Validering Samgods-prognos 2040

UPPDRAG Validering godsprognos UPPDRAGSNUMMER 12600748 UPPDRAGSLEDARE Marianne Lindblom UPPRÄTTAD AV Robert Sommar DATUM Validering Samgods-prognos 2040 Denna validering har granskat Samgodsprognosen för Trafikverkets region Väst. Det har konstaterats att generellt sett blir Samgods mer problematisk då man zoomar in mer på regioner, specifika stråk och varugrupper 1. Valideringen kommer illustrera på vilket sätt Samgods-prognosen är problematisk men är på intet sätt heltäckande. I arbetet med att validera prognosen har fokus lagts på godsflöden på speciellt utvalda länkar/snitt. Trafikverket har granskat prognosen för regionens hamnområden samt basåret för hamnområden och järnvägstrafiken. Även viss kontroll av investeringar har gjorts. Underlag För vägtransporter har länsvisa tillväxttal tillhandahållits i en Excelfil, Väg_länsvisa_trafiktillväxttal_2014-2040_2018-01-08. För sjöfart finns volymer per hamnområde i powerpointfilen Validering_prognosår_2018-02-05. För TEN-T hamnar finns prognosticerade lastade och lossade volymer i Excelfil Sjöfart_lastatlossat_2014-2040_2018-01-08. För järnvägstransporter finns två kartor, en med total transporterad volym och en med differensen av transporterad volym mellan prognosåret (2040) och basåret (2014). Trafikverket har också tagit fram data för basår och prognosår för olika bandeler och varugrupper. Underlag för de utvalda länkarna/snitten har tagits fram av Joar Lind, expertcenter som hämtat det från den version av GIS-filer som Petter Wikström tillhandahållit i Trafikverkets arbetsrum nedan. http://arbetsrum.trafikverket.local/webbplatser/ws21/samhallsek/1.3%20basprognoser/form s/allitems.aspx?rootfolder=%2fwebbplatser%2fws21%2fsamhallsek%2f1%2e3%20basprogn oser%2f2018%2d04%2d01%2fsamgods%2fdefinitiv%5fbasprognos%5fsamgods&initialtab Id=Ribbon%2EDocument&VisibilityContext=WSSTabPersistence Investeringarna har utgått från Trafikverkets förslag till nationell plan 2018-2029 och ytterligare underlagsmaterial har sökts fram för respektive investering. 1 https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2018/sweco-rapportanvandarstudie-samgods-sampers.pdf 1 (23) 14 Sweco Society AB

Resultat Väg Figur 1 visar länsvisa tillväxttal för prognosperioden för Europavägar (E), övriga vägar (Ö) samt total lastbilstrafik (LBTot). Intressant är att i region väst är tillväxten högre på övriga vägar än Europavägar medan för nästan alla andra län råder det omvända. Figur 1 Länsvisa tillväxttal Figur 2 jämför volymtillväxt på studerade snitt med de länsvisa trafiktillväxttalen. På ett antal av snitten ligger volymtillväxten betydligt över den länsvisa trafiktillväxttalen, t.ex. E20, Rv40 och Rv44. Generaliserat blir effekten att med tillväxten enligt Samgods blir volymökningen drygt 100% för Rv40 och E20 medan med de länsvisa tillväxttalen blir ökningen runt 60%. Rv44 har i Samgods en oerhört stor andel jord/sten/bygg längs hela sträckan mellan Uddevalla och E20 vilket gör att Rv44 har nästan lika stora godsflöden som E6 norr om Rv44. Rv27 är den enda som ligger betydligt under de länsvisa trafiktillväxttalen men även E6 vid norska gränsen har relativt låg tillväxt. Här blir därmed förhållandena omvända, 30% volymökning enligt Samgods medan med de länsvisa tillväxttalen blir ökningen runt 60%. 2 (23)

Figur 2 Jämförelse mellan volymtillväxt I Samgods och aggregerade tillväxttal på länsnivå Tabell 1 iakttagelser för respektive snitt Väg Volym & förändring Varugruppsfördelning E6 Norr (Kungälv och gräns Norge) E6 Söder (Kungsbacka och Båstad) E20 (Lerum och VGR gräns) Gräns Norge +36% 9,2 Mton Kungälv +58% 18 Mton Kungsbacka +67% 19,8 Mton Båstad +77% 23,1 Mton Lerum +100% 17,2 Mton VGR gräns +110% 20,9 Mton Råolja och oljeprodukter står för 40% av volymen vid norska gränsen med färdiga industriprodukter som tredje största varugrupp. Vid Kungälv står oljeprodukter för nästan en fjärdedel av volymen och näst största varugrupp är jord/sten/bygg. Relativt stor andel oljeprodukter och kemikalier men de ökar mindre än snitt. Färdiga industriprodukter ökar mest totalt och procentuellt. Färdiga industriprodukter ökar kraftigt så även järnmalm/skrot men från en låg nivå. Jord/sten/bygg har en ytterst kraftig utveckling i öster vilket gör det till största varugrupp. Rv44 (Lidköping) Lidköping +140% 8,5 Mton Största varugrupp jord/sten/bygg (50% av volymen) som dessutom har en enormt kraftig utveckling. Kemikalier näst största varugrupp. 3 (23)

Rv40 (Bollebygd och Torhult) E45 (Lilla Edet och Torsby) E18 (Kristinehamn och gräns Norge) Rv61 & 62 Rv26 (Gullspång & Smålandsstenar) Halland Rv15, 25, 41 (Knäred, Esmared, Horred) Bollebygd +104% 16,7 Mton Torhult +125% 13,3 Mton Lilla Edet +46% 6,2 Mton Torsby +72% 2 Mton Kristinehamn +50% 9,4 Mton gräns Norge +52% 5,6 Mton Rv62 +38% 0,3 Mton Rv61 +54% 2,2 Mton Gullspång +46% 4,7 Mton Smålandsstenar +65% 5,4 Mton Knäred +56% 1,5 Mton Esmared +73% 1,4 Mton Horred +102% 3,3Mton Färdiga industriprodukter dominerar totalt och i ökning. Relativt stor andel livsmedel. Varierande varugruppssammansättning. E45 vid Torsby stor andel jord/sten/bygg vilket ökar kraftigt, därefter trävaror, medan vid Lilla Edet är stålprodukter största varugrupp följt av jord/sten/bygg. E18 till Norge stor andel rundvirke och kemikalier. Stålprodukter och livsmedel kraftig ökning. E18 vid Kristinehamn har rundvirke som största varugrupp följt av kemikalier och oljeprodukter. Varierande varugruppssammansättning med jord/sten/bygg som största varugrupp. Relativt små flöden på Rv62. Vid Gullspång mycket rundvirke och stålprodukter. Smålandsstenar även stål samt kemikalier och färdiga industriprodukter. Inga varugrupper med kraftig volymökning. Vid Knäred och Esmared störst andel rundvirke med färdiga industriprodukter som näst största varugrupp. Vid Horred är färdiga industriprodukter störst och har också stor ökning medan jord/sten/bygg är näst störst. Tabell 2 Godsvolym och volymförändring per varugrupp för utvalda vägsnitt Godsvolym 2040 Förändring 4 (23)

5 (23)

Sjöfart Tillväxt och varugruppsfördelning i utvalda snitt På sjösidan så kan generellt större förändringar iaktas inom vissa varugrupper än för vägsidan. På nodnivå tycks Brofjorden och Lysekil bytt plats vilket inte har någon större betydelse. Vid Göteborg finns fyra sjölänkar som har en samlad volym om 75 miljoner ton 2040 medan Göteborg i filen Sjöfart_lastat-lossat_2014-2040_2018-01-08 har 68 miljoner ton och lastat/lossat för hamnområde 12 är 73 miljoner ton.tabell 3 visar iaktagelser för ett urval sjölänkar. RoRo-länkarna till Fredrikshavn och Kiel har relativt stark tillväxt. Uddevalla har orimlig tillväxt jord/sten/bygg och utan denna tillväxt så ökar inte volymerna utan minskar något. Tabell 3 Iakttagelser för urval av hamnar/sjölänkar Hamn/sjölänk Volymförändring Varugruppsfördelning Lysekil (som benämns Brofjorden i Samgods och nedan) -30% till 0,6 Mton Färdiga industriprodukter och jord/sten/bygg två största varugrupperna. Enda hamnen som har en volymminskning. 6 (23)

Brofjorden +22% till 14,2 Mton Råolja och oljeprodukter 98% där råoljan ökar och oljeprodukter minskar marginellt. Uddevalla +1025% till 9 Mton Uddevalla har en kraftig volymökning drivet av 15 gånger större volym av jord/sten/bygg som i prognosen utgör 93% av total volym Trollhättan +220% till 2,5 Mton Volymerna förbi Trollhättan uppvisar stark tillväxt med jord/sten/bygg och trävaror som största varugrupper +79% till 69,1 Mton Råolja och oljeprodukter står för 31% men har låg/negativ tillväxt och färdiga industriprodukter står för 26% och har stor tillväxt. Livsmedel fjärde största varugrupp. +140% till 1,6 Mton färdiga industriprodukter, papper/massa och livsmedel största varugrupperna vilka även uppvisar tillväxt. Göteborg-Kiel +124% till 3,1 Mton Färdiga industriprodukter dominerar med oljeprodukter som näst största varugrupp. Stålprodukter uppvisar kraftig tillväxt och blir tredje största varugrupp. Göteborg internationellt Göteborg- Fredrikshavn Göteborg- Kristiansand +253% till 1,4 Mton Stålprodukter dominerar och uppvisar enorm tillväxt. Jord/sten/bygg samt livsmedel som tredje och fjärde varugrupp. Oklart vilket flöde detta avser. Varberg (exkl. RoRo) +219% till 2,4 Mton Jord/sten/bygg dominerar följt av stålprodukter samt trävaror varav de två första har stark tillväxt. Varberg-Grenå (RoRo) +100% till 2,9 Mton Färdiga industriprodukter dominerar och har stor tillväxt. Jord/sten/bygg, trävaror, jordbruk och livsmedel på plats 2-5. Halmstad +90% till 3,2 Mton Färdiga industriprodukter och stålprodukter dominerar. Trävaror och jord/sten/bygg som tredje och fjärde varugrupp Figur 3 Volymtillväxttal för ett antal utvalda sjöfartssnitt. 7 (23)

Tabell 4 Godsvolym och volymförändring per varugrupp för utvalda sjöfartssnitt Godsvolym 2040 Förändring 8 (23)

Godsvolym 2040 Förändring Hamnområden Tabell 5 Sammanställning per hamnområde Hamnområde Volym och tillväxt Kommentar Halmstad-Varberg 8,7 Mton, +121%, 2,9% per år. Relativt hög tillväxt, i synnerhet som tillväxten för Halmstad var relativt låg. Varberg får ett rejält uppsving enligt Samgods. Länken Varberg-Grenå som finns idag ska från och med 2019/20 gå som Halmstad-Grenå. Göteborg (nedanför Trollhätte kanal) 72,8 Mton, +81%, 2,1% per år Bedöms som rimligt. Stenungsund-Strömstad 28,2 Mton, +69%, 1,9% per år Bedöms som rimligt för hamnområdet som helhet. Här ryms dock den orimligt höga tillväxten i Uddevalla. Utan volymökningen i Uddevalla hamnar den årliga tillväxten på 0,7%. Trollhättan-Kristinehamn (Vänern) 2,6 Mton, +227%, 4,3% per år Alldeles för hög tillväxt över tid vilket beror på stor avviklse i basåret. Med basårsvärden utifrån statistik så blir den årliga tillväxten 1,4% vilket bedöms som mer rimligt. Järnväg De generella slutsatserna av granskningen av basåret är (1) Samgods ligger på många linjer okej relativt utförd trafik, dock underskattas volymerna med 10-15 % på stomlinjer som Värmlandsbanan, Västkustbanan. Bergslagsbanan har stor underskattning av volymen i basåret. 9 (23)

(2) Ett flertal mindre trafikerade bandelar saknar helt trafik i Samgods men inte i verkligheten (3) Livsmedel saknas som varugrupp (förutom ett fåtal intermodala upplägg) medan det körs stora volymer i vagnslast (import) (4) Generellt sett för lite skogsbruk/papper/stål och för mycket jordbruk och färdiga industriprodukter Dessa avvikelser i speglas också i prognosen. Prognosen för stråket väster om Vänern (Norge/Vänerbanan och Bergslagsbanan) visar kraftig volymökning totalt och relativt vilket antas vara en effekt av att tåg mellan Dalarna och Göteborg flyttats. På Västkustbanan och Värmlandsbanan ligger volymtillväxten runt 2% per år. Västra stambanan har stor volymutveckling i absoluta tal men något lägre årlig volymtillväxt vilket kan bero på att tågen till/från Dalarna flyttats. Den totala volymtillväxten drivs främst av tillväxten inom färdiga industriprodukter samt rundvirke eller papper/massa på någon bana. Samma tillväxt (kvot) gäller för respektive varugrupp för ett flertal varugrupper (jordbruk, rundvirke, trävaror, råolja/kol, oljeprodukter, järnmalm/skrot, stålprodukter och jord/sten/bygg) för olika banavsnitt (Västkustbanan, Kust-till-kustbanan mfl). Detta gör att basåret skrivs fram på samma sätt inom dessa varugrupper på berörda banor. Figur 4 Tillväxt och volym för några utvalda banavsnitt. Bubblornas storlek avser prognosticerad volym 2040. 10 (23)

Volymtillväxten och tillväxten av antal tåg följs åt relativt väl förutom på Bergslagsbanan där volymtillväxten är betydligt större. Det beror sannolikt på att tågen förväntas bli betydligt tyngre i prognosen än dagens tåg på denna bana. Antalet tåg per år i prognosåret är identiskt i version 2018 och version 2016 i regionen. Figur 5 Årlig volymtillväxt samt årlig förändring av antal tåg på de huvudsakliga banorna I regionen. För regionens järnvägar är färdiga industriprodukter klart dominerande vilket inte är utmärkande för banor i flera övriga regioner. Uppskattningsvis 39% av transportarbetet för färdiga industriprodukter sker på regionens banavsnitt medan de utgör 19% av banlängden. På vissa banor är varuslagsfördelningen annorlunda, t.ex. Värmlandsbanan mot Norge, samt mindre trafikerade banor som Älvsborgsbanan, Kinnekullebanan, Bohusbanan och Fryksdalsbanan (Kil Torsby). Nedan följer en sammanställning av volymerna på banorna i region Väst. 11 (23)

12 (23)

13 (23)

14 (23)

15 (23)

16 (23)

17 (23)

Kontroll av investeringar En genomgång har gjorts investeringarna i förslag till nationell plan 2018-2029 enligt tabell 6.. Av de investeringar som bedöms påverka Samgods så finns länkarna men de kan påverka såsom hastighet och kapacitet. Ofta är transportnätverket i Samgods grövre än det verkliga nätet vilket gör en granskning av en svår. 18 (23)

Tabell 6 Genomgång av investeringarna i förslag till nationell plan 2018-2029 Objekt Halmstad C/bangård Aktuellt i Samgods Ev Kommentar Ny sträckning Kontrolleras i Samgods Kommentar Resultat av validering Förmodligen inte, ev kapacitetsförädnring Nej Nej - Varberg, dubbelspår (tunnel) Ja Kapacitet, antal spår Ev Ja Beror på tunneln Motsvarande länk finns. Ev kan länkens attribut ändras iom investeringen Kattegattleden Nej Cykel - Nej - E18 väster Karlstad (Björkåsmotet - Trafikplats Skutberget) Ja Öppet för trafik - Ja E45 Säffle-Valnäs Ja Kapacitet Nej Ev Laxå-Arvika, ökad kapacitet Ja Kapacitet Nej Ev Kil - Öxnered, kraftförsörjningsåtgärd Ja Kapacitet Nej Ev Ställdalen-Kil, fjärrblockering, mötesstationer, hastighetsanpassning, kraftförsörjning, spårbyte, STAX 25 Ja Öppet för trafik Nej Ev Kapacitet, viss Kil-Laxå, mötesstationer Ja investering Nej Ev E20 Allingsås - Vårgårda Ja Investering Ev Ja Ny motorväg Hastighet/framkomlighet, Investering innebär ev inte E20 Förbi Hova Ja investering Ja, delvis Ja ny länk, ev högre kapacitet Hastighet/framkomlighet, Mindre vägnät och passage E20 Förbi Mariestad Ja körfält Ja Ja över E20 Hastighet/framkomlighet, E20 Förbi Skara Ja körfält Nej Ev Hastighet/framkomlighet, E20 Förbi Vårgårda Ja körfält Nej Ev Hastighet/framkomlighet, E20 Götene-Mariestad Ja körfält, viss investering Ev Ev Kommentar

E20 Tollered-Alingsås Ja Hastighet/framkomlighet Nej Ev Hastighet/framkomlighet, E20 Vårgårda-Vara Ja delvis investering, körfält Ja, delvis Ja E45 Götaleden (Lilla Kapacitet, Bommen-Marieholm) Ja ombyggnationer Ev Ev E6.20 Söder/Västerleden Hastighet/framkomlighet, Sisjömotet Ja körfält Nej Ev E6.20 Hisingsleden, Viss investering (Halvors Södra delen Ja länk väg 155), körfält Ja, delvis Ja E6.21 Göteborgs hamn Viss ombyggnad av Lundbyleden Ev befintlig struktur Ev Nej E6-20 Söderleden Ekodukt Fässbergsdalen Nej Primärt för fauna Nej Nej Investering innebär ev inte ny länk Investering innebär ev inte ny länk Förmodligen för smått för Samgods - Jolenvägen ny sträckning, men påverkar ej? - Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron, ökad kapacitet och dubbelspår över Göta älv Ja Antal spår, kapacitet Ev Ev Kapacitet Investering innebär ev inte Olskroken, Planskildhet Ja Kapacitet, antal spår Ev Ev ny länk Västsvenska paketet järnväg Oklart - - Hittade inget planförslag, tolkar texten som att det inte är någon ny investering Svårtolkat, men bedöms inte innebära ny länk. Ev påverkan på kapacitet och antal spår Västsvenska paketet väg Oklart - - Norge-Vänerbanan, vändspår i Älvängen Ja Kapacitet Nej Ev Rv 40 Bårhultsmotet (Slambymotet) Ja Öppet för trafik - Ja Bör alltså finnas Kan inte öppna filen? Rv 40 Ulricehamn (Rångedala - Hester) Ja Öppet för trafik - Ja Rv40 har ny sträckning, men motsvarar förmodligen befintlig länk i Samgods. Hur att göra med parallella vägar? Vilka är en (är båda vägar inkluderade eller enbart "godsvägen")?

Göteborg och Västsverige Omloppsnära uppställningsspår Ja Kapacitet Nej Nej Västra stambanan Laxå- Alingsås Ja Kapacitet Nej Ev Västra stambanan, Göteborg-Skövde, kapacitetsförstärkning Ev Kapacitet Nej Ev Hastighet/framkomlighet, E45 Tösse-Åmål Ja körfält Nej Ev Omlokalisering av uppställning/verkstadsdepå. Effektivare regionaltåg - Investering innebär ev inte ny länk Vänersjöfarten, Trollhätte kanal/göta älv Ev Kapacitet? Nej Nej - Göteborg, Spårväg Norra Älvstranden, centrala delen Göteborg, Linbanan Centrum Göteborg, Citybuss Backa-stråket Göteborg, Vitybuss Norra Älvstranden (västra delen) Göteborg cykelobjekt Väg 26 Halmstad- Oskarström E18 Valnäs-riksgränsen Ja Ja Hastighet/framkomlighet, körfält Nej Ev Hastighet/framkomlighet, körfält Nej Ev Karlstad Godshantering, etapp 4 Ja Ny bangård Ev Ev E6.20 Hisingsleden- Norra delen, Björlandavägen - Hastighet/framkomlighet, Klareberg Ja körfält Nej Ev Investering innebär ev inte ny länk Investering innebär ev inte ny länk Såvida koppling till hamn finns eller inte Koppling till hamn finns. Förmodligen påverkas 0 godsflöde på jvglänk till hamn, pga kapacitet=0

Göteborg-Borås, inkl delen Mölnlycke- Bollebygd Ja Investering Ja Ja Västra stambanan Sävenäs planskildhet Ja Ev kapacitet Ev Ev Såvida Sävenäs är en punkt i Samgods Motsvarande länk finns, förmodligen påverkas (ej validerbart) Oklart, förmodligen påvekras Samgods för odetaljerat för att kunna identifiera detta

Sammanställda slutsatser Generellt gäller att försiktighet bör iakttas med användning av Samgodsflöden på regional nivå, speciellt när enskilda länkar eller stråk studeras som t.ex. olika vägavsnitt eller farleder. Nedan finns ett par relevanta iakttagelser sammanställda. Väg Sjö Järnväg Rv44 har i Samgods en oerhört stor andel och hög tillväxt av jord/sten/bygg längs hela sträckan mellan Uddevalla och E20 Norra delen av E6 tycks ha låg tillväxt Samgods indikerar större tillväxt på E20 och Rv40 än de länsvisa tillväxttalen innebär Hamnområdet Göteborg (nedanför Trollhätte kanal) har hög total tillväxt vilket bedöms som rimligt utifrån den årliga tillväxttakten om 2,1% Hamnområdet Trollhättan Kristinehamn har alldeles för hög tillväxt över tid vilket beror på stor avviklse i basåret. Brofjordens flöden bedöms vara underskattade Uddevalla tycks ha orimlig tillväxt av jord/sten/bygg vilket ger en niofaldig tillväxt för hamnen Brofjorden och Lysekil är förväxlade Oklart vilket flöde sjölänken Göteborg Kristiansand avser Överlag rimlig tillväxttakt. Avvikelser har konstaterats för basåret relativt verklig trafik för t.ex. Västkustbanan, Värmlandsbanan och Bergslagsbanan. För regionens järnvägar är färdiga industriprodukter klart dominerande och den totala volymtillväxten drivs främst av tillväxten inom färdiga industriprodukter samt rundvirke eller papper/massa på någon bana. Generellt sett bedöms det vara för lite skogsbruk/papper/stål och för mycket jordbruk samt färdiga industriprodukter. Livsmedel saknas som varugrupp. Ett flertal mindre trafikerade bandelar saknar helt trafik i Samgods där det går trafik i dagsläget 23 (23) 14