MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.6.2012 COM(2012) 351 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om konkreta sätt att stärka bekämpandet av skattebedrägeri och skatteundandragande, också med avseende på tredjeländer SV SV

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om konkreta sätt att stärka bekämpandet av skattebedrägeri och skatteundandragande, också med avseende på tredjeländer 1. INLEDNING Skattebedrägeri och skatteundandragande begränsar medlemsstaternas förmåga att få in intäkter och genomföra sin ekonomiska politik. I tider av konsolidering av de offentliga finanserna, då många medlemsstater behöver skära ned sina utgifter och öka intäkterna försvåras finanspolitiken ännu mer av skattebedrägeri och skatteundandragande 1. Den svarta ekonomin i EU beräknas uppgå till nästan en femtedel av BNP, vilket ger en första fingervisning om problemets omfattning. Figur 1: Beräkning av den svarta ekonomins storlek 2011 (% av BNP) 2 1 2 Skattebedrägeri är en form av avsiktlig skatteundandragande som i allmänhet är straffbar enligt straffrätten. Begreppet omfattar situationer där avsiktligt felaktiga utsagor lämnas eller förfalskade dokument läggs fram. Skatteundandragande omfattar i allmänhet olagliga arrangemang där beskattningsskyldigheten döljs eller nonchaleras, dvs. skattebetalaren ser till att betala mindre skatt än vad han/hon lagligen är skyldig att göra, genom att dölja inkomster eller uppgifter för skattemyndigheterna, Källa: Schneider, F. (2012), Size and development of the Shadow Economy from 2003 to 2012: some new facts. Siffrorna i denna studie baseras av nödvändighet på antaganden och bör därför betraktas med försiktighet eftersom de inte är styrkta. SV 2 SV

11,0 10,5 9,8 35 32,3 30 29,6 29,5 29,0 28,6 27,7 26,5 26,0 25,8 25,0 25 24,3 22,8 21,6 20 19,4 19,2 19,7 17,1 16,4 16,0 16,0 15 14,8 14,7 13,8 13,7 13,5 12,8 10 8,2 7,9 7,8 5 0 Bulgarien Rumänien Kroatien Litauen Estland Turkiet Lettland Cypern Malta Polen Grekland Ungern Italien Portugal Spanien Genomsnitt Belgien Tjeckien Slovenien Slovakien Norge Sverige Danmark Finland Tyskland Irland Frankrike Förenade kungariket Nederländerna Luxemburg Österrike Scweiz Tiotals miljarder euro finns offshore, ofta orapporterade och obeskattade, vilket minskar de inhemska skatteintäkterna. Omfattningen på problemet innebär att en intensifierad kamp mot skattebedrägeri och skatteundandragande inte bara handlar om intäkter utan även om rättvisa. Man måste komma ihåg att den absoluta majoriteten av EU:s skattebetalare brukar försöka fullgöra sina skyldigheter i skattehänseende. I dessa svåra ekonomiska tider är det särskilt viktigt att dessa ärliga skattebetalare inte drabbas av ytterligare skattehöjningar tänkta att kompensera skatteintäkter som undanhållits genom skattebedrägeri och skatteundandragande. Fokus bör därför ligga på att ta itu med bedrägerier och skatteundandragande. Meddelandet behandlar inte odeklarerat arbete som sådant, även om det kan ske i kombination med undandragande av indirekta skatter. Metoder för att ta itu problemet med odeklarerat arbete behandlades i KOM (2007) 628. Fördelarna med att angripa dessa problem kan vara betydande. Beräkningar visar att enbart senare tids frivilliga initiativ till följd av ett G20- initiativ ledde till att de berörda EU-medlemsstaterna fick in tio miljarder euro under en tvåårsperiod 3. Genom att minska problemet med skattebedrägeri och skatteundandragande kan medlemsstaterna öka sina skatteintäkter, vilket också kommer att ge dem ökat andrum att omstrukturera sina skattesystem på ett sätt som bättre främjar tillväxt i enlighet med 2012 års årliga tillväxtöversikt 4. På senare år har problemet med skattebedrägeri och skatteundandragande ökat avsevärt. Globaliseringen av ekonomin, den tekniska utvecklingen, internationaliseringen av bedrägerierna och det ömsesidiga beroende mellan medlemsstaternas skattemyndigheter som 3 4 OECD: The Era of Bank Secrecy is Over; the G20/OECD process is delivering results, 26 oktober 2011. Kommissionens meddelande Årlig tillväxtöversikt 2012, KOM(2011) 815 slutlig av den 25 november 2011, 17229/11, rådets slutsatser av den 16 februari 2012 (6353/1/12 Rev.1). SV 3 SV

blir följden visar på begränsningarna med strikt nationella angreppssätt och ökar behovet av ett gemensamt agerande. Den 2 mars 2012 uppmanade därför Europeiska rådet kommissionen att snabbt ta fram konkreta metoder för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande, också med avseende på tredjeländer, och att lägga fram en rapport senast i juni 2012. I april antog Europaparlamentet en resolution, som även den betonade behovet av snabba åtgärder inom detta område. Därför är det absolut nödvändigt att skatteuppbörden effektiviseras. Problemet med skattebedrägeri och skatteundandragande måste bekämpas på tre olika nivåer. För det första måste skatteuppbörden i varje enskild medlemsstat förbättras. För det andra måste det gränsöverskridande samarbetet mellan medlemsstaternas skatteförvaltningar effektiviseras. För det tredje behöver EU ha en entydig och sammanhållen politik gentemot tredjeländer för att främja sina normer på internationell nivå och säkerställa lika konkurrensvillkor. EUsamarbetet ger ett mervärde inom alla dessa tre områden. Det här meddelandet beskriver hur uppfyllelsen av skattskyldigheten kan förbättras och hur problemet med skattebedrägeri och skatteundandragande kan minskas genom förbättrad användning av befintliga instrument och genom antagandet av de kommissionsförslag som är under behandling. I meddelandet anges också områden där ytterligare lagstiftningsåtgärder eller samordning skulle gagna EU och medlemsstaterna. Sådana åtgärder bör inte bara inriktas på skattebedrägeri och skatteundandragande utan även på aggressiv skatteplanering. Aggressiv skatteplanering omfattar användning av konstlade operationer eller strukturer och utnyttjande av skillnader mellan olika skattesystem som resulterar i att medlemsstaternas skattebestämmelser undergrävs och förlusten av skatteintäkter förvärras. 2. EFFEKTIVARE SKATTEUPPBÖRD I MEDLEMSSTATERNA Medlemsstaterna har full suveränitet över uppbörden av sina skatter, sin skattelagstiftnings och skatteförvaltnings funktion och konsekvens, skatteuppbörden och kampen mot skattebedrägeri. Nationella åtgärder (eller bristen på nationella åtgärder) har en direkt påverkan på den inre marknadens allmänna funktion, eftersom de kan snedvrida konkurrensen mellan EU-företag, och påverka medlemsstaternas förmåga att fullgöra sina åtaganden enligt stabilitets- och tillväxtpakten. Skattepolitikens betydelse för konsolideringen av de offentliga finanserna har entydigt fastslagits i samband med den europeiska planeringsterminen 5 och europluspakten 6. Detta har också understrukits av G20. Möjligheterna för en rättvis och långtgående konsolidering av de offentliga finanserna hämmas av ineffektiv skatteuppbörd. Den breda analys som kommissionen gjorde i samband med den europeiska planeringsterminen, som mynnade ut i rekommendationer både till enskilda medlemsstater och för euroområdet, har visat att skatteundandragande är ett reellt och omfattande problem i 5 6 Kommissionens meddelande Årlig tillväxtöversikt 2012, KOM(2011) 815 slutlig av den 25 november 2011, 17229/11, rådets slutsatser av den 16 februari 2012 (6353/1/12 Rev.1). Rådets slutsatser av den 16 februari 2012 (6404/1/12 Rev.1). SV 4 SV

många medlemsstater och att detta ibland är kopplat till bristfällig administrativ kapacitet. Landsspecifika rekommendationer om dessa frågor utfärdades till tio medlemsstater 7. Om kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande stärks i enlighet med några av de landsspecifika rekommendationerna kommer det att öka skatteintäkterna och därmed bidra till de nödvändiga strukturella reformerna. Detta kan också hjälpa medlemsstaterna att genomföra andra tillväxtfrämjande rekommendationer på skatteområdet, t.ex. sänka de kostnader som företagen har för att uppfylla sin skattskyldighet. Uppgifter om medlemsstaternas intäkter från mervärdesskatt ger en bild av hur mycket som aldrig betalas in. Delar av den här klyftan kan visserligen förklaras av reducerade momssatser och olika undantag, men den beror också på skatteundandragande som medför att endast en del av de teoretiska mervärdesskatteintäkterna betalas in till medlemsstaterna. 7 Landsspecifika rekommendationer om dessa frågor har riktats till Bulgarien, Cypern, Tjeckien, Estland, Ungern, Italien, Litauen, Malta, Polen och Slovakien. Observera att medlemsstater som för närvarande får finansiellt bistånd genom Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF), europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) eller enligt bestämmelserna i artikel 143 i fördraget rekommenderas att genomföra de åtgärder sin anges i deras respektive genomförandebeslut och som specificeras ytterligare i deras samförståndsavtal och eventuella senare supplement. Detta berör Grekland, Irland, Portugal och Rumänien. SV 5 SV

Figur 2: Faktiska mervärdesskatteintäkter 2010 (% av de teoretiska intäkterna enligt standardsatser) 8 De problem som skatteförvaltningarna möter visas också av de betydande administrativa kostnaderna för skatteuppbörd. 100 90 80 70 60 % 50 40 30 20 10 0 EL IT ES LV RO UK SK PT FR BE IE PL LT FI HU CZ DE NL MT DK SE AT SI BG EE CY LU Figur 3: Förvaltningskostnaderna i förhållande till nettouppbörden av skatteinkomster 2009 (kostnader i euro per 100 euro i intäkter) 9 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 PL CZ PT BE BG FR HU IT UK LV LU NL IE ES SI FI AT DE RO DK MT SE EE Det finns redan i dag särskilda program för tekniskt bistånd 10 och kommissionen uppmanar medlemsstaterna att utnyttja dessa när de utarbetar program för att få sina skatteförvaltningar att fungera bättre, öka den administrativa kapaciteten och förbättra uppfyllelsen av 8 9 10 Källa: Europeiska kommissionen. Taxation trends in the European Union, 2012 edition. Källa: OECD. Tabellen innehåller uppgifter för 23 medlemsstater. Uppgifter för CY, EL, LT och SK saknas eller håller på att valideras. Europaparlamentets och rådets beslut nr 1482/2007/EG av den 11 december 2007 om ett gemenskapsprogram för att förbättra skattesystemens funktionssätt på den inre marknaden (Fiscalis 2013) och upphävande av beslut nr 2235/2002/EG (EUT L 330, 15.12.2007, s. 1). SV 6 SV

skattskyldigheten. I framtiden behövs en effektiv efterföljare till Fiscalis-programmet, för att förbättra funktionssättet för skattesystemen på den inre marknaden. Kommissionen anser också att det är viktigt att fortsätta att hjälpa medlemsstaterna identifiera inneboende brister i deras skatteförvaltningar och lösa specifika problem, att säkerställa ett effektivt utbyte av bästa praxis och även utarbeta benchmarking-metoder för att utvärdera kärnfunktionerna för skatteuppbörd och kontroll. 3. BÄTTRE GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMARBETE MELLAN SKATTEFÖRVALTNINGARNA I EU Den europeiska integrationsprocessen har lett till en ökad integrering av samtliga medlemsstaters ekonomier, med stora volymer gränsöverskridande transaktioner och minskade kostnader och risker i samband med sådana. Det här har gjort det än viktigare för de nationella skatteförvaltningarna att samarbeta och utbyta information. 3.1. Bästa användning av befintliga rättsakter En förutsättning för ett effektivt gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstaternas skatteförvaltningar är att det bygger på ömsesidigt förtroende och solidaritet mellan medlemsstaterna. Endast om medlemsstaterna är beredda att bistå varandra kommer de att kunna skörda alla frukter av samarbetet. Erfarenheterna från direktivet om beskattning av sparande 11 visar hur stora vinster sådana samarbeten kan ge. I genomsnitt skickas mer än 4 miljoner uppgifter varje år från källstater till bosättningsstater, vilket i genomsnitt motsvarar 20 miljarder euro i inkomster på besparingar. Ett antal viktiga rättsliga instrument för administrativt samarbete har antagits på senare år när det gäller både direkta och indirekta skatter 12. Man har dock fortfarande inte uppnått en omfattande och effektiv användning av dem i medlemsstaterna. Kommissionen bistår medlemsstaterna i deras insatser genom att ge dem de praktiska verktyg och instrument som de behöver för att delta i ett effektivt administrativt samarbete. Kommissionen har redan utvecklat elektroniska format för informationsutbyte och säkra kommunikationskanaler som kontinuerligt kommer att behöva uppdateras och utvidgas till att omfatta andra typer av inkomster. Kommissionen kommer noga att övervaka att samtliga medlemsstater tillämpar de gemensamt fastställda bestämmelserna och förfarandena på ett korrekt sätt. 11 12 Rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (EUT L 157, 26.6.2003, s.38). Rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder (EUT L 84, 31.3.2010, s. 1), rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri (EUT L 268, 12.10.2010, s. 1), rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1), rådets förordning (EU) nr 389/2012 av den 2 maj 2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter och om upphävande av förordning (EG) nr 2073/2004 (EUT L 121, 8.5.2012, s. 1). SV 7 SV

3.2. Ytterligare konkreta sätt att förbättra samarbetet 3.2.1. Stärkande av befintliga verktyg Den 13 november 2008 antog kommissionen ett förslag till ändring av direktivet om beskattning av sparande i syfte att täppa till de befintliga luckorna och förhindra skatteundandragande. De två viktigaste kryphål som identifierades var användningen av obeskattade mellanhänder för att dölja det verkliga ägandet samt användningen av innovativa finansiella instrument och andra produkter (dvs. strukturerade produkter för privatpersoner (structured retail products) och insurance wrappers) som inte omfattas av direktivet. Den andra översynen av direktivet om beskattning av sparande bekräftade att det fanns en omfattande användning av obeskattade offshore-strukturer placerade mellan betalaren och den slutliga förmånstagaren för att dölja det verkliga ägandet. 35 % av inlåningen utanför banksektorn i medlemsstaterna (65 % i länder med avtal om sparande) finns hos sådana strukturer belägna i offshore-jurisdiktioner. Översynen visade också att marknaden för strukturerade finansiella produkter (utestående försäljningsbelopp på 767,3 miljarder euro i dagsläget) har ökat med mer än 30 % i genomsnitt på senare år. Innehållet i ändringsförslaget har i princip godkänts av medlemsstaterna och det är mycket viktigt att dessa ändringar antas utan dröjsmål. EU måste visa sin förmåga att lösa dessa problem, och det kommer även att förbättra unionens möjligheter att förmå andra länder att göra liknande ändringar. 3.2.2. Elektroniskt informationsutbyte Genom informationsutbyte får skatteförvaltningarna tillgång till ovärderliga uppgifter om sina skattebetalares inkomster och tillgångar, vilket även kan vara till stor nytta för riskanalyser och som incitament för frivillig uppfyllelse av skattskyldighet. Automatiskt informationsutbyte bör främjas där det är till störst nytta. Kommissionen har utvecklat datoriserade format för inkomster på besparingar och håller för närvarande på att utveckla nya format för sådana inkomster som omfattas av direktiv 2011/16, för att införa ett säkert och förbättrat automatiskt informationsutbyte inom EU. En viktig uppgift för EU är att främja sin standard för automatiskt informationsutbyte och på så sätt bidra till utvecklingen av internationella standarder för informationsutbyte som präglas av öppenhet och insyn. För att den information som utbyts ska kunna användas omedelbart måste identifieringen av skattebetalarna förbättras. Medlemsstaternas erfarenheter visar att informationen kan matchas betydligt bättre om ett skatteregistreringsnummer meddelas och används som unikt identifieringsnummer. Kommissionen kommer därför att göra en konsekvensanalys för att, om lämpligt, föreslå ett europeiskt skatteregistreringsnummer för varje skattebetalare som bedriver gränsöverskridande verksamhet. Man bör också planera att ge medlemsstaternas skatteförvaltningar direkt tillgång till relevanta delar av varandras nationella databaser och utvidga den automatiska tillgången när det gäller mervärdesskatt. 3.2.3. Hantering av tendenser och system när det gäller skattebedrägeri och skatteundandragande Det är nödvändigt att utveckla gemensamma verktyg, system och arbetsmetoder som identifierar olika trender och system när det gäller skattebedrägeri och skatteundandragande, liksom enskilda gränsöverskridande skattebrottslingar. Därför kommer kommissionen att fortsätta att verka för en snabb utvidgning av Eurofisc och dess system för tidig varning till att omfatta direkta skatter och fortsätta att förbättra riskhanteringsteknikerna. Kommissionen SV 8 SV

kommer också att föreslå en mekanism för snabba insatser (Quick Reaction Mechanism) vid momsbedrägerier. Kommissionen avser att utveckla en strategi mot aggressiv skatteplanering. Man kommer att undersöka hur man kan förbättra tillgången till information om penningflöden och på så sätt göra det lättare att spåra större betalningar som görs via offshore-bankkonton, Man bör överväga att inom EU inrätta revisorsgrupper som arbetar mot gränsöverskridande skattebedrägerier. Mer regelbundna gemensamma revisioner bör främjas genom en omfattande användning av de befintliga rättsliga bestämmelserna om samtidiga kontroller och genom att medlemsstaternas tjänstemän närvarar i andra medlemsstater 13. 3.2.4. Hög uppfyllelse av skattskyldighet En viktig del av en effektiv strategi för att bekämpa skattebedrägeri och skatteundandragande är att förbättra uppfyllandet av skattskyldigheten 14. För att förbättra den i både interna och gränsöverskridande situationer måste skattebetalarna få bättre kunskap om EU:s och medlemsstaternas skatteregler. Sådana verktyg som en enda WEBBPORTAL FÖR SKATTEFRÅGOR, som omfattar alla skatter och skattebetalare, och en enda kontaktpunkt för skattskyldiga med hemvist i andra länder skulle göra det enklare för de berörda skattebetalarna att fullgöra sina skyldigheter. När det gäller mervärdesskatt håller kommissionen på att inrätta en dialogplattform, det s.k. EU-momsforumet (EU VAT Forum), med deltagande av skattemyndigheter och näringslivsrepresentanter. Detta forum kommer att skapa förutsättningar för ett mer välfungerande mervärdesskattesystem som kan förbättra den frivilliga uppfyllelsen av skattskyldigheten. Man bör på olika sätt uppmuntra skattebetalarna att uppfylla sin skattskyldighet. Ett sätt är att sänka kostnaderna för uppfyllelse och att minska komplexiteten. De administrativa kostnaderna för företag som följer skattebestämmelserna varierar avsevärt mellan medlemsstaterna. Eftersom tidsåtgången och kostnaderna drabbar småföretag på ett oproportionerligt sätt skulle det underlätta skatteuppbörden och öka konkurrenskraften för många europeiska företag om man minskade den administrativa komplexiteten och ökade användningen av onlineverktyg. Skatteförvaltningarna bör också överväga att komplettera sitt kontrollarbete med en mer serviceinriktad inställning. De skulle också kunna utveckla motivationshöjande incitament i form av program för frivilligt inlämnande av uppgifter och uppmuntra skattebetalarna att spontant korrigera sina misstag. I enlighet med strategin för företagens sociala ansvar 15 kommer kommissionen att utarbeta en stadga för skattebetalare. I en globaliserad värld, där skattebetalare som inte följer reglerna kan väga riskerna för att åka fast och straffas i olika jurisdiktioner, är det värt att överväga gemensamma minimibestämmelser mot skattebedrägeri eller skatteundandragande när det gäller vissa typer av skatteöverträdelser, inbegripet administrativa eller straffrättsliga påföljder. Kampen mot bedrägerier är ett av de prioriterade områden som anges i kommissionens meddelande 13 14 15 Artikel 7 i direktiv nr 2010/24/EU, artiklarna 28, 29 och 30 i förordning nr 904/2010/EU, artiklarna 11 och 12 i direktiv nr 2011/16/EU, artiklarna 12 och 13 i förordning nr 389/2012/EU. Uppfyllelsen av skattskyldigheten avser den utsträckning i vilken skattebetalarna följer (eller inte följer) sitt lands skatteregler, t.ex. genom att deklarera inkomster, lämna in deklarationer och betala sina skatter i rätt tid. En förnyad EU-strategi 2011 2014 för företagens sociala ansvar, KOM (2011) 681 slutlig, 25.10.2011. SV 9 SV

Straffrätt i EU: garantier för ett effektivt genomförande av EU:s politik genom straffrättsliga åtgärder 16. Kommissionen kommer att föreslå straffrättsliga bestämmelser för att stärka kampen mot bedrägerier som påverkar EU:s finansiella intressen. 3.2.5. Förbättrade styrelseformer på skatteområdet Det är vanligt att skattebetalare som begår momsbedrägerier också underlåter att betala bolagsskatt eller inkomstskatt och vice versa. Därför är det viktigt att sträva mot ett mer samlat sätt att ta itu med direkta och indirekta skatter. Även om de olika skatterna har olika särdrag bör man ta inspiration från de olika mekanismer och arbetsmetoder som används inom andra områden för att effektivisera kampen mot skattebedrägeri över hela fältet. En ökad konvergering av verktyg och system bör främjas inom områdena direkt och indirekt beskattning, t.ex. genom samma utformning av gemensamma delar av formulär. På medellång sikt kommer kommissionen att överväga ett enda rättsligt instrument för administrativt samarbete för alla typer av beskattning, för att säkerställa att samarbetsmekanismerna är helt integrerade och konsekventa. Eftersom skattebedrägerier ofta är kopplade till andra former av kriminell verksamhet är det viktigt att stärka samarbetet mellan skatteförvaltningar och andra myndigheter, i synnerhet myndigheter som jobbar med att bekämpa penningtvätt samt socialförsäkringsmyndigheter och rättsliga myndigheter, på både nationell och internationell nivå. På nationell nivå måste man säkerställa ett tillfredsställande samarbete mellan alla rättsvårdande tjänster, inte bara när det gäller skattebedrägeri och skatteundandragande utan även när det gäller skatterelaterade brott 17 18. Samarbete om skatterelaterade brott kan också säkerställas genom Europol 19. Kommissionen kan främja samarbete inom de berörda områdena genom gemensam användning av kommissionens befintliga program och deras efterföljande program. 4. EN SAMMANHÅLLEN POLITIK GENTEMOT TREDJELÄNDER EU har en entydig och sammanhållen politik för goda styrelseprinciper inom skatteområdet (öppenhet, informationsutbyte och rättvis skattekonkurrens), men behöver se till att detta främjas på ett mer konsekvent sätt, inte bara inom EU utan även gentemot tredjeländer. 4.1. Säkerställa tillämpningen av motsvarande normer i tredje länder Det skulle vara betydligt enklare att säkra en effektiv och smidig tillämpning av de förbättrade åtgärderna för beskattning av sparande på EU-nivå om motsvarande åtgärder även stärktes hos EU:s viktigaste partner. Välkända och marknadsförda finansiella centrum med strikta lagar om banksekretess fortsätter att dominera den internationella inlåningen över gränser. Caymanöarna och Schweiz 16 17 18 19 KOM(2011) 573 slutlig, 20.9.2011. Penningtvätt, terroristfinansiering och brott kopplade till MTIC gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag (Missing Trader Intra Community Frauds), inklusive momskaruseller och brottsliga investeringar i EU:s system för handel med utsläppsrätter. I de ändrade FATF-normer som antogs i februari 2012 infördes skattebrott som ett förbrott till penningtvätt och terroristfinansiering. Europol möjliggör identifiering av organisatörerna av skatterelaterade brott och nedmontering av kriminella nätverk. SV 10 SV

står ensamma för nästan 20 % av all inlåning utanför banksektorn, med totalt 1 352 miljarder US-dollar. Figur 4 Trender i fråga om utländska insättningar utanför banksektorn hos banker i viktiga utvalda finanscentrum utanför EU (miljoner dollar) 20 1.000.000 900.000 800.000 700.000 600.000 500.000 400.000 300.000 200.000 100.000 0 Mar.00 Sep.00 Mar.01 Sep.01 Mar.02 Sep.02 Mar.03 Sep.03 Mar.04 Sep.04 Mar.05 Sep.05 Mar.06 Sep.06 Mar.07 Sep.07 Mar.08 Sep.08 Mar.09 Sep.09 Mar.10 Sep.10 Mar.11 Caymanöarna Schweiz Singapore Hong Kong SAR Jersey Följaktligen bör rådet utan dröjsmål ge kommissionen mandat och stöd för att förhandla fram ändringar av de befintliga EU-avtalen om sparande med Schweiz, Andorra, Monaco, Liechtenstein och San Marino. Om dessa avtal anpassas till de nya normer som tillämpas i EU, till följd av de ändringar som ska göras av direktivet om beskattning av sparande, skulle det möjliggöra ytterligare framsteg i utvecklingen av motsvarande åtgärder för dessa jurisdiktioner. Liknande åtgärder borde vidtas för att uppdatera avtalen om sparande med relevanta berörda beroende eller associerade territorier. Den internationella utvecklingen när det gäller finanscentrum runtom i världen bör också uppmärksammas. Alla dessa åtgärder skulle sammantaget avsevärt stärka medlemsstaternas kapacitet för uppbörd av skatt på investeringsinkomster från personer med hemvist hos dem. Senare tids bilaterala avtal som Storbritannien och Tyskland ingått med Schweiz ger en fingervisning om de obeskattade tillgångar som finns i Schweiz. Avtalen resulterade i direkta betalningar av 500 miljoner schweizerfranc för Storbritannien och 2 miljarder schweizerfranc för Tyskland. De faktiska regulariseringsbetalningarna väntas överstiga 1,3 miljarder schweizerfranc för Storbritannien och 4 miljarder schweizerfranc för Tyskland. Storbritannien beräknar att regulariseringsbetalningen totalt kommer att ge upp till 4 7 miljarder brittiska pund. Denna beräkning ger en uppfattning om problemets omfattning i EU som helhet. Resultaten av den andra översynen av direktivet om beskattning av sparande visar att en förbättring av de befintliga avtalen i linje med de föreslagna ändringarna av direktivet skulle 20 Källa: BIS public aggregate data. SV 11 SV

göra det möjligt att inkludera pengar på förvaltningskonton. Detta är konton med medel som investerarens bank återinsatt i sitt eget namn i en annan jurisdiktion. När det gäller Schweiz är medlen på sådana förvaltningskonton 4,5 gånger större än de medel som innehas direkt av sådana investerare. 4.2. Främjande av EU-normer internationellt Det är viktigt att säkra bättre sammanhållning mellan EU-politiken inom olika områden, så att EU:s partner enligt internationella handels- och samarbetsavtal förbinder sig att uppfylla goda styrelseprinciper inom skatteområdet i linje med rådets slutsatser från 2008 21. Dessa principer bör även framledes inkluderas i alla relevanta avtal på EU-nivå med tredjeländer och främjas genom incitament för utvecklingssamarbete i enlighet med meddelandet God förvaltning i skattefrågor 22 från 2009 och meddelandet Samarbete med utvecklingsländer för att främja god förvaltning i skattefrågor 23 från 2010. Rådet bör också snabbt godkänna utkastet till avtal mellan EU och Liechtenstein om bedrägeribekämpnings- och skattesamarbetsfrågor och ge kommissionen i uppdrag att inleda liknande förhandlingar med Andorra, Monaco, San Marino och Schweiz. Dessutom bör man undersöka möjligheterna att ingå multilaterala avtal om administrativt samarbete inom området indirekta skatter med tredjeländer samt möjligheterna för tredje länders deltagande i samtidiga kontroller. Senare tids internationella utveckling med Förenta staternas Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA) öppnar nya perspektiv för att stärka det automatiska informationsutbytet mellan medlemsstater och tredjeländer och därmed förbättra öppenheten och insynen globalt. Slutligen bör samarbetet med andra internationella organisationer förbättras för att främja gemensamma intressen, undvika överlappningar och skapa synergieffekter till gagn för finansiella institutioner och skatteförvaltningar 24. Medlemsstaterna bör ges möjlighet använda en enda uppsättning verktyg och instrument både inom EU och i sina kontakter med tredjeländer. Därför främjar kommissionen avancerade praktiska EU-verktyg (inklusive elektroniska format) för att få länder utanför EU att använda dem, i synnerhet i kontakter med EU-medlemsstater. 4.3. Det fortsatta arbetet med att bekämpa skatteparadis och aggressiv skatteplanering Skatteparadis, som ibland kallas ej samarbetsvilliga jurisdiktioner, förstås vanligtvis som jurisdiktioner som kan finansiera sina offentliga tjänster med inga eller endast nominella inkomstskatter och som erbjuder sig som platser som personer med hemvist på annat håll kan använda sig av för att undkomma beskattning i sitt bosättningsland. OECD har identifierat tre typiska drag för ett skatteparadis: i) Brist på effektivt informationsutbyte, (ii) brist på insyn, och (iii) inga krav på omfattande verksamhet. De erbjuder ofta personer bosatta i andra länder förmånlig beskattning för att locka till sig investeringar från andra länder. Skatteparadis 21 22 23 24 Slutsatser från rådets möte (ekonomi och finans) den 14 maj 2008 (pressmeddelande 8850/08). KOM(2009) 201 slutlig, 28.4.2009. KOM(2010) 163 slutlig, 21.4.2010. EU deltar aktivt i andra internationella forum som OECD, IOTA ( International Organisation for Tax Administration), CIAT (Inter American Center of Tax Administrations), ITD (International Tax Dialogue), ITC (International Tax Compact) och ATAF (African Tax Administration Forum). SV 12 SV

bedriver illojal konkurrens och gör det svårt för andra länder att få in betydande skattebelopp från personer med hemvist hos dem. Ett intensivt arbete pågår för att undanröja många av de skadliga dragen hos skatteparadis. Viktiga framsteg har gjorts genom det nästan universella antagandet av strikta bestämmelser om informationsutbyte på begäran och om öppenhet till följd av den framgångsrika nystarten för OECD:s globala forum för transparens och informationsutbyte på skatteområdet. Även om många tidigare skatteparadis har förbundit sig att tillämpa dessa principer är det först nu som man börjat granska om dessa åtaganden tillämpas i praktiken. Forumet tar inte ställning till frågan om sund skattekonkurrens, som är en princip som EU-upprätthåller internt genom sin uppförandekod för företagsbeskattning 25. Främjandet av ett sådant koncept i tredjeländer är relevant för både OECD och EU. Skatteparadis fortsätter att potentiellt skada medlemsstaternas intressen. De merkostnader för uppfyllelse av skattskyldighet som blir följden av ej samordnade åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att skydda sin skattebas drabbar alla skattebetalare. Även när skatteintäkter förloras på grund av att skattebasen har flyttats till skatteparadis drabbas alla skattebetalare när skattesatserna höjs för att kompensera den urholkade skattebasen. Utöver ovannämnda specifika frågor kopplade till skatteparadis är kommissionens mål att bidra till rättvisa och sunda skattevillkor i EU (för medlemsstater, skattebetalare och investerare) och effektivt åtgärda problemet med urholkning av skattebasen (inom EU och i förhållande till tredjeländer). Det är viktigt att de vinster som detta medför inte motverkas av åtgärder som vidtas av tredjeländer. De tänkbara politiska åtgärderna för att uppnå detta håller för närvarande på att utvärderas och planen är att en handlingsplan ska läggas fram mot slutet av året. Målsättningen är att fastställa ett antal åtgärder, förfaranden och verktyg för samordnat agerande. Detta kan omfatta en blandning av defensiva åtgärder eller sanktioner mot länder som bedriver illojal skattekonkurrens samt incitament för de länder som upphör med sådan praxis. Fokus kommer att läggas på samordnade åtgärder. Meddelandet kommer också att behandla frågor som rör aggressiv skatteplanering. 5. SLUTSATS Det finns en tydlig politisk vilja, som uttrycktes av stats- och regeringscheferna den 2 mars 2012, om att prioritera konkreta åtgärder för att bekämpa skattebedrägeri och skatteundandragande. Det här behöver nu omvandlas till konkreta åtgärder. Meddelandet ger ett första svar på Europeiska rådets begäran genom att beskriva de olika nivåer där åtgärder krävs och de frågor som behöver övervägas ytterligare. Kommissionen hoppas att föra dessa diskussioner framåt både på rådsnivå och genom Skattepolitiska gruppen 26. Ett första steg i denna riktning skulle vara ett skyndsamt antagande av ändringen av direktivet om beskattning av sparande och ett omedelbart beslut om ett förhandlingsmandat till kommissionen. Den europeiska planeringsterminen är ett idealiskt tillfälle att granska beskattningsfrågor tillsammans med EU:s allmänna ekonomiska utveckling och att integrera skattepolitiken i 25 26 Slutsatser från rådets möte (ekonomi och finans) den 1 december 1997 om skattepolitik (EGT C 2, 6.1.98, s.1). Skattepolitiska gruppen är en permanent högnivågrupp, som inrättades 1996, för strategiska och övergripande diskussioner om skattepolitiska frågor på europeisk nivå. Den leds av den kommissionär som ansvarar för beskattningsfrågor. SV 13 SV

satsningen på tillväxt. Kommissionen kommer att fortsätta sina insatser för att stödja medlemsstaternas konsolidering och tillväxtfrämjande strategier. Före utgången av 2012 planerar kommissionen att lägga fram en handlingsplan baserad på en proportionerlig konsekvensbedömning, där man kommer att identifiera vilka specifika åtgärder som skulle kunna utarbetas snabbt om de ges den politiska prioritet som krävs. Handlingsplanen ska läggas fram tillsammans med initiativet mot skatteparadis och aggressiv skatteplanering. Den kommer att omfatta konkreta åtgärder för att förbättra det administrativa samarbetet och främja en utveckling av de befintliga styrelseformerna, liksom de bredare frågor som rör interaktion med skatteparadis och bekämpandet av aggressiv skatteplanering och andra aspekter, inklusive skatterelaterad brottslighet. SV 14 SV