F Y n d och F a s t a f o r n l ä ffi n i n g a r. V i b Y g g e r å. Äng.) t
Ångermanland Vibyggerå. I 1314 års taxelängd över den s.k. sexårsgärden är Vibygioradh uppfört såsom särskilt gäll med en årsavgift av 6 öre DS 3, n. 1946), och i den två år senare utgående lösesumman för ärkebiskop Olof Björnssons pallium bidrog prästen därstädes med 2 mark, kyrkan med l mark DS 3, n. 2043 ). Församlingen, som antagligen redan på 1300-talet lades som annex under Nordingrå och åtminstone sedan 1600-talet hade egen komminister, återfick sin ställning som självständigt pastorat först genom kgl. brev Il sept. 1835. Till khdeboställe anslogs prästbordet, som tidigare utgjort stomhemman åt pastor i Nordingrå och genom kgl. brev 18 sept. 1816 de lvis upplåtits åt komm e i Vibyggerå. Khdetjänsten härstädes 1837, och någon annan ordinarie prästerli g befattning har sedan dess icke inrättats i församlingen. Vibyggerå ännu kvarstående medeltida stenkyrka på en höjd vid stora 'landsvägen har en något snedvinklig grundplan av c:a 36 alnars längd och 22 aln. bredd se Cornell fig. 83). Till byggnadsarbeten och förbättringar i kyrkan anslogs 1556 2 pund korn, samt 6 t:r fö r vardera av åren 1617-18 enl. kgl. br o 8 juli 1619. På norra långväggen fanns ursprungligen en mindre sakristia av sten, varom tydligen talas i en från prosten N.Bozaeus i Nordingrå till Uppsala domkapitel 1647 insänd skrivelse, däri förmäles "huruledes kyrckmuren över sakristiedörren i Vibyggerå hafver gifvith sigh in, at the hafwa måst taga neder honom och sakristiehvalfvet in til grunden och äre icke mechtige thet vprätta' Från domkap. avgick en svarsskrivelse, att de skulle söka hjälp i Ånger- 2 manland och Medelpad Udpr. /6 1647). Den nya sakristian gjordes större och byggdes av trä. Även vapenhuset å södra långsidan är yngre än själva kyrkan. På långhusets östra gavelspets är infällt ett kors av röd kalksten jfr Cornell s. 96). Taket har en spetsig takryttare och genombruten takkam. Altaruppsats, predikstol, korskrank och övrig 'inredning tillkommo 1740..., 4l. Ny stenkyrka av rätt betydande dimensioner med torn i väster och kor kombinerat med sakristia i öster byggdes åren 1871-74 närmare Docksta på något avstånd från den gamla kyrkan. Invigningen förrät tades av biskop Beckman Il aug. 1875. Byggnaden, som underkastades reparation och fick inre dekorering 1909, förstördes genom eldsvåda, s e dan bli xten antänt tornet på kv~ällen 11 juni 1916. I avvaktan på återuppbyggandet iståndsattes den gamla kyrkan nödtorftigt s. å. och användes som gudstjänstlokal till 1919, då den nuvarande kyrkan, däri de kvarstående murarna av dess eldhärjade föregångare ingå som grundstomme, stod färdig. Vid branden hade en del av inventari erna hunnit räddas, men de
forts. Bygdens krön. två ärevördiga klockorna, som gått i arv från den gamla kyrkan, blevo förstörda. Den äldre av dem, tydligen densamma som församlingen vid klockeskattens utgörande 1531 mot en dryg lösen fick behålla se II, s. 315), bar följande inskrift: Help. Got. dat. dit.gvt. wol. flete. in. Marien.ere. wil.ick. disse.klocke.gete. geschen. int.iar. XV c unde XVI. 1516). E~t större rökelsekar, något skadat, hade kyrkan kvar från medeltiden. Vibyggerå gamla kyrka är avbildad i Från ådalar och fjäll 1912, s. 32. L. Bygden 192 3. Kyrkan. Kyrkan av sten är ett gammalt långhus utan valv under brädtak. I kyrkan finnes ett crucifix med evangelisternas emblemer. I sakristian finnes ett rökelsekar av vanlig form och malm, och 5 bilder, av vilka en kvinna, hållande den korsfäste i knä. Stora klockan har denna inskrift i munkstil: Help. got. dat. dit.gut.wol. flete. in.marien. ere.wil. ick. disse. klocke. geten. geschen.int. iar. X vg unde.xiii. Det är ll och icke 17, såsom eljes uppgi ves. ) Vibyggerå. Oct. 8. Fol. 25). Sund. -- 1/4 m. Ö fr. byn gent mot Maltön ett stenrös 13 al. 2 1 /4 h. utkastadt från midten hwarigenom grafkammarn blifvit blottad. Myre. Stenröse på Wårdkallberget 20 al. 2t. Käl. D:o 3 st. 17 al. 2. 15 al. N. från klockstapeln ett rös med större randstenar 12 al. diam. 11/4 h., skadadt genom stentäkt. 100 NW. från stapeln 2:ne högar blandadi af sten och jord 12 al. l-~ h. Den tredje är ut - grafd till källare och säges hafwa warit något större: en gryta, knif, swärd och något annat förrostadt jern, hwilket strax förstördes, fanns deri. På stora klockan: help got dat dit got wol flete in marien ere wil ick oisse klocke geten gesehen int iare XV c unde XVI.
forts. Ekdahls ber. Vibyggerå. Sätra. Konung Sigismunds stadfästelse på ett hans far s salubref af 1574 till Herr Hindrik Engelberti Past. i Nordingrå, medan han war i Segensjö Sidensjö) på ett wårt och kronans kyrkogodz Sättra i Wijbyggeråd för 840 mk i orthuger. Dat. d. Il Mars 1594. - Härifrån är uppgången till den beryktade grafven i Skuluberget, hwillcen är 9 al. i qvadr. 5 djup. Den tros ha warit ett forntida röfwaretillhåll. Är ej oåtkomlig som många påstå, men emedan det war dimnigt båda gångerne jag for derförbi, så försäkra~e bönderne det wara förenadt med lifsfara att bestiga branten emedan man ej hittade rätta nedgången då. man skulle gå tillbaka utan med till - hjelp af märken i skogen. Vid foten af detta berg på Ö. sidan och på Näs' åkerlegder 800 al. SW. från byn ligga de längst i Norr befintliga ätthögar 4 till antalet i en rät sträckni ng i NW. och SO. N: o l. 25 al. d. 4 h. 70 al. NW. från denna är n :o 2. 15 al. 2, - 150 al. från denna är N:o 3 30 al. 5-~- skogbevext. 130 d:o från denna är N:o 4 27 al. 4 3 /4 skogbevext. Skuluberget. Grafhögarnes Nordliga grä~). N. J. Ekdahl 1827-1830. Vibyggerå Docksta. på backen NNO om byn, i beteshagen v i d gårdarna äro 3 högar: l) Stenig hög, 75 f. i omkrets, nära utgrävd, risig. 2) 11 " 75 f. 3 f. hälften borta, risig. 3) spår aven hög. Därinvid har en hög för Il år sedan utgrävts djch till alla delar raserats, varvid anträffades Ilen vas i tre delar och ett fäste, vägande tillsammans 25~ lod". Av vi lken metall Jf. lnv. N:c 2167 och 3610. detta gods är, som då år 1855 hembjöds till kronan, upplystes ej. Desslikes funnos några glaspärlor, överdragna med någon fernissa. Huruvida dessa pärlor, som ej inskickats, erhöllos och inlämnas nu. I beteshagen NNO om byn ej långt från kyrkan ligga tre mycket grävda, nästan först örda högar. Si denbladh. S. Eski l Olss on 1909.
ATA, ÅN Inv. nr Docksta. 2167 En oval spännbuckla av brons, överskållan genombruten, med tornknapp över mitten, omgiven av fyra sidoknappar. Skadad i kanten; tornen borta. Underskållan till en annan dylik spännbuckla, lik den första. Ett avlångt kantigt spännsmycke med en upphöjning över mitten, och ett människohuvud, en face i vardera ändan, tornen borta. - Hittade av backstuguhjonet Daniel Norlin i Näs vid grävning i en jordhög å Per Jonssons i Docksta ägor. - Löstes med 2 rdr. 32 sk. b== co Dagb. d. 26 sept. 1855 197. Ej avteckn. i inv. F.N. 154:15. 3610. Två dubbla g.laspärlor 2 och 2 hopsmälta) vita med spår SHM av gult överdrag. Lära vara funna i samma hög och på samma gång som inv. 2167. Inlämnade av Sidenbladh. Dagb. d. 5 febr. 1867. s. 54. - Ej avteckn. i inv. SHM Edånger. ATA ÅN SHM Inv. 588 Ett stycke aven större halsring, av flera tenar sammanflätad; en penningformig prydnad, en sönderbruten tysk penning fr. Ottanernas tid samt 5 något äldre kufiska mynt, alla försedda med öglor i kanten. Hela fyndet av silver. In+östes med l Rd 37 sk. Specie. Dagb. d. 12 sept. s. 179. KBR. d. 7 Nov. 1832?). Stycket av halsringen kunde vid inventeringen 1838 ej urskiljas från annat brutet ringsilver men måtte hava varit obetydligt att döma av lösesumman. - I paketet fanns kvar en tumslång, bred silverbit av knäppet till en ring, samt den tyska penningen och de 5 kufiska mynten. Dessa mynt sorterades 1840 och voro: Samanider: lisrn. b. Ahmed av år 283 ; - 2 Nasr b. Ahmed av år 307 och 308; l Abbasid MUktedir Billah 318; - samt en Ummiad Vaset år 95. Ej avteckn. i inv. F~n. 71:6.
Edånger Det tidigast påträffade fyndet - en mera systematisk registrering började först på 1800-talet - är från Edånger eller som byn förr kallades Jang i Vibyggerå. Här hittades år 1832 bl.a. ett stycke aven större, flätad halsring av.~ilver, ett myntliknande ~~ke, ett tysk!, samt fem kufiska mynt. - Kufiska kallas en del arabiska mynt efter de skrivtecken med vilka myntens inskriptioner präglats. Denna skatt torde ha blivit nergrävd omkring 1000-talets mitt. I Vikingaskatter i Ångermanland, av bo Bellman. I fl Ångermanland 1947." Nerfurunäsberget har 10 röseg, mer och mindre sönderrivna, och l å fötter vilande sten. l) 140 f., 7-12 f. murat i botten. 2) murat avlångt, 30 f. L., 8 f. br., Ii f. h. 3) spår av röse. 4) 25 f. l ångt, 9 f. brett. 5) lämningar av ett litet fyrkantigt röse med 7 fots sida. Med detta sammanhängande i N ligger 6) ett runt röse, 70 f. 3t f., med vilket åter i N sammanhänga 7) lämningar av ett fyrkantigt röse me d 8 fots sida. De båda sistnämnda rösena äro murade i botten. Rösena 5),6) och 7) hava sedda ovan 8) rivet. 9) lämningar av ett runt röse av 45 fots omkrets. 10) lämningar av ett fyrkantigt, mu~at röse med 6 fots sida. Il) Några steg österut från sistnämnda rösen ligger en mindre vanlig vård. Å en ftat berghäll stå 4 stenar tätt tillsammans och över ~.. dessa en plan häll. Denna ovanstens sidor äro: 3,2 f., 2,2 f., r 2,6 f., 2,3 f. och tjocklek vid ena bredsidan 6 tum och vid den andra 1,2 f. Stenens riktning är N 100V.) Fötterna äro 8 tum 1,2 f. höga och låta sålunda den överli ggande stenens överyta ligga plan. Fötterna i N och i S stå tätt vid varandra; öppningen
forts. emellan de norra och södra är l f. - 1,2 f Mellanrummet emellan berghällen och den plana stenen är ungefär en fot. I Gruns sunda socken, Kasa by se 1865 års förteckn.) ligger ock en sådan sten. Den är mera pyramidformig och vilar på 3 f ötter, l i gger framför därvarande 16 rösen och närmast sjön. Kasaviken). Även förevarande sten ligger framför härvarande 10 rösen och närmast sjön den del av Bottniska viken, som ligger emellan Näske - fjärden, Kälsviken och Mjällösundet). Betydelsen med dessa båda minnesvårdar tyckes sålunda hava varit densamma. l) 2) 3) 4) Å Nerfurunäsberget ligga fyra kummel. litet och utkastat. längdriktning 7 m. NNW-SSO längdriktning 9 m. NNW- SSO kringkastat. II 14 m., c:a 3 m., uppkastat. Vacker utsikt. Foto VII. Sidenbladh) Nedanför föregående finnas sex kummel samt en mindre vanlig vård Sidenbladh) nämligen en häll, vars storlek är 0,90 x 0,70 x 0, 25 m Stående på fyra mindre stenar. Huruvida denna har någon samband med kumlen, är svårt att säga. Mycket troligt är dock, att den i senare tid blivit upplagd. De sex kumlen äro följande: l) 8 m., c:a 1,50 m. uppkört. 2) litet och kringkastat. o 3)0. 4) tycks hava varit fyrkantiga samt r ätt sma. 5) 4 x 1, 50 m. 6) c:a 4 m. kringkastat. Eskil Olsson 1909. Käxed. Inv. nr 3138 Yxa av gul flinta, ovanligt stor. Tjockeggad, starka spår av tillslagningen, kanterna oslipade. Eggen med större skada, övre änden sned. ~ Längd 155 mm., st. bro o. tj o 56 x 35 mm. F. på badstranden, Käxed. V/B) Norra ÅngermanI Fornminnesför. Samlingar
Näs. Å backen mellan byn och bäcken, NV från gårdarna är en stenig hög av 85 fots omkrets, som är utgrävd. Därinvid är spår aven annan hög. Karl Si denbladh 1866. Efter vägen mellan byn och å- bron ligger i backsluttningen en hög, 7 m Ena sidan är bortgrävd. Si denbladh. S. Eskil Olsson 1909. Sjöl~Q. Å Grönäsudden upp i den steniga backen ovan vägen under berget ligga 7 rivna rösen: l) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 60 f. långt, 12 f. brett. spår av röse. 75 f. 2-1,.. f x) 2 spår av röse. 55 f. i omkrets. 50 f. " " 90 f. 3 f. l) 2) 3) 4) Å grönäsudden på den steniga backen ovan landsvägen ligga 7 kummel 10 m., från den f r ämre sidan mycket högt, föga uppkastat. 5 m., uppkastat. 4 m., " litet och kringkastat. 5 m., c:a 0, 50 m. uppkastat. 5) 6)0. 7) rätt stora men låga. Vacker utsikt. På. södra sluttningen av Groberget skall enl. uppgift finnas tvänne kummel. Eskil Olsson 1909. S. x) Första talet angiver omkretsen, det senare höjden. t Skofed. Ytterst å Fäbobergsudden ligga tvänne uppkastade kummel. Eskil Olsson 1909.
Vibyggerå Sund. Å Harphagaberget vid branta avsatsen mot S l i gga efter varandra 15 rös~ i riktningen O - V : l) 2) 3) 4) 5) 6) 7) S) 9) 10) Il) 12 ) 13) 20 f. långt, 15 f. brett, 2 f. högt, rivet. röse i form aven avlång ring med '15 och 10 fots axlar, Ii f. högt. IS f. L., 10 f. br., 2 f. h., rivet. 30 f., l-l f. spår av röse. " " " ordentligt lagt eller murat röse, 110 f. 4 ~ f., rivet. 32 f. L., 15 f. br., 3 f. h. murat i botten, rivet, med kista st f. L., 3 f. br., 2 f. h., i riktning N 60 0 0. murat röse, 100 f., 5 f. rivet, med kista av obestämbar längd i riktning N 30 o O, 2i f. bred, 2 f. hög. 60 f. i omkr. ) helt utrivet. mindre röse, rivet. " " II " " fyrkantigt av 15 fots sida, 3 f. högt, väl murat, rivet. 14) mindre rös e i fortsättni ng med föregående. Detta röse ligger invid Harphagaviken. ) 15) 35 f. 2t f. rivet. Å berget ovan Hälludden, SV t. S från Furunäsudden ligger ett rivet rös~, 75 f. 4t f. med kista, 9 f. x 2 f. x 2 f.. N- S. Buförsvedjan har 2 rivna rösen: l) 110 f. 5 f. 2) murat fyrkantigt med 10 fots sida och 3 fots höjd. Karl Sidenbladh ls66. Å Harphagaberget ovan branta sluttningen mot S ligga 15 kummel: l) 9 m., c:a 2 m. uppkastat spår av kista. 2 o. 3) Små och kringkastade. 4) ovalt, 4 m. uppkastat. 5) 4 m., uppkastat till den yttersta stenringen, vilken är vackert lagd med stor~ stenar 6) ovalt med längdriktningen 7 m. i O-W, Q,40 m. h. 7) Il x 6 m., c:a l m. uppkastat. Kistan som plattats, är 2, 75 x l m. med en kvar liggande takhäll. S) 9 m., c : a 2, 25 m., uppk., varvi d en kist a liggande i WNW- OSO blivit något synlig. Foto IV. f orts.
forts. Sund. 9) 4 x 4 m. 10) 4 m., upplagt mot en sten, uppkastat. 11) 3 m., c:a 0,50 m. 12) litet och kringkastat. 13) 3 m., uppkastat. 14) 4 x 3, c:a 1,25 m., uppk. Vackert murade yttersidor. 15) 3 x 2 m., c:a 0,50 m., uppkastat. Vacker utsik t. Sidenbladh). Hälludden har ett uppkastat kummel 6 x 3 m., c:a l m. På berget ovan Hälludden är ett kummel 7 m., c:a 2 m.,något uppkastat. Vacker utsikt. Sidenbladh) Fanöudden har tvänne uppkastade kummel. På Buförsvedjan skall enl. Sidenbladh finnas två kummel, vilka dock ej kunde anträffas. Eskil Olsson 1909. Värns. Tosvedjeberget. mot viken 6 rösen: Nära 1/8 mil från byn ligga å bergets sluttning ---- l) 120 f. 3 f. ordentligt lagt, nu rivet. 2) 25 f. långt, 12 f. brett" II " med kista. 10 f. lång, 2 f. bred, 2 f. hög, täckt av stora hällar. Kistans riktning N15 0 V 3) ordentligt lagt rös~, fyrkantigt med avrundade hörn, 15 f. långt och 8 f. brett, med kista, st f. lång, 1,2 f. bred och hög. Riktningen N 30 o V. 4) mindre, avlångt röse, rivet. 5) spår av runt röse. 6) röse, lagt om en större sten. Valaberget har å höjden mot söder eller Ullångersfjärden ett runt skåligt röse av dryga 120 fots omkrets och 4t fots höjd. Strax i N från byn mot Storholmen ligga 3 sönderrivna rös~ av 70, 80 och 90 fots omkrets. I skogen bakom gården till hemmanet n: o l finnes fyra kummel: l) 5 m. uppkastat. 2,3 o. 4) fullständigt kringkastade. På berget ytterst å udden finnes 5 a 6 kummel: Sidenbladh) forts.
forts. Värns. -- l) 7 m., uppkastat. Foto V. De övriga äro mindre samt fullständigt kringkastade. Vacker utsikt. Å Valsvedjeberget på sluttningen mot Ullångersviken ligga sex kummel: l) o. 3) 4) 5) 6) 2) små och kringkastade. 9 m., c:a 1, 75 m., uppkört, spår av kista. 8 m., c:a 1, 50 m., uppkörd, kista liggande 15 x -5 m., c:a 0, 50 m., platt O-V. Il x 5 m., c:a 0,50 m. " - V. Foto VI. i O-V. Kistan ligger även i O - V, samt är täckt aven häll, vars storlek är ungefär den är ej fullt regelbunden) 3 x 1,40 x 0, 40 m. på Valabergets sluttning mot S och viken ligger ett uppkastat kummel Il m., c:a 1,50 m Vacker utsikt. Sidenbladh) Å berget strax ovan vägen till torpet Lillänget ligga fyra kummel: l) 9 x 4 m., en stor sten ligger i kumlets mitt. 2) 10 m., c:a 1, 50 m., uppkastat. 3) Il x 5 m., c:a 1, 25 m., uppkastat. Kista liggande i N - S. 4) 6 x 3 m. En mycket fint murad kista 2, 40 m. lång i riktningen NNW - SSO. Eskil Olsson 1909. Vibyggerå. KVHAA B.A. Kummel, Sund F. n: 208:16 " Värns": 208: 17 och 18 Kista i II " 208:19. Foto E. Olsson. Plan över en del av gravfältet vid Värns; plan över kummel II vid Värns: upprättad av Eskil Olsson 1911. Skala: 1:100. Östmarkom. Inv.nr 1558 Pilspets. Av svart flinta.?) Nästan triangulär. Naggade eggar. Funnen vid grävning i åker. ~ L. 6,8 cm., Br. 2 cm., Tj. 0,7 cm rliurberget Knä~. Tillhör Ullånger men har av Sidenbladh --- förts på Vibyggerå. ) Kornsvedjebergets spets har utan tvivel burit t venne rösen.