Miljömålen i ett nytt klimat

Relevanta dokument
Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Ett finskt perspektiv på näringsbalans

Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15. -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål?

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen


MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Sveriges miljömål.

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Energiomställning utifrån klimathotet

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

God bebyggd miljö - miljömål.se

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.


Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Trollhättan & miljön

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Miljömål och indikatorer

Stråk 2 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när?

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Sweden Green Building Council

Sveriges miljömål.

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Grundläggande Miljökunskap

Miljö Energi Klimat Var står vi och vart går vi? Sofia Frising, klimat- och energisamordnare Martin Gometz, vik miljömålssekreterare

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Stråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Temagruppernas ansvarsområde

Trollhättan & miljön

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Plan- och byggdag Tema Regional planering och utveckling 24 april Christer Abrahamsson Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Krondroppsnätets roll i forskningen

Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat?

Miljöcertifiering av byggnader

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Framtidens översvämningsrisker

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Outnyttjad potential Stort värde i att förbättra existerande byggnader. Åsa Wahlström

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvård på Åstön

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat?

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Emergidiagram kopplade till de svenska miljömålen

Slutrapport för Justering av sjötröskel i Hillesjön

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2, beslut 2005

EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Transkript:

Miljömålen i ett nytt klimat CLEO- Climate Change and Environmental Objectives Gårdsjökonferensen i Stenungsund 2012 Filip Moldan IVL Svenska Miljöinstitutet, med bidrag från många! www.cleoresearch.se

CLEO - ett 3+3-årigt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket, 2010 2012, 2013-2015 Målsättning: att stötta framtida miljömålsarbete med vetenskapligt underlag om klimatförändringens påverkan på våra möjligheter att uppnå miljömålen. Frisk Luft Bara naturlig Försurning, Ingen Övergödning Giftfri Miljö Deltagare: IVL, SMHI, SLU, GU, SU, LU

Förväntningar på CLEO Förbättrad kunskap om: Klimatförändringars påverkan på miljömålen Utlakning, processer i mark och vatten Konflikter och synergier- åtgärder luftföroreningar och klimat Förbättrade modeller, koppling av modeller Förbättrat samarbete mellan olika forskningscentra

C luster 1. C limate, land use and emission scenarios 1.1 Climate scenarios (Jonas Olsson, SMHI) 1.2 Forestry and land-use scenarios (Sofie Hellsten, IVL) 1.3 Air pollution emission scenarios (Robert Bergström SMHI) 1.4 (Tilläggsprojekt) Improvement of regional climate models (Michael Kahnert SMHI)

Climate modelling and Downscaling Pungwe Dynamical Downscaling (DD) Frontiera Pungwe Falls Katiyo Honde Mavonde Nhazonia Pungue Sul Vunduzi Tacuraminga Bue Maria 300 km 25 (12.5) km P,T = f (RCM) Bildkälla: SMHI Impact modelling ydrology, Ecology, etc)

C luster 2. Biogeochemical processes in a changing climate - the empirical basis 2.1 The empirical basis for process models 2.2 Model experiments on empirical data 2.3 Local ozone concentrations and flux-based ozone environmental objectives for vegetation 2.4 Secondary organic aerosol contribution under climate change.

Cluster 3: Effect modelling and integration

Bildkälla, Inst. För Vatten, SLU So Far: 6 Models, 9 Sites, 20 years Much data compiled Many model runs Evaluating model functionality in relation to objectives

Från 10 väl undersökta områden till hela Sverige? Modellering genomfördes på 3 000 sjöar Beräkningar sträcker sig från år 1800 till år 2100 Bedömningen baseras på jämförelsen mellan 1800 tals och dagens tillstånd Används både för andra sjöar (och vattendrag) och för scenarioanalys

Webbverktyget: www.ivl.se/magic bibliotek

Biomass use Modelled scenarios Climate change None maximum Stems only BA SE CC Stems, slash and LU CCLU stumps BASE = CLE, stems only, no climate change

decomposition organic C mmol/m2/yr 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 2100 soil CEC meq/m2 26 25 24 23 22 21 20 19 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 2100 base C C LU C C LU base C C LU C C LU LU = maximum land use (forestry) 1. 25% soil C lost over rotation time (avg 75 yrs), all N and BC released to soil solution 2. loss of CEC associated with SOM lost 3. uptake to cover removal of 100% stems+stumps, 70% branches, needles, tops net plant uptake N meq/m2/yr 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 2100 base C C LU C C LU runoff m/yr 0.45 0.4 0.35 0.3 0.25 0.2 0.15 0.1 0.05 0 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 2100 base C C LU C C LU

mm/yr 140% 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% Runoff 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 2100 year P recipitation N M S CC = maximum CC (A2), downscaled by SMHI at 50x50 km squares 1. Increased temperature +4.2 to +4.4 oc 2. increased runoff +2% to +24% mm/yr 140% 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 2100 year N M S Temperature mm/yr 6 5 4 3 2 1 0-1 2060 2080 2100 N M S year

Biomass use Modelled scenarios Climate change None maximum Stems only BA SE CC Stems, slash and LU CCLU stumps BASE = CLE, stems only, no climate change LU = maximum land use (forestry) 1. 25% soil C lost over rotation time (avg 75 yrs), all N and BC released to soil solution 2. loss of CEC associated with SOM lost 3. uptake to cover removal of 100% stems+stumps, 70% branches, needles, tops CC = maximum CC (A2), downscaled by SMHI at 50x50 km squares 1. Increased temperature +4.2 to +4.4 oc 2. increased runoff +2% to +24% CCLU =BASE+CC+LU

lake ph soil %BS 6 5.5 5 4.5 4 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 2100 base MF R C C LU C C LU 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 2100 base MF R C C LU C C LU lake ANC soil C pool 40 20 0 1860-20 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 2100-40 -60-80 -100 base MF R C C LU C C LU 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 2100 base MF R C C LU C C LU lake NO3 soil C/N 25 35 20 15 10 5 base MF R C C LU C C LU 30 25 base MF R C C LU C C LU 0 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 2100 lake SBC 250 200 150 100 50 0 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 2100 base MF R C C LU C C LU 20 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 2100 Example lake in southern Sweden, the 2 S+N deposition scenarios under the base case and the three biomass removal and climate scenarios in the future. Units for lake chemistry: µeq/l.

Lake water ph and ANC, concentrations of NO3 and of the sum of base cations (SBC) in year 2010, and mean change from year 2010 to year 2100 for the four future scenarios. mean change 2100-2010 mean 2010 MF R C C LU C C LU ph 7.1 0.0 0.0 0.0-0.1 ANC μeq/l 247 9-11 1-39 NO3 μeq/l 1-1 11 50 86 SBC μeq/l 355-6 -16 25-2

Average change of C and N soil pools in the catchments of the 348 lakes from year 2010 to year 2100 for the five scenarios expressed relative to soil pools in 2010. 120% 100% 80% 100% 100% 100% 102% 99% 100% 99% 92% 83% 93% 75% 88% 60% C N 40% 20% 0% base 2010 base 2100 MFR2100 CC2100 LU 2100 CCLU2100

Average pools of exchangeable base cations in catchment soils in year 2010 and under the five future scenarios in year 2100 BC 100% 101% 104% 100% 80% 60% 40% 20% 0% base 2010 base 2100 MF R 2100 89% 87% 71% C C2100 LU 2100 C CLU 2100

Changes in soil pools of C, N and base cations (BC) and average soil organic matter C/N ratio for the 348 lake catchments base C LE 2010 base 2100 MF R 2100 C C 2100 LU 2100 C C LU2100 C 100% 100% 99% 92% 83% 75% N 100% 102% 100% 99% 93% 88% C /N (mol/mol) 22.5 22.1 22.4 21.0 20.0 19.3 BC 100% 99% 104% 89% 87% 71% Källa: Moldan et al., 2009, IVL rapport B1888, finns på www.ivl.se/publikationer

BAU: business as usual SOH: stem-only harvesting SBH: stems plus branches harvesting (SOH + remaining stems and bark plus branches) AGH: above-ground harvesting (SBH + foliage) WTH: whole-tree harvesting (AGH + stumps and roots). 27.4.2012 Bildkälla: Martin Forsius, SYKE

Bildkälla: Martin Forsius, SYKE 27.4.2012 Aherne, J.; Posch, M.; Forsius, M.; Lehtonen, A.; Ha rko nen, K.Impacts of forest biomass removal on soil nutrient status under climate change: a catchment-based modelling study for Finland. Biogeochemistry, 2012, 107 (1 3), 471 488.

Slutsatser Luftföroreningar har minskad, i synnerhet svavel. Det som finns kvar orsakar fortfarande problem och ytterligare minskningar kommer ha positiva effekter. 250 500 200 450 SO4* µeq/l 150 100 400 350 ANC µeq/l 50 300 0 1980 2000 2020 2040 2060 2080 2100 250

Slutsatser Luftföroreningar har minskad, i synnerhet svavel. Det som finns kvar orsakar fortfarande problem och ytterligare minskningar kommer ha positiva effekter. CC och LU är viktiga att ha med i beräkningarna av effekter på ytvatten Intensivare skogsbruk ställer hårdare krav på marken, kan mycket väl på sikt ha negativa konsekvenser för ytvatten CC och LU kan orsaka större påverkan i framtiden än luftföroreningar på miljömålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Giftfri miljö Observationer behövs! Man kan inte förlita sig enbart på modeller.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan F risk luft Bara naturlig försurning G iftfri miljö S kyddande ozonskikt S äker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag G rundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar E tt rikt odlingslandskap S torslagen fjällmiljö G od bebyggd miljö E tt rikt växt- och djurliv ILLUSTRATIONER: TOBIAS FLYGAR