Kristendomens heliga riter Text & foto Carl-Henrik Larsson Kristendomen har under sin 2000-åriga historia aldrig varit någon likriktad religion, inom vilken teologin förblivit oförändrad. Historiska händelser och processer, exempelvis splittringen mellan den katolska och ortodoxa kyrkan under medeltiden samt reformationen, har skapat en religion med många olika uttryckssätt. Här reder vi ut begreppen på ett lättfattligt sätt! Denna skulptur av den korsfäste Jesus i moder Marias knä, finns i kyrkan Sancta Mariam Rotondam i Wien. Jesu budskap, handlingar, död och återuppståndelse, såsom de beskrivs i evangelierna, utgör grunden till kristendomen. Innehållet i läran, liturgin (guds - tjänstordningen) och inte minst sakramenten, skulle diskuteras, förändras och utvecklas under århundraden. Kyrkosplittringar, som den mellan den katolska och ortodoxa kyrkan 1054, samt reformationen, bidrog till en variation mellan kyrkorna i synen på ritualernas innehåll och utförande. 6 NORDISK FILATELI December 2014
En mycket känd altarskåpsmålning (Isenheimaltaret) utförd av den tyske konstnären Matthias Grünewald (ca 1460 1528) visas på detta fri - märksblock från Lesotho som gavs ut 1985. Målningen som heter kors - fästelsen, och visar Jesu lidande på korset, finns idag på museet Unter - linden i den franska staden Colmar. Jesu död och återuppståndelse kan ses som inledningen av den kristna religionen, en religion som aldrig va rit statisk, utan tvärtom mycket dynamisk. Kyrkomöten och historiska händelser, exempelvis reformationen, har påverkat ritualernas innebörd. R edan inom fornkyrkan var de centrala kristna ritualerna, dopet och nattvarden, föremål för heta diskussioner. Efter att kristendomen blivit stats - kyrka i romarriket i början av 390-talet, upplevde kyrkan vad som skulle kunna betecknas som en kortare tid av enighet. För den varade inte länge. I slutet av samma århundrade skulle riket nämligen delas i två delar, det Västromerska riket med Rom som huvudstad, och det Östromerska riket med Konstantinopel som huvud - stad. Denna delning kom även med tiden att splittra kyrkan i två delar, den katol - ska i väster och den ortodoxa i öster. Genom kyrko - möten och samverkan för - sökte kyrkan upprätthålla en enighet, men efterhand blev sprickan alltför stor, och 1054 blev delningen ett faktum. Denna händelse har gått till historien som den stora schismen. I reformationens tidevarv Under medeltiden förföll den katolska kyrkan alltmer. Påvarna hade lagt sig till med ett furstligt leverne, samtidigt som präster och biskopar hängav sig åt allehanda världsliga nöjen. Samtidigt kunde kritik mot kyrkan innebära en direkt dödsdom. Trots denna fara fanns det människor både inom och utanför kyrkan, som vågade höja rösten om en förändring. Reformatio nen, den process som skulle leda fram till den protestantiska kyrkans födelse, började ta form redan under 1300- NORDISK FILATELI December 2014 7
Den svenske reformatorn Olaus Petri (1493 1552) ses predika i Storkyrkan i Stock - holm på detta svenska frimärke från 1952. I enlighet med reformationens tanke - gångar att predikan skulle ske på folkspråk, och inte på latin som i den katolska kyr - kan, lät Olaus Petri tillsammans med reformatorn Laurentius Andreæ översätta Nya Testamentet till svenska. Denna översättning var klar 1526. Gustav Vasas bibel, färdigställd 1541, innehöll både Gamla och Nya Testamentet på svenska. Olaus Petri gav även ut en bok 1529 om hur de kristna ritualerna skulle förrättas på svenska. talet, då den brittiske teologen John Wycliffe (1324 84) starkt kritiserade katolska kyrkans hel gondyrkan och prästernas ce libattvång. Den tjeckiske teo - logen Jan Hus (1371 1415) pre - dikade i Wycliffes anda, men kyrkan dömde honom som kättare, och han brändes på bål. Men under 1500-talet tog re - for ma tionen ny fart då teologer som Martin Luther (1483 1546), Huldrych Zwingli (1484 1531) och Jean Calvin (1509 64), gick i spetsen för ett kritiskt tänkande gentemot katolska kyrkan. Resultatet blev den protestantiska kyrkans till - komst. Den protestantiska kyrkan är en samlingsbeteckning för en mängd olika kyrkor och sam - fund, som inte accepterar påven i Rom som den högste religiöse ledaren. En sådan inriktning är den evangelisk-luther - ska, som utgår ifrån Martin Lut hers tankar och skrifter. Många stats- och folkkyrkor i Eu ropa är evangelisk-luther - ska, däribland Svenska kyrkan. Andra inriktningar är den ang - likanska, puritanska, reformer - ta och baptistiska protestantis - men. De sju sakramenten De kristna ritualerna är kopplade till begreppet sakrament, som betyder heliga handlingar instiftade av Gud. Den katolska kyr kan har sju sådana sakrament: dopet, konfirmationen, bo ten (bikten), äktenskapet, de sjukas smörjelse, vigningens sak rament (prästvigningen) och nattvarden. Dessa sju sakrament har den katolska kyrkan gemensamt med den ortodoxa, men där kal - las de inte för sakrament utan för mysterier. Dessutom skiljer sig innehållet och utförandet av ritualerna mellan kyrkorna, även om det finns många likheter. Den protestantiska kyrkan har enkelt uttryckt två sakrament, dopet och nattvarden, men synen på dem skiljer sig mellan olika protestantiska kyrkor och samfund. Dopet och nattvarden var de ritualer som reformatorerna framhöll som mest centrala, eftersom det endast är dessa två som Jesus själv instiftade i evangelierna. Bakgrunden till det kristna dopet går att finna inom judiska reningsritualer och grupper in om judendomen, som menade att do pet var ett sätt att omvända sig och ta emot Gud. Den mest kände företrädaren för detta synsätt var Johan - nes Döparen, som enligt Lu kasevangeliet var släkt med Je sus. Det var för övrigt Johannes som enligt Nya Testamentet döpte Jesus. Dopet blev en kristen ritual genom att Jesus i Matteus - evangeliet 28:19 (även kallat dopbefallningen), sände ut lärjungarna för att sprida hans budskap och döpa människor i Faderns, Sonens och den helige Andes namn. Det är även dessa ord som prästerna uttalar när de döper barn och vuxna in i den katolska, ortodoxa samt i flera av de protestantiska kyrkorna. Från början var vuxendop, då den vuxne sänks ner i vatten, den vanligaste formen av dop, men under 300-talet började de kristna församlingarna även att förrätta barndop. Ännu idag praktiseras vuxendop (troendedop) i kristna kyrkor, främst i kyrkor med baptistisk inriktning. Inom den baptistiska rörelsen döps nämligen endast vuxna som tagit ställning till sin tro. Arvsynden Barndopet inom kristendomen är nära förknippat med läran om arvsynd. Redan under 300- talet var arvsynden ett teologiskt begrepp inom kyrkan. I För sta Moseboken i Gamla Te s - Ett medeltida målat fönster som finns att beskåda i kapellet Sainte Chapell i Paris, visas på detta franska fri - märke från 1966. Motivet sägs visa när Judas, ej att förväxla med Jesu två lärjungar, döps. Judas var biskop i Jerusalem under 100-talet och dog martyrdöden. Han hel gonförklarades senare som St. Judas Cyriacus. Från början var vuxen dop den vanligaste formen av dop, men redan under 300-talet började de kristna med barndop, vilket idag är den dominerande formen av dop inom kristendomen. Inom bl.a. den baptistiska rörelsen döps endast vuxna som tagit ställning till sin tro. 8 NORDISK FILATELI December 2014
Argentina gav 1984 ut detta frimärke som visar Jesu sista måltid, som Jesus enligt Nya Testamentet åt tillsammans med lärjungarna innan han utlämnades, dömdes och korsfästes. Det är för att minnas denna måltid som man inom kristendomen firar nattvarden. Det finns skillnader i hur man inom de olika kristna kyrkorna uppfattar Jesu kroppsliga närvaro i nattvarden. De reformerta kyr korna (en protestantisk inriktning), firar nattvarden som en sym bolisk handling, där man till skillnad mot den katolska och ortodoxa kyrkan, menar att brödet och vinet inte blir Kristi kropp och blod. tamentet bryter de första människorna Adam och Eva mot Guds påbud att inte äta av den förbjudna frukten. Denna hand - ling förde enligt läran om arvsynden, in synden i männi skor - nas liv, en ondska som enligt denna teologi går i arv. Den katolska kyrkans syn på arv synden är att det är ett tillstånd som varje människa föds in i, och inte en personlig synd. Dopet utplånar arvsynden, och låter varje människa vända sig till Gud. Därför är det också en - ligt den katolska kyrkan viktigt att dopet sker så snabbt som möjligt efter födseln, efter - som barnet är fött in i ett syndfullt tillstånd. Skulle ett nyfött barn vara dödligt sjukt kan äv - en lekmän utföra nöddop, så att barnet inte dör i det syndfulla tillståndet. Vad gäller övriga sakrament är den katolska kyrkan, precis som den ortodoxa, mycket tydlig med att endast en präst som har genomgått prästvigningen, (vig ningens sakrament) kan för - rätta ritualerna. Enligt detta synsätt är alla religiösa ritualer, nöddopet undan - taget, som utförs av icke prästvigda helt utan religiös betydelse. Martin Luther höll delvis fast vid denna tanke, när han menade att endast prästvigda kan förkunna och förvalta de två sakramenten dopet och natt - varden. Det förhöll sig dock så att reformationen på många vis luckrade upp prästerskapets ritualmonopol, och i flera protestantiska samfund är det endast lekmän som predikar och håller i de religiösa ritualerna. Barndop på olika sätt För reformatorn Martin Luther var läran om arvsynd central. Luther menade att människan ohjälpligt föddes in i synd, och att enda sättet att komma till frälsning var genom tron på Gud. Luther förkastade aldrig do - pet som ett sakrament, eftersom Jesus själv instiftade det som en helig handling. Genom dopet blir barnet upptaget i den kristna församlingen, som ett första steg mot den personliga tron på Gud. Inom den ortodoxa kyrkan har läran om arvsynd aldrig va - rit framträdande. De baptistiska kyrkorna, liksom många an - d ra protestantiska inriktningar, förkastar helt tanken om arvsynd, och även inom den evangelisk-lutherska kyrkan har man starkt tonat ner arvsyndsteologin. Barndopet i den katolska kyr kan, liksom i protestantiska kyrkor som inte utövar troendedop, sker genom att prästen öser vatten över barnets huvud. I den ortodoxa kyrkan sänker prästen ner hela barnet i dop funten. I den katolska och ortodoxa kyrkan efterföljs vattenceremo - nin dessutom av att barnets hu - vud, öron, näsa och bröst smörjs med välsignad olja. Denna ce- Den tyske prästen, munken och teologen Martin Luther (1483 1546) avbildas på detta bulgariska frimärke från 1996. Martin Lut - her blev genom sin kritik mot katolska kyrkan, uttryckt i 95 teser vilka han lät spika upp på slottskyrkans dörr i Wittenberg, den protestantiska reformationens pådrivare. I egenskap av sådan blev han både bannlyst och fredlös. Enkelt uttryckt så menade Lut her att en kristen ritual endast kan uppfattas som ett sakrament om Jesus själv instiftat det. Därför blev dopet och nattvarden den evangelisk-lutherska kyrkans två sakrament. Den franske reformatorn Jean Calvin (1509 64) är avbildad på detta franska frimärke från 2009. Calvin tvingades på grund av sin religiösa kritik mot katolska kyrkan fly från Frankrike till Schweiz, där han i Genève byggde upp en strängt hållen kristendom. Hans lära, kalvinismen, präglas av predestinationsläran, med vilken menas att Gud har förutbestämt vissa människor till frälsning och andra till fördömelse. Till skillnad mot reformatorn Martin Luther, menade Calvin att Kristus inte kroppsligen var närvarande i nattvarden. NORDISK FILATELI December 2014 9
Detta österrikiska frimärke som kom ut 2002, uppmärksammar den världs - omspännande katolska biståndsorganisationen Caritas, som även är det latinska ordet för barmhärtighet. Under medeltiden fungerade kyrkor och klos - ter inte enbart som religiösa inrättningar, utan även som sjukhus för fattiga och utsatta människor. De sjukas smörjelse, som är ett sakrament inom den katolska och ortodoxa kyrkan, innebär att prästen smörjer den svårt sjukes händer och panna med välsignad olja. Det ges för att den sjuke skall få igen sin hälsa, få syndernas förlåtelse och lindring i sin sjukdom. remoni kallas för krismering. Enligt den ortodoxa kyrkan innebär denna ceremoni att bar - net även blir konfirmerat i samband med dopet. Konfirmationen i den katol - ska kyrkan sker efter att den bli vande konfirmanden tagit sin första kommunion (nattvard) vil ket brukar ske i tioårsåldern. Själva konfirmationen föregås av två års undervisning. Brödet och vinet blir Jesu kropp och blod Nattvarden, även kallad kommunionen och eukaristin i den katolska och ortodoxa kyrkan, är en helig handling inom flertalet kristna kyrkor i världen. Nattvarden firas till åminnelse av Jesus sista måltid tillsammans med lärjungarna (Lu- kasevangeliet 22:1-23), och ritualen fyller flera syften. Först och främst är firande av nattvarden ett sätt för de troende att ta emot Jesus, och bli en del av den kristna gemenskapen. Den katolska och ortodoxa kyrkans syn på nattvarden är att brödet och vinet blir Kristi kropp och blod, efter att prästen har läst instiftelseorden. Den katolska kyrkan ansluter sig till den så kallade transsubstantiationsläran, att brödet och vinet förlorar sin substans och blir Kristi kropp och blod. Den ortodoxa kyrkan kallar detta för ett mysterium, något som inte går att förklara. Konsubstantiationsläran ut trycker den lutherska teologins syn på nattvarden, att brö - det och vinet blir Kristi kropp och blod, men behåller sin ur - sprung liga substans, lukt och smak. Vissa protestantiska samfund, exempelvis de reformerta, firar nattvarden som en ren symbolisk handling. Som tidigare nämnts håller både den katolska och ortodo - xa kyrkan hårt på att det endast är vigda präster som kan förrätta sakramentet. Dessut - om har dessa kyrkor slutet natt - vardsbord, med vilket menas att det endast är människor som är döpta, konfirmerade eller valt att konvertera till den katolska eller ortodoxa tron, som får fira nattvard i kyrkorna. Även i den evangelisk-lutherska kyrkan, där nattvarden är öppen för alla som är döpta, håller man hårt på att det endast är vigda präster som får förrätta detta sakrament, vilket inte är fallet inom en del andra protestantiska kyrkor och samfund, där lekmän förrättar nattvarden. Bikten och det heliga äktenskapet Bikten är ett av de sju sakramenten inom den katolska och ortodoxa kyrkan, och det innebär att man bekänner sina syn - der inför en präst, som sedan ger syndernas förlåtelse. Präs ten som tar emot bikten har absolut tystnadsplikt, och får inte avslöja någonting som fram kommer under bikten. I katolska kyrkor har man en särskild biktstol, där man T.h.: Ett klassiskt kristet motiv, när de tre vise männen skall uppvakta Jesusbarnet, visas på detta belgiska frimärke från 2013. Händelsen som om nämns i Matteusevangeliet 2:1-12 förtäljer inte att det var tre till antalet. Det är en senare konstruktion som bygger på att de stjärntydare som besökte Jesusbarnet överlämnade tre gåvor guld, rökelse och myrra (ett välluktande sekret från myrraväxten). Myrra ingår i den heliga oljan, krisma, som prästerna inom den katolska och ortodoxa kyrkan använder vid förrättningen av flera sakrament, bl.a. vid dopet, konfirmationen och de sjukas smörjelse. Påven Benedictus XVI (född 1927 som Joseph Ratzinger och påve 2005 13) är avbildad på detta frimärke utgivet av Vatikanen 2007. Han gjorde sig känd som mycket konservativ både vad gällde synen på preventivmedel och skilsmässor. Äktenskapet är enligt katolska och ortodoxa kyrkan ett sakrament och därmed oupplösligt. Det finns omständigheter som gör att ett äktenskap kan ogiltigförklaras. Det kan ske om det framkommer att någon av parterna varit odöpt vid vigseln eller om det förekommit hot eller våld för att tvinga in en person i ett äktenskap. 10 NORDISK FILATELI December 2014
som katolik kan bikta sig för en präst. Liknande biktstolar finns in - te i ortodoxa kyrkor, utan där avtalar man tid med prästen som sedan tar emot bikten. Troende ortodoxa rekommenderas att bikta sig minst fyra gånger om året. Inom protestantiska kyrkor har bikten aldrig haft någon framträdande roll. Däremot er - bjuder kyrkor och samfund sjä - lavårdande samtal med präst eller pastor, som också har tyst - nadsplikt. Ett äktenskap mellan man och kvinna är enligt den katol - ska och ortodoxa kyrkan en helig handling, genom vilken mannen och kvinnan förbinder sig att leva med varandra. När de ingår äktenskap genom den kristna vigselceremonin lovar de varandra trohet inför prästen och kyrkan, som är Guds förlängda arm, och blir därigenom en del av kyrkan. Den katolska och ortodoxa kyrkan menar att äktenskapet är ett oupplösligt beslut. Där - emot finns det faktiskt omstän - digheter som gör att ett äktenskap kan ogiltigförklaras. En sådan är om det framkommer att någon av parterna inte är döpt, eller om det förekommit våld inom äktenskapet, eller om den ena parten tvingats in i äktenskapet. Enligt reformatorerna var äk tenskapet visserligen den en - da accepterade samlevnadsformen mellan man och kvinna, men själva vigselritualen sågs inte som en helig handling, utan som en världslig sådan. Detta gjorde att skilsmässan som en utväg ur äktenskapet, inte blev ett brott mot kyrkans grundläggande tanke att heliga handlingar är okränkbara. Religiösa motiv på frimärken Att samla frimärken med religiösa motiv skulle bli ett mycket omfattande samlarområde. Det finns tusentals frimärken med motiv kopplade till världs - religionerna. Även om man endast skulle inrikta sig på att samla kristna motiv, skulle det bli svårt att få en någorlunda komplett samling, med tanke på hur många frimärken det finns utgivna och fortfarande ges ut på området. En intressant avgränsning kan därför vara att samla frimärken med motiv kopplade till de kristna ritualerna. Avslutningsvis vill jag lyfta fram ett antal frimärksutgåvor som har denna koppling. Den sista måltiden, som gett upphov till nattvarden, finns bland annat avbildad på ett praktfullt frimärksblock från Marshallöarna utgivet 1997. Även Rumänien (2005) och Vatikanen (2008) har gett ut frimärken där den sista måltiden avbildas. Vatikanen gav 2012 ut ett frimärke med en nattvardsbä - gare och ett oblat. Det svenska postverket gav 1978 ut ett fri - märkshäfte på temat fria sven - ska samfund. Ett av frimärkena visar ett troendedop (vuxendop) i Svenska Baptistför - bundets kyrka. Denna relief (något beskuren) finns på utsidan av den vackra Peterskyrkan i centrala Wien. Den visar när kejsar Karl den store låter uppföra en kyrka som enligt legenden skulle ha funnits på den plats där dagens kyrka står. Karl den store, som levde runt år 800, var kung över frankerna vars rike bland annat omfattade dagens Frankrike, Österrike och norra Italien. Karl den store utnyttjade skickligt kyrkan som en allierad i kampen mot hedniska grannfolk. Ett samarbete som även kyrkan tjänade på. I de erövrade områdena döptes befolkningen till den kristna tron frivilligt eller med tvång! NORDISK FILATELI December 2014 11