2012-01-12 Underlag för samråd med anledning av tillståndsansökan för befintlig och utökad verksamhet vid Höganäs Sweden AB:s anläggningar i Höganäs Bild 1 Foto över Höganäs Sweden AB Industriområde. (Björn Haase 2005) Höganäs AB (publ.) Januari 2012 Postadress: Höganäs AB 263 83 Höganäs Sweden Telefon +46 42 33 80 00 Fax +46 42 33 83 60 www.hoganas.com
Sammanfattning Detta material utgör samrådsunderlag för planerad tillståndsansökan enligt miljöbalken för Höganäs Sweden AB:s verksamheter i Höganäs. Ytterligare information det underlag som presenteras på samrådsmötena 24 och 25 januari 2012 och den senaste godkända miljörapporten finns att ladda ner på Höganäs webbplats: www.hoganas.com/insikt/miljoprovning. Den som vill yttra sig med anledning av detta samråd ska inkomma med yttrande senast fredagen den 24 februari 2012. Yttranden märkta Samråd kan skickas till e-postadress insikt@hoganas.com eller i brev till: Höganäs AB Miljöavdelningen 263 83 Höganäs Kontaktpersoner för frågor och ytterligare information kring samrådet är: Anders Bergman, telefon 042-33 80 00, e-post insikt@hoganas.com Håkan Persson, telefon 042-33 80 00, e-post insikt@hoganas.com 2 (25)
Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Lokalisering... 5 2.1. Allmänt... 5 2.2. Geografi... 6 2.3. Recipienter... 7 2.4. Planförhållanden... 7 2.5. Närliggande områden och verksamheter... 8 3. Ansökans omfattning och beskrivning av befintlig och utökad verksamhet... 11 3.1. Produktionsflöde... 11 3.2. Svampverket... 12 3.3. Pulververket... 12 3.4. Distaloyverket... 12 3.5. Tillsatsmaterial... 13 3.6. Tillverkning av komponenter och elektriska artiklar... 13 3.7. Centrallaboratorium, experimenthall och pilotanläggningar... 14 3.8. Materialförsörjning... 14 3.9. Interna och externa transporter och logistik... 15 3.10. Energi- och mediaförsörjning inklusive energiåtervinning... 16 3.11. Övrigt... 17 4. Höganäs miljöarbete... 18 4.1. Miljötillstånd... 18 5. Miljöpåverkan från verksamheten inklusive följdverksamhet... 19 5.1. Utsläpp till luft... 21 5.2. Utsläpp till vatten... 23 5.3. Lukt och buller... 23 5.4. Uppkomst och hantering av restprodukter... 24 5.5. Planerad miljökonsekvensbeskrivning... 24 6. Ytterligare information... 255 Bild-, figur- och bilageförteckning... 255 3 (25)
1. Inledning Höganäskoncernen är världsledande inom metallpulverbranschen inom både tillverkning av pulver och utveckling av nya produkter och applikationer. Höganäs verksamhet kan kort sammanfattas i följande fakta: Cirka 1700 anställda, varav hälften i Sverige Över 2 500 kunder i 75 länder Erbjuder mer än 1 500 produkter, övervägande kundspecifika Internationell koncern med 12 produktionscentra och ett flertal försäljningsbolag runt om i världen. 634 godkända patent i olika länder. Omsättning: 6 671 MSEK (2010) Etablerat i Sverige som aktiebolag sedan 1797 Näst kommunal verksamhet den största arbetsgivaren i Höganäs kommun med huvudkontor och produktionsanläggningar placerade på orten. Noterat på OMX Nordic Exchange, Stockholm Mid-Cap list sedan 1994 Det största användningsområdet för metallpulver är komponenttillverkning. Höganäs kunder pressar pulvret till komponenter av olika slag, som används inom fordonsindustrin och i tillverkning av elektriska maskiner såsom till exempel handverktyg, tvättmaskiner och pumpar. När metallpulver pressas till färdiga komponenter kan önskad form nås direkt eller med endast liten efterbehandling. Detta medför mycket litet materialspill jämfört med konkurrerande tekniker, där exempelvis komponenten bearbetas fram ur solitt stål. I regel är processtiden kortare och energibehovet lägre. Dessutom är komponenter tillverkade av metallpulver vanligtvis lättare än om de tillverkats på annat sätt, vilket medför att exempelvis bilar som innehåller pulverkomponenter får en lägre totalvikt och ger därmed även en minskad bränsleförbrukning. Metallpulver används också vid underhållsoch förstärkningsarbeten. Genom att spruta tunna skikt av pulver på ytor som behöver ett slitstarkt och korrosionsbeständigt ytskikt kan man förlänga livslängden betydligt. Tekniken används till exempel på propelleraxlar i varvsindustrin, men också i nytillverkning av komponenter, som ventilsäten till fordon. Tekniken innebär dessutom att behovet av komplexa legeringar minskar istället för att hela axeln tillverkas i ett höglegerat material för att få rätt egenskaper, koncentreras detta till ytskiktet. Bild 2 Pressning av metallpulver till kugghjul kräver mindre mängd energi än vid tillverkning från konventionellt stål. Samtidigt optimeras materialutnyttjandet: hela 98 procent av materialet används med pulverteknologi. 4 (25)
Ytterligare ett användningsområde för metallpulver är i olika reningsprocesser, som vatteneller luftrening. Metallpulverkornen har, trots sin ringa storlek, en stor yta, som kan reagera med ämnen i omgivningen. Detta gör den stora ytan av metallpulver lämpat för så kallade katalytiska/mekaniska reaktioner, som används i exempelvis filter för rening av avgaser i lastbilar. Pulvermetallurgin utvecklas ständigt och Höganäs är en av de aktörer på marknaden som har kompetens och resurser att föra utvecklingen framåt. Företaget lägger stor kraft på att både utveckla nya applikationsområden som kan dra nytta av teknikens fördelar, och att ta fram nästa generations metallpulver. Höganäs fokus på teknikutveckling går som en röd tråd genom företagets historia. År 1797, när bolaget grundades, utgjordes verksamheten av stenkolsbrytning. Den kompletterades snart med lerbrytning och då tog en lång era av utveckling inom bruks- och industrikeramik vid. Under andra halvan av 1900-talet uppstod så pulvermetallurgin och Höganäs blev snabbt ett stort namn i branschen. I den här utvecklingen har Höganäs genomgått ett antal stora förändringar och teknikskiften. Förmågan att hantera snabba omvälvningar på marknaden och att se nya behov hos befintliga och potentiella kunder är särskilt kännetecknande för Höganäs. Höganäs drivs av en stark tro på de möjligheter som finns till hållbar teknikutveckling med hjälp av metallpulverapplikationer. För att kunna fortsätta på den inslagna vägen behöver Höganäs bibehålla och utveckla verksamheterna i Höganäs och Halmstad, men också lägga grunden för framtida flexibilitet, förändringar och produktionsökningar. Höganäs Sweden AB 1 är ett helägt dotterbolag till Höganäs AB och äger produktionsanläggningar i Halmstad och i Höganäs. Vid anläggningen i Höganäs tillverkas dels baspulver i form av olegerade eller legerade järnpulver, dels tillsatsmaterial, färdiga kundblandningar och andra specialpulver. Inom verksamheten ryms också ett omfattande utvecklingsarbete i laboratorie- och försöksskala, inklusive produktion i pilotskala. För sin verksamhet är Höganäs Sweden AB beroende av stödverksamheter såsom lossning och lastning i industrihamnen, in- och uttransporter av råmaterial och färdiga produkter, mediaförsörjning, tillverkning av bland annat vätgas och kvävgas, lagerhållning av material och drift av intern deponi med mera. 2. Lokalisering 2.1. Allmänt Höganäs verksamhet bedrivs inom eget industriområde beläget utmed Öresund med närmaste bostadsfastigheter belägna cirka 150 meter öster om industriområdet. Lokaliseringen av Höganäs är historiskt betingad av närheten till råmaterial. Hanteringen och brytningen av stenkol och leror började redan 1797. Något beroende av de ursprungliga lokala råvarorna finns numera inte. Betydelsen av den egna hamnen, framförallt för hemtagning av råvaror är fortfarande väsentlig. Närheten till Helsingborg som huvudsaklig utskeppningshamn av färdiga produkter är också mycket viktig. Mer än 95 procent av produktionen går idag på export. * Samrådsunderlaget gäller Höganäs Sweden AB:s verksamhet i Höganäs, men företaget benämns Höganäs. 5 (25)
Ett betydande kapital är bundet i de befintliga anläggningarna. Möjligheterna att bedriva forskning och utveckling samlat till ett produktionscentra är unika och en förutsättning för att företaget ska kunna fortsätta utvecklas. Stora delar av den nödvändiga och ofta specialutbildade personalen är tillsammans med sina familjer bosatta i närområdet till Höganäs Sweden AB:s verksamheter. Vi ser det ömsesidiga beroendet med det lokala samhället som en styrka för hela bygden och ett starkt vägande skäl för bolagets nuvarande och framtida lokaliseringar. 2.2. Geografi Industriområdet finns i Höganäs kommun på Kullahalvön. Folkmängden i kommunen var 2011 cirka 24 600 personer. Landskapet präglas av två starkt kontrasterande element: det stora slättområdet mellan Höganäs och Ängelholm och den kraftigt markerade formationen Kullaberg som reser sig över slättlandet och som utgör halvöns norra avslutning. Industriområdet ligger vid Öresund, norr om Höganäs centrum. Det närmast omgivande landskapet ligger på en höjd av omkring +10 meter över havet. Industriområdet ligger på omkring +7 meter över havet. Bild 3 Kullabygden (källa Eniro kartor, Lantmäteriet Dnr I2012/0039). 6 (25)
2.3. Recipienter Påverkan av utsläpp till luft minskar med avståndet från Höganäs områden. Därför utgör närområdet av mark och hav huvudsaklig recipient för utsläpp till luft. Öresund utgör recipient för visst dagvattenavlopp, spillvatten efter rening, lakvatten från deponi samt kylvatten. Dag- och kylvatten leds ut via fem dagvattenledningar. Spillvatten leds till Höganäs Kommuns reningsverk. 2.4. Planförhållanden Detaljplaner finns på alla av Höganäs områden förutom för tomterna på Tjörröd och för delar av hamnområde och cisternområdet invid hamnen. En översiktsplan för området (Höganäs ÖP 2002) finns antagen sedan 2002. Gällande ÖP är också aktualitetsförklarad under år 2005 och år 2010. Höganäs kommun har tagit fram ett samrådsunderlag med beskrivningar av en tänkt fördjupad översiktsplan för Höganäs och Väsby. Enligt förslaget behålls arealer som Höganäs använder för industriändamål. Vidare ges möjlighet att utveckla nya tillfartsvägar till industriområdet. Höganäs Sweden AB Bild 4 Översikt Höganäs tätort (källa Eniro kartor, Lantmäteriet Dnr I2012/0039). 7 (25)
Dessutom finns enligt liggande förslag, möjligheter för etablering av lättare industri på Tjörrödsområdet i öster. Inom Tjörrödsområdet äger Höganäs två tomter som i den fördjupade översiktsplanen är markerade som Nytt verksamhetsområde. Dessa fastigheter ser Höganäs som lämpliga för viss framtida etablering, exempelvis av anläggningar för montering av komponenter. 2.5. Närliggande områden och verksamheter Höganäs industriområde är till stora delar omgärdat av skyddsområden. Jordvallar, murar och vegetation förstärker skyddet mot buller och diffus damning. Företaget har stegvis flyttat delar av sin verksamhet från kvarteret Röret till kvarteret Svampen, se Bild 5. Byggnaderna på kvarteret Röret har efterhand sålts och numera finns endast huvudkontoret kvar av bolagets verksamhet. I de sålda byggnaderna finns idag Höganäs Verkstads AB, Räddningstjänsten, Bravida Prenad, Magneklints Måleri, NCC Construction, Linde Materialhantering med flera. På södra delen av kvarteret Röret tillverkar Nordic Waterproofing takpapp och intill finns äldre industribyggnader, där ideella föreningar bedriver i huvudsak hantverks- och bouleklubbsverksamhet. Inne på industriområdet (kvarteret Svampen) finns Höganäs Specialsnickeri och sedan 2006 ett fjärrvärmeverk som drivs av Höganäs Fjärrvärme. På avstyckade delar finns kommunalt reningsverk samt Calderys Nordic AB som bedriver tillverkning av eldfasta massor under egna miljötillstånd. Närmast i norr ligger vandrarhemmet Margreteberg och därefter bostadsområdet Strandbaden med huvudsakligen villabebyggelse. I öster finns bostadsområden av främst enfamiljshus, längs Sandflygsgatan och Kullagatan med flera gator. På området öster om väg 111 mot Mölle finns NSR:s återvinningsgård och även en skjutbana. Söder om skjutbanan planeras ett område för industri och ytterligare söderut finns ett småindustriområde samt ett område för handel, ett så kallat outlet-område. I söder återfinns Höganäs Centrum, så kallade Höganäs Nedre, med en blandning av bostäder, bestående främst av villor men även med inslag av flerfamiljshus. Längs Bruksgatan, Köpmansgatan, Centralgatan och fler gator finns också inslag av småskalig handel, skolor och offentliga byggnader med mera. Längs kusten i norr finns en allmän badplats, Margreteberg och i söder finns en småbåtshamn med inslag av handel och annan verksamhet på hamnplanen. Söder om hamnområdet ligger Kvickbadet, en allmän badplats. 8 (25)
Bild 5 Höganäs industri- och verksamhetsområden. 9 (25)
Bild 6 Byggnader och fabriksenheter inom befintligt industriområde. 10 (25)
3. Ansökans omfattning och beskrivning av befintlig och utökad verksamhet Höganäs avser att söka tillstånd hos Mark och Miljödomstolen för fortsatt och utvidgad verksamhet vid anläggningarna i Höganäs. Ansökan kommer huvudsakligen att avse tillstånd för att årligen för försäljning producera cirka: 590 000 ton järn- och stålpulver (råpulver, olegerat pulver, legerat pulver, ytbelagda pulver och blandade pulver). 1 500 ton tillsatsmaterial i form av exempelvis smörjmedel, mangansulfid och ferrofosfor. 20 000 ton komponenter och/eller elektriska artiklar. 30 000 ton tunnelugnskalk. Vidare kommer Höganäs att söka tillstånd för drift av hamnanläggning, intern deponi samt för att uppföra och att ta i drift de anläggningar och övrig utrustning som krävs för att klara sökt produktion. Företaget avser även att söka tillstånd för att bedriva nödvändig forskning, utveckling och tillverkning inom pulvermetallurgi upp till pilotskala. Verksamheterna kommer att utökas så att de omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Till ansökan kommer därför en säkerhetsrapport att bifogas. 3.1. Produktionsflöde Figur 1 Huvudsakligt processflöde för produktion vid Höganäs anläggningar i Höganäs. 11 (25)
3.2. Svampverket I Svampverket tillverkas krossgods, vilket är ett halvfabrikat bestående av krossad järnsvamp som utgör ett råmaterial för Pulververket. Tillverkningsprocessen bygger på att järnslig och reduktionsblandning bestående av koks, antracit och kalk packas i cylindriska kapslar av keramiskt gods som står på tunnelugnsvagnar. Vagnarna värms upp när de skjuts genom tunnelugnarna och under tiden reduceras järnsligen till ett poröst metalliskt järn. Efter krossning av järnsvampen lagras krossgodset i silos innan vidare transport och behandling i Pulververket. Därutöver tillverkar Svampverket oreducerade och reducerade produkter genom fraktionering. Kapaciteten i Svampverket är idag cirka 140 000 ton krossgods per år. För att öka till cirka 170 000 ton per år modifieras befintliga tunnelugnar, eventuellt byggs en liknande produktionsanläggning eller en ny tunnelugn. Kapacitetsökningen kommer att kräva utbyggda råoch färdigmateriallager, installation av ny mal- och siktutrustning, utökad verksamhet för eldfast underhåll och ökad kapacitet på annan kringutrustning för att klara sökt produktion. 3.3. Pulververket I Pulververket tillverkas huvudsakligen olegerade järnpulver. De dominerande råvarorna består av krossgods och atomiserat järnpulver. Krossgods erhålls från Svampverket och atomiserat järnpulver levereras från Höganäs stålverk i Halmstad. Tillverkningen av järnpulver sker i flera steg, dessa består förutom reduktion i bandugnar av malning, siktning, homogenisering och utpackning. Kapaciteten i Pulververket är idag cirka 350 000 ton per år och avses öka till cirka 550 000 ton per år. Detta utförs genom successiv modernisering och utbyte av befintliga bandugnar, modernisering och nyinstallation av mal- och siktutrustning samt installation av ny homogeniserings- och utpackningsutrustning. Ytterligare tillkommande bandugnslinjer placeras eventuellt i anslutning till nuvarande Distaloyverk. 3.4. Distaloyverket Distaloyverkets produktion delas in i följande processer: Produktion av Astaloy Produktion av Distaloy Produktion av kundblandningar Produktion av ytbelagda pulver (sker för närvarande även i pilotanläggning placerad i Centrallaboratoriet på Bruksgatan) Produktion av Astaloy sker genom en ugnsbehandling av atomiserat legerat järnpulver från Halmstad. Produktion av Distaloy sker genom förblandning av järnpulver tillsammans med legeringar följt av ugnsbehandling, siktning och utpackning. Tillverkning av kundblandningar sker genom blandning av olegerat och/eller legerat järnpulver och egenskapsbestämmande tillsatsmaterial, efterbehandling och packning. Ytbelagda pulver tillverkas genom att låta järnpulver reagera med material, vilka skapar ett ytskikt på respektive pulverpartikel. 12 (25)
Kapaciteten i Distaloyverket är idag cirka 145 000 ton per år för ugnsbehandlat pulver samt cirka 133 000 ton per år för kundblandningar. Kapaciteten för ugnsbehandlat pulver avses öka till cirka 200 000 ton per år, samt för kundblandningar till cirka 280 000 ton per år (varav cirka 80 000 ton kundblandning baserat på ytbelagda material). För ökad produktion av Distaloy och Astaloy kommer ytterligare ugnslinjer att installeras, en ny mottagningsstation för järnpulver att byggas samt lagerkapaciteten att ökas. Eventuellt kommer delar av tillkommande produktionsutrustning att placeras i utbyggda delar av nuvarande fabriksbyggnader. Befintlig pilotanläggning för tillverkning av ytbelagda material expanderas inte ytterligare, men rymmer viss kapacitetsökning. Ytterligare expansion av produktionen placeras i anslutning till Distaloyverket, där Höganäs kan utnyttja synergieffekter med kundblandningskapacitet och interna transporter av ingående material. Totalt installerad kapacitet beräknas till cirka 80 000 ton ytbelagda pulver per år. 3.5. Tillsatsmaterial Tillsatsmaterial såsom ferrofosfor och mangansulfid för inblandning i kundblandningar produceras i en separat enhet. Ferrofosfor produceras utgående från ferrofosfor-granulat genom malning, siktning och homogenisering. Mangansulfid produceras genom en pyrometallurgisk process, som utgår från mangan och svavel, vilka blandas och placeras i en kammare där reaktionen sker. Kapaciteten för produktion av ferrofosfor är idag cirka 1 000 ton per år och för mangansulfid cirka 700 ton per år. Produktionen av tillsatsmaterial avses öka till cirka 2 000 ton per år ferrofosfor genom installation av ytterligare en produktionslinje och cirka 1 500 ton mangansulfid främst genom utökad produktionstid, men eventuellt också installation av ytterligare en reaktionskammare och dubblering av malutrustning. Höganäs planerar också att starta tillverkning av smörjmedel baserade på stearinsyra och andra vaxer. Färdigt utbyggda anläggningar för smörjmedelstillverkning kommer att ha en kapacitet om cirka 3 000 ton per år. En möjlig placering för smörjmedelstillverkning är i befintlig Fabrik XII. Höganäs ska också kvalitetssäkra andra inköpta tillsatsmaterial genom malning, kontrollsiktning och blandning. Tillkommande utrustning för sådan verksamhet kan placeras i befintliga lokaler för tillsatsmaterial och i Fabrik XII. 3.6. Tillverkning av komponenter och elektriska artiklar Tillverkning av komponenter och elektriska artiklar, baserade på Höganäs metallpulver, är ett sätt för Höganäs att samarbeta med fler aktörer i företagets så kallade värdekedja. Ju längre fram i kedjan samarbetspartnern finns, desto högre värde har produkten som levereras. Den förflyttning i värdekedjan är nödvändig för att öppna nya marknader för pulvermetallurgiska tillämpningar. Bolaget ser närmast att tillverkning av induktorer och komponenter till elektriska motorer inom områdena kraftdistribution och elektriska drivsystem kommer att etableras. Expansion av tillverkning av komponenter och elektriska artiklar är mycket lik den för utveckling av pulver. Därför förutses tillverkning i liten skala i befintliga experimenthallar, medan tillverkning i större skala kan lokaliseras till företagets egna lokaler inom befintligt industriområde eller på Tjörrödsområdet. 13 (25)
3.7. Centrallaboratorium, experimenthall och pilotanläggningar Höganäs verksamhet i centrallaboratoriet, experimenthallen och pilotanläggningarna handlar främst om utveckling av nya produkter och processer, inklusive materialprovning och andra moment. Utvecklingen av nya processer och produkter startar med en idé eller förfrågan från marknaden eller Höganäs utvecklingsavdelning. En första uppskattning kring marknadsförutsättningar, energi- och miljöpåverkan och möjlig teknisk lösning görs innan beslut tas om att utveckla en idé. Det grundläggande utvecklingsarbetet startar nästan alltid i laboratorieskala, det vill säga genom provning i storleksordningen från ett par gram till några kilo. När den blivande produkten testats och efter att huvudsaklig teknik för framtida produktion valts, är nästa steg normalt verifiering i produktions- och kundmiljö tillsammans med kund. Kunden gör i detta skede tester på och med materialet i egen produktion. Är resultatet från dessa tester positivt, är nästa steg tillverkning i pilotskala. Det är viktigt att i pilotskala kunna producera mindre volymer, från hundra kilo till ett antal tusen ton per år. Detta för att kunderna ska kunna göra tester och anpassa sin produktion för att nå rätt egenskaper hos slutprodukten. Det tar ofta lång tid innan kunderna har byggt upp sin produktion och innan det finns en etablerad marknad för en ny produkt. Höganäs egen erfarenhet pekar på att det kan röra sig om tio år eller mer i vissa fall. Pilotproduktion är en inte fullt utvecklad, småskalig kopia av den tänkta fullskaliga produktionsprocessen. Produktion i pilotskala är nödvändig för att kunna utveckla och optimera den tänkta processen med hänsyn till miljö, kapacitets, energiåtgång och kostnad. När utvecklingsarbetet är slutfört tas beslut om överföring av de nya produkterna och/eller processerna till produktion. Denna överföring kan ske såväl till produktionsenheterna i Sverige som till produktionsenheter inom övriga delar av världen. Vid detta tillfälle finns alla utredningar klara avseende eventuell miljöpåverkan, investeringsbehov samt om produktionen ryms inom gällande tillstånd. Forsknings- och utvecklingsarbete i liten skala bedrivs i separata laboratorie- och experimenthallar. Idag finns laboratorium och försökshallar främst i Centrallaboratoriet. Pilotskaletillverkning sker i Pilot Center i Pulververkets byggnad, men försök och tillverkning i pilotskala kan även ske med nyttjande av annan befintlig processutrustning. Idag används Fabrik XII för tillverkning av kopierpulver och framställning av vissa rena järnpulver genom malning och siktning av olegerat järnpulver. Här placeras sannolikt viss pilotutrustning. Exempel på sådan utrustning är smältugnar, spraytorkor, reduktionsugnar, centrifuger, kvarnar och siktar samt utrustning för våta processer. För utveckling och tillverkning i pilotskala kan ytterligare lokaler komma att ställas i ordning. I första hand utnyttjas befintliga utrymmen, men vid behov kan nya byggnader komma att uppföras. 3.8. Materialförsörjning Höganäs verksamhet är beroende av såväl interna som externa transporter för att kunna försörja de producerande enheterna med ingående material. Huvudtransportslagen för ingående material är fartyg och lastbil. Fartygen tas emot och lossas i företagets hamn. Efter det att materialet lossats från fartygen transporteras materialet till företagets råmateriallager på täckta flak. Transportsätt för ingående material som inte lossas från fartyg är lastbilstransporter då järnvägsförbindelse saknas på orten. Infarten för lastbilar med ingående material sker idag 14 (25)
via Industrivakten på Bruksgatan. Lossning av materialet sker antingen i direkt anknytning till produktionsenheterna eller vid företagets färdigvarulager. Inom företagets område sker även transporter mellan produktionsenheterna och de olika lager som Höganäs använder sig av. Dessa transporter sker idag huvudsakligen med transportband, truckar, traktorekipage eller inhyrda lastbilstransporter. Råmaterial som ankommer via hamn bedöms öka i proportion till produktionsvolymerna i Svampverket. Mängden råvaror som fraktas hit med lastbil förväntas öka i proportion till producerade volymer i Pulver- och Distaloyverk. I största möjliga mån försöker Höganäs att minska miljöpåverkan från transporter för inkommande material. Detta kan röra sig om att hitta nya och bättre transporter eller drivmedel, eller att optimera transporterna. 3.9. Interna och externa transporter och logistik Höganäs ser att utvecklingen av såväl interna och externa transporter kommer att följa den övriga utvecklingen inom företaget, det vill säga att ökade försäljningsvolymer kommer att öka behovet av transporter. Transporter av färdigprodukter sker idag med lastbilstrafik. In- och utfart för dessa är Industrivakten i anknytning till Bruksgatan. Idag lagras färdigprodukter i ett färdigvarulager, som är direkt anslutet till Pulververket. Det kan bli nödvändigt att förändra expeditionstiderna vid utlastningsportarna jämfört med dagens 07.00-16.00. 3.9.1. Hamn Höganäs Hamnbyggnads AB är en integrerad del av Höganäs totala verksamhet, där hamnen används för import av råmaterial. Hamnanläggningen består i en bassäng med muddrad inseglingsränna och byggnader för kontor, personalutrymmen och mindre verkstad. Endast den västra kajen används idag för lossning och lastning medan den östra (så kallade Malmbryggan) hålls i reserv. På västra kajen finns en hamnkran samt fasta rörledningar anslutna till Perstorp Speciality Chemicals cisterner. Lossning och lastning kan även göras med mobilkran. Hamnen används för intag av järnråvara, koks- och antracit för egen användning samt för intag av aluminiumoxid och andra mineraler för externa intressenter. Utskeppning förekommer i mindre utsträckning och kan omfatta färdigprodukter, järnsvamp, eldfasta massor samt järnslig, koks- och antracit. Ankommande material domineras av bulk. Materialet lossas med gripskopa, läggs i tratt, tappas på specialfordon med automatisk täckning och transporteras på intern väg till lager. Vissa råmaterial kan ankomma emballerat och lyfts med hamn- eller mobilkran på fordon och transporteras till lager. Utgående material är i regel emballerat och lyfts med kran från fordon till fartyg. I undantagsfall förekommer utlastning i bulk. I dessa fall tippas materialet på kajen och lyfts med skopa till fartyg. Det kan även bli aktuellt att ta emot LNG (Liquide Natural Gas eller flytande naturgas) och/eller andra bränsleråvaror via företagets hamn. Lossning och lastning av bulk eller emballerat material sker normalt vardagar 07.00-18.00. I undantagsfall kan dock denna verksamhet även pågå under annan tid. För att klara loss- 15 (25)
ning och lastning i hamnanläggning kan det bli aktuellt med vissa utbyggnader. Även tider för arbete kan komma att utökas. 3.10. Energi- och mediaförsörjning inklusive energiåtervinning Produktionen och övriga verksamheter inom Höganäs kräver tillgång till energi och media i betydande omfattning. Elenergi levereras till industriområdet från det 50 kv-nät, som ägs av Öresundskraft. Vid eventuellt elavbrott finns dieseldrivna reservelkraftverk som utnyttjas för att på ett säkert sätt kunna stoppa pågående processer och försörja nödbelysningar med mera. Naturgas är det dominerande bränslet på industriområdet och levereras från det 4-bars gasnät som ägs av EON Gas Sverige. Naturgas används huvudsakligen som bränsle i produktionsugnar men också som råvara för vätgastillverkning. Förhållandevis små volymer gasol används som fordonsbränsle (exempelvis truckar) och i mindre utsträckning i experimenthallar. Även diesel används som bränsle till tyngre fordon (hjullastare, traktorer, truckar) samt som bränsle i reservkraftverk. Vätgas produceras i anläggningarna på Invallningen genom ångreformering av naturgas. Den används som skyddsgas i ugnsprocesser inom produktionen och i utvecklingsverksamheten. Kvävgas används som skyddsgas i ugnsprocesser och vid vätgastillverkning. Kvävgas produceras på industriområdet genom kryogen destillation av luft. Nuvarande anläggning ägs och drivs av AGA under gällande tillstånd. Som reserv används tankar med flytande kvävgas som levereras i lastbil av AGA. Tryckluft används för olika ändamål inom alla delar av verksamheten. Tryckluft för anläggningarnas behov produceras i kompressorcentral och även i produktionen av tillsatsmaterial. Havsvatten används för kylning av interna slutna kylvattenslingor. Havsvatten tas in via pumpstationen i industrihamnen, används för att kyla interna cirkulerande sötvattensystem och avleds till Öresund via dagvattensystemet. Kylvattnet utgör ett slutet system och kommer aldrig i direkt kontakt med processerna. Kommunalt vatten används som råvara för vätgasframställning, som processvatten i vissa processer, för inblandning i tunnelugnsslagg, för sanitära ändamål och som spolvatten. Kommunalt vatten tas från kommunens huvudledning. Sanitärt vatten och processvattenavlopp avleds till spillvattensystem anslutet till det kommunala reningsverket. Övrigt vatten avleds via eget eller kommunalt dagvattensystem till Öresund. Återvunnen energi används i betydande omfattning i anläggningarna. Överskottsvärme från tunnelugnarna i Svampverket används som huvudsaklig energi för torkning av järnslig, koks och antracit. I Pulververket och Distaloyverket återanvänds en del av tillförd skyddsgas som bränsle i ugnarna. Inom vätgasproduktionen används restprodukter som huvudsakligt bränsle för att värma processen samtidigt som förbränningsluften förvärms med avgående rökgaser. Sedan lång tid har spillvärme via internt fjärrvärmenät även använts för uppvärmning av kontor, personalutrymmen och produktionslokaler samt för varmvatten inom egna och angränsande verksamheter. Flertalet system för allmänventilation är försedda med värmeåtervinning från utgående luft. Sedan 2005 har återvinningen av spillvärme från rökgaser och ugnprocesser byggts ut avsevärt och överskottet levereras som hetvatten till Höganäs Fjärrvärme. Spillvärme från Höganäs står för den absoluta merparten av den energi som levereras i fjärrvärmenätet i Höganäs tätort. Under sommartid då efterfrågan på värme är mycket låg måste en del av 16 (25)
värmen kylas bort med havsvatten samtidigt som produktionen av hetvatten minskas kraftigt. Trots att Höganäs arbetar med att ständigt effektivisera omsättningen av energi och media bedöms att behovet i stort kommer att följa den övriga utvecklingen inom företaget, det vill säga att ökade försäljningsvolymer leder till en ökad total användning. Den nyligen moderniserade kraftmatningen till industriområdet bedöms ha tillräcklig kapacitet för att klara behovet av elenergi. Volymökningarna kommer däremot att kräva ökad kapacitet för leverans av naturgas. Detta kan ske genom att nätägaren förlägger nya ledningar till industriområdet och/eller genom leverans av naturgas i flytande form (LNG). Det senare kan ske via hamnen eller via lastbilstransport. För användning av LNG måste man på industriområdet etablera en anläggning med isolerade lagringstankar och förångare för att gasen ska kunna levereras till ledningsnät till fabrikerna. Förutom av rena kapacitetsskäl kan behov av LNG även aktualiseras med hänsyn till leveranssäkerhet, kostnadsbild, behov som transportbränsle eller motsvarande. Eventuellt kan användning av LNG delvis eller helt motverka en förväntat ökad användning av gasol och diesel. Framtiden på energimarknaderna är mycket svår att förutse och utgör en betydande osäkerhet för den energiintensiva industrin. Höganäs kommer att överväga behovet av energianläggningar av olika slag för produktion av elkraft, bränslen och processråvaror för sitt interna behov. Basen kan vara tillgängliga förutsättningar på industriområdet, samarbete med närliggande verksamheter eller tillkommande råmaterialflöden. I förekommande fall kommer spillvärme i så fall att anslutas till fjärrvärmenätet. Produktionen av vätgas, kvävgas och tryckluft kommer att behöva expanderas. Eventuellt kan produktion av kvävgas komma att ske i egen regi. Även behovet av kylvatten och kommunalt vatten förväntas öka baserat på ökande produktionsvolymer och eventuella energianläggningar. Tillkommande produkter inom pilotproduktion kommer också att ställa nya krav på media. Till exempel är det troligt att argon tidigare använt som skyddsgas på industriområdet återintroduceras. Möjligen kan ett ökat inslag av våta processer ge upphov till nya anläggningar för hantering av processvatten. I takt med att produktionen expanderas och eventuellt nya anläggningar etableras måste den interna infrastrukturen för samtliga energislag och media förstärkas. 3.11. Övrigt 3.11.1 Hantering av sekundärprodukter och restprodukter Vid produktion erhålls såväl produkter som restprodukter. Höganäs produktion ger upphov till restprodukter, främst av slagger, rester av keramiska infodringsmaterial, stofter från filterutrustningar, sekunda produkter och emballagerester. Mindre mängder restprodukter uppstår dessutom vid exempelvis underhåll, byggnationer samt områdesskötsel. Restprodukter hanteras som biprodukt eller som avfall. Biprodukter har ett värde internt i egna processer eller externt för andra användningsområden. Till produkter räknas numera vissa slagger som uppstår vid produktionen och vars motsvarigheter tidigare betraktats som restprodukter. Eftersom Höganäs anpassat produktionsprocessen i syfte att förbättra egenskaperna för dessa slagger bör de numera betraktas som avsiktligt tillverkade och således inte längre betraktas som restprodukter. Dessa slagger 17 (25)
kan för tydlighets skull benämnas sekundärprodukter, även om de definitionsmässigt är att se som vilken produkt som helst. För att kunna avyttra tunnelugnskalk, en sekundärprodukt vid tillverkning i Svampverket, måste den avskiljas och lagras i torrt tillstånd. Utbyggnad av lager och fyllstation för detta ändamål kommer att placeras i anslutning till Svampverket. 3.11.2 Deponi för inert avfall (Invallningen) Höganäs driver en intern deponi för omhändertagande av inert avfall. Nuvarande tillstånd ger företaget möjlighet att lägga upp totalt 500 000 kubikmeter inert avfall ovan +6,9 meter över havet. Tillstånd till detta har lämnats i enlighet med miljöbalken (2004-01-15), därutöver har anpassningsplan för att säkerställa att kraven i deponeringsförordningen inlämnats och godkänts av länsstyrelsen i Skåne Län (2004-10-07). Företaget avser att driva och avsluta deponin i enlighet med de planer som redovisats till tillsynsmyndigheten. Bild 7 Vy från Industrihamnen mot Invallningen efter tänkt avslutning. 4. Höganäs miljöarbete Miljöarbetet är en naturlig och integrerad del i Höganäs verksamhet och styrs av de tillstånd och villkor som är meddelade, relevanta regelverk och bolagets miljö- och energipolicy. Med hänsyn till den omfattande verksamhet som bedrivs inom företaget är ansvar och befogenheter delegerade till linjeorganisationen. Miljöorganisationen omfattar samtliga enheter inom verksamheten och det övergripande ansvaret för samordning av miljöfrågor sker via miljöavdelningen. I samordningsansvaret ingår bland annat att: tillse att företagets egenkontroll sköts enligt förordningen om egenkontroll, till se att erforderliga tillstånd erhålls och upprätthålls, bevaka och införa ny och/eller ändrad lagstiftning, underhålla och utveckla ledningssystem för miljö- och energi, vara rådgivande i miljöfrågor samt 18 (25)
sammanställa och rapportera miljöprestanda både internt och externt. I egenkontrollen ingår att det finns rutiner för att: fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick, fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna ur ett miljöperspektiv, ha en förteckning över de kemiska produkter som kan innebära risker samt ha system för att klassificera och märka dessa. I den operativa verksamheten finns ett digitalt underhållssystem med fastställda underhållsprogram för all maskinutrustning. Alla kontroller och allt underhåll dokumenteras i detta system. Därutöver har miljökritisk utrustning försetts med kontinuerlig övervakning med larmfunktion för att på så sätt omedelbart uppmärksamma avvikelser i utrustningens prestanda. Avvikelser i form av att filter eller liknande mist sin funktion anmäls alltid till tillsynsmyndigheten. Som ytterligare hjälpmedel för kvalitets- och miljösäkring har Höganäs infört och är certifierat i enlighet med kvalitetsstandarderna ISO 9001:2008, ISO/TS 16949:2004 och miljöledningsstandarden ISO 14 001:2004 samt energiledningsstandarden SS 627750/ISO 50 001. Därutöver har företaget rutiner, som verifierats av tredje part, för övervakning, kontroll och rapportering av koldioxidutsläpp inom ramen för handel med utsläppsrätter. Höganäs deltar också i program för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE). För närvarande löper den andra programperioden och företaget har hittills blivit godkända av energimyndigheten i samband med rapportering och revision. 4.1. Miljötillstånd Höganäs har tillstånd enligt Miljöskyddslagen för sin verksamhet (deldom 2000-05-11, mål nr M 405-99) inklusive hamnverksamhet. Företaget har också tillstånd enligt miljöbalken att bedriva deponi (dom 2004-01-15, mål nr 3005-03) på Invallningen. I beslut 2004-12-22 förnyat med beslut 2007-12-28, 2010-03-01 och 2010-10-12 lämnade Länsstyrelsen i Skåne Län Höganäs tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt Lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Höganäs har också genom ett antal anmälningsärenden till tillsynsmyndigheten löpande genomfört mindre ändringar av verksamheten. Gällande tillstånd och villkor sammanfattas i bilaga 1. 5. Miljöpåverkan från verksamheten inklusive följdverksamhet All industriell verksamhet leder till en påverkan på omgivningarna, i större eller mindre grad. Detta gäller naturligtvis även vid tillverkning av metallpulver. Samhället har ett behov av metallpulver för en rad olika ändamål, se exempel tidigare i detta underlag. Ur miljösynpunkt gäller det att tillverka dessa produkter på ett sätt som uppfyller kraven på att miljön ska tåla den uppkomna påverkan samt att människors hälsa inte äventyras. 19 (25)
Höganäs påverkar miljön direkt genom sina processer och omvandling av material, inklusive bränslen samt transporter. Verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön består enligt företagets uppfattning av: Användandet av ändliga resurser Utsläpp till luft i form av stoft och koldioxid Buller Energiomsättning Avfallsgenerering Effekter av transporter Indirekt påverkan på miljön sker i leverantörsled, i kundled och i samband med åtgärder vid produktens slutpunkt. Möjligheten att erbjuda produkter som används för lättare och starkare komponenter, effektivare motorer, högre slitstyrka med mera kan minska miljöpåverkan totalt sett. Detta kan till exempel vara effektivare användning av energi, lägre materialåtgång, längre livslängd med mera genom en produkts livscykel. En förutsättning för att kommersiellt nå framgång inom nya tillämpningsområden är att kunna peka på just sådana fördelar för kunden. Därför finns en drivkraft att arbeta inom dessa områden. Genom de certifierade ledningssystemen finns rutiner för arbetet med leverantörer ur ett miljöperspektiv liksom det finns rutiner för process och produktutveckling och kunderbjudanden. Till exempel har Höganäs etablerat ett PoP (Power of Powder ) Center med syfte att tillsammans med kund utveckla nästa generationers metallpulver och applikationer. Lokalt kommer energi och materialomsättning liksom spill (exempelvis restprodukter, förbrukat förpackningsmaterial) och utsläpp från produktion att öka. Även den trafik som krävs för försörjning och uttransport av färdiga produkter kommer att öka. Bild 8 Vid utveckling av motorer måste hela livscykeln planeras, från materialval till färdiga lösningar för återvinning av ingående material. I den senaste godkända miljörapporten finns detaljerade uppgifter över utsläpp och annan miljöpåverkan såsom till exempel stoftutsläpp för 2010 inklusive diagram över historiska utsläpp redovisade. 20 (25)
5.1. Utsläpp till luft 5.1.1. Stoft Tillverkningen av järnpulver i Höganäs kännetecknas av hantering och ugnsbehandling av finkornigt material i torra processer. Huvudsakligen utgörs materialen av järn, järnoxid, koks, kalk men även spårämnen såsom legeringsmetaller förekommer. Utsläpp sker från ett relativt stort antal punkter, där alla källor av betydelse är försedda med reningsutrustning. All reningsutrustning ingår i företagets förebyggande underhållsprogram med löpande tillsyn. Större stoftavskiljare är försedda med övervakningsutrustning, som ger larm vid förhöjda stofthalter. Tillkommande filter för nya processer kommer att väljas utifrån vad som anses vara den bästa tillgängliga tekniken för respektive process. Nuvarande villkor om ett maximalt stoftutsläpp om 15 ton per år kommer vid normal produktion att kunna hållas, även vid produktion som den beskrivs i det här underlaget. Förutsättningarna för att kunna hålla ett sådant villkor är att Höganäs fortsatt driver ett effektivt och systematiskt förebyggande underhållsarbete för att säkerställa att miljökritisk utrustning, inklusive kringutrustning, hålls i gott skick. Likaså ska nyinstallationer i möjligaste mån väljas utifrån bästa tillgängliga teknik med hänsyn till miljö och energi. 5.1.2. Diffusa utsläpp Diffus dammspridning från vägar och andra ytor, lossning av fartyg, produktionslokaler, lagring av råvaror och produkter med mera begränsas framförallt genom att: Råmaterial i bulkform lagras inomhus, vilket gäller även för förpackat råmaterial och produkter i största möjliga utsträckning. Renhållning inomhus samt att portar och lanterniner (taköppningar) hålls stängda så långt möjligt Vägar och andra ytor sopas regelbundet och alltid i samband med lossning av råmaterial i hamnen samt vid körning av restprodukter till egna deponin. Lossning av råmaterial i hamnen avbryts vid ogynnsamma väderförhållanden. Transport av råmaterial från hamnen till lagerlokal sker i största möjliga utsträckning på täckta flak. Automatisk bevattning av deponerade restprodukter. Ej hårdgjorda ytor är gräsbesådda och planteras med buskar och träd. Höganäs avser att vid sökt produktion fortsätta och vid behov vidta ytterligare damningsbegränsande åtgärder på områden som idag inte används för produktion och transporter. 5.1.3. Koldioxid En naturlig del i reduktionen av järnmalm och vid förbränning av bränslen är koldioxidutsläpp. Då Höganäs ingår i det europeiska utsläppshandelssystemet för växthusgaser ska prövning av koldioxidutsläpp inte ingå i tillståndsärendet, men företaget vill trots det påpeka att de specifika utsläppen har minskat över tid. Detta kan till viss del härledas till de ansträngningar som företaget gjort för att till exempel minska bränsleförbrukningen per producerat ton. Vid sökt produktion ökar det totala koldioxidutsläppen beroende på produktionsökning och en större energianvändning följd av detta men detta betyder också att bolagets leveranser 21 (25)
av spillvärme till Höganäs Energi kan öka och därmed minskar kommunens behov av förbränning av andra bränslen i motsvarande grad. Idag levereras spillvärme till Höganäs Energi som motsvarar ett minskat utsläpp av koldioxid om cirka 12 000 ton. Höganäs planerar också att samarbeta med kommunen såtillvida att företaget levererar spillvärme i form av uppvärmt vatten till det kommunala reningsverket, som i sin tur levererar biogas (rötgas) tillbaka till Hgöanäs. Denna biogas kan till vissa delar ersätta den naturgas som används för att tillverka vätgas. Figur 2 Specifikt koldioxidutsläpp vid tillverkning av järnpulver i Höganäs 5.1.4. Övriga utsläpp till luft Höganäs verksamhet ger upphov till utsläpp av kväve- och svaveloxider främst från framställning av järnsvamp, från förbränning av bränslen och vid transporter. Utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel förkommer från tillverkning av vissa ytbelagda pulver. Utsläpp av kväveoxider mätt som NO 2 får enligt nuvarande villkor uppgå till högst 100 mg/mj tillfört bränsle från naturgas- eller gasoluppvärmda torkar, hetvattenpanna och bandugnar och 100 mg/nm 3 från tunnelugnar i Svampverket. Nuvarande villkor kommer, vid normal produktion, att kunna innehållas även vid sökt produktion. Utsläpp av svaveldioxid från pyrometallurgisk tillverkning av mangansulfid får enligt nuvarande villkor uppgå till högst 15 kg per ton producerad mangansulfid. Nuvarande villkor kommer, vid normal produktion, även att kunna innehållas vid sökt produktion. Utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel får enligt nuvarande villkor som fastställdes under 2007, uppgå till 0,25 respektive 0,20 kg/producerat ton. Nuvarande villkor kommer, vid normal produktion, även att kunna innehållas vid sökt produktion. 22 (25)
5.2. Utsläpp till vatten Från Höganäs avleds: Kylvatten i form av havsvatten från kylning av interna kylvattenslingor till Öresund via dagvattensystemet. Spillvatten från sanitetsutrymmen till Höganäs Kommuns reningsverk. Dagvatten/regnvatten från avrinning från vägar och byggnader till Öresund Lakvatten från deponin (Invallningen) till Öresund. Spolvatten från spolplatta för fordon avleds till spillvattennät efter rening. Liten mängd processvatten från reformrar och renvattenanläggning leds till spillvattennätet. Viss del av det avledda kylvattnet används för bevattning av deponerade restprodukter på den egna deponin Invallningen. Spillvattenvolymerna bedöms bestå på samma nivå som idag då tillkommande behov antas kompenseras med successivt införande av vattensnåla system. Kylvattenbehovet kommer att öka vid sökt produktion. Till del kommer detta behov kompenseras med att öka användningen kylvatten för bevattning av öppna ytor. Dagvattenmängder bedöms öka något när nuvarande infiltrationsytor tas i anspråk för byggnader och hårdgjorda ytor. Processvatten från våta processer i pilotskala kan tillkomma. Lakvattenbildningen kommer successivt att minska allt eftersom Invallningen färdigställs och avslutas i etapper. Tillkommande processvatten från forskning och utveckling avser företaget att hantera enligt följande: Små mängder hanteras enligt gällande regler för omhändertagande av avfall. Cirkulation eller rening/cirkulation av processvatten ska användas när och till den utsträckning det är möjligt. Större mängder från eventuell tillverkning i pilotskala leds till spillvattennätet och då endast efter rening och under iakttagande av kommunens anvisningar för spillvattenkvalitet. 5.3. Lukt och buller Lukt bedöms inte utgöra något problem, men vid vissa situationer kan doft avges från uppvärmda smörjmedel. Doften är stearinliknande och kan endast märkas i omedelbar närhet av det uppvärmda materialet. Aceton används som lösningsmedel vid viss produktion, men acetondoft kan endast spridas efter haveri i någon anläggningsdel. Vid tillverkning av mangansulfid kan gaser avges som kan märkas i den närmsta omgivningen. Av säkerhetsskäl levereras naturgas med tillsats av luktämnen, för att eventuella läckor ska kunna identifieras och åtgärdas snabbt. Buller från fasta anläggningar kommer från ett stort antal fläktar av varierande storlek och det korta avståndet till närmast liggande bostäder medför att störningsrisken är relativt stor. Försiktighetsmått för att minimera bullerstörningar är bland annat att interna riktlinjer för krav på bulleremission finns och hålls aktuella. Portar mot närmsta bostadsområde hålls stängda så långt det är möjligt. Tung trafik till och från, och inom, området liksom hamnverksamhet förkommer främst under normal dagtid, men kan även förekomma under andra tider. Intensiteten av dessa 23 (25)
verksamheter kommer att öka liksom tiderna för verksamheten. Dessa verksamheter kommer att påverka bullerbilden. 5.4. Uppkomst och hantering av sekundärprodukter och restprodukter Förbrukning och utbyte av råmaterial följs och utgör viktiga nyckeltal vid tillverkningen. En av grunderna för Höganäs verksamhet är att få största möjliga utbyte av insatt råmaterial och att minska spill så långt det är möjligt. Utifrån den målsättningen och resurshushållningsprincipen arbetar bolaget aktivt för att antingen utveckla så kallade sekundärprodukter (se avsnitt 3.11.1 ovan) eller finna avsättning för de restprodukter som alltjämt uppstår, t.ex. som ersättning för jungfruliga massor vid anläggnings- och konstruktionsarbeten. Vid reduktion av järnslig behövs ett överskott av reduktionsmaterial och oförbrukad reduktionsmaterial (returkoks) recirkuleras. År 2010 förbrukades totalt 49 900 ton returkoks, som skulle ha behövt deponeras om materialet inte recirkulerats. Idag ser Höganäs dock inga möjligheter att ytterligare öka recirkuleringen utan arbetar för att få avsättning av denna typ av restprodukter externt. Förbrukade eldfasta massor kan användas som bärlager, dräneringsskikt med mera och detta görs när tillfälle ges. Andra eldfasta tegel samt kiselkarbidkapslar returneras till leverantören, som använder dessa som råvara. Utöver de restprodukter som deponeras internt uppkommer även icke-farligt avfall och farligt avfall som omhändertas externt. Höganäs har väl inarbetade rutiner för källsortering av olika avfallsslag. Anvisningar över var de olika fraktionerna samlas in finns anslagna på respektive verk. Farligt avfall hämtas löpande och inga större mängder avfall lagras inom området Vid sökt produktion kommer även restproduktmängderna att totalt sett öka, men målsättningen är att de specifika avfallsmängderna för slutligt omhändertagande ska minska. Detta uppnås genom åtgärder i processerna, men också genom att hitta alternativa användningsområden för stora delar av de processrelaterade restprodukterna. 5.5. Planerad miljökonsekvensbeskrivning För att bedöma de miljökonsekvenser som Höganäs verksamhet ger upphov till har företaget anlitat två konsultfirmor: Svensk Miljökonsekvensbeskrivning AB och Profu AB, specialiserade på att utföra denna bedömning. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att medfölja tillståndsansökan som ett fristående dokument. För att konsulterna ska kunna genomföra sitt arbete på bästa sätt ställer Höganäs all nödvändig och tillgänglig information till deras förfogande. Finner konsulterna att det behövs ytterligare undersökningar kommer de att bekostas av Höganäs. I bilaga 2 till detta samrådsunderlag beskriver konsulterna hur de tänker behandla och beskriva de miljökonsekvenser som kan följa vid den sökta verksamheten. 24 (25)