Beslut Gotlands kommun 621 81 Visby Kommunbeslut efter tillsyn av Gotlands kommun
2 (47) Innehållsförteckning Helhetsbedömning och beslut... 4 Allmänt om tillsynen... 11 Beskrivning av kommunen... 13 Tillsynsprotokoll med bedömningar... 15 Bedömningar och motiveringar... 16 Förskoleverksamheten... 25 Skolbarnomsorgen... 37 Bilageförteckning Bilaga 1 Tillsynsprotokoll och bedömningar för kommunens grundskolor Alléskolan Dalhems skola och Endre skola samt Mattisskolan Eskelhem skola och Hogrän skola Fårösundsskolan Garda skola och Stånga skola Gråbo skola Havdhem skola och Öja skola Humlegårdsskolan Högby skola F-6 Högby skola 7-9 Klinteskolan Lyckåkerskolan Lärbro skola Norrbackaskolan Romaskolan S:t Hansskolan Sanda skola Solbergaskolan
3 (47) Solklintsskolan Stenkyrka skola och Fole skola Södervärnskolan Terra Novaskolan Tjelvarskolan Vänge skola och Kräklingbo skola Väskinde skola Västerhejde skola Bilaga 2 Tillsynsprotokoll och bedömningar för kommunens obligatoriska särskola samt gymnasiesärskola och särvux Särskolan RO 1 Särskolan RO 2 Särskolan RO 3 Bilaga 3 Tillsynsprotokoll och bedömningar för kommunens gymnasieskolor Christopher Polhemsgymnasiet Elfrida Andrégymnasiet Richard Steffengymnasiet Trojaborg individuella program Bilaga 4 Tillsynsprotokoll och bedömningar för kommunens vuxenutbildning Vuxenutbildningen
4 (47) Tillsyn i Gotlands kommun Helhetsbedömning och beslut Som huvudman för det offentliga skolväsendet i Gotlands kommun har kommunen ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelser i skollag, läroplaner, kursplaner och andra författningar. Det är kommunens ansvar att garantera alla barns, elevers och vuxenstuderandes rätt till utbildning av hög kvalitet genom att styra, leda och kvalitetssäkra all skolverksamhet i kommunen. Skolinspektionens tillsyn är framförallt inriktad på att huvudmannen har ett fungerande system för att genomföra verksamheten och säkerställa dess resultat enligt det nationella uppdraget. Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i kommunens verksamheter. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning kommunen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Skolinspektionen kan konstatera att de samlade kunskapsresultaten för både grundskolan och gymnasieskolan i Gotlands kommun ligger över rikssnittet. 90 procent av eleverna är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet är i paritet med riket 83 procent av eleverna i årskurs 9 når målen i samtliga ämnen, vilket trots allt innebär att var femte elev lämnar grundskolan utan fullständigt betyg. Den nationella statistiken för resultaten på ämnesproven i årskurs 5 år 2010 var inte publicerade vid granskningstillfället men resultaten för år 2009 visar att Gotlands kommuns resultat ligger något högre än riksgenomsnittet. Tillsynen visar att skillnaderna är stora mellan grundskolor i de högre skolåren både vad gäller meritpoäng och variationen mellan pojkars och flickors resultat. Gymnasieskolan har en hög andel elever med högskolebehörighet och de genomsnittliga betygspoängen ligger något över rikssnittet. Vid det individuella programmet på Gotland erbjuds eleverna behörighetsgivande ämnen inför gymnasiereformen 2011, vilket innebär att eleverna kan läsa fler ämnen och kurser än grundskoleämnena matematik, engelska, svenska och svenska som andraspråk. Det saknas dock sammanställning över kunskapsresultat i alla ämnen varför resultatet inte kan bedömas. Det saknas även sammanställning av resultat för introduktionsprogrammet för invandrare, IVIK, varför någon bedömning av kunskapsresultaten inte kan göras. Skolinspektionen avser att bedöma dessa resultat i samband med uppföljningen av detta beslut. I gymnasiesärskolan saknas sammanställningar av elevernas kunskapsresultat, både på skol-och kommunnivå. Samtliga ämnen erbjuds inte inom grundläggande särvux och gymnasial särvux erbjuds inte överhuvudtaget.
5 (47) De studerande vid vuxenutbildningen på Gotland når i flera avseenden goda resultat enligt den nationella statistiken för kalenderåret 2009. En större andel studerande slutför sina studier i såväl grundläggande som gymnasial vuxenutbildning än genomsnittet i riket. När det gäller resultat av arbetet inom förskolorna och fritidshemmen finns stora variationer i vilken utsträckning man uppnår de nationella målen. Kommunen ska på olika sätt följa upp och analysera resultat samt vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. I kommunens samlade kvalitetsredovisning för år 2009, innefattande förskoleverksamhet, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, kommunal gymnasieskola och vuxenutbildning, beskrivs hur kommunens skolväsende ska gestaltas och utvecklas på Gotland. Som hjälp för sin ledning och styrning har barn-och utbildningsnämnden ett mätverktyg, så kallade Balanserade Styrkort för 2008-2010. Styrkorten utgör även kommunens skolplan. Styrkortets styrtal följs upp kontinuerligt under året och resultatet redovisas för nämnderna och utgör underlag för kommunens kvalitetsredovisningar. Även kommunens dokument Vision & Strategi för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola används i kommunens kvalitetsarbete. Under det senaste året har Gotlands kommun organiserat om sin utbildningsverksamhet och bland annat inrättat en ny förvaltning, Gymnasie-och vuxenutbildningsförvaltningen. Kommunen har numera två förvaltningar och nämnder med separata ansvarsområden. Trots att Gotlands kommun i många hänseenden har en tydlig struktur för sitt kvalitetsarbete behöver det utvecklas ytterligare då det i vissa avseenden är begränsat och inte ger den helhetsbild som krävs för att kunna avgöra i vilken mån verksamheterna klarat sitt uppdrag, samt vilka åtgärder som måste vidtas för att förbättra måluppfyllelsen. Inom vissa utbildningsformer saknas helt en samlad uppföljning av kunskapsresultaten på kommunnivå. Det gäller gymnasieskolans individuella program, gymnasiesärskolan samt särvux och delar av vuxenutbildningen. I intervjuer med företrädare för förvaltningar och politiker från båda nämnderna framkommer att kommunen samlar in mycket information om de flesta verksamheter. Dock behöver analys och utvärdering av de insamlade resultaten och informationen förbättras. Resultaten måste analyseras på alla nivåer i kommunen för att komma fram till en förståelse varför resultaten ser ut som de gör och att adekvata åtgärder kan vidtas för ökad måluppfyllelse. I detta arbete ingår även att se till att alla elever får rätt särskilt stöd. Kommunen har låg andel högskoleutbildade pedagoger inom skolbarnsomsorgen i förhållande till riksgenomsnittet. Både förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen behöver följas upp och utvärderas vad gäller barngruppernas storlek. Skolbarnsomsorgen är generellt sett osynlig i såväl kommunövergripande som lokala uppföljningar och planeringar. Det är exempelvis svårt att utläsa vilken kvalité som kan förväntas samt hur kommunen har tänkt uppfylla de krav författningarna ställer på verksamheten. Det är viktigt att kommunen i fortsättningen följer upp, utvärderar och vidtar samlade åtgärder för att öka måluppfyllelsen i dessa båda verksamheter.
6 (47) Även om kommunens rektorer i allmänhet tar ansvar för den pedagogiska ledningen kan den på några skolor förbättras inom de områden som tillsynen har identifierat. Det gäller i hög grad ansvarstagandet för att verksamheten är fokuserad på de nationella målen, på uppföljning och utvärdering av undervisning liksom uppföljning och analys av resultat. Det är också av stor vikt att det särskilda stöd som eleverna ges utvärderas, det gäller inte minst i de särskilda undervisningsgrupperna som finns i skolorna och i kommunen. Själva förutsättningen för att låta elever gå i en särskild undervisningsgrupp är att de kan ta till sig särskilt stöd på ett bättre sätt i en sådan grupp än i en vanlig klass. Gotlands kommun måste därför anstränga sig ytterligare för att utvärdera detta stöd. Åtgärdsprogram är en viktig del i arbetet med att ge eleverna det särskilda stöd de har rätt till. Dessa behöver utvecklas i sitt innehåll så att de uppfyller författningarnas krav. Alla verksamheter ska verka för att barn och elever utvecklar de normer och värderingar som är grunden för ett demokratiskt samhälle. En del i detta arbete är att barn och elever ska behandlas med respekt och inte utsättas för diskriminering eller andra former av kränkningar. Värdegrundsarbetet i de gotländska skolorna och verksamheterna är i allmänhet aktivt och präglas av ett gemensamt synsätt hur kränkningar ska motverkas. Det finns dock några undantag där det är viktigt att kommunen och skolorna vidtar ytterligare åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Gotlands kommun har ett särskilt ansvar att se till att det finns planer för hur arbetet ska bedrivas i de olika verksamheterna samt att det sker en kontinuerlig utvärdering av arbetet. Som ett led i att förbättra värdegrundsarbetet har kommunen uppmuntrat lärare till deltagande i Skolverkets kurs i arbetet mot Mobbning, kränkande behandling och diskriminering, på Högskolan på Gotland. Kommunen behöver även i högre omfattning följa upp och informera sig om hur ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år är sysselsatta. Gotlands kommun har identifierat flera utvecklingsområden och utifrån det vidtagit åtgärder. Till exempel kan nämnas en medveten och systematisk satsning på barns-och elevers språkutveckling i olika åldrar. Det visar sig i allt från så kallade bokpåsar för de yngre barnen till välutrustade skolbibliotek i de flesta av skolorna. Gotlands kommun har inlett ett aktivt arbete vad gäller förberedelse inför nya skollagen och för att möta de krav som nya skollagen kräver. Synliga bevis på det är bland annat att gymnasieeleverna på Individuella programmet erbjuds behörighetsgivande ämnen inför gymnasiereformen 2011. Det innebär att eleverna kan läsa fler ämnen och kurser än grundskoleämnena matematik, engelska, svenska och svenska som andraspråk. Slutligen vill Skolinspektionen informera om att inom ramen för den regelbundna tillsynen har mottagandet i särskolan inte granskats denna gång. Skolinspektionen hänvisar till beslut Tillsyn i Gotlands kommun av mottagande i särskolan (dnr 40 2010:2 593). Skolinspektionen förutsätter att Gotlands kommun i samband med uppföljningen av detta beslut inkommer med en redovisning över vilka åtgärder kommunen avser att vidta för att komma tillrätta med de brister som Skolinspektionen påtalat i detta beslut.
7 (47) Skolinspektionen har i tillsynen av Gotlands kommun identifierat följande brister inom kommunens ansvarsområden som måste åtgärdas: Alla elever ges inte förutsättningar att nå lägst målen för utbildningen (1 kap. 12 1985 års skollag). Gotlands kommun ser inte till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett tillräckligt målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever (1 kap. 2 tredje stycket och 14 a kap. 6 1985 års skollag). Gotlands kommun ser inte till att planerna mot kränkande behandling fullt ut svarar mot gällande författningskrav (14 a kap. 8 1985 års skollag och 2 förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling). Gotlands kommun har inte vidtagit tillräckligt kraftfulla åtgärder för att öka andelen lärare, förskollärare och fritidspedagoger med utbildning för den undervisning respektive verksamhet de i huvudsak bedriver. (2 kap. 3-5 1985 års skollag). Gotlands kommun har inte vidtagit tillräckliga åtgärder så att lärare har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet (2 kap. 7 a 1985 års skollag). Gotlands kommun ser inte till att ansvarsförhållandena mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna är tydliga (2 kap. 1 1985 års skollag samt 6 kap. kommunallagen (1991:900). Gotlands kommun ser inte till att alla rektorerna i tillräcklig grad genomför sitt uppdrag i enlighet med bestämmelserna i författningarna (1 kap. 12 och 2 kap. 2 1985 års skollag). Gotlands kommuns uppföljning och utvärdering av verksamheternas resultat på kommunövergripande nivå är inte tillräcklig. Skolinspektionen förväntar sig därför att en redovisning av de samlade resultaten inom den obligatoriska särskolan och särvux lämnas i samband med uppföljningen i juni 2011 (1 kap. 12 1985 års skollag och 1-3 förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Gotlands kommun ser inte till att alla elever får den undervisningstid som de har rätt till (4 kap. 3 a 1985 års skollag samt 1 kap. 2 första stycket och 2 kap. 2,10 grundskoleförordningen (1994:1194). Eleverna erbjuds inte samtliga kurser inom grundläggande särvux samt inte någon gymnasial särvux (12 kap. 2a, 2b, 3 1985 års skollag samt 2 kap. 9-9a särvuxförordningen).
8 (47) Gotlands kommun ser inte till att alla lokala kurser har utformats i enlighet med författningskraven (2 kap.11, 14-16 gymnasieförordning (1992:394) i dess lydelse före den 15 april 2010, 2 kap.1 gymnasiesärskoleförordningen). Kommunen håller sig inte i tillräcklig grad informerad om hur de ungdomar i regionen som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder (1 kap. 18 första och andra stycket 1985 års skollag). Tillsynen har identifierat följande brister inom förskoleverksamheten som kommunen måste åtgärda: Förskolorna präglas inte i tillräcklig utsträckning av en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet (2 a kap. 3 1985 års skollag, Lpfö 98, 1 Förskolans värdegrund och uppdrag). Ledningen i förskolorna har inte i tillräcklig omfattning vidtagit åtgärder för att försäkra sig om att förskolornas personal arbetar utifrån de nationella målen (2 a kap. 3 1985 års skollag, Lpfö 98, 2 Mål och riktlinjer). Gotlands kommun har inte i tillräcklig omfattning vidtagit åtgärder för att öka andelen personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses (2 a kap. 3 1985 års skollag). Gotlands kommun har inte i tillräcklig omfattning vidtagit åtgärder för att tillgodose personalens behov av kompetensutveckling (2 a kap. 3 1985 års skollag). Gotlands kommun och förskolorna följer inte upp och utvärderar verksamheten i tillräcklig utsträckning. Kommunen och förskolorna tar inte heller i tillräckligt hög grad tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att nå de nationella målen (1-3 förordning om kvalitetsredovisningen inom skolväsendet m.m. och Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan s.12 och s.40). Förskolorna arbetar inte i tillräcklig utsträckning för att barnen ska utveckla förmåga och vilja ta ansvar och utöva inflytande (Lpfö 98, 2.3 Barns inflytande, Riktlinjer). Förskolorna ger inte föräldrarna möjlighet att påverka verksamheten i tillräcklig utsträckning (Lpfö 98, 2.4 Förskola och hem).
9 (47) Förskolorna samarbetar inte i tillräcklig utsträckning med förskoleklasser, skolor och fritidshem (Lpfö 98, 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet). Förskolorna medverkar inte i tillräcklig utsträckning till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket (Lpfö 98, 2.2 utveckling och lärande). Förskolorna arbetar inte medvetet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller (Lpfö 98, 1. Förskolans värdegrund och uppdrag, Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan s. 29). Förskolornas och den pedagogiska omsorgens planer mot kränkande behandling uppfyller inte skollagens krav. (14a kap. 8 1985 års skollag). Barngruppernas sammansättning utvärderas inte kontinuerligt. (2 a kap. 3 1985 års skollag och Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan s 14). Tillsynen har identifierat följande brister inom skolbarnsomsorgen som kommunen måste åtgärda: Fritidshemmen utgör inte alltid ett innehållsmässigt komplement till skolan samt erbjuder inte alltid barnen en meningsfull fritid (2 a kap. 2 andra stycket och 3 första och tredje stycket 1985 års skollag). Ledningen i kommunens fritidshem ser inte i tillräcklig utsträckning till att personalen arbetar utifrån de nationella målen (Lpo 94, 2. Mål och riktlinjer och 2.8 Rektors ansvar). Gotlands kommun har inte gjort tillräckliga ansträngningar för att öka andelen personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses (2 a kap. 3 andra stycket 1985 års skollag). Gotlands kommun har inte i tillräcklig omfattning vidtagit åtgärder för att tillgodose personalens behov av kompetensutveckling (Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar).
10 (47) Gotlands kommun och fritidshemmen följer inte upp och utvärderar verksamheten i tillräcklig utsträckning. Kommunen och fritidshemmen tar inte heller i tillräckligt hög grad tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att nå de nationella målen (1-3 förordningen om kvalitetsredovisningen inom skolväsendet m.m.). Gotlands kommun tar inte tillräckligt ansvar för att personalen formar fritidshemsverksamheten utifrån barnens ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. (2 a kap. 3 tredje stycket 1985 års skollag). Det finns inte tillräckliga samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och skolbarnsomsorgen (Lpo 94, 2.5 Övergång och samverkan). Fritidshemmen arbetar inte tillräckligt med att utveckla barnens förmåga att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter (Lpo 94, 1 Förståelse och medmänsklighet). Arbetet i kommunens fritidshem är inte medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster (Lpo 94, 1 En likvärdig utbildning). Planerna mot kränkande behandling svarar inte full ut mot gällande författningskrav (14 a kap. 8 1985 års skollag). Gotlands kommun genomför inte någon kontinuerlig utvärdering av barngruppers sammansättning i skolbarnsomsorgen (2 a kap. 3 1985 års skollag). Gotlands kommun ger inte barn som är i behov av särskilt stöd i sin utveckling den omsorg som deras speciella behov kräver (2 a kap. 3 tredje stycket 1985 års skollag).
11 (47) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Gotlands kommun av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Skolinspektionen har besökt kommunens skolor och andra verksamheter under perioden september 2010 januari 2011. Varje skola har efter besöket fått ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisats. Detta gäller även för vuxenutbildningen. För särskoleverksamheten i kommunen gäller att ett beslut skrivits per rektorsområde, för Gotlands kommun innefattar det tre olika beslut. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen redovisas i varsin rapport och ingår som bilaga i detta beslut. Skolinspektionens iakttagelser och bedömningar som rör helhetsbilden av skolorna och verksamheterna samt huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunen redovisas i detta kommunbeslut. Besluten från samtliga skolor och rapporterna från övriga verksamheter bifogas som bilagor. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Skolinspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010, men 1985 års skollag ska fortsätta att tillämpas fram till den 1 juli 2011. Det innebär att 1985 års skollag är utgångspunkten för Skolinspektionens tillsyn och granskning fram tills dess. I ärendet tillämpas gymnasieförordning (1992:394). Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: Måluppfyllelse, trygg lärandemiljö, ledning och utveckling samt tillgång till utbildning. Tillsynen syftar inte till att ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande information om tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (http://www.skolinspektionen.se/tillsyn/). Av rapporter och bilagda beslut framgår vilka skolor och verksamheter som har granskats, hur tillsynen har genomförts, vilka bedömningar som har gjorts och i vilka avseenden åtgärder behövs på de enskilda skolorna eller i de olika övriga verksamheterna. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs på de enskilda skolorna har rektor och huvudman ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits på skolorna, i övriga verksamheter och i kommunen inom den tid och i den ordning som anges i beslutet.
12 (47) Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels dokument från kommunen, skolor och övriga verksamheter, dels den information som inspektörerna samlat in via observationer, intervjuer och samtal under besöken. Beslutet grundas även på annan information om kommunen, skolor och övriga verksamheter från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Gotlands kommun genomfördes intervjuer med representanter för politiker och tjänstemän från de båda förvaltningarna, barn och utbildningsförvaltningen (BUF) samt gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen (GVF), skoldirektören, utbildningschefen, för-och grundskolecheferna, särskolechefen samt verksamhetsspecialister och verksamhetsuppföljare. Samtliga grundskolor och gymnasieskolor samt särskolan och vuxenutbildningen har besökts. Dessutom har även delar av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen besökts. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt, i de flesta fall, med representanter för elever och personal. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Intervjuer har även genomförts med representanter för den centrala barn och elevhälsan. Detta beslut kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i detta beslut.
13 (47) Beskrivning av kommunen Tabell 1. Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 2095 Skolbarnomsorg 2044 Förskoleklass 460 Grundskola 4572 Obligatorisk särskola 78 Gymnasieskola 2036 Gymnasiesärskola 80 Kommunal vuxenutbildning 199 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 45 Svenskundervisning för invandrare 113 Källa: Kommunens uppgift i januari 2011 Landskapet Gotland utgör en enda kommun som från och med den 1 januari 2011 benämns Region Gotland. I föreliggande beslut använder dock Skolinspektionen begreppet kommun. Kommunen har drygt 57 200 invånare, varav cirka 23 000 bor i Visby. De största tätorterna förutom Visby är Hemse, Slite, Roma och Klintehamn. Kommunens förskoleverksamhet och grundskola är organiserade i skolområdena Norr och Söder. Områdena består av 17 respektive 14 rektorsområden. Skolområdena leds av en för-och grundskolechef. Skolområdena är indelade i sju olika områden som benämns skollinjer. I varje skollinje finns förskola, förskoleklass årskurs 9. I Gotlands kommun finns 42 kommunala förskolor med 128 avdelningar. Varje förskola leds av en rektor som i de flesta fall även ansvarar för skola, fritidshem samt pedagogisk omsorg. I kommunen finns 31 kommunala grundskolor. Till i stort sett varje grundskola finns fritidshem knutna där rektor för grundskolan också har ansvaret för fritidshemmet. Gymnasieskolan och Komvux är organiserade i sex rektorsområden som leds av en utbildningschef. Särskoleverksamheten är uppdelad i tre rektorsområden med en rektor för varje område. En av rektorerna är även särskolechef. En annan särskolerektor ansvarar för de särskoleelever som går i kommunens så kallade samundervisningsgrupper. I dessa grupper sker undervisningen efter både grundskolans och grund-
14 (47) särskolans kursplaner. En av särskolans rektorer har även ansvar för särskoleeleverna i kommunens samundervisningsgrupper. Till kommunen hör även sex kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper för elever i behov av särskilt stöd, samt den övergripande Aspergerstudion för elever på gymnasieskolan. Gotlands kommunala gymnasieskolor har 14 nationella program samt det individuella programmet. Det senare är organiserat i en särskild enhet (Trojaborg). Inom de nationella programmen erbjuds förutom utbildning för behöriga elever även programinriktade individuella program (PRIV) för obehöriga elever. I kommunen finns även sju fristående skolor, fem grundskolor och två gymnasieskolor. Tillsynen av de fristående skolorna sker i särskild ordning. Det finns även 18 enskilt drivna förskolor och sju enskilt drivna fritidshem. Gotlands kommun har tillsynsansvar för de enskilda förskolorna och fritidshemmen. Till stöd för grund-och gymnasieskolorna i Gotlands kommun finns den centrala barn och elevhälsan. Den består av kuratorer, skolsköterskor, läkare, förskole -och skolpsykologer, talpedagoger, hörselpedagog, synpedagog, RH-pedagog och sjukhusläkare. Barn och elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande i samarbete med kommunens skolor. Vuxenutbildningen i Gotlands kommun som bedrivs i egen regi omfattar gymnasial vuxenutbildning, grundläggande vuxenutbildning och svenska för invandrare (Sfi). Verksamheten leds för närvarande av två rektorer. I kommunen erbjuds även utbildning som har upphandlats. Barn - och utbildningsnämndens (BUN) ansvarsområden omfattar förskoleverksamhet, grundskola, skolbarnsomsorg samt den obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan och särvux. Den 1 januari 2010 inrättades en ny nämnd i Gotlands kommun, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden (GVN). Den här nämndens ansvarsområden omfattar gymnasieskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare, uppdragsutbildning, vägledningscentrum samt Gotlands folkhögskola.
15 (47) Tillsynsprotokoll med bedömningar Tillsynen har visat att åtgärder krävs inom de områden som är markerade. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Trygg lärandemiljö Målinriktat arbete mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling Ledning och utveckling Personalens utbildning och kompetensutveckling Ansvarsfördelning Rektorernas uppdrag Tillsyn över enskilda verksamheter Uppföljning och utvärdering Tillgång till utbildning Plats och valmöjligheter Lokala utformningar Avgifter Skolpliktsbevakning
16 (47) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bristområde: Kunskaper Kommunen måste vidta åtgärder så att alla elever och studerande ges förutsättningar att nå lägst målen för utbildningen. Kommunen måste även vidta åtgärder så att verksamheterna inriktas mot de mål som finns för respektive skolform och verksamhet. 1 kap. 12, 2 a kap. 1 1985 års skollag Förskola Tillsynen visar att det varierar i vilken utsträckning kommunens förskolor tillgodoser förskolans uppdrag avseende en god pedagogisk verksamhet. Både rektorer och personal bekräftar svårigheter att fullgöra uppdraget då förutsättningarna för verksamheten ibland leder till bristande kontinuitet. Som exempel på svårigheter att fullfölja uppdraget fullt ut nämns omorganisationer, flera rektorsbyten samt hög personalomsättning. Skolbarnsomsorg Vid intervjuer och samtal med rektorer, personal och föräldrar framkommer att fritidshemmen i varierande grad erbjuder en planerad pedagogisk verksamhet där barnens behov och intressen är styrande. Fritidshemmen kompletterar skolorna tidsmässigt men det brister i den pedagogiska delen av verksamheten, som i ett flertal fall tenderar att vara mera omsorg än planerad verksamhet. Grundskola Skolverkets statistik för år 2010 visar att 83 procent av eleverna i årskurs 9 i Gotlands kommun når målen i samtliga ämnen, att jämföras med rikssnittet på cirka 77 procent. Variationen mellan skolorna är stor, från 69 procent på Solklintsskolan till 93 procent på Solbergaskolan. Uppdelat på kön visar statistiken att 85 procent av flickorna och 81 procent av pojkarna når målen i samtliga ämnen. Även här är variationen stor mellan olika skolor. Som exempel kan nämnas att 65 procent av pojkarna på Solklintsskolan når målen i samtliga ämnen. Motsvarande resultat för Solbergaskolan är 93 procent. Det genomsnittliga meritvärdet för samma år är 208 poäng vilket är i paritet med rikets 209 poäng. Meritvärdespoängen varierar även mellan skolorna, allt från 193 till 222 poäng. Andelen elever behöriga till gymnasieskolan är 90 procent att jämföras med rikets cirka 88 procent. 91 procent av flickorna och 88 procent av pojkarna är behöriga att söka ett nationellt program på gymnasieskolan. Gotlands kommuns egen statistik för årskurs 5 år 2010 visar att 71 procent av eleverna uppnår målen i samtliga ämnen. 74 procent av eleverna uppnår målen i ämnena
17 (47) svenska, engelska och matematik. När det gäller andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen så varierar resultaten från 60 procent för Slitelinjen och Klintelinjen, till 81 procent för Fårösundslinjen. Liknande variation finns när det gäller andel elever som nått målen i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk. Den nationella statistiken för resultaten på ämnesproven i årskurs 5 år 2010 var inte publicerade vid granskningstillfället men resultaten för år 2009 visar att Gotlands kommuns resultat ligger något högre än rikssnittet. Kommunens egen statistik år 2010 för årskurs 3 i ämnena svenska och matematik visar att 84 procent av eleverna uppnår målen. Gymnasiet Läsåret 2009/2010 uppgick andelen elever som slutförde sin utbildning med slutbetyg inom fyra år till cirka 84 procent att jämföras med rikets 83 procent. Av dessa elever hade 90 procent grundläggande behörighet till universitets-och högskolestudier, vilket ligger något högre än rikets 87 procent. Den genomsnittliga betygspoängen för 2010 var 14,3 att jämföras med rikets 14,0. Betygspoängen för respektive gymnasium varierar mellan 13,3 och 15,2. På programnivå varierar resultaten och på de flesta program är betygspoängen betydligt högre än genomsnittet i riket. Resultaten har varit liknande de senaste åren med endast marginella avvikelser. Gymnasieskolans individuella program Skolan redovisar i sin kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 att andel elever som efter ett års studier klarade behörigheten är 69 procent. Någon ytterligare sammanställning över skolans resultat finns inte, varför det är oklart hur måluppfyllelsen är för samtliga av skolans elever. Se vidare under område Rektorernas uppdrag och Uppföljning och utvärdering. Skolan övertog ansvaret för undervisning på introduktionsprogram för invandrare IVIK från Komvux vårterminen 2009. Skolan har inte sammanställt några resultat för dessa elever. Skolinspektionen kan således inte göra någon bedömning av kunskapsresultaten på detta program. Se vidare under område Rektorernas uppdrag och Uppföljning och utvärdering. Särskolan Inom den obligatoriska särskolan finns resultat redovisade för elever tillhörande rektorsområde tre. Ur sammanställningen går att utläsa att måluppfyllelsen för årskurs fem är tämligen god förutom i de naturorienterande ämnena. I årskurs nio finns en redovisning av resultat i form av betygsstegen Godkänt och Väl godkänt. För rektorsområde två saknas motsvarande sammanställning av elevernas kunskapsresultat. I gymnasiesärskolan (rektorsområde ett) finns inga sammanställningar av elevernas samlade kunskapsresultat, varken på skol eller regionnivå varför Skolinspektionen inte kan göra någon bedömning av dessa. Se vidare under område Rektorernas uppdrag och Uppföljning och utvärdering.
18 (47) Vuxenutbildningen De studerande vid Komvux i Gotlands kommun når i flera avseenden goda resultat enligt den nationella statistiken för kalenderåret 2009. En större andel studerande slutför sina studier i såväl grundläggande som gymnasial vuxenutbildning än genomsnittet i riket. Andelen studieavbrott på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt svenskundervisning för invandrare (SFI) är också lägre än rikssnittet. Kunskapsresultaten för SFI visar att på studieväg 2 klarar de studerande B-och C- kursen i betydligt högre utsträckning än i riket i stort. 66 och 74 procent är att jämföras med rikets 34 respektive 32 procent. Resultatet på studieväg 3 är dock lägre. Endast 42 procent av de studerande klarar D-kursen, vilket är att jämföras med riksgenomsnittets 46 procent. Resultaten för den gymnasiala vuxenutbildningen i engelska A och matematik A är i paritet med riket men andel elever med betyget Icke Godkänt i svenska A är 30 procent, att jämföras med riksgenomsnittet på 19 procent. Skolan visar i sin egen kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 att resultaten i engelska A är lägre för elever som studerar i utbildning utlagd på entreprenad än för elever som studerar i kommunens regi. Se vidare under område Rektorernas uppdrag och Uppföljning och utvärdering. Huvudområde: Trygg lärandemiljö Bedömningsområde: Målinriktat arbete mot kränkande behandling Gotlands kommun måste se till att det i alla verksamheter bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. 1 kap. 2 tredje stycket, 14 a kap. 6 1985 års skollag Tillsynen visar att det i många verksamheter bedrivs ett gott värdegrundsarbete i kommunen. Några grundskolor har dock allvarliga problem med kränkande behandling, där respekt och tolerans elever emellan och mellan elever och vuxna måste förbättras. Det är ytterst kommunens ansvar att ett målinriktat arbete mot kränkande behandling bedrivs för att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer. Gotlands kommun följer upp verksamheternas arbete med att förebygga och motverka kränkande behandling bland annat genom de årliga enkätundersökningar som riktar sig till grundskolornas elever och föräldrar i årskurs 3, 5 och 8 samt till gymnasieskolans elever i år 2. Även särskolans verksamheter följs upp via enkäter till elever och
19 (47) föräldrar. Resultatet för år 2010 bekräftar till stor del Skolinspektionens bedömning att det på några grundskolor finns problem med arbetsro och trivsel. Huvudområde: Trygg lärandemiljö Bristområde: Plan mot kränkande behandling Gotlands kommun måste vidta åtgärder så att skolornas och verksamheternas planer mot kränkande behandling fullt ut svarar mot gällande författningskrav. 14 a kap. 8 1985 års skollag 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Gotlands kommun har efter Skolverkets inspektionsbesök 2008 sett till att alla verksamheter inom kommunen har upprättat likabehandlingsplaner som också fungerar som årlig plan mot kränkande behandling. Det finns planer som inte motsvarar de krav som ställs angående plan mot kränkande behandling av barn och elever. Planerna anger, med något undantag, inte tillräckligt specifika åtgärder som avses genomföras under det kommande året. Planerna innehåller oftast inte heller en redovisning av hur planerade åtgärder från föregående år har genomförts. Det varierar även om barn och elever har varit med i framtagandet av planerna mot kränkande behandling. Huvudområde: Ledning och utveckling Bristområde: Personalens utbildning och kompetensutveckling Gotlands kommun måste förstärka ansträngningarna att öka andelen lärare med utbildning för den undervisning respektive verksamhet de i huvudsak bedriver. 2 kap. 3 1985 års skollag
20 (47) I grundskolan har 87 procent pedagogisk högskoleutbildning jämfört med 88 procent i riket. I tillsynen av grundskolorna framkommer att lärare inte alltid har ämneskompetens för den undervisning de i huvudsak bedriver. Det är bland annat i svenska, naturorienterande ämnen samt moderna språk i de senare skolåren som en del lärare saknar utbildning. Rektorerna anger bland annat som skäl att klasslärarorganisationen i de tidigare skolåren bidrar till att lärare ibland undervisar i ämnen där de saknar utbildning. I gymnasieskolan har 75 procent av lärarna pedagogisk högskolutbildning. Motsvarande siffra för riket är 80 procent. Rektor för gymnasiesärskolan bekräftar att det inom verksamheten som helhet saknas lärare med utbildning i flera kärnämnen, till exempel i matematik. Lärarna och rektor beskriver att denna organisation är ett medvetet val för at begränsa antalet vuxna kring eleverna och därigenom skapa en lugn lärandemiljö. Huvudområde: Ledning och utveckling Bristområde: Personalens utbildning och kompetensutveckling Gotlands kommun behöver vidta åtgärder för att se till att lärare har nödvändiga insikter i föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet. 2 kap. 7 1985 års skollag Tillsynen visar att det i ett flertal skolor finns bristande kunskaper om tolkningen av bestämmelserna i författningarna. Det finns till exempel en osäkerhet kring hur den enskilde elevens kunskapsutveckling ska bedömas i förhållande till kursplanernas krav. Graden av måluppfyllelse tenderar att likställas med genomförda arbetsuppgifter. Andra områden som behöver förtydligas är formuleringarna i skriftliga omdömen liksom upprättandet av åtgärdsprogram. Huvudområde: Ledning och utveckling Bristområde: Ansvarsfördelning Gotlands kommun måste se till att det finns en fungerande ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna.
21 (47) 2 kap. 1, 3 kap. 4 1985 års skollag I de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna råder oklarheter kring rektors ansvar. I praktiken handlar det om att organisationen kring dessa grupper innebär att varje elev har dels en rektor från hemskolan, dels en rektor i den särskilda undervisningsgruppen. Detta får bland annat till följd att det uppstår oklarheter kring betygshantering och betygskataloger. Tillsynen visar även att det finns oklarheter kring ledningsorganisationen inom Barnoch utbildningsförvaltningen. I intervjuer med personal, rektorer och politiker framkommer att det råder en otydlighet kring ansvars-och beslutsnivåer inom organisationen. Det framkommer att ansvars- och arbetsfördelningen mellan för-och grundskolecheferna, verksamhetsspecialisterna och rektorerna behöver förtydligas. Mot bakgrund av de behov av förbättringsinsatser som skol- och verksamhetsrapporterna visar är det viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning som i praktiken fungerar. Detta för att säkerställa att barn och elever får den omsorg och den utbildning de har rätt till. Förvaltningen för respektive nämnd uppger att det finns utarbetade rutiner för återrapportering av beslut som fattas enligt delegation till respektive styrelse för utbildningen. Enligt flera rektorer återrapporteras dock inte regelmässigt delegationsbeslut. Åtgärder behöver därför vidtas så att återrapportering sker framöver. Huvudområde: Ledning och utveckling Bristområde: Rektorernas uppdrag Gotlands kommun måste vidta åtgärder så att rektorerna i ännu högre grad tar ansvar för att genomföra sitt uppdrag. 1 kap. 12, 2 kap. 2 1985 års skollag Det pedagogiska ledarskapet behöver förbättras på flera skolor och inom flera verksamheter. Detta gäller i synnerhet rektors ansvar för uppföljning och analys av resultat och måluppfyllelse. I en del grundskolor, i gymnasiesärskolan samt i vissa gymnasieskolor och vuxenutbildningen saknas uppföljning och framförallt analys av de samlade kunskapsresultaten. Av tillsynen framgår vidare att en del rektorers ansvarstagande brister vad gäller uppföljning och utvärdering av huruvida lärarna arbetar efter de nationella målen. Detta gäller även inom förskolan och skolbarnsomsorgen. Även rek-
22 (47) torernas uppföljning och utvärdering av undervisningen och av de stödinsatser som ges till elever i behov av särskilt stöd behöver utvecklas på flera håll. Tillsynen visar att det i några skolor och fritidshem förekommer att elever inte får det särskilda stöd som de bedöms var i behov av. Åtgärdsprogram är en viktig del i arbetet med att ge eleverna de särskilda stöd de har rätt till. Dessa behöver utvecklas till sitt innehåll så att de uppfyller författningarnas krav. Vidare behöver kommunen säkerställa att studiehandledning på modersmålet ges till de elever som har behov av detta. Huvudområde: Ledning och utveckling Bristområde: Uppföljning och utvärdering Kommunen måste förbättra uppföljningen och utvärderingen på kommunövergripande nivå. 1 kap. 12 1985 års skollag 1-3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Barn-och utbildningsförvaltningen (BUF) i Gotlands kommun följer upp och utvärderar verksamheterna genom att ta del av kvalitetsredovisningarna, årliga enkätundersökningar samt genom insamling av statistik som sammanställs i kommunens dokument Måttbandet. Inom den tämligen nyinrättade gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (GVF) finns ännu inte lika tydliga rutiner. Kvalitetsarbetet behöver generellt vidareutvecklas i kommunen då det i vissa avseenden är begränsat och inte ger den helhetsbild som krävs för att kunna avgöra i vilken mån verksamheterna klarat sitt uppdrag och vilka åtgärder som måste vidtas för att förbättra måluppfyllelsen. I intervjuerna med företrädare för förvaltningar och politiker från båda nämnderna framkommer att kommunen samlar in mycket information om de flesta verksamheter. Analys och utvärdering av de insamlade resultaten och informationen behöver dock förbättras. Resultaten måste analyseras på samtliga nivåer för att komma fram till en förståelse varför resultaten ser ut som de gör för att adekvata åtgärder kan vidtas för att förbättra måluppfyllelsen. Ett exempel som belyser behovet av ytterligare insatser är att kommunen inte följer upp och utvärderar resultaten i alla skolformer och verksamheter. Detta gäller gymnasiesärskolan, det individuella programmet på gymnasieskolan samt delar av vuxenutbildningen. Skolbarnsomsorgen är generellt sett tämligen osynlig i såväl kommunövergripande som lokala uppföljningar och planeringar. Det är svårt att utläsa kommunens ambitioner med skolbarnsomsorgen, vilken kvalitet man kan förvänta sig samt hur kommunen tänkt uppfylla de krav författningarna ställer på verksamheten. Vidare
23 (47) utvärderas och analyseras inte huruvida barngruppernas storlek och sammansättning i förskolan och fritidshemmen är lämplig, samt vilken påverkan barngruppernas sammansättning har på verksamheten. Sammantaget innebär den bristande analysen att verksamheterna och kommunen inte har en helt tydlig bild av vare sig måluppfyllelsen eller utvecklingsområden. Kommunens redovisning måste på en övergripande nivå omfatta samtliga verksamheters måluppfyllelse i relation till de nationella målen. Huvudområde: Tillgång till utbildning Bristområde: Plats och valmöjligheter Gotlands kommun måste se till att alla elever garanteras rätt undervisningstid. Vidare måste kommunen se till att samtliga ämnen erbjuds inom grundläggande särvux samt att gymnasial särvux erbjuds. 4 kap. 3 a 1985 års skollag 1 kap. 2 första stycket och 2 kap. 2,10 grundskoleförordningen (1994:1194). 12 kap. 2a, 2b, 3 1985 års skollag 2 kap. 9, 9a särvuxförordningen Tillsynen visar att undervisningen i elevens modersmål på några skolor bedrivs i huvudsak på skoltid vilket innebär att eleverna många gånger går ifrån ordinarie undervisning. Därmed får de inte i tillräcklig omfattning undervisning i de ämnen de uteblir från. Enligt skolförfattningarna får inte modersmålsundervisningen anordnas på timplanebunden tid om det inte sker inom ramen för språkval, elevens eller skolans val, vilket inte är fallet. Inom grundläggande särvux erbjuds inte samtliga ämnen och gymnasial särvux erbjuds inte överhuvudtaget.
24 (47) Huvudområde: Tillgång till utbildning Bristområde: Lokala utformningar Gotlands kommun måste vidta åtgärder för att säkerställa att lokala kurser inrättas och utformas i enlighet med författningskraven. 2 kap. 14-16 gymnasieförordningen i dess lydelse före den 15 april 2010 2 kap. 1 gymnasiesärskoleförordningen I tillsynen framkommer att en av gymnasieskolorna samt gymnasiesärskolan har lokala kurser vars mål sammanfaller med målen för nationella kurser. Huvudområde: Tillgång Bristområde: Skolpliktsbevakning Gotlands kommun måste i högre omfattning följa upp hur ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år är sysselsatta. 1 kap. 18 första och andra stycket skollagen Rektorn på det individuella programmet på Trojaborg har uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år. Tillsynen visar att det finns rutiner kring uppföljningen men att dessa behöver utvecklas. Återrapportering till förvaltning och gymnasie och vuxenutbildningsnämnden (GVF) har inte skett sista året. Detta innebär att kommunen saknar information om hur alla ungdomar är sysselsatta.
25 (47) Förskoleverksamheten Tillsyn i förskoleverksamheten Förskola och pedagogisk omsorg Helhetsbedömning Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i verksamheten. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning verksamheten, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som förskolorna och Gotlands kommun skickat in, de verksamhetsredogörelser de lämnat och intervjuer som genomförts samt i förekommande fall observationer vid besök i verksamheterna. Som huvudman för förskoleverksamheten i Gotlands kommun har kommunen ansvar för att verksamheterna genomförs i enlighet med bestämmelser i skollag, läroplaner och andra författningar. I intervjuer som Skolinspektionen genomfört med rektorer, personal och föräldrar i Gotlands kommun framkommer att det varierar mellan kommunens förskolor i vilken utsträckning uppdraget att erbjuda en god pedagogisk verksamhet tillgodoses. Personalen känner till att det finns nationella mål för förskolan men uppger att de saknar djupare kunskap om innehållet i läroplanen vilket kan medföra svårigheter att omsätta målen i verksamheten. Rektorer och personal beskriver rektorernas svårigheter att följa upp och vara närvarande i den dagliga verksamheten på förskolorna. Detta medför att det kan vara svårt för rektorerna att bedöma i vilken utsträckning förskolorna arbetar efter och når de nationella målen. Förskolorna har ett pågående utvecklingsarbete när det gäller kvalitetsarbetet men personalen uppger att det ibland är svårt att bryta ner verksamhetens innehåll till utvärderingsbara mål och att det i sin tur leder till svårigheter att analysera resultatet. Kommunen följer inte upp och utvärderar den pedagogiska omsorgens verksamhet.
26 (47) Planerna mot kränkande behandling svarar inte fullt ut mot gällande författningskrav. Många av förskolorna bedriver dock ett aktivt värdegrundsarbete till exempel i form av regelbundna samtal och dramatiseringar av värdegrundsfrågor. I tillsynen framkommer att det inte genomförs någon kommunövergripande uppföljning av barngruppernas storlek och sammansättning. På en del av kommunens förskolor upplevs barngrupperna som stora och antalet pedagoger relativt få. Andelen personal med högskoleutbildning varierar mellan de olika förskolorna och ligger under rikssnittet vilket kan påverka verksamhetens innehåll och kvalitet. Kommunens förskolor behöver utveckla arbetet ytterligare när det gäller barn med annat modersmål och medverka till att dessa barn erbjuds en verksamhet i enlighet med läroplanens skrivelser. Förskolorna behöver också utveckla arbetet med att motverka traditionella könsrollsmönster för att ge flickor och pojkar samma förutsättningar utan att begränsas utifrån könsmönster och könsroller.
27 (47) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen tar i tillsynen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Gotlands kommun under september 2010 till januari 2011. Ansvariga för tillsynen har utredare Magdalena Molin och undervisningsråd Sigbritt Gålnander varit. När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedömningar som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen i ett beslut. Skolbesluten från samtliga skolor i kommunen fogas tillsammans med rapporter från förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen till det beslutet som bilagor. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning av påtalade brister. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten, förskoleverksamhetens lärandemiljö samt tillgång. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn). Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010, men 1985 års skollag ska fortsätta att tillämpas fram till den 1 juli 2011. Det innebär att 1985 års skollag är utgångspunkten för Skolinspektionens tillsyn och granskning fram tills dess. Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunens förskoleverksamhet som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Gotlands kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal och ansvarig ledningspersonal från samtliga kommunens förskoleenheter. Dessutom genomfördes intervjuer med personalrepresentanter från kommunens samtliga förskolor, pedagogisk omsorg och föräldrar med barn i verksamheten. Skolinspektionen genomförde även verksamhetsbesök på ett urval av kommunen förskolor.