Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-03-18 Diarienummer 0446/16 Repronummer 122/16 Juridiska avdelningen Ulrika Björkroth Telefon 031-368 03 93 E-post: ulrika.bjorkroth@stadshuset.goteborg.se Remiss från Justitiedepartementet Några frågor om offentlighet och sekretess (Ds 2016:2) Förslag till beslut I kommunstyrelsen Som yttrande över remiss från Justitiedepartementet Några frågor om offentlighet och sekretess (Ds 2016:2) översänds bilaga 3 i Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Sammanfattning Göteborgs Stad har fått möjlighet att lämna synpunkter över promemorian Några frågor om offentlighet och sekretess (Ds 2016:2). I promemorian föreslås ett vitt antal ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Vissa av förslagen berör Götborgs Stad mer än andra. Förslagen innebär bl.a. att bibliotekssekretessen som gäller för uppgifter om boklån utsträcks till att även omfatta uppgifter om enskilds användning av informationsteknik hos bibliotek. Vidare införs sekretess för uppgifter om enskilds personliga förhållanden i ärenden enligt begravningslagen. För att skydda enskilda som lämnar stödförklaringar enligt förordningen om medborgarinitiativ införs en ny sekretessbestämmelse. Dessutom föreslås att skyddet för offentliganställdas privata kontaktuppgifter och fotografiska bilder på intranät förstärks. Stadsledningskontoret tillstyrker samtliga förslag till ändringar i OSL och är särskilt positiva till den modernisering som föreslås gällande bibliotekssekretessen samt möjligheten till utökat skydd för offentliganställdas kontaktuppgifter och fotografiska bilder på intranät. Ekonomiska konsekvenser Förslaget till ändringar i OSL bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser för Göteborgs Stad. Barnperspektivet Barn- och unga är flitiga informationssökare och användare av informationsteknik. Att utvidga bibliotekssekretessen i enlighet med förslaget gäller också barn, vilket ökar skyddet för det enskilda barnets integritet. Övriga förslag till ändringar i OSL bedöms inte medföra några särskilda aspekter utifrån ett barnperspektiv. Jämställdhetsperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit att förslagen till ändringar i OSL har någon påverkan utifrån ett jämställdhetsperspektiv. 1(11)
Mångfaldsperspektivet Det socioekonomiska perspektivet spelar roll och de som exempelvis inte äger en dator utnyttjar i hög grad bibliotekens publika datorer för t.ex. jobbansökningar eller myndighetskontakter. En utökad sekretess underlättar i dessa fall tilliten mellan bibliotekens användare och bibliotekspersonalen. Övriga förslag till ändringar i OSL bedöms inte medför några särskilda aspekter utifrån ett mångfaldsperspektiv. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit att förslagen till ändringar i OSL har någon påverkan utifrån ett miljöperspektiv. Omvärldsperspektivet I promemorian föreslås att det införs en ny sekretessbestämmelse för att kunna skydda utländska organs intressen vid internationellt polisiärt samarbete. Detta främjar möjligheten för Sverige att samarbeta med andra stater. Övriga förslag till ändringar i OSL bedöms inte medföra några särskilda aspekter utifrån ett omvärldsperspektiv. Bilaga 1 Sammanfattning av Ds 2016:2 Bilaga 2 Yttrande från Kulturnämnden Bilaga 3 Förslag till yttrande till Justitiedepartementet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(11)
Ärendet Göteborgs Stad har fått möjlighet att lämna synpunkter på promemorian Några frågor om offentlighet och sekretess (Ds 2016:2). Svar på remissen ska ha kommit in till Justitiedepartementet senast den 10 maj 2016, varför en bordläggning inte medges. Remissvaret har utarbetats av juridiska avdelningen på Stadsledningskontoret. Bakgrund Offentlighetsprincipen är en hörnsten i vårt demokratiska statsskick. Inskränkningar ska bara göras om det är påkallat med hänsyn till viktiga skyddsintressen. Regeringskansliet får löpande in skrivelser från myndigheter med önskemål om ändringar i OSL. Det är myndigheter som uppmärksammar regeringskansliet på att lagtexten är oklar eller att det finns luckor i lagen som gör att enskilda kan få ut uppgifter som bör skyddas men att det inte finns någon tillämplig regel i OSL som möjliggör detta. För att upprätthålla en så stor öppenhet som möjligt görs en noggrann avvägning mellan insynsintresset och sekretessintresset för varje framställning. I några fall har regeringskansliet gjort bedömningen att skyddet för enskilda är bristfällig i verksamheter inom det offentliga. Dessa brister föreslås nu bli åtgärdade genom förslagen i promemorian. Ändringarna som föreslås i promemorian är av vitt skilda slag. Nedan beskrivs kortfattat alla förslagen. Först redogörs dock för de förslag som mer direkt berör Göteborgs Stad, dess medborgare och anställda inom Göteborgs Stad. Lagändringarna förelås träda i kraft den 1 januari 2017. Vad gäller förslaget att utöka skyddet för offentliganställdas kontaktuppgifter har juridiska avdelningen haft kontakt med den personalstrategiska avdelningen på Stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret har även remitterat ärendet till Kulturnämnden för att få deras inställning till förslaget att utvidga den s.k. bibliotekssekretessen till att även omfatta uppgifter om enskildas användning av informationsteknik i biblioteksverksamhet. Kulturnämnden tillstyrker förslaget fullt ut. Förbättrat skydd för offentliganställdas kontaktuppgifter och fotografier på intranät (kap. 7) Kontaktuppgifter till anställda I undersökningar som gjorts har det konstaterats att det är vanligt med hot och trakasserier mot offentliganställda. Särskilt utsatta är många av våra förtroendevalda. Idag kan uppgifter om anställdas privata adress, telefonnummer eller liknande kontaktuppgifter sekretessbeläggas hos en myndighet, endast om det kan antas att den anställda eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgifterna röjs (se 39 kap. 3 först stycket OSL). Det innebär att myndigheten måste känna till att det föreligger en hotsituation mot den anställda eller dennes närstående för att myndigheten ska kunna sekretessbelägga privata kontaktuppgifter till den anställda, om någon begär ut dessa. Det råder alltså stark presumtion för offentlighet. Kontaktuppgifter till vissa anställda som är särskilt utsatta För några myndigheter finns möjlighet att sekretessbelägga alla kontaktuppgifter till de anställda utan att det behöver föreligga någon form av hot eller liknande mot den anställde. Detta gäller bl.a. hos Riksdagens ombudsmän och för vissa myndigheter där personal som är särskilt utsatta för hot och trakasserier t.ex. anställda hos Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och inom socialtjänsten (se 39 kap. 3 andra stycket OSL samt 10 offentlighets- och sekretessförordningen). Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(11)
Sekretessen är dock begränsad till uppgifter om enskildas bostadsadress, hemtelefonnummer, personnummer och andra jämförbara uppgifter om personalen, uppgifter i form av bilder som utgör underlag för tjänstekort samt uppgifter om närstående till personalen. Sekretess gäller om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretessen gäller alltså med ett omvänt skaderekvisit, vilket innebär att det råder en presumtion för sekretess. Fotografier på anställda När det gäller fotografier som förekommer i den personaladministrativa verksamheten och som inte utgör underlag för tjänstekort, bl.a. sådana som finns utlagda på en myndighets intranät, omfattas dessa inte av någon särskild sekretess. Sådana fotografier kan bara sekretessbeläggas om det i det enskilda fallet kan antas att en anställd riskerar att utsättas för våld eller annat allvarligt men om bilden lämnas ut (se 39 kap. 1 första stycket OSL). Detta gäller för alla myndigheter. Förslaget till utökat skydd Flera myndigheter har gjort framställningar till regeringen att skyddet för deras anställdas personliga förhållanden måste bli starkare. I promemorian föreslås därför att det skydd för offentliganställdas personliga förhållanden som idag gäller hos Riksdagens ombudsmän och hos vissa myndigheter där personalen är särskilt utsatta för hot, utsträcks till att gälla för alla offentliganställda. De uppgifter som detta berör gäller enskildas bostadsadress, privata telefonnummer, personnummer och andra jämförbara uppgifter, uppgifter i form av fotografiska bilder som utgör underlag för tjänstekort och även uppgifter om närstående. Skyddet utsträcks enligt förslaget samtidigt till att också omfatta fotografiska bilder som används för intern presentation av myndighetens personal. Enligt förslaget införs detta genom att 39 kap. 3 OSL skrivs om. Skydd för enskilda som lämnar stödförklaringar för att uppmana EUkommissionen att lägga fram ett visst lagförslag (kap. 8) Från och med den 1 april 2012 kan medborgare i EU enligt en särskild förordning (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 om medborgarinitiativet) genomföra ett s.k. medborgarinitiativ för att uppmana EUkommissionen att lägga fram ett visst lagförlag. För detta krävs stöd av sammanlagt minst en miljon medborgare med medborgarskap i minst sju olika EU-länder som har uppnått rösträttsåldern för val till Europaparlamentet. Ett initiativ stöds genom att medborgaren fyller i ett särskilt stödförklaringsformulär. I Sverige är det Valmyndigheten som kontrollerar och intygar antalet giltiga stödförklaringar som har gjorts av unionsmedborgare från Sverige. Stödförklaringarna som kommer in till Valmyndigheten utgör allmänna handlingar. I verksamheten med att kontrollera och intyga antalet giltiga stödförklaringar kan det förekomma en mängd uppgifter om enskilda som är integritetskänsliga. Vid undertecknandet av ett initiativ kan en persons politiska och religiösa åskådningar i känsliga frågor röjas. Ett offentliggörande av dessa uppgifter skulle särskilt kunna påverka medborgarens vilja att underteckna initiativ som till sin karaktär är politiska eller starkt knutna till individens värderingar. Idag finns ingen tillämplig sekretessbestämmelse på uppgifter i stödförklaringar. I promemorian föreslås därför att det införs en ny sekretessbestämmelse för att skydda enskilda som lämnar in en stödförklaring. Enligt den nya bestämmelsen ska sekretess gälla i verksamhet med att kontrollera och intyga stödförklaringar som har lämnats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(11)
2011 om medborgarinitiativet för en uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften röjs lider men. Bestämmelsen föreslås enligt promemorian att placeras i 40 kap. OSL, som behandlar sekretess till skydd för enskild hos övriga myndigheter och i övriga verksamheter. Ett utökat skydd för enskildas användning av informationsteknik i bibliotek (kap. 9) Enligt den s.k. bibliotekssekretessen gäller sekretess i biblioteksverksamhet för uppgifter i register om enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller att någon närstående till denne lider men (se 40 kap. 3 OSL). När bibliotekssekretessen infördes fanns inte den möjlighet för enskilda besökande att göra internetsökningar på ett biblioteks dator eller på annat sätt använda sig av informationsteknik i biblioteksverksamhet som det finns nu. Uppgifter om vilka sökningar som har gjorts via internet sparas normalt sett automatiskt i s.k. loggar på den dator där sökningarna har gjorts. Sådana loggar som finns på en myndighets dator är att betrakta som upprättade och är därför allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen. Det kan konstateras att det i biblioteksverksamhet förekommer uppgifter om enskilds informationssökning och annan användning av informationsteknik samt att sådana uppgifter kan vara av integritetskänslig natur. I promemorian förelås därför att den s.k. bibliotekssekretessen i 40 kap. 3 OSL utsträcks till att omfatta även uppgifter om enskilds användning av informationsteknik i biblioteksverksamhet. Den föreslagna sekretessen utgör inte något hinder för bibliotek att även fortsättningsvis sätta upp regler för användning av datorer eller för bibliotekets möjligheter att kontrollera efterlevnaden. Konsekvensen av den föreslagna sekretessen blir däremot att sekretessbelagda uppgifter inte får vidarebefordras till andra myndigheter eller enskilda om det inte finns någon tillämplig sekretessbytande regel. Sekretesskydd för enskilda införs i ärenden enligt begravningslagen (kap. 10) En församling inom Svenska kyrkan eller en kommun som ska anordna och hålla allmänna begravningsplaster för dem som är folkbokförda inom ett visst geografiskt förvaltningsområde, är huvudman för begravningsverksamheten. Med begravningsverksamhet avses de olika åtgärder som har direkt samband med förvaltningen av allmänna begravningsplaster. Den som är huvudman för begravningsverksamheten ska bl.a. på begäran medla mellan parterna i tvister om kremering och gravsättning och pröva tillstånd till flyttning av gravsatt stoft eller aska. Göteborgs kyrkogårdsstyrelse har i en framställning till regeringen konstaterat att det inte finns någon bestämmelse om sekretess som särskilt tar sikte på begravningsverksamhet. Enligt kyrkogårdsstyrelsen åberopar enskilda ibland mycket känsliga uppgifter om familjerelationer och personliga förhållanden i ärenden om medling i tvister om kremering och gravsättning samt flyttning av gravsatt stoft eller aska. Ibland ger parterna in läkarintyg med utförliga uppgifter om parternas fysiska och psykiska tillstånd. Det kan därför finnas behov av sekretesskydd. I promemorian föreslås därför att det införs en sekretessbestämmelse för ärenden enligt begravningslagen. Enligt bestämmelsen ska sekretess gälla i ett ärende enligt begravningslagen för en uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen ska inte gälla för beslut i ärendet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(11)
Bestämmelsen anses bäst lämpad att placeras i 40 kap. OSL. Sekretess till skydd för ordning och säkerhet i Kriminalvården (kap. 4) Kriminalvården har i en framställning till regeringen framfört att befintliga sekretessbestämmelser inte ger ett tillräckligt skydd för myndighetens arbete med att upprätthålla ordning och säkerhet i verksamheten. När det särskilt gäller kriminalvårdens dagliga arbete i syfte att upprätthålla ordningen och säkerheten i anstalter och i häkten har myndigheten angett att det finns behov av sekretess för vissa uppgifter om myndighets säkerhetsrutiner. Till exempel behövs ett utökat skydd för uppgifter om de rutiner som används för att hindra att otillåtna och illegala föremål och preparat förs in i anstalterna där de kan utgöra ett hot mot säkerheten och risk för brottslig verksamhet. I promemorian förelås därför att den sekretess som enligt 18 kap. 11 OSL gäller för uppgifter inom kriminalvården för att förhindra rymning och fritagning vidgas. Bestämmelsen ska ändras så att sekretess också gäller för uppgifter om åtgärder som har till syfte att upprätthålla ordningen och säkerheten i Kriminalvårdens verksamhet. Sekretessen gäller om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Sekretess i internationellt polisiärt arbete (kap. 5) Hos Polismyndigheten och övriga brottsbekämpande myndigheter gäller sekretess till skydd för allmänna intressen och då framförallt med hänsyn till intresset av att förebygga eller beivra brott. Dessa sekretessbestämmelser återfinns i 18 kap. OSL. När det gäller uppgifter som utbyts i det internationella polisiära samarbetet mellan Sverige och utländska stater och organ har det framkommit att uppgifter ibland lämnas till Sverige utan att dessa sedan kan sekretessbeläggas hos den svenska myndigheten. Detta händer när uppgifter lämnas till de brottsbekämpande myndigheterna i Sverige men uppgifterna saknar betydelse för myndigheternas brottsbekämpning här. Om uppgifter som betraktas som hemliga hos den utländska myndigheten blir offentliga hos svenska myndigheter kan detta äventyra såväl enskilda utredningar som det framtida polisiära samarbetet. I promemorian föreslås därför att det införs en ny sekretessbestämmelse för att kunna skydda utländska organs intressen i dessa situationer. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska sekretess gälla hos en brottsbekämpande myndighet för en uppgift som har lämnats av ett utländskt organ vid internationellt polisiärt samarbete i syfte att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott, om det kan antas att en förutsättning för att uppgiften lämnades var att den inte skulle röjas. Den nya bestämmelsen ska placeras i 18 kap. OSL. Sekretess hos Bokföringsnämnden (kap. 6) Om uppgifter som omfattas av skattesekretess i ett pågående ärende hos Skatterättsnämnden eller i ett pågående mål hos en domstol, lämnas över till Bokföringsnämnden för att nämnden ska avge ett yttrande finns det idag ingen sekretessbestämmelse som är tillämplig på uppgifterna hos Bokföringsnämnden. Det finns inte heller någon bestämmelse om överföring av sekretess som blir tillämplig i en sådan situation. Om någon begär ut uppgifter hos nämnden i denna typ av ärenden är nämnden därför skyldig att lämna ut uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden. För att förhindra detta föreslås att en ny sekretessbestämmelse införs så att skattesekretessen ska kunna föras över till Bokföringsnämnden. Det innebär att om en Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(11)
domstol eller en annan myndighet begär ett yttrande om god redovisningssed från Bokföringsnämnden och i samband därmed lämnar över uppgifter som omfattas av skattesekretess, ska skattesekretessen även bli tillämplig på uppgifterna hos Bokföringsnämnden. Eftersom sekretessen gäller med olika styrka beroende på om uppgifterna kommer från Skatterättsnämnden eller från domstol är en bestämmelse om överföring av sekretess till Bokföringsnämnden den mest lämpliga lösningen. Bestämmelsen ska enligt promemorian placeras i kapitlet om skattesekretess i 27 kap. OSL. Handlingsoffentlighet hos enskilda organ (kap. 11) Av 2 kap. 4 OSL framgår att vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om vars och ens rätt att ta del av allmänna handlingar hos en myndighet också gäller hos vissa organ som anges i bilagan till OSL, även om dessa inte är att betraktas som en myndighet. I promemorian förelås att Hälsohögskolan i Jönköping AB ska läggas till i bilagan och att handlingsoffentlighet därmed ska gälla hos bolaget. Vidare förelås att vissa organ som avvecklats eller inte längre har någon koppling till stat eller kommun ska tas bort från bilagan. De organ som ska tas bort är följande. Familjemedicinska institutet i Sverige, Stiftelsen framtidens kultur, Stiftelsen för vård- och allergiforskning, Svenska Språknämnden och WHO Collaborating Center on Internationell Drug Monitoring. Vissa förtydliganden och korrigeringar i OSL (kap. 3 och 12) I promemorian föreslås att terminologin i den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 16 OSL, som handlar om sekretessgenombrott i samband med överklagande ändras. Enligt bestämmelsen hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften där behövs för omprövning eller överprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet hos vilken uppgiften förekommer. I förslaget till ny lagtext förelås att rekvisitet eller överprövning läggs till. Genom ändringen tydliggörs att bestämmelsen är avsedd att tillämpas även i samband med överklagande, underställning eller därför att den överordnade myndigheten har befogenhet att på eget initiativ göra en förnyad prövning av den underordnade myndighetens avgörande. Två sekretessbestämmelser i OSL som gäller för Statens medieråd upphävs eftersom den verksamhet som behövde sekretesskydd, inte längre bedrivs av myndigheten. Det har tidigare varit otydligt i lagtexten om sekretess kan överföras i flera led när uppgifter överförs mellan fler än två myndigheter. Detta förtydligas nu genom att man korrigerar definitionen av begreppet bestämmelse om överföring av sekretess i 3 kap. 1 OSL. Stadsledningskontorets överväganden När nya sekretessbestämmelser övervägs måste intresset av insyn och öppenhet i den aktuella verksamheten vägas mot de särskilda skyddsintressen som är aktuella i verksamheten i fråga. Stadsledningskontoret anser att förslagen till utökad sekretess för vissa uppgifter inom de verksamheter som förelås är väl genomtänkta och tillstyrker därför samtliga förslag till ändringar i OSL. Stadsledningskontoret är särskilt positiv till den modernisering som föreslås gällande bibliotekssekretessen samt möjligheten till utökat skydd för offentliganställdas kontaktuppgifter och fotografiska bilder på intranät som föreslås i promemorian. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(11)
Stadsledningskontoret Ulrika Björkroth Stadsjurist Markus Landahl Tf. förste stadsjurist Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(11)
Sammanfattning av Ds 2016:2 Offentlighetsprincipen är en hörnsten i vårt demokratiska statsskick. Inskränkningar ska göras bara om det är påkallat med hänsyn till viktiga skyddsintressen. Regeringskansliet får löpande in skrivelser från myndigheter och enskilda med önskemål om ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. I denna promemoria behandlas ett antal sådana framställningar. Bilaga 1 För att upprätthålla en så stor öppenhet som möjligt görs en noggrann avvägning mellan insynsintresset och sekretessintresset för varje framställning. I några fall görs bedömningen i promemorian att skyddet för enskilda är bristfälligt i verksamheter inom det offentliga. Dessa brister föreslås nu bli åtgärdade. Förslagen innebär att bibliotekssekretessen, som bl.a. gäller för uppgifter om boklån, utsträcks till att även omfatta uppgifter om enskildas användning av informationsteknik hos bibliotek. Det införs sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ärenden enligt begravningslagen. En ny sekretessbestämmelse införs till skydd för enskilda som lämnar stödförklaringar enligt förordningen om medborgarinitiativet. Skattesekretess ska enligt förslaget kunna föras över till Bokföringsnämnden. Det föreslås att skyddet för offentliganställdas privata kontaktuppgifter och fotografiska bilder på intranät förstärks. Dessutom föreslås att sekretesskyddet för uppgifter som utbyts inom ramen för internationellt polisiärt samarbete görs tydligare och mer heltäckande. Skyddet för ordningen och säkerheten i Kriminalvårdens verksamhet förstärks. Ett nytt organ, Hälsohögskolan i Jönköping AB, förs in i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen så att offentlighetsprincipen kommer att gälla även där. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(11)
Bilaga 2 Yttrande från Kulturnämnden Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(11)
Utdrag ur protokoll Kulturnämnden Sammanträdesdatum 2016-03-22 Yttrande till stadsledningskontoret angående remiss från Justitiedepartementet - Några frågor om offentlighet och sekretess Ds 2016:2 49 Dnr 0485/16 Förvaltningen har i ärendet upprättat ett tjänsteutlåtande daterat 2016-03-07. BESLUT 1. Kulturnämnden tillstyrker betänkandets förslag om att utvidga bibliotekssekretessen till att omfatta även uppgifter om enskildas användning av informationsteknik i biblioteksverksamhet. 2. Kulturnämnden antar förvaltningens yttrande som sitt eget utlåtande och översänder detsamma till stadsledningskontoret. 3. Kulturnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. Vid protokollet Eva Magnusson 2016-03-22 Ordförande Mariya Voyvodova Justerare Kristina Tharing 1(1)
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-03-07 Diarienummer 0485/16 Stadsbiblioteket Göteborg Christina Persson Telefon: 031-368 33 47 E-post: christina.persson@kultur.goteborg.se Yttrande till stadsledningskontoret angående betänkande från Justitiedepartementet - Några frågor om offentlighet och sekretess (Ds 2016:2) Förslag till beslut 1. Kulturnämnden tillstyrker betänkandets förslag om att utvidga bibliotekssekretessen till att omfatta även uppgifter om enskildas användning av informationsteknik i biblioteksverksamhet. 2. Kulturnämnden antar förvaltningens yttrande som sitt eget utlåtande och översänder detsamma till stadsledningskontoret. 3. Kulturnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. Sammanfattning Stadsledningskontoret har till kulturnämnden översänt Justitiedepartementets betänkande Några frågor om offentlighet och sekretess (Ds 2016:2) för yttrande. Stadsledningskontorets begäran om yttrande från kulturnämnden avser i första hand kapitel 9 i betänkandet som berör enskildas användning av informationsteknik hos bibliotek. Förvaltningen välkomnar den modernisering som föreslås i betänkandet avseende den befintliga bibliotekssekretessen enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 49 kap. 3. De uppgifter som omfattas av sekretess idag är uppgifter som registreras av biblioteken gällande vem som lånat eller reserverat media i fysisk form. Allt fler människor söker dock efter information och andra texter via informationsteknik. Förvaltningens bedömning är att denna typ av informationssökning kan jämställas med informationsinhämtning i fysiska media som t.ex. böcker. Förvaltningen tillstyrker således förslaget att bibliotekssekretessen utvidgas till att omfatta även uppgifter om enskildas användning av informationsteknik i biblioteksverksamhet. Ekonomiska konsekvenser Förslaget att utvidga bibliotekssekretessen till att omfatta även uppgifter om enskildas användning av informationsteknik på bibliotek bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser för Göteborgs Stad. Barnperspektivet Barn och unga är flitiga informationssökare och användare av informationsteknik. Att utvidga bibliotekssekretessen i enlighet med förslaget gäller också för barn, vilket ökar Göteborgs Stad Kultur 1(4)
skyddet för det enskilda barnets integritet. Lagändringsförslaget hindrar inte bibliotek att införa regler för datoranvändning eller filter som förhindrar besök på vissa sidor på internet. Om detta görs förhindras visserligen helt fri informationssökning, men samtidigt medför det ett skydd för barns exponering på internet. Jämställdhetsperspektivet Datoranvändning är i stort sett jämställd mellan könen idag. I biblioteksverksamheten tenderar pojkar att vara något större användare av datorbaserade spel. Den digitala klyftan som finns är djupare mellan äldre och yngre generationer än mellan könen. För att uppnå så jämställda villkor som möjligt anordnas pedagogiska aktiviteter med datoranknytning på folkbiblioteken. I dessa sammanhang kan bibliotekens personal ibland följa enskilda personers datoranvändning. En utökad sekretess underlättar i dessa fall tilliten mellan bibliotekens användare och personal. Mångfaldsperspektivet Det socioekonomiska perspektivet spelar roll och de som exempelvis inte äger en dator utnyttjar i hög grad bibliotekens publika datorer för t.ex. jobbsansökningar eller myndighetskontakter. I syfte att skapa digital delaktighet för äldre anordnas utbildningstillfällen på biblioteken. Nyanlända och andra personer som av olika omständigheter har lämnat sina hemländer använder ofta bibliotekens publika datorer för att söka information och för att kommunicera. I vissa fall kan bibliotekens personal följa enskilda personers datoranvändning. En utökad sekretess underlättar i dessa fall tilliten mellan bibliotekens användare och bibliotekspersonalen. Miljöperspektivet Lån av böcker och andra medier från bibliotek är lika med återanvändning och därmed ett miljövänligt sätt att införskaffa information och andra upplevelser. Att söka information via informationsteknik kan vara än mer miljövänligt under förutsättning att införskaffning och kassering av datorer sker på ett hållbart sätt. Bibliotekens informationsteknik upphandlas och återvinns med säkerställande av miljöperspektivet. Omvärldsperspektivet I bibliotekslagen 7 andra stycket anges att folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Folkbibliotek i Sverige är idag generationsöverskridande mötesplatser med medieanvändning i vid bemärkelse i fokus. Informationsteknik med innehåll har en central roll och plats i alla svenska folkbibliotek. Bilaga: Justitiedepartementets Betänkande Några frågor om offentlighet och sekretess Ds 2016:2 Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 2(4)
Ärendet Stadsledningskontoret har till kulturnämnden översänt Justitiedepartementets betänkande Några frågor om offentlighet och sekretess, Ds 2016:2 för yttrande. Stadsledningskontorets begäran om yttrande avser i första hand kapitel 9 i betänkandet som berör enskildas användning av informationsteknik hos bibliotek. Kulturnämndens yttrande ska vara stadsledningskontoret tillhanda senast den 4 april 2015. Bakgrund Betänkandet Några frågor om offentlighet och sekretess, Ds 2016:2 behandlar ett antal frågeställningar och förslag till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen med en noggrann avvägning mellan insynsintresset och sekretessintresset för att upprätthålla så stor öppenhet som möjligt. I betänkandets kapitel 9 görs bedömningen att skyddet för enskilda är bristfälligt inom de offentliga biblioteken. Bibliotekssekretessen, som bland annat gäller för uppgifter om enskildas medielån, föreslås utsträckas till att även omfatta uppgifter om enskildas användning av informationsteknik i biblioteksverksamhet. Bibliotekssekretessen grundar sig i konstitutionsutskottets utlåtande att även om uppgiften om vilka böcker en person lånar på bibliotek normalt sett knappast kan vara känslig från integritetssynpunkt så kan det i vissa fall vara förenat med högst beaktansvärd risk för skada och att i det enskilda fallet kan sådana uppgifter användas på ett sätt som för låntagaren leder till men. Möjligheten att kartlägga en persons intresseområden ansågs kunna uppfattas som ett hot mot den personliga integriteten (bet. 1988/89:KU38 s5-6 och s11). Frågan huruvida de skäl som konstitutionsutskottet anförde vid bibliotekssekretessens införande också borde gälla för enskildas användning av informationsteknik på bibliotek har uppmärksammats i en anmälan till JO. Med anledning av frågan anförde JO behovet av en översyn av bestämmelsen. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen välkomnar den modernisering av den befintliga bibliotekssekretessen enligt 49 kap. 3 OSL som föreslås i det aktuella betänkandet från Justitiedepartement. Allt fler människor söker efter information och andra texter via informationsteknik. Denna typ av informationssökning kan jämställas med informationsinhämtning och läsning i fysiska media som t.ex. böcker. Uppgifter om vilken användning som har gjorts via publika datorer på biblioteken rensas omgående från datorerna, men finns lagrade på annan plats under en period. Lagrade uppgifter om publik datoranvändning är, liksom registrering av lån och reservering av media, i grunden att betrakta som allmän handling. De uppgifter som omfattas av sekretessen idag är uppgifter som registreras av biblioteken gällande vem som lånat eller reserverat media i fysisk form. Det är förvaltningens bedömning att samma sekretess bör gälla för enskildas användning av informationsteknik på bibliotek. Förvaltningen tillstyrker således förslaget, i enlighet med vad som framgår i betänkandets kapitel 9, att bibliotekssekretessen utvidgas till att omfatta även uppgifter om enskildas användning av informationsteknik i biblioteksverksamhet. Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 3(4)
GÖTEBORGS STADS KULTURFÖRVALTNING Anna Rosengren förvaltningsdirektör Christina Persson avdelningschef Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 4(4)
Förslag till yttrande till Justitiedepartementet Bilaga 3 GÖTEBORGS KOMMUNSTYRELSE Till Justitiedepartementet Ju.l@regeringskansliet.se Yttrande till Justitiedepartementet Remiss över promemorian Några frågor om offentlighet och sekretess (Ds 2016:2) Justitiedepartementet har givit Göteborgs Stad tillfälle att lämna synpunkter på promemorian Några frågor om offentlighet och sekretess (Ds 2016:2) När nya sekretessbestämmelser övervägs måste intresset av insyn och öppenhet i den aktuella verksamheten vägas mot de särskilda skyddsintressen som är aktuella i verksamheten i fråga. Stadsledningskontoret anser dock att förslagen till utökad sekretess för vissa uppgifter inom de verksamheter som förelås är väl genomtänkta och tillstyrker därför samtliga förslag till ändringar i OSL. Stadsledningskontoret är särskilt positiv till den modernisering som föreslås gällande bibliotekssekretessen samt möjligheten till utökat skydd för offentliganställdas kontaktuppgifter och fotografiska bilder på intranät som föreslås i promemorian. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(11)