanden... 7 2.7.2 Skattninsförfarande för målstorheter... 7 2.7.3 Skattninsförfarande för tillförlitlihet... 10 2.7.4 Röjandekontroll... 10 3 Genomförande... 10 3.1 Kvantitativ information... 10 3.2 Avvikelser från undersökninsdesinen... 11
Statistikens framställnin version 1 3 (11) 1 Statistikens sammanhan Statistiken er kvantitativ information om partisympatiernas ( bästa parti ) fördelnin i såväl hela som delar av väljarkåren. Både situationen vid ett visst undersökninstillfälle och förändrinar från tidiare undersökninar ska belysas. Dessutom ska resultat om det vore riksdasval ida samt nettoflöden mellan olika partier jämfört både med senaste val och föreående undersöknin och röstninsbenäenheten i olika partirupper skattas. Genom att riksdaen anslait medel till har ett alternativ till de politiska undersökninar som mer eller mindre reelbundet enomförs och publiceras av privata undersökninsföreta skapats. I detta dokument beskrivs upplä och enomförande av den undersöknin som resulterar i statistik om partisympatiundersökninen. Läs om statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen som finns tillänli på www.scb.se/me0201, under rubriken Dokumentation. 2 Undersökninsdesin 2.1 Målstorheter De statistiska målstorheter som primärt skattas är procentfördelninar av sympatier, exempel andelen partisympatisörer för parti de olika partierna. 2.2 Ramförfarande Ramen för undersökninen utörs av Reistret över totalbefolkninen (RTB) och rampopulationen består av folkbokförda svenska medborare som fyller 18 år senast andra söndaen i september aktuellt undersökninsår. Denna undersöknin mäter individers politiska åsikter och är det är individerna själva som är bäst lämpade att besvara fråor krin dessa. Det innebär att observationsobjekt och uppiftskälla är desamma, det vill säa individer. 2.3 Förfaranden för urval och uteslutnin 2.3.1 Urvalsförfarande Urvalet i PSU består av tre delar paneler som var och en är ett slumpmässit urval från Reistret över totalbefolkninen (RTB). Varje panel är med i tre på varandra följande undersökninar. Vid varje undersökninstillfälle är en panel med för första ånen, en för andra ånen och en för sista ånen. Två tredjedelar av urvalet är alltså emensamt för två på varandra följande PSU.
Statistikens framställnin version 1 4 (11) Varje panel väljs som ett systematiskt urval där alla i ramen har lika sannolikhet att väljas. Innan urvalen dras sorteras RTB efter län, kommun, fastihet, familjeidentitet och familjeställnin. Varje panel består av cirka 3 000 individer. Inför majundersökninen kompletteras de kvarvarande panelerna med en ny årån av förstaånsväljare. Urvalet betraktas som ett obundet slumpmässit urval (OSU) av cirka 9 000 individer vid varje undersökninstillfälle. 2.3.2 Uteslutnin från insamlin (cut-off) Inen del av målpopulationen utesluts från direktinsamlin. 2.4 Insamlinsförfarande 2.4.1 Datainsamlinsmetoder Insamlin av data sker sedan 2015 via antinen datorstödda telefonintervjuer eller fråeformulär på webben. Mixed mode (insamlin med webbenkät och telefonintervjuer) används för att underlätta för undersökninspersonerna att svara på undersökninen på det sätt som passar dem bäst samt av kostnadsskäl. Intervjuerna utförs enlit den intervjublankett och de instruktioner som fastställts för undersökninen. Samtlia deltaande intervjuare får instruktioner om undersökninen, antinen vid ett fysiskt möte eller vid ett möte på distans, enom datorn. De personer som tidiare inte varit med i undersökninens urval (den nya panelen samt nya förstaånsväljare ) erhåller inför insamlinsperioden ett introduktionsbrev om undersökninen där bland annat syfte och enomförande beskrivs. Breven innehåller även inloninsuppifter till fråeformuläret på webben. Av brevet framår att efter en vecka kommer att försöka nå dem per telefon om de inte svarar på webben. Det samma äller för de personer som tidiare varit med i undersökninen men då inte besvarat den. Personer som har deltait tidiare kontaktas utifrån preferens. De har tidiare fått fråan om de kunde tänka si att svara via webben vid kommande undersöknin. De som svarat ja på den fråan fick inloninsuppifter skickade till si via e-post vid denna undersöknin. Samtlia personer som initialt avs möjliheten att svara via webben bearbetades även per telefon senare under datainsamlinsperioden (förutsatt att de då inte redan svarat via webben). Under fältarbetsperioden skickas det ut påminnelser med inloninsuppifter och information om att vi även söker dem per telefon. Påminnelsebreven skickas via epost eller brev beroende på vilken kontaktinformation vi har. Fältarbetsperioden för varje produktionsomån är i reel ca fyra veckor under maj respektive november. Samtlia
Statistikens framställnin version 1 5 (11) undersökninspersoner kan bearbetas under hela insamlinsperioden. För att arantera varje urvalsperson en viss bearbetnin har en kontaktstratei bestämts. Bearbetninen av urvalet ska ske på så sätt att varje urvalsenhet får kontaktförsök vid olika veckodaar och tider. För de urvalspersoner (up) som deltait i föreående omån av PSU, samt för de i den nya panelen som har skickat in kontaktuppifter, finns hjälpinformation om när och på vilket nummer urvalspersonen önskar bli kontaktad. Denna information beaktas vid bearbetninen. Varje urvalsenhet som kan rinas vid fältarbetets start (up:n med minst ett existerande telefonnummer) ska ha minst ett kontaktförsök under de första 10 fältarbetsdaarna. Innan en urvalsenhet får resultatkod 50 ej anträffad ska 6 kontaktdaar öras. I slutet av varje enomförd intervju fråar man de personer som inår i urvalet även vid kommande undersöknin om vilken veckoda och tid på daen som de önskar att bli kontaktade. Denna information används sedan vid den kommande undersökninen för att i så stor utsträcknin som möjlit rina personer vid en tidpunkt som de själva föredrar. I slutet av intervjuerna fråar man även om personen kan tänka si att svara på fråorna via webben nästa ån, istället för via telefon, och de som svarar ja på denna fråa får ane en e-postadress till vilken vi vid kommande undersöknin kan skicka inloninsuppifter. 2.4.2 Mätnin Fråeformuläret består av fråor anående partisympati, röstninssympati samt EU- och eurosympati. Det består även av en del bakrundsfråor i synnerhet rörande yrke som sedan kodas om till socio-ekonomisk rupp (SEI) med hjälp av datorstöd. Intervjusåväl som webbformuläret är prorammerat så att hopp- och filterfråor styrs automatiskt. Information om de slutlia observationsvariablerna och statistikens detaljerade innehåll finns på :s webbplats. Där beskrivs alla variabler och värdemänder m.m. Dokumentationen finns på www.metadata.scb.se under Partisympatiundersökninen (PSU). 2.4.3 Bortfallsuppföljnin För varje undersökninsomån beräknas objektsbortfallet totalt. Det vill säa antalet objekt som inte svarar på undersökninen som en andel av urvalet. Bortfallet redovisas även efter kön, ålder, reion, utbildnin, inkomst, födelseland samt bakrund i tabeller under Rapporter på www.scb.se/psu. Mixed mode (insamlin med webbenkät och telefonintervjuer) är en del av arbetet för att minska bortfallet. Dessutom ör vi systematiska påminnelser enom brev och e-postutskick för att minska bortfallet.
Statistikens framställnin version 1 6 (11) 2.5 Bearbetninar Fråor om partisvar är öppna och uppiftslämnaren får inen hjälp med partialternativ. I samband med intervju så kodar intervjuaren om partisvaret till en partikod parallellt med intervjun. I webbenkäten fyller uppiftslämnaren i fritextsvar och dessa svar kodas sedan om till partikoder. Se avsnitt 2.6 Gransknin för mer information. Information om den imputerin som örs finns under 2.7.2 Skattninsförfarande för målstorheter då det inte sker i de fysiska data. 2.6 Gransknin Insamlins- och ranskninsarbetet påår parallellt. De insamlade uppifterna ranskas under insamlinen, samt i areerad form efter att insamlinen är avslutad. 2.6.1 Gransknin under insamlinen Gransknin och rättnin sker i huvudsak vid uppiftsinsamlinen enom de loiska kontroller och värdekontroller som finns inbyda i såväl intervju- som webbränssnittet. I samband med laddnin av svarsdata i tabeller sker ännu en ranskninsomån. 2.6.2 Gransknin av mikrodata Efter avslutad insamlin säkerställs att data inte innehåller dubbletter och oloiska svar. Även partiella intervjuer ås ienom. Vid dubbletter används senast inkommen data, vid partiella intervjuer örs bedömnin om de ska räknas som intervju eller bortfall. Samtlia partisvar från webbenkäten står i fritext, varpå en omkodnin örs av dessa. Dessa samt fritextsvar på övria partier från intervjuer ranskas för att säkerställa att de kodas på rätt sätt och inte innehåller svar på partier som har ena koder. Vid behov kodas dessa intervjuer om. Majoriteten av fritextsvaren från webbenkäten kodas om automatiskt, men för vissa fritextsvar krävs manuell ransknin och kodnin. 2.6.3 Gransknin av makrodata Efter att datamaterialet har kontrollerats skapas ett slutiltit observationsreister. I detta ste matchas bakrundsvariabler från :s reister på intervjumaterialet och nya härledda variabler skapas. Innan filen är färdi att analyseras tas det fram frekvenstabeller för alla fråor och härledda variabler för att kontrollera rimliheten och konsistens i resultaten. Dessutom ranskas olika mått relaterat till modellantaandet exempelvis konsistens mellan svar, vikter, resultat av viktnin och imputerin samt och valhandlinsminne. Se Kvalitetsdeklarationen för mer information.
Statistikens framställnin version 1 7 (11) Dessutom följer vi upp svarsmändens representativitet entemot populationen. 2.6.4 Gransknin av redovisnin Inför publicerin ranskas allt som publiceras, rapport, statistiknyheten samt tabeller och Statistikdatabasen mot de primära underlaen. Detta örs för att kontrollera att ina manuella bearbetninsfel har uppstått under redovisninsprocessen. 2.7 Skattninsförfarande 2.7.1 Principer och antaanden Det antas att bortfallet är slumpmässit, det vill säa att de svarande i undersökninen kan betraktas som ett OSU från populationen. Uppiften om vilket parti man röstade på i senaste riksdasval utör den centra hjälpinformationen som används i skattninen av valresultat vid val ida. Vid skattninen av val ida antas att de lämnade uppifterna om röstnin vid senaste riksdasval inte innehåller systematiska fel. I vissa fall kan eller vill respondenten inte uppe vilket parti han/hon röstade på vid senaste riksdasvalet. Uppift om röstninsalternativ vid senaste riksdasval inhämtas vid första intervjutillfället. 2.7.2 Skattninsförfarande för målstorheter Partisympatifördelninen skattas med hjälp av de svarande i undersökninen enlit, Mˆ pˆ = 100, ˆ där: pˆ = den skattade procentandelen personer i redovisninsrupp som har den studerade eenskapen, Mˆ = det skattade antalet personer i redovisninsrupp som har den studerade eenskapen, ˆ = det skattade antalet personer i redovisninsrupp. Skattninarna, Mˆ och ˆ beräknas med hjälp av den eneraliserade reressionsestimatorn, GREG, där följande information från den aktuella populationen används som hjälpvariabler, Antal i: Reion 10 klasser
Statistikens framställnin version 1 8 (11) Kön Åldersklass Utbildnin Utrikes/inrikes född 2 6=12 klasser 2 klasser 2 klasser Val ida -fördelninarna, det vill säa resultaten i ett hypotetiskt val vid undersökninstillfället, skattas med en poststratifierinsestimator. Som stratifierinsvariabler används röstninsalternativ vid senaste riksdasval (2014 var det åtta riksdaspartier, övria, ej röstat och för una ) samt valkretstillhörihet (10 strata). Sammanlat är det alltså 11 10 poststrata. Uppiften om röstninsalternativ i senaste riksdasvalet inhämtas från första intervjutillfället som intervjupersonen deltait i PSU. Varje person i urvalet tilldelas en röstninssannolikhet som bestäms av svaret på en fråa om intentionen att delta i ett hypotetiskt val. En liknande fråa har ställts till ett urval strax före senaste riksdasval där svaren sedan jämförts med det faktiska valdeltaandet enlit röstländen. Personer som inte uppivit vilket parti de skulle rösta på vid val vid undersökninstillfället (röstninssympati) antas komma att rösta på det parti de sat si ha störst sympati för (partisympati bästa parti ). Personer, för vilka uppift fortfarande saknas om röstninsalternativ vid senaste riksdasval och/eller röstninssympati, fördelas med samma fördelnin som de svarande individerna har inom respektive reion. I de fall uppift saknas om röstninsalternativ vid senaste riksdasval och vilket parti man skulle rösta på om det vore val ida sker en härlednin av dessa uppifter baserat på individens övria svar i undersökninen. Personer som inte uppivit vilket parti de skulle rösta på vid val vid undersökninstillfället (röstninssympati) antas komma att rösta på det parti de sat si ha störst sympati för (partisympati bästa parti ). Personer för vilka uppift fortfarande saknas om röstninssympati och/eller röstninsalternativ vid senaste riksdasval fördelas med samma fördelnin som de svarande individerna har inom respektive reion. Estimatorn för ett partis andel av väljarkåren i ett hypotetiskt val vid undersökninstillfället är: pˆ k = ˆ ˆ Mˆ Mˆ k där är antalet i reion h med röstninsalternativ i vid senaste riksdasvalet (=poststratum ) enlit valresultatet.
Statistikens framställnin version 1 9 (11) ˆ = n är en skattnin av, baserad på urvalet till PSU, är n populationsstorleken, n är urvalsstorleken och n är antalet i urvalet som tillhör poststratum. Mˆ k = s q k j är en skattnin av antalet i poststratum som skulle n rösta på parti k om det vore val ida, q j är röstninssannolikheten för individ j och s k är de i urvalet som tillhör poststratum och skulle rösta på parti k om det vore val ida. Mˆ = s q j är en skattnin av antalet i poststratum som skulle n rösta om det vore val ida, s är de i urvalet som tillhör poststratum. Blockskattninar, det vill säa andelen som skulle rösta på ett visst block om det vore val ida, erhålls enom en enkel summerin av pˆ k för de partier som tillhör blocket. Skattninarna för valdeltaandet inom de olika partierna beräknas med estimatorn: dˆ k = ˆ ˆ Mˆ ˆ k k där ˆ k = nk och n k är antalet i urvalet som tillhör poststratum och n som upper att de skulle rösta på parti k om det vore val ida. Vid skattnin av flöden från föreående riksdasval samt från föreående undersökninsomån används ett liknande viktninsförfarande som vid val ida -skattninen, men ina imputerinar av partisympati ( bästa parti ) örs. Flödena syftar till att skatta nettoflöden i procent av hela väljarkåren. Vid skattninar av flöden från föreående riksdasval anes sinifikanta nettoförluster respektive nettovinster i procent av samtlia som lämnat uppift om valt parti i riksdasvalet 2014, och dessutom om vilket parti man skulle rösta på vid val i maj respektive november 2016. Vid skattnin av flöden från föreående undersökninsomån anes sinifikanta nettoförluster respektive nettovinster i procent av samtlia som lämnat partisvar eller svarat "vet ej" på fråan om vilket parti man skulle rösta på i val vid respektive undersökninstillfälle.
Statistikens framställnin version 1 10 (11) 2.7.3 Skattninsförfarande för tillförlitlihet Medelfelet för den skattade procentandelen för partisympati, eu- och eurosympati beräknas enlit teorin för GREG med de ovan nämnda hjälpvariablerna. För små procentandelar i kombination med ett litet antal observationer riskerar det vanlia osäkerhetsintervallet som pˆ ± 1,96 Vˆ ˆ att få en nedre räns som är neativ. baseras på ( ) p För att undvika detta används ett asymmetriskt, approximativt 95- procentit osäkerhetsintervall enlit, pˆ 1,96 + 2n 2 ± 1,96 Vˆ 1,96 2 ( pˆ ) + 1+ 2 4n n 1,96 2 ˆ är den skattade variansen för pˆ enlit GREG och där V ( pˆ ) n = pˆ ( 1 pˆ ) Vˆ ( pˆ ). Osäkerhetstalen (ost) de 95-procentia konfidensintervallen för val ida -skattninarna för partier, partiblock och valdeltaande beräknas enli teorin för den eneraliserade reressionsestimatorn GREG. 2.7.4 Röjandekontroll Röjanderisken i Partisympatiundersökninen bedöms som mycket liten till obefintli då det är en urvalsundersöknin med små urvalsfraktioner. Dessutom är bortfallet inte oväsentlit vilket ytterliare minskar risken för röjande. Värden som baseras på färre än 200 observationer redovisas inte eftersom ett så litet antal observationer er osäkra skattninar. Även om detta inte örs för att undvika röjande bidrar det ytterliare till en minskad risk för röjande. Ytterliare åtärder för att minska risken för röjande anses inte nödvändia. 3 Genomförande 3.1 Kvantitativ information Urvalet omfattade 8 951 personer i PSU maj 2018. Objektbortfallet uppick till 48,3 procent.
Statistikens framställnin version 1 11 (11) Undersöknins omån Avböjd medverkan Förndrad medverkan Ej anträffade Bortfall totalt Maj 2018 21,6 3,4 23,2 48,3 Se Partisympatiundersökninen maj 2018 under Rapporter på www.scb.se/psu för en mer detaljerad beskrivnin av bortfallet. 3.2 Avvikelser från undersökninsdesinen Ina avvikelser har jorts.