EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 19.11.2014 2014/2157(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-209 Förslag till betänkande Pablo Zalba Bidegain (PE539.797v01-00) Europeiska centralbankens årsrapport för 2013 (2014/2157(INI)) AM\1040006.doc PE541.619v01-00 Förenade i mångfalden
AM_Com_NonLegReport PE541.619v01-00 2/103 AM\1040006.doc
1 Renato Soru Beaktandeled 1a (nytt) med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 15, 2 Ernest Urtasun, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen Skäl A A. Enligt kommissionens vårprognos 2014 minskade BNP i euroområdet med 0,4 procent under 2013 efter en minskning med 0,7 procent under 2012, och man förväntar sig en återhämtning genom att BNP ökar med 1,2 procent under 2014 och 1,7 procent under 2015. A. Enligt kommissionens vårprognos 2014 minskade BNP i euroområdet med 0,4 procent under 2013, efter en minskning med 0,7 procent under 2012. Enligt Eurostat expanderade euroområdet endast obetydligt under de första tre kvartalen 2014. I kommissionens höstprognos för 2014 förväntas en mycket svag återgång till tillväxt under 2015 i hela EMU med fortsatta risker för avmattning. 3 Bernd Lucke, Sander Loones Skäl A AM\1040006.doc 3/103 PE541.619v01-00
A. Enligt kommissionens vårprognos 2014 minskade BNP i euroområdet med 0,4 procent under 2013 efter en minskning med 0,7 procent under 2012, och man förväntar sig en återhämtning genom att BNP ökar med 1,2 procent under 2014 och 1,7 procent under 2015. A. Enligt kommissionens vårprognos 2014 minskade BNP i euroområdet med 0,4 procent under 2013 efter en minskning med 0,7 procent under 2012, och man förväntade sig en återhämtning genom att BNP ökar med 1,2 procent under 2014 och 1,7 procent under 2015. I kommissionens höstprognos för 2014 har tillväxten reviderats nedåt medan BNP ökar med endast 0,8 procent under 2014 och med 1,1 procent under 2015. 4 Renato Soru Skäl A A. Enligt kommissionens vårprognos 2014 minskade BNP i euroområdet med 0,4 procent under 2013 efter en minskning med 0,7 procent under 2012, och man förväntar sig en återhämtning genom att BNP ökar med 1,2 procent under 2014 och 1,7 procent under 2015. A. Enligt kommissionens höstprognos 2014 minskade BNP i euroområdet med 0,4 procent under 2013 efter en minskning med 0,7 procent under 2012, och medan man förväntar sig en återhämtning förväntas den reala BNP-ökningen bli 0,8 procent inom euroområdet under 2014 och 1,1 procent under 2015. 5 Dariusz Rosati Skäl A PE541.619v01-00 4/103 AM\1040006.doc
A. Enligt kommissionens vårprognos 2014 minskade BNP i euroområdet med 0,4 procent under 2013 efter en minskning med 0,7 procent under 2012, och man förväntar sig en återhämtning genom att BNP ökar med 1,2 procent under 2014 och 1,7 procent under 2015. A. Enligt kommissionens höstprognos 2014 minskade BNP i euroområdet med 0,4 procent under 2013 efter en minskning med 0,7 procent under 2012, och man förväntar sig en återhämtning genom att BNP ökar med 0,8 procent under 2014 och 1,1 procent under 2015. 6 Dariusz Rosati Skäl B B. Enligt samma prognos ökade arbetslösheten i euroområdet från 11,3 procent i slutet av 2012 till 12 procent i slutet av 2013, och den kan komma att minska något till 11,8 procent under 2014. B. Enligt samma prognos ökade arbetslösheten i euroområdet från 11,3 procent i slutet av 2012 till 11,9 procent i slutet av 2013, och den kan komma att minska något till 11,6 procent under 2014. 7 Jonás Fernández Skäl B B. Enligt samma prognos ökade arbetslösheten i euroområdet från 11,3 procent i slutet av 2012 till 12 procent i slutet av 2013, och den kan komma att minska något till 11,8 procent under 2014. B. Enligt samma prognos ökade arbetslösheten i euroområdet från 11,3 procent i slutet av 2012 till 11,9 procent i slutet av 2013, och den kan komma att minska något till 11,9 procent under 2014. AM\1040006.doc 5/103 PE541.619v01-00
Or. es 8 Bernd Lucke, Sander Loones Skäl B B. Enligt samma prognos ökade arbetslösheten i euroområdet från 11,3 procent i slutet av 2012 till 12 procent i slutet av 2013, och den kan komma att minska något till 11,8 procent under 2014. B. Enligt höstprognosen ökade arbetslösheten i euroområdet från 11,3 procent i slutet av 2012 till 11,9 procent i slutet av 2013, och den kan komma att minska något till 11,6 procent under 2014. 9 Miguel Viegas, Paloma López Bermejo, Rina Ronja Kari, Marisa Matias, Fabio De Masi, Dimitrios Papadimoulis Skäl B B. Enligt samma prognos ökade arbetslösheten i euroområdet från 11,3 procent i slutet av 2012 till 12 procent i slutet av 2013, och den kan komma att minska något till 11,8 procent under 2014. B. Enligt samma prognos ökade arbetslösheten i euroområdet från 11,3 procent i slutet av 2012 till 12 procent i slutet av 2013, och har legat på en hög nivå under 2014. Or. pt 10 Bernd Lucke, Sander Loones Skäl C PE541.619v01-00 6/103 AM\1040006.doc
C. Arbetslösheten skiljer sig i hög grad åt mellan olika medlemsstater, med nivåer på mellan 5 och 26 procent. Ungdomsarbetslösheten är ännu högre. C. Arbetslösheten skiljer sig i hög grad åt mellan olika medlemsstater, med nivåer på mellan 5 och 28 procent. Ungdomsarbetslösheten är mycket högre, med rekordvärdet 58,3 procent i Grekland under 2013. 11 Renato Soru Skäl C C. Arbetslösheten skiljer sig i hög grad åt mellan olika medlemsstater, med nivåer på mellan 5 och 26 procent. Ungdomsarbetslösheten är ännu högre. C. Arbetslösheten skiljer sig i hög grad åt mellan olika medlemsstater, med nivåer på mellan 5 och 26 procent. Ungdomsarbetslösheten är ännu högre. Skilllnaderna i arbetslöshetsnivåer förvärrar de ekonomiska skillnaderna mellan medlemsstaterna. 12 Ernest Urtasun, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen Skäl C C. Arbetslösheten skiljer sig i hög grad åt mellan olika medlemsstater, med nivåer på mellan 5 och 26 procent. Ungdomsarbetslösheten är ännu högre. C. Arbetslösheten skiljer sig i hög grad åt mellan olika medlemsstater, med nivåer på mellan 5 och 26 procent. Ungdomsarbetslösheten är ännu högre, och uppgår till ca 50 procent i vissa AM\1040006.doc 7/103 PE541.619v01-00
medlemsstater. 13 Ramon Tremosa i Balcells Skäl Ca (nytt) Ca. Medlemsstaterna bör inte ta framgångarna med programmet för direkta monetära transaktioner när det gäller att sänka låneräntorna som en förevändning för att undvika strukturreformer för att förbättra tillväxtpotentialen och uppnå finanspolitisk stabilitet på medellång sikt. 14 Ernest Urtasun, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen Skäl Ca (nytt) Ca. De aktuella prognoserna visar att nästan hälften av medlemsstaterna inte kommer att uppnå sina nationella Europa 2020-mål när det gäller utbildningsplaner och minskningen av växthusgasutsläpp fram till 2020, och trenderna för sysselsättning och fattigdom är ännu värre, och avlägsnar sig snarare från de nationella Europa 2020-målen än närmar sig dem. PE541.619v01-00 8/103 AM\1040006.doc
15 Renato Soru Skäl Da (nytt) Da. Sänkta realräntor har varken gett hushåll och företag tillgängligare krediter eller lett till BNP-tillväxt och skapande av sysselsättning. 16 Ernest Urtasun, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen Skäl Da (nytt) Da. Eurosystemets konsoliderade balansräkning uppgick till 2 285 000 miljarder euro vid utgången av 2013, vilket motsvarade en minskning på ca 25 procent under 2013. 17 Ernest Urtasun, Ernest Urtasun, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen Skäl Db (nytt) Db. Största andelen av de tillgångar som AM\1040006.doc 9/103 PE541.619v01-00
ställdes som säkerhet i eurosystemet under 2013 utgjordes av icke omsättningsbara tillgångar på ca 25 procent av totalvärdet. Tillsammans med tillgångsbaserade värdepapper utgör icke omsättningsbara värdepapper ca 40 procent av samtliga tillgångar som ställts som säkerhet. 18 Sylvie Goulard Skäl E E. Enligt kommissionens vårprognos 2014 var den genomsnittliga inflationstakten i euroområdet 1,3 procent under 2013, vilket är en minskning från 2,5 procent under 2012. Inflationen i euroområdet har fortsatt att minska sedan början av 2014, och låg i september på den låga nivån av 0,3 procent. E. Enligt kommissionens vårprognos 2014 var den genomsnittliga inflationstakten i euroområdet 1,3 procent under 2013, vilket är en minskning från 2,5 procent under 2012. Inflationen i euroområdet har fortsatt att minska sedan början av 2014, och låg i september på den låga nivån 0,3 procent. Den totala HIKP-inflationen minskade till 0 procent i Portugal, -0,1 procent i Italien och -0,3 procent i Spanien i september 2014. 19 Dariusz Rosati Skäl E E. Enligt kommissionens vårprognos 2014 var den genomsnittliga inflationstakten i euroområdet 1,3 procent under 2013, vilket E. Enligt kommissionens höstprognos 2014 var den genomsnittliga inflationstakten i euroområdet 1,4 procent PE541.619v01-00 10/103 AM\1040006.doc
är en minskning från 2,5 procent under 2012. Inflationen i euroområdet har fortsatt att minska sedan början av 2014, och låg i september på den låga nivån av 0,3 procent. under 2013, vilket är en minskning från 2,5 procent under 2012. Inflationen i euroområdet har fortsatt att minska sedan början av 2014, och låg i september på den låga nivån 0,3 procent. 20 Bernd Lucke, Sander Loones Skäl E E. Enligt kommissionens vårprognos 2014 var den genomsnittliga inflationstakten i euroområdet 1,3 procent under 2013, vilket är en minskning från 2,5 procent under 2012. Inflationen i euroområdet har fortsatt att minska sedan början av 2014, och låg i september på den låga nivån av 0,3 procent. E. Enligt kommissionens höstprognos 2014 var den genomsnittliga inflationstakten i euroområdet 1,4 procent under 2013, vilket är en minskning från 2,5 procent under 2012. Inflationen i euroområdet har fortsatt att minska sedan början av 2014, och låg i september på den låga nivån 0,3 procent. 21 Alain Cadec Skäl E E. Enligt kommissionens vårprognos 2014 var den genomsnittliga inflationstakten i euroområdet 1,3 procent under 2013, vilket är en minskning från 2,5 procent under 2012. Inflationen i euroområdet har fortsatt att minska sedan början av 2014, och låg i september på den låga nivån av 0,3 procent. E. Enligt kommissionens vårprognos 2014 var den genomsnittliga inflationstakten i euroområdet 1,3 procent under 2013, vilket är en minskning från 2,5 procent under 2012. Inflationen i euroområdet har fortsatt att minska sedan början av 2014, och låg i september på den alarmerande nivån av 0,3 procent. AM\1040006.doc 11/103 PE541.619v01-00
Or. fr 22 Jonás Fernández Skäl E E. Enligt kommissionens vårprognos 2014 var den genomsnittliga inflationstakten i euroområdet 1,3 procent under 2013, vilket är en minskning från 2,5 procent under 2012. Inflationen i euroområdet har fortsatt att minska sedan början av 2014, och låg i september på den låga nivån av 0,3 procent. E. Enligt kommissionens höstprognos 2014 var den genomsnittliga inflationstakten i euroområdet 1,4 procent under 2013, vilket är en minskning från 2,5 procent under 2012. Inflationen i euroområdet har fortsatt att minska sedan början av 2014 och uppgick till uppskattningsvis 0,5 % för hela året, och sjönk i september till den låga nivån av 0,3 procent. Or. es 23 Renato Soru Skäl E E. Enligt kommissionens vårprognos 2014 var den genomsnittliga inflationstakten i euroområdet 1,3 procent under 2013, vilket är en minskning från 2,5 procent under 2012. Inflationen i euroområdet har fortsatt att minska sedan början av 2014, och låg i september på den låga nivån av 0,3 procent. E. Enligt kommissionens vårprognos 2014 var den genomsnittliga inflationstakten i euroområdet 1,3 procent under 2013, vilket är en minskning från 2,5 procent under 2012. Inflationen i euroområdet har fortsatt att minska sedan början av 2014, och låg i september på den låga nivån 0,3 procent och kommer under 2015 att ligga kvar på en nivå långt under målet. PE541.619v01-00 12/103 AM\1040006.doc
24 Ernest Urtasun, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen Skäl E E. Enligt kommissionens vårprognos 2014 var den genomsnittliga inflationstakten i euroområdet 1,3 procent under 2013, vilket är en minskning från 2,5 procent under 2012. Inflationen i euroområdet har fortsatt att minska sedan början av 2014, och låg i september på den låga nivån av 0,3 procent. E. Enligt kommissionens vårprognos 2014 var den genomsnittliga inflationstakten i euroområdet 1,3 procent under 2013, vilket är en minskning från 2,5 procent under 2012. Inflationen i euroområdet har fortsatt att minska sedan början av 2014, och låg i oktober på den låga nivån 0,4 procent, med en underliggande inflation som fastnat på 0,7 procent under förra året. 25 Marco Valli, Marco Zanni Skäl E E. Enligt kommissionens vårprognos 2014 var den genomsnittliga inflationstakten i euroområdet 1,3 procent under 2013, vilket är en minskning från 2,5 procent under 2012. Inflationen i euroområdet har fortsatt att minska sedan början av 2014, och låg i september på den låga nivån av 0,3 procent. E. Enligt kommissionens vårprognos 2014 var den genomsnittliga inflationstakten i euroområdet 1,3 procent under 2013, vilket är en minskning från 2,5 procent under 2012. Inflationen i euroområdet har fortsatt att minska sedan början av 2014, och låg i september på den oroväckande låga nivån av 0,3 procent. Prognoserna och förväntningarna inför framtiden pekar på en hög risk för deflation i euroområdet. Or. it 26 Miguel Viegas, Paloma López Bermejo, Rina Ronja Kari, Marisa Matias, AM\1040006.doc 13/103 PE541.619v01-00
Fabio De Masi, Dimitrios Papadimoulis Skäl E E. Enligt kommissionens vårprognos 2014 var den genomsnittliga inflationstakten i euroområdet 1,3 procent under 2013, vilket är en minskning från 2,5 procent under 2012. Inflationen i euroområdet har fortsatt att minska sedan början av 2014, och låg i september på den låga nivån av 0,3 procent. E. Enligt kommissionens vårprognos 2014 var den genomsnittliga inflationstakten i euroområdet 1,3 procent under 2013, vilket är en minskning från 2,5 procent under 2012. Inflationen i euroområdet har fortsatt att minska sedan början av 2014, och låg i september på den låga nivån av 0,3 procent, vilket ökat risken för deflation. Or. pt 27 Ramon Tremosa i Balcells Skäl Ea (nytt) Ea. Låga energipriser, särskilt på olja, har varit en av de främsta orsakerna till de minskande inflationsnivåerna i euroområdet. 28 Bernd Lucke, Sander Loones Skäl F F. Nivån på offentliga och privata investeringar i euroområdet har stagnerat F. Nivån på privata investeringar i euroområdet har stagnerat på nivåer långt PE541.619v01-00 14/103 AM\1040006.doc
på nivåer långt under dem som registrerades före krisen. under dem som registrerades före krisen. 29 Ramon Tremosa i Balcells Skäl F F. Nivån på offentliga och privata investeringar i euroområdet har stagnerat på nivåer långt under dem som registrerades före krisen. F. Nivån på offentliga och privata investeringar i euroområdet har stagnerat på nivåer långt under dem som registrerades före krisen. Bland storföretagen har det varit vanligt att utnyttja situationen med billiga pengar för att genomföra återköp för egna syften i stället för att göra nya investeringar. 30 Ernest Urtasun, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen Skäl F F. Nivån på offentliga och privata investeringar i euroområdet har stagnerat på nivåer långt under dem som registrerades före krisen. F. Nivån på offentliga och privata investeringar i euroområdet har stagnerat på nivåer långt under dem som registrerades före krisen. Investeringarnas relativa andel av BNP minskade stadigt redan före krisen. AM\1040006.doc 15/103 PE541.619v01-00
31 Miguel Viegas, Paloma López Bermejo, Rina Ronja Kari, Marisa Matias, Fabio De Masi, Dimitrios Papadimoulis Skäl F F. Nivån på offentliga och privata investeringar i euroområdet har stagnerat på nivåer långt under dem som registrerades före krisen. F. Nivån på offentliga och privata investeringar i euroområdet har stagnerat på nivåer långt under dem som registrerades före krisen och ett återuppsving måste ske brådskande. Or. pt 32 Marco Valli, Marco Zanni Skäl G G. Den årliga tillväxttakten i M3 har fortsatt att minska, från 3,5 procent i december 2012 till 1 procent i december 2013. G. Den årliga tillväxttakten i M3 har fortsatt att minska, från 3,5 procent i december 2012 till oroväckande 1 procent i december 2013. Or. it 33 Bernd Lucke Skäl H H. Utlåningen till den privata sektorn har fortsatt att minska, med en tolvmånadersförändring på -2,4 procent i december 2013, jämfört med -0,2 procent i H. Utlåningen till den privata sektorn har fortsatt att minska, med en tolvmånadersförändring på -2,4 procent i december 2013, jämfört med -0,2 procent i PE541.619v01-00 16/103 AM\1040006.doc
december 2012. Kreditbristen för små och medelstora företag i vissa medlemsstater är ett av de huvudproblem som försenar den ekonomiska återhämtningen. december 2012. Bristen på förtroende för och transparens i banksystemet samt det ständiga behovet av att justera balansräkningarna påverkar små och medelstora företags möjligheter att få lån i vissa medlemsstater. Detta dämpar den ekonomiska aktiviteten. 34 Ernest Urtasun, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen Skäl H H. Utlåningen till den privata sektorn har fortsatt att minska, med en tolvmånadersförändring på -2,4 procent i december 2013, jämfört med -0,2 procent i december 2012. Kreditbristen för små och medelstora företag i vissa medlemsstater är ett av de huvudproblem som försenar den ekonomiska återhämtningen. H. Utlåningen till den privata sektorn har fortsatt att minska, med en tolvmånadersförändring på -2,4 procent i december 2013, jämfört med -0,2 procent i december 2012. Kreditbristen för små och medelstora företag i vissa medlemsstater är ett av de huvudproblem som försenar den ekonomiska återhämtningen. Mellan 2008 och 2013 har utlåningen till små och medelstora företag sjunkit med ca 35 procent. 35 Miguel Viegas, Paloma López Bermejo, Rina Ronja Kari, Marisa Matias, Fabio De Masi, Dimitrios Papadimoulis Skäl H H. Utlåningen till den privata sektorn har fortsatt att minska, med en H. Utlåningen till den privata sektorn har fortsatt att minska, med en AM\1040006.doc 17/103 PE541.619v01-00
tolvmånadersförändring på -2,4 procent i december 2013, jämfört med -0,2 procent i december 2012. Kreditbristen för små och medelstora företag i vissa medlemsstater är ett av de huvudproblem som försenar den ekonomiska återhämtningen. tolvmånadersförändring på -2,4 procent i december 2013, jämfört med -0,2 procent i december 2012, vilket avslöjar misslyckandena i ECB:s politik, i synnerhet i dess okonventionella transaktioner. Kreditbristen för små och medelstora företag i vissa medlemsstater är ett av de huvudproblem som försenar den ekonomiska återhämtningen. Or. pt 36 Renato Soru Skäl Ha (nytt) Ha. Det är mycket viktigt att underlätta för små och medelstora företag att få lån, då de är arbetsgivare för 72 procent av arbetsstyrkan i euroområdet och skapar fler arbetstillfällen brutto än storföretagen. 37 Bernd Lucke Skäl I I. Finansiell fragmentering är fortfarande ett stort problem, eftersom de små och medelstora företagens upplåningskostnader i hög grad varierar beroende på i vilket land i euroområdet de befinner sig, vilket snedvrider den inre marknaden. I. Det råder fortfarande finansiell fragmentering, eftersom de små och medelstora företagens upplåningskostnader i hög grad varierar beroende på i vilket land i euroområdet de befinner sig, vilket är tecken på djupare liggande strukturella skillnader mellan medlemsstaterna. PE541.619v01-00 18/103 AM\1040006.doc
38 Renato Soru Skäl I I. Finansiell fragmentering är fortfarande ett stort problem, eftersom de små och medelstora företagens upplåningskostnader i hög grad varierar beroende på i vilket land i euroområdet de befinner sig, vilket snedvrider den inre marknaden. I. Finansiell fragmentering är fortfarande ett stort problem, eftersom de små och medelstora företagens upplåningskostnader är mycket högre, särskilt i länder inom euroområdet som redan har allvarliga ekonomiska problem, vilket snedvrider den inre marknaden, försenar återhämtningen och förstärker skillnader. 39 Ramon Tremosa i Balcells Skäl Ia (nytt) Ia. Resultatet av den omfattande utvärderingen av de europeiska bankerna bör få en positiv inverkan på den rådande penningpolitiken och bankernas vilja att låna ut pengar, särskit till realekonomin. 40 Dariusz Rosati Skäl J AM\1040006.doc 19/103 PE541.619v01-00
J. Eurosystemets balansräkning har stadigt minskat under 2013, vilket visar på en avtagande finansiell fragmentering. J. Eurosystemets balansräkning har stadigt minskat under 2013, vilket återspeglar bankernas återbetalning av medlen för långfristiga refinansieringstransaktioner. 41 Ramon Tremosa i Balcells Skäl J J. Eurosystemets balansräkning har stadigt minskat under 2013, vilket visar på en avtagande finansiell fragmentering. J. Eurosystemets balansräkning har stadigt minskat under 2013, vilket visar på en avtagande finansiell fragmentering. Denna avtagande finansiella fragmentering har inte fått några följder för lån till små och medelstora företag och till hushållen. 42 Bernd Lucke, Sander Loones Skäl J J. Eurosystemets balansräkning har stadigt minskat under 2013, vilket visar på en avtagande finansiell fragmentering. J. Eurosystemets balansräkning har stadigt minskat under 2013, men det är osäkert huruvida detta visar på en avtagande finansiell fragmentering. PE541.619v01-00 20/103 AM\1040006.doc
43 Ramon Tremosa i Balcells Skäl Ka (nytt) Ka. Effekterna av eventuella kvantitativa lättnader inom euroområdet skulle förmodligen dämpas av banksektorns överdrivna kreditförmedling. 44 Ramon Tremosa i Balcells Skäl Kb (nytt) Kb. Europas kreditmarknad behöver diversifieras, så att den andel av kreditförmedlingen som sker genom finansiella instrument stegvis ökas. Detta skulle göra penningpolitiken effektivare. 45 Ramon Tremosa i Balcells Skäl Kc (nytt) Kc. Nuvarande resultat tyder på att kvantitativa lättnader inte har någon nämnvärd effekt på bankernas utlåning och, förutom att förändra inflationsförväntningarna, är dess AM\1040006.doc 21/103 PE541.619v01-00
huvudsakliga effekt stigande priser på tillgångar, särskilt på värdepappersmarknaderna. 46 Ernest Urtasun, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen Skäl L L. I artikel 282 i EUF-fördraget anges det att huvudmålet för ECB ska vara att upprätthålla prisstabilitet. Genom artikel 123 i EUF-fördraget och artikel 21 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och ECB förbjuds finansiering av staters underskott. L. I artikel 282 i EUF-fördraget anges det att huvudmålet för Europeiska centralbankssystemet (ESCB) ska vara att upprätthålla prisstabilitet. I artikel 127 i EUF-fördraget anges att ESCB, utan att det påverkar sådana primära uppgifter, ska stödja den allmänna ekonomiska politiken i unionen. Genom artikel 123 i EUF-fördraget och artikel 21 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och ECB förbjuds direktköp av skuldinstrument som emitterats av EU eller nationella myndigheter eller organ. 47 Jonás Fernández Skäl L L. I artikel 282 i EUF-fördraget anges det att huvudmålet för ECB ska vara att upprätthålla prisstabilitet. Genom artikel 123 i EUF-fördraget och artikel 21 i stadgan för Europeiska L. I artikel 282 i EUF-fördraget anges det att huvudmålet för ECB ska vara att upprätthålla prisstabilitet, men dess mål är även tillväxt och sysselsättning. Genom artikel 123 i EUF-fördraget och artikel 21 i PE541.619v01-00 22/103 AM\1040006.doc
centralbankssystemet och ECB förbjuds finansiering av staters underskott. stadgan för Europeiska centralbankssystemet och ECB förbjuds finansiering av staters underskott. Or. es 48 Ramon Tremosa i Balcells Skäl L L. I artikel 282 i EUF-fördraget anges det att huvudmålet för ECB ska vara att upprätthålla prisstabilitet. Genom artikel 123 i EUF-fördraget och artikel 21 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och ECB förbjuds finansiering av staters underskott. L. I artikel 282 i EUF-fördraget anges det att huvudmålet för ECB ska vara att upprätthålla prisstabilitet. Genom artikel 123 i EUF-fördraget och artikel 21 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och ECB förbjuds finansiering av staters underskott. Parlamentet påminner om at detta var ett ofrånkomligt villkor för åtskilliga medlemsstater för deras anslutning till Europeiska monetära unionen. 49 Renato Soru Skäl L L. I artikel 282 i EUF-fördraget anges det att huvudmålet för ECB ska vara att upprätthålla prisstabilitet. Genom artikel 123 i EUF-fördraget och artikel 21 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och ECB förbjuds finansiering av staters underskott. L. I artikel 282 i EUF-fördraget anges det att huvudmålet för ECB ska vara att upprätthålla prisstabilitet och att stödja unionens allmänna ekonomiska politik. Genom artikel 123 i EUF-fördraget och artikel 21 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och ECB förbjuds finansiering av staters underskott. AM\1040006.doc 23/103 PE541.619v01-00
50 Ernest Urtasun, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen Punkt 1 1. Europaparlamentet välkomnar ECB:s snabba reaktion på en mycket problematisk situation och det faktum att man genom penningpolitiken har lyckats minska stressnivån på euroområdets finansmarknader och återgett investerarna förtroende för den gemensamma valutan. Parlamentet noterar att detta kom till uttryck i allmänt sjunkande nationella långräntor särskilt i de mest skuldsatta länderna i euroområdet till rekordlåga nivåer sedan början av krisen. 1. Europaparlamentet uppskattar ECB:s snabba reaktion på en mycket problematisk situation och det faktum att man genom penningpolitiken har lyckats minska stressnivån på euroområdets finansmarknader och återgett investerarna förtroende för den gemensamma valutan. Parlamentet välkomnar ECB:s beredvillighet att göra allt som krävs för att rädda euron. Parlamentet understryker och välkomnar ECB-rådets explicita ståndpunkt att dess mandat ger det möjlighet att bekämpa alltför höga lånekostnader för medlemsstaterna i euroområdet. Parlamentet noterar att detta kom till uttryck i allmänt sjunkande nationella långräntor särskilt i de mest skuldsatta länderna i euroområdet till rekordlåga nivåer sedan början av krisen. 51 Renato Soru Punkt 1 1. Europaparlamentet välkomnar ECB:s snabba reaktion på en mycket problematisk situation och det faktum att 1. Europaparlamentet välkomnar ECB:s snabba reaktion på en mycket problematisk situation och bankens PE541.619v01-00 24/103 AM\1040006.doc
man genom penningpolitiken har lyckats minska stressnivån på euroområdets finansmarknader och återgett investerarna förtroende för den gemensamma valutan. Parlamentet noterar att detta kom till uttryck i allmänt sjunkande nationella långräntor särskilt i de mest skuldsatta länderna i euroområdet till rekordlåga nivåer sedan början av krisen. ansträngningar att genom penningpolitiken minska stressnivån på euroområdets finansmarknader och återge investerarna förtroende för den gemensamma valutan. Parlamentet noterar den positiva allmänna sänkningen av de nationella långräntorna särskilt i de mest skuldsatta länderna i euroområdet. Låga räntor har inte lett till skapandet av nya arbetstillfällen och tillväxt, och att detta uteblir hotar den finansiella stabiliteten. ECB uppmuntras att vidta ytterligare åtgärder som syftar till att öka den samlade efterfrågan och underlätta tillväxt. 52 Bernd Lucke Punkt 1 1. Europaparlamentet välkomnar ECB:s snabba reaktion på en mycket problematisk situation och det faktum att man genom penningpolitiken har lyckats minska stressnivån på euroområdets finansmarknader och återgett investerarna förtroende för den gemensamma valutan. Parlamentet noterar att detta kom till uttryck i allmänt sjunkande nationella långräntor särskilt i de mest skuldsatta länderna i euroområdet till rekordlåga nivåer sedan början av krisen. 1. Europaparlamentet noterar ECB:s snabba reaktion på en mycket problematisk situation och det faktum att penningpolitiken inriktades på att minska stressnivån på euroområdets finansmarknader och att återge investerarna förtroende för den gemensamma valutan. Parlamentet noterar att detta kom till uttryck i allmänt sjunkande nationella långräntor särskilt i de mest skuldsatta länderna i euroområdet till rekordlåga nivåer sedan början av krisen. 53 Ramon Tremosa i Balcells AM\1040006.doc 25/103 PE541.619v01-00
Punkt 1a (ny) 1a. Europaparlamentet notear att den höga offentliga och privata skuldsättningsnivån i vissa medlemsstater utgör att hinder för en korrekt transmission av penningpolitiken. 54 Ernest Urtasun, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen Punkt 1a (ny) 1a. Europaparlamentet framhåller dock att tillkännagivandet att man skulle göra allt som krävdes för att rädda euron kom för sent, och om ett sådant tillkännagivande hade kommit tidigare skulle det i väsentlig mån ha kunnat minska skattebetalarnas kostnader i de medlemsstater som hade finansiella problem. 55 Ernest Urtasun, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen Punkt 1b (ny) PE541.619v01-00 26/103 AM\1040006.doc
1b. Europaparlamentet noterar att utnyttjandet av de viktigaste refinansieringstransaktionerna, refinansieringstransaktioner på medellång och lång sikt med full tilldelning till fast ränta, utnyttjandet av den marginella lånefaciliteten, likviditetsstöd i krislägen och insättningsfaciliteten samtliga låg kvar på mycket höga nivåer under hela 2013, vilket tyder på en fortgående försvagning av den penningpolitiska transmissionsmekanismen och euroområdets marknad för utlåning mellan banker, även om läget förbättrades väsentligt i jämförelse med tidigare år, vilket återspeglades i stabiliserade spreadar, en stegvis normalisering av marknaden för transaktioner mellan bankerna och en minskning av Target 2-obalanserna. 56 Ernest Urtasun, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen Punkt 1c (ny) 1c. Europaparlamentet uppmuntras av att nivåerna för Target 2-obalanserna har stabiliserats under 2013, och framhåller särskilt att Target 2-systemet har spelat en avgörande roll för att skydda integriteten för euroområdets finansiella system. AM\1040006.doc 27/103 PE541.619v01-00
57 Ernest Urtasun, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen Punkt 1d (ny) 1d. Europaparlamentet anser att ECB:s beredskap att att göra allt som krävs för att rädda euron till sist bör leda till att ECB tar på sig rollen som medlemsstaternas långivare i sista hand, vilket implicerar behovet av en verkligt gemensam ekonomisk politik och finanspolitik som eventuellt kräver fördragsändringar. 58 Jonás Fernández Punkt 2 2. Europaparlamentet fortsätter att vara djupt oroat över att den ekonomiska aktiviteten fortsätter att vara svag, med euroområdet som under 2013 hade en negativ BNP-tillväxt för andra året i rad, och med en så hög arbetslöshet i många medlemsstater i euroområdet att den hotar euroområdets stabilitet. 2. Europaparlamentet fortsätter att vara djupt oroat över att den ekonomiska aktiviteten fortsätter att vara ytterst svag, med euroområdet som under 2013 hade en negativ BNP-tillväxt för andra året i rad, och med en så särskilt hög arbetslöshet i många medlemsstater i euroområdet att den hotar euroområdets stabilitet. Parlamentet oroar sig även för utsikterna för ekonomisk stagnation för 2015. Or. es 59 Renato Soru PE541.619v01-00 28/103 AM\1040006.doc
Punkt 2 2. Europaparlamentet fortsätter att vara djupt oroat över att den ekonomiska aktiviteten fortsätter att vara svag, med euroområdet som under 2013 hade en negativ BNP-tillväxt för andra året i rad, och med en så hög arbetslöshet i många medlemsstater i euroområdet att den hotar euroområdets stabilitet. 2. Europaparlamentet fortsätter att vara djupt oroat över att den ekonomiska aktiviteten fortsätter att vara svag, med euroområdet som under 2013 hade en negativ BNP-tillväxt för andra året i rad, och med en så hög arbetslöshet i många medlemsstater i euroområdet att den hotar euroområdets stabilitet och underminerar det folkliga och politiska stödet för det europeiska projektet. 60 Ernest Urtasun, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen Punkt 2 2. Europaparlamentet fortsätter att vara djupt oroat över att den ekonomiska aktiviteten fortsätter att vara svag, med euroområdet som under 2013 hade en negativ BNP-tillväxt för andra året i rad, och med en så hög arbetslöshet i många medlemsstater i euroområdet att den hotar euroområdets stabilitet. 2. Europaparlamentet fortsätter att vara djupt oroat över att den ekonomiska aktiviteten fortsätter att vara svag, med euroområdet som under 2013 hade en negativ BNP-tillväxt för andra året i rad, med extremt svag BNP-tillväxt under de första tre kvartalen 2014, och med en så hög arbetslöshet i många medlemsstater i euroområdet att den hotar euroområdets stabilitet. 61 Ernest Urtasun, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen AM\1040006.doc 29/103 PE541.619v01-00
Punkt 2a (ny) 2a. Europaparlamentet fortsätter att vara djupt oroat över att den ekonomiska aktiviteten fortsätter att vara svag, med euroområdet som under 2013 hade en negativ BNP-tillväxt för andra året i rad, med extremt svag ekonomisk aktivitet under de första tre kvartalen 2014, och med så hög arbetslöshet i många medlemsstater i euroområdet att den hotar euroområdets stabilitet. 62 Ernest Urtasun, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen Punkt 3 3. Europaparlamentet oroar sig för att inflationstakten i euroområdet har fortsatt att minska sedan 2011. Parlamentet betonar att det stora gap jämfört med ECB:s mål att hålla inflationstakten under men nära 2 procent på medellång sikt, skulle kunna leda till att de medellånga eller långsiktiga inflationsförväntningarna driver iväg. 3. Europaparlamentet oroar sig i hög grad för att inflationstakten i euroområdet har fortsatt att minska sedan 2011. Parlamentet betonar det stora gap som vi ser i dag mellan ECB:s explicita mål att hålla inflationstakten under men nära 2 procent på medellång sikt och den nuvarande inflationstakten som nästan är noll och till och med under noll i flera länder inom euroområdet. Parlamentet känner oro när ECB:s ordförande erkänner att de rådande deflationstrenderna i praktiken har lett till att de medellånga eller långsiktiga inflationsförväntningarna driver iväg, vilket visar sig genom förväntningarna i samband med femåriga ränteswappar där man inte förväntar sig att inflationen inom euroområdet ska PE541.619v01-00 30/103 AM\1040006.doc
ligga under 2 procent men nära denna nivå under de kommande 10 åren. 63 Dariusz Rosati Punkt 3 3. Europaparlamentet oroar sig för att inflationstakten i euroområdet har fortsatt att minska sedan 2011. Parlamentet betonar att det stora gap jämfört med ECB:s mål att hålla inflationstakten under men nära 2 procent på medellång sikt, skulle kunna leda till att de medellånga eller långsiktiga inflationsförväntningarna driver iväg. 3. Europaparlamentet oroar sig för att inflationstakten i euroområdet har fortsatt att minska sedan 2013, under den nivå där prisstabilitet kan garanteras. Parlamentet betonar att det stora gap som vi ser i dag jämfört med ECB:s mål att hålla inflationstakten under men nära 2 procent på medellång sikt, skulle kunna leda till att deflationsförväntningarna befästs. 64 Alain Cadec Punkt 3 3. Europaparlamentet oroar sig för att inflationstakten i euroområdet har fortsatt att minska sedan 2011. Parlamentet betonar att det stora gap jämfört med ECB:s mål att hålla inflationstakten under men nära 2 procent på medellång sikt, skulle kunna leda till att de medellånga eller långsiktiga inflationsförväntningarna driver iväg. 3. Europaparlamentet oroar sig för att inflationstakten i euroområdet har fortsatt att minska sedan 2011 och anser att skillnaderna i inflationstakten mellan medlemsstaterna är bekymmersam. Parlamentet betonar att det stora gap jämfört med ECB:s mål att hålla inflationstakten under men nära 2 procent på medellång sikt, skulle kunna leda till att de medellånga eller långsiktiga inflationsförväntningarna driver iväg. AM\1040006.doc 31/103 PE541.619v01-00
Or. fr 65 Ernest Urtasun, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen Punkt 4 4. Europaparlamentet varnar för riskerna med deflation. Parlamentet påminner om att en inflationstakt på nära noll i euroområdet skadar penningpolitikens effektivitet. Parlamentet förstår att ECB anser att det är kortsiktiga effekter som ligger bakom den mycket låga inflationen, och att man är säker på att det medelfristiga målet kommer att uppfyllas utan deflation. 4. Europaparlamentet varnar för riskerna med deflation som IMF för närvarande uppskattar till ca 30 procent. Parlamentet påminner om att en inflationstakt på nära noll i euroområdet skadar penningpolitikens effektivitet, förvärrar skuldminskningsbördan och försvårar anpassningar i krisdrabbade länder. Parlamentet förstår att ECB förväntar sig att det åtgärdspaket som banken har annonserat i kombination med en förstärkt roll för finanspolitiken bör bidra till att man kan uppnå det medelfristiga målet utan deflation. Parlamentet välkomnar att ECB:s ordförande har erkänt att den totala efterfrågan är för svag inom euroområdet och att ECB är redo att ytterligare justera sin politik, inklusive köp av tillgångar, om aktivitetsoch inflationsindikatorer skulle ge anledning till detta. 66 Renato Soru Punkt 4 4. Europaparlamentet varnar för riskerna 4. Europaparlamentet varnar för riskerna PE541.619v01-00 32/103 AM\1040006.doc
med deflation. Parlamentet påminner om att en inflationstakt på nära noll i euroområdet skadar penningpolitikens effektivitet. Parlamentet förstår att ECB anser att det är kortsiktiga effekter som ligger bakom den mycket låga inflationen, och att man är säker på att det medelfristiga målet kommer att uppfyllas utan deflation. med deflation. Parlamentet påminner om att en inflationstakt på nära noll i euroområdet skadar penningpolitikens effektivitet. Inflationsförväntningarna för 2015 och 2016 reviderades ned ytterligare av ECB till mellan 0,1 och 0,2 procent. 67 Marco Valli, Marco Zanni Punkt 4 4. Europaparlamentet varnar för riskerna med deflation. Parlamentet påminner om att en inflationstakt på nära noll i euroområdet skadar penningpolitikens effektivitet. Parlamentet förstår att ECB anser att det är kortsiktiga effekter som ligger bakom den mycket låga inflationen, och att man är säker på att det medelfristiga målet kommer att uppfyllas utan deflation. 4. Europaparlamentet varnar för riskerna med deflation. Parlamentet påminner om att en inflationstakt på nära noll i euroområdet skadar penningpolitikens effektivitet. Or. it 68 Andreas Schwab Punkt 4 4. Europaparlamentet varnar för riskerna med deflation. Parlamentet påminner om att en inflationstakt på nära noll i 4. Europaparlamentet observerar uppmärksamt eventuella risker för deflation. Parlamentet påminner om att en AM\1040006.doc 33/103 PE541.619v01-00
euroområdet skadar penningpolitikens effektivitet. Parlamentet förstår att ECB anser att det är kortsiktiga effekter som ligger bakom den mycket låga inflationen, och att man är säker på att det medelfristiga målet kommer att uppfyllas utan deflation. inflationstakt alltför nära noll i euroområdet skadar penningpolitikens effektivitet. Parlamentet förstår att ECB anser att det är kortsiktiga effekter som ligger bakom den mycket låga inflationen, och att banken därför förväntar sig att det medelfristiga målet snart kommer att uppfyllas igen utan deflation. Or. de 69 Werner Langen Punkt 4 4. Europaparlamentet varnar för riskerna med deflation. Parlamentet påminner om att en inflationstakt på nära noll i euroområdet skadar penningpolitikens effektivitet. Parlamentet förstår att ECB anser att det är kortsiktiga effekter som ligger bakom den mycket låga inflationen, och att man är säker på att det medelfristiga målet kommer att uppfyllas utan deflation. 4. Europaparlamentet påminner om att en inflationstakt på nära noll i euroområdet skadar penningpolitikens effektivitet. Parlamentet förstår att ECB anser att det är kortsiktiga effekter som ligger bakom den mycket låga inflationen, och att man är säker på att det medelfristiga målet kommer att uppfyllas utan deflation. Or. de 70 Ernest Urtasun, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen Punkt 4a (ny) 4a. Europaparlamentet framhåller att det, med tanke på eventuella ytterligare anpassningar, t.ex. kvantitativa lätnader, PE541.619v01-00 34/103 AM\1040006.doc
och de rådande rättsliga utmaningarna i samband med OMT-programmet, är ytterst viktigt att ha rättslig klarhet och säkerhet så att dessa instrument kan genomföras effektivt. 71 Renato Soru Punkt 4a (ny) 4a. Europaparlamentet påpekar att den inflation under riktmärket som förutspås för de kommande åren kommer att påverka skuldminskningsprogrammen i åtskilliga medlemsstater. 72 Ramon Tremosa i Balcells Punkt 4a (ny) 4a. Europaparlamentet anser att den låga riskpremie som många medlemsstater inom euroområdet betalat de senaste månaderna inte beror så mycket på hur deras regeringar har agerat, utan på OMT-programmets framgång och den rådande inflationen på nära noll procent. AM\1040006.doc 35/103 PE541.619v01-00
73 Ramon Tremosa i Balcells Punkt 4b (ny) 4b. Europaparlamentet understryker att låga lånekostnader för medlemsstaterna går hand i hand med ökande offentlig skuldsättning, i många fall nära eller över 100 procent av BNP, och varnar för att en ny kris skulle kunna innebära att finansmarknaderna börjar omvärdera riskerna. 74 Sylvie Goulard Punkt 5 5. Europaparlamentet påpekar att ECB:s prognoser från 2013 inte hade förutsett den nuvarande kombinationen av nolltillväxt och en mycket låg inflation. Parlamentet begär mot denna bakgrund att de nuvarande prognoserna om större ekonomisk tillväxt och högre inflation under 2015 och 2016 ska ses med försiktighet. 5. Europaparlamentet påpekar att ECB:s prognoser från 2013 inte hade förutsett den nuvarande kombinationen av nolltillväxt och en mycket låg inflation, och till och med deflationstendenser. Parlamentet begär mot denna bakgrund att de nuvarande prognoserna om större ekonomisk tillväxt och högre inflation under 2015 och 2016 ska ses med försiktighet. 75 Andreas Schwab PE541.619v01-00 36/103 AM\1040006.doc
Punkt 5 5. Europaparlamentet påpekar att ECB:s prognoser från 2013 inte hade förutsett den nuvarande kombinationen av nolltillväxt och en mycket låg inflation. Parlamentet begär mot denna bakgrund att de nuvarande prognoserna om större ekonomisk tillväxt och högre inflation under 2015 och 2016 ska ses med försiktighet. 5. Europaparlamentet påpekar att ECB:s prognoser från 2013 inte hade förutsett den nuvarande kombinationen av nolltillväxt och en mycket låg inflation. Parlamentet begär mot denna bakgrund att de nuvarande prognoserna om större ekonomisk tillväxt och betydligt högre inflation under 2015 och 2016 ska ses med försiktighet. Or. de 76 Ernest Urtasun, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen Punkt 5 5. Europaparlamentet påpekar att ECB:s prognoser från 2013 inte hade förutsett den nuvarande kombinationen av nolltillväxt och en mycket låg inflation. Parlamentet begär mot denna bakgrund att de nuvarande prognoserna om större ekonomisk tillväxt och högre inflation under 2015 och 2016 ska ses med försiktighet. 5. Europaparlamentet påpekar att ECB:s prognoser från 2013 inte hade förutsett den nuvarande kombinationen av nolltillväxt och en mycket låg inflation. Parlamentet begär mot denna bakgrund att de nuvarande prognoserna om större ekonomisk tillväxt och högre inflation under 2015 och 2016 ska ses med försiktighet. I detta perspektiv rekommenderas ECB att noggrant och oberoende utvärdera hur robusta och ändamålsenliga deras modeller är samt den teoretiska bakgrunden och att offentliggöra denna utvärdering i sin nästa årsrapport. Parlamentet understryker att man måste undvika att utforma finanspolitiken och penningpolitiken enligt överoptimistiska antaganden och scenarier, vilket kan ge självförstörande och procykliska effekter. AM\1040006.doc 37/103 PE541.619v01-00
77 Alain Cadec Punkt 6 6. Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att man skapar förutsättningar så att investeringarna i euroområdet återupptas. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang ECB att fortsätta att bibehålla gynnsamma finansieringsvillkor och minska den finansiella fragmenteringen som i hög grad missgynnar privata låntagare i många medlemsstater. 6. Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att man skapar förutsättningar så att investeringarna i euroområdet återupptas. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang ECB att fortsätta att bibehålla gynnsamma finansieringsvillkor och minska den finansiella fragmenteringen som i hög grad missgynnar privata låntagare i många medlemsstater. Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att införa lämpliga strukturreformer för att återskapa en företagsvänlig miljö, särskilt genom att genomföra de landsspecifika rekommendationerna. Or. fr 78 Bernd Lucke, Sander Loones Punkt 6 6. Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att man skapar förutsättningar så att investeringarna i euroområdet återupptas. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang ECB att fortsätta att bibehålla gynnsamma finansieringsvillkor och minska den finansiella fragmenteringen som i hög grad 6. Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att man skapar förutsättningar så att investeringarna i euroområdet återupptas, och tar hänsyn till att investeringarna ännu inte har kommit igång trots att ECB fortsätter med sina åtgärder för att bibehålla gynnsamma finansieringsvillkor. Parlamentet PE541.619v01-00 38/103 AM\1040006.doc
missgynnar privata låntagare i många medlemsstater. uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att ta itu med de bakomliggande orsakterna till den finansiella fragmenteringen, t.ex. divergerande riskstrukturer som gör det dyrare att låna i vissa länder. 79 Renato Soru Punkt 6 6. Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att man skapar förutsättningar så att investeringarna i euroområdet återupptas. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang ECB att fortsätta att bibehålla gynnsamma finansieringsvillkor och minska den finansiella fragmenteringen som i hög grad missgynnar privata låntagare i många medlemsstater. 6. Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att man skapar förutsättningar så att investeringarna i euroområdet, både offentliga och privata, återupptas. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang ECB att fortsätta att bibehålla gynnsamma finansieringsvillkor och minska den finansiella fragmenteringen som i hög grad missgynnar privata låntagare i många medlemsstater. 80 Ramon Tremosa i Balcells Punkt 6a (ny) 6a. Europaparlamentet uppmuntrar ECB att inom sin policy för en utökad balansräkning överväga att köpa EIB:s projektobligationer som finansierar några av de produktivaste investeringarna i euroområdet, särskilt de projekt som AM\1040006.doc 39/103 PE541.619v01-00
kommissionen efter en kostnadsnyttoanalys har valt ut p.g.a. deras europeiska mervärde, särskilt TEN-T-projekt inom energi och transporter. 81 Marco Valli, Marco Zanni Punkt 7 7. Europaparlamentet betonar att Mario Draghi i sitt tal vid det årliga centralbankssymposiet i Jackson Hole den 22 augusti 2014 uppgav att vi behöver åtgärder på båda sidorna av ekonomin och noterade följande: Politiken för den aggregerade efterfrågan måste åtföljas av nationella strukturreformer och politikåtgärder. På efterfrågesidan kan och bör penningpolitiken spela en central roll, vilket för närvarande betyder en ackommoderande penningpolitik under en längre tidsperiod. Det finns utrymme för finanspolitiken att spela en större roll vid sidan av penningpolitiken. Ingen finans- eller penningpolitisk ackommodering kan kompensera för de nödvändiga åtgärderna på utbudssidan genom strukturreformer i euroområdet. utgår Or. it 82 Renato Soru Punkt 7 PE541.619v01-00 40/103 AM\1040006.doc
7. Europaparlamentet betonar att Mario Draghi i sitt tal vid det årliga centralbankssymposiet i Jackson Hole den 22 augusti 2014 uppgav att vi behöver åtgärder på båda sidorna av ekonomin och noterade följande: Politiken för den aggregerade efterfrågan måste åtföljas av nationella strukturreformer och politikåtgärder. På efterfrågesidan kan och bör penningpolitiken spela en central roll, vilket för närvarande betyder en ackommoderande penningpolitik under en längre tidsperiod. Det finns utrymme för finanspolitiken att spela en större roll vid sidan av penningpolitiken. Ingen finans- eller penningpolitisk ackommodering kan kompensera för de nödvändiga åtgärderna på utbudssidan genom strukturreformer i euroområdet. 7. Europaparlamentet betonar att Mario Draghi i sitt tal vid det årliga centralbankssymposiet i Jackson Hole den 22 augusti 2014 uppgav att vi behöver åtgärder på båda sidorna av ekonomin och noterade följande: Politiken för den aggregerade efterfrågan måste åtföljas av nationella strukturreformer och politikåtgärder. 83 Jonás Fernández Punkt 7 7. Europaparlamentet betonar att Mario Draghi i sitt tal vid det årliga centralbankssymposiet i Jackson Hole den 22 augusti 2014 uppgav att vi behöver åtgärder på båda sidorna av ekonomin och noterade följande: Politiken för den aggregerade efterfrågan måste åtföljas av nationella strukturreformer och politikåtgärder. På efterfrågesidan kan och bör penningpolitiken spela en central roll, vilket för närvarande betyder en ackommoderande penningpolitik under en längre tidsperiod. Det finns utrymme för 7. Europaparlamentet betonar att Mario Draghi i sitt tal vid det årliga centralbankssymposiet i Jackson Hole den 22 augusti 2014 uppgav att vi behöver åtgärder på båda sidorna av ekonomin och noterade följande: Politiken för den aggregerade efterfrågan måste åtföljas av nationella strukturreformer och politikåtgärder. På efterfrågesidan kan och bör penningpolitiken spela en central roll, vilket för närvarande betyder en ackommoderande penningpolitik under en längre tidsperiod. Det finns utrymme för AM\1040006.doc 41/103 PE541.619v01-00
finanspolitiken att spela en större roll vid sidan av penningpolitiken. Ingen finanseller penningpolitisk ackommodering kan kompensera för de nödvändiga åtgärderna på utbudssidan genom strukturreformer i euroområdet. finanspolitiken att spela en större roll vid sidan av penningpolitiken. Strukturreformer är nödvändiga för att öka tillväxten på medellång sikt, men på kort sikt måste man framhäva finanspolitiken ur ett globalt perspektiv i euroområdet liksom penningpolitiken. Or. es 84 Bernd Lucke, Sander Loones Punkt 7 7. Europaparlamentet betonar att Mario Draghi i sitt tal vid det årliga centralbankssymposiet i Jackson Hole den 22 augusti 2014 uppgav att vi behöver åtgärder på båda sidorna av ekonomin och noterade följande: Politiken för den aggregerade efterfrågan måste åtföljas av nationella strukturreformer och politikåtgärder. På efterfrågesidan kan och bör penningpolitiken spela en central roll, vilket för närvarande betyder en ackommoderande penningpolitik under en längre tidsperiod. Det finns utrymme för finanspolitiken att spela en större roll vid sidan av penningpolitiken. Ingen finanseller penningpolitisk ackommodering kan kompensera för de nödvändiga åtgärderna på utbudssidan genom strukturreformer i euroområdet. 7. Europaparlamentet betonar att Mario Draghi i sitt tal vid det årliga centralbankssymposiet i Jackson Hole den 22 augusti 2014 uppgav att vi behöver åtgärder på båda sidorna av ekonomin och noterade följande: Politiken för den aggregerade efterfrågan måste åtföljas av nationella strukturreformer och politikåtgärder. På efterfrågesidan kan och bör penningpolitiken spela en central roll, vilket för närvarande betyder en ackommoderande penningpolitik under en längre tidsperiod. Det finns litet utrymme för finanspolitiken att spela en större roll vid sidan av penningpolitiken, särskilt eftersom man måste ta hänsyn till de offentliga skuldernas hållbarhet. Ingen finans- eller penningpolitisk ackommodering kan kompensera för de nödvändiga åtgärderna på utbudssidan genom strukturreformer i euroområdet. 85 Ernest Urtasun, Molly Scott Cato PE541.619v01-00 42/103 AM\1040006.doc