1 Målsättningen med Kommun för kommun Proaktivt ta dialogen kring aktuella frågor Ta del av och diskutera kommunens strategi för att ta sitt bostadsförsörjningsansvar i detta nya normalläge Identifiera utvecklingspotential i Länsstyrelsens egna arbete Identifiera utvecklingspotential i förutsättningarna för bostadsproduktionen
2 Kommun för kommun, slutsatser Samtliga kommuner står inför en omfattande bostadssocial utmaning Nyproduktionen är central, men kommer inte räcka till för att lösa denna situation varken på kort eller lång sikt Utvecklingsarbetet som krävs för att hantera situationen kräver att alla aktörer ökar sitt engagemang inom sin del och anammar en helhetssyn Kommunerna efterfrågar verktyg och förutsättningar för att kunna ta sitt ansvar En gemensam och långsiktig regional analys ger lägesbilden som möjliggör gemensam inriktning
Aktuell lägesbild i Stockholms län 3 Planerings- och byggtakten ökar men primär målgrupp är resursstarka hushåll Utsatta grupper har allt svårare att ta sig in på bostadsmarknaden undanträngningseffekterna mellan grupperna ökar En omfattande bostadssocial utmaning - få kommuner agerar för att möta Vilken permanent boendelösning har en nyanländ möjlighet att flytta till från det egna eller anvisade boendet? Modulbostäder planeras uppföras med tidsbegränsade bygglov dessa överklagas och kommunerna efterfrågar verktygen för att ta sitt ansvar
4 Utvecklingsarbete Länsstyrelsens egna utvecklingsarbete fokuseras till utvecklingen av den egna rollen och inflytandet i samhällsbyggnadsprocessen: - tidiga dialoger - lösningsorienterat arbetssätt - digitalt smart arbetssätt Utvecklingen av länsstyrelsens roll i den statliga samordningen är en logisk vidareutveckling för en regional aktör med uppdrag att väga samman krav, perspektiv och ambitioner (tex utveckling av de regionala kärnorna)
Miljömålsnätverket VAS-rådet Stadsbyggnads -chefsnätverket KSL:s nätverk kommundirektörer Bygg- och bostadsnätverket Miljöchefsnätverket Beredningsgrupp KSL:s samhällsbyggnadsnätverk Trafikdirektörsgruppen Miljö- och samhällsbyggnadsrådet Klimatanpassning Planchefsnätverket Miljömålsnätverket Översiktsplanering Klimatnätverke t
Regional vattenförsörjningsplan
Total årlig vattenförbrukning i Stockholms län: 128 500 000 000 LITER
Regional vattenförsörjningsplan BETYDELSEN AV RENT DRICKSVATTEN Viktig förutsättning för länets fortsatta utveckling Befolkningstillväxten Näringsliv, besöksnäring m.m. Folkhälsa Mälaren landets viktigaste dricksvattenresurs
Regional vattenförsörjningsplan HOT MOT VATTENFÖRSÖRJNINGEN Klimatförändringar Påverkan från markanvändning Utsläpp Olyckor Mälaren har god tillgång men relativt hög sårbarhet Sabotage m.m.
Norrbotten Västerbotten Dalarna Östergötland Kalmar Kronoberg Skåne Göteborgsregionen Jämtland Västernorrland Gävleborg Örebro Stockholm Jönköping Halland Blekinge Regional vattenförsörjningsplan ANDRA EXEMPEL
ÖVERSIKT PRIORITERING Regional vattenförsörjningsplan Tillgängliga vattenresurser Vattenbehov nu och i framtiden Hot och risker Behov av skydd Ordinarie vattenförsörjning och reservvatten
Regional vattenförsörjningsplan SYFTE Säkra en trygg och robust vattenförsörjning ur ett flergenerationsperspektiv Bidra till att uppfylla mål för miljö och folkhälsa Skapa samsyn kring gemensamma prioriteringar och genomförandet av åtgärder som behövs för länets framtida vattenförsörjning Ge underlag för kommunal och regional planering
Regional vattenförsörjningsplan EN DEL I HELHETEN Underlag för kommunal planering VA-planer Vattenplaner/blåplaner Översiktsplaner/fördjupadeöversiktsplaner Klimatplaner/riskplaner etc. M.m. Underlag till RUFS
Regional vattenförsörjningsplan TIDSPLAN Förankring, projektpla n Sammanställa översikt Scenarier, alternativ, prioriteringar diskussion med kommuner Remiss Bearbetning Rappor t klar Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 2016 2017 RUFS samråd RUFS utställning
ARBETET SKA SKE I DIALOG MED MÅNGA OLIKA AKTÖRER
Weser-domens konsekvenser för bostadsplaneringen
Försämrad vattenkvalitet Statusklass Bottenfauna (insekter, iglar) Makrofyter (vattenväxter) Fiskar Närings ämnen Zink och koppar Fysikalisk kemiska faktorer Särskilt förorenande ämnen Vattendragets form och strändernas form Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Hög X...... Samman -vägd Ekologisk status God X X X X X... X Måttlig X... X Otillfredsställande X... X Dålig... X X
Summering Arbeta strategiskt med vattenfrågor på recipientnivå Koppla DP-processen till vattenarbetet Mellankommunalt samarbete!