Så gick det! Vägen framåt?

Blekinge, Gotlands, Hallands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Skåne, Värmlands, Västra Götalands, Örebro, Östergötlands län Så gick det! Vägen framåt? Kulturmiljö och vattenförvalning. Dokumentation av slutkonferens 2016-11-18 för två projekt i södra Sverige Bilaga 2. Länens utställningar Västerhavets vattendistrikt

Så gick det! Vägen framåt? Kulturmiljö och vattenförvaltning. Dokumentation av slutkonferens 2016-11-18 för två projekt i södra Sverige. Projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt och VaKul i Västerhavets vattendistrikt Rapport bilaga 2. Länens utställningar Västerhavets vattendistrikt (Jönköpings län se Rapport bilaga 1.) Länsstyrelsen Kalmar län: Meddelande 2017:08, ISSN: 0348-8748. Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Rapport 2017:40, ISSN: 1403-168X. Rapportansvariga: Coco Dedering, Länsstyrelsen Kalmar län, Ann-Katrin Larsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Rapporten utgår från Powerpoints, diskussioner och föredrag från medverkande. Dessutom ingår som särskilda bilagor det utställningsmaterial som medverkande länsstyrelser tagit fram inför konferensen. Omslagsbild: Per Connelid, Daniel Bergdahl, med flera. Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Samhällsavdelningen, Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen i Kalmar län, Avdelningen för Tillväxt och miljö, Kulturmiljöenheten. Rapporten finns tillgänglig digitalt på Länsstyrelsen Västra Götalands hemsida och Länsstyrelsen Kalmar läns hemsida under Publikationer 2017. Projekten har finansierats av Riksantikvarieämbetet anslag 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, Havs- och vattenmyndigheten anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö, Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt och Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt samt de elva medverkande länsstyrelserna. 2

Inledning och allmän information om konferensen Det här är en dokumentation av Så gick det! Vägen framåt? Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige. Slutkonferens för projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt och Vattenförvaltning och kulturmiljö (VaKul) i Västerhavets vattendistrikt elva länsstyrelser i samverkan. Den hölls den 18 november 2016 på Historiska museet i Stockholm. Denna rapportdel visar de underlag som presenterades i länens utställningar. I denna del Bilaga 2 finns länen i Västerhavets vattendistrikt förutom Jönköpings län. Jönköpings län ingår i båda vattendistrikten och redovisas i Bilaga 1. Övrig dokumentation av konferensen finns i rapportens huvuddel. Projekten bedrevs 2010-2016 och har finansierats av medverkande elva länsstyrelser, Riksantikvarieämbetet, Havs- och vattenmyndigheten, Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt och Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt. I de båda projekten medverkade följande länsstyrelser; Östergötland, Jönköping, Kalmar, Gotland (t.o.m. 2015), Blekinge, Skåne, Kronoberg, Halland, Västra Götaland, Örebro och Värmland. Konferensen genomfördes på uppdrag av projektens gemensamma styrgrupp som vid tillfället bestod av; vattenvårdsdirektör Irene Bohman, Södra Östersjöns vattendistrikt; vattenvårdsdirektör Hanna Tornevall, Västerhavets vattendistrikt; länsråd Jörgen Peters, Halland; miljövårdsdirektör Per Hallerstig, Jönköping; länsantikvarie Birgitta Eriksson, Kalmar; länsantikvarie Lars Jacobzon, Västra Götaland. För samordningen av konferensen liksom för denna konferensdokumentation ansvarade projektledarna Coco Dedering, projektledare för Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt, och Ann-Katrin Larsson, projektledare för VaKul i Västerhavets vattendistrikt. Arbetsgruppen, bestående av projektmedarbetare från de elva länsstyrelserna, har deltagit i planering av konferensen, framtagande av presentationer av resultat och gjort de utställningar som visades på konferensen. Även annan personal från länen medverkade under konferensdagen. Moderatorer under dagen var Maria Jansén, överintendent och museichef Historiska museet och Niklas Cserhalmi museidirektör för Arbetets museum. 3

Innehållsförteckning Hallands län... 6-16 Jönköpings län se Rapport bilaga 1 Värmlands län... 17-24 Västra Götalands län... 25-32 Örebro län... 33-38 4

Länens utställningar Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Västerhavets vattendistrikt 5

Hallands län VaKul Vattenförvaltning och Kulturmiljö I Västerhavets vattendistrikt 6

VaKul Vattenförvaltning och kulturmiljö Hallands län 7

VaKul Vattenförvaltning och kulturmiljö Hallands län För att underlätta arbetet inom VaKul i Hallands län har länet delats in i 134 områden som är sammanslagningar av länets 600 vattenavrinningsområden.. Inventering av vattenanknutna lämningar har utförts i 10 av 134 områden. På kartan är dessa ofärgade. 8

VaKul Vattenförvaltning och kulturmiljö Hallands län Resultat i Halland I Hallands tio inventerade områden har registrerats: 134 nya forn- och kulturlämningar, varav 87 kvarnlämningar. Övriga nya lämningar är till exempel lägenhetsbebyggelse och broar. Merparten av länets inventerade miljöer finns registrerade i Bebyggelseregistret eller i FMIS. Möllegårds kvarn, Söndrum Resultaten av inventeringen av vattenanknutna kulturmiljöer presenteras som ett GIS-skikt. Samtliga områden är klickbara och för vart område finns en PDF-fil med en översiktlig områdesbeskrivning utifrån tidigare känd informationer eller en fördjupad områdesbeskrivning i de områden som inventerats. Exempel på hur områdena presenteras med symboler i GIS-skiktet. Alla tidigare genomförda inventeringar, kulturmiljöprogram, riksintressebeskrivningar och andra uppgifter om kulturmiljöer är tillagda. 9

VaKul Vattenförvaltning och kulturmiljö Hallands län Värderingsmodell Åtta kriterier har vägts samman efter en värderingsmodell. De värderande kriterierna är dokumentvärde, kvalitet, sällsynthet/representativitet, pedagogiskt värde, tillgänglighet, upplevelsevärde och eventuella speciella förhållanden. Dessa har utgjort grunden för bedömning av de inventerade objektens kulturhistoriska värde. Värdering redovisas med färgade symboler, A, kulturhistoriskt värdefull miljö B, kulturhistoriskt intressant miljö C, kulturhistoriskt värde måttligt Ej bedömt. Exemplet Hjuleberg. Klassificering: A, kulturhistoriskt värdefull miljö En komplex kulturmiljö med lång kontinuitet av bland annat kvarnoch sågdrift. Lämningarna efter verksamheterna är fornlämningar, enligt kulturmiljölagen, vilket ger den högsta värdeklassificeringen. Från bron, som bildar fördämningsvall,går tre stenlagda kanaler till kvarn, turbin och denna som låter vattnet rinna förbi hinder. 10

VaKul Vattenförvaltning och kulturmiljö Hallands län Exemplet Domarp i Rammbäcken Klassificering: A, kulturhistoriskt värdefull miljö. Domarp är en komplex kulturmiljö där tre kvarnar redovisats på historisk karta 1739. Idag finns en kvarnlämning med tillhörande fördämningsvall. Kulturmiljön var inte känd innan inventeringen genomfördes Ett omlöp grävdes 2015 i kanten av vallen för att öka fiskens möjligheter att passera vandringshindret och därmed höja vattendragets ekologiska status. Fördämningsvallen med vattengenomsläpp för borttagna trärännor Omlöpet som grävdes 2015. 11

VaKul Vattenförvaltning och kulturmiljö Hallands län Vad har vi gjort för att förbättra tvärsektoriell samverkan i länet? Vilken skillnad har vi åstadkommit med projekten? En tvärsektoriell vattenverksamhetsgrupp har startats upp på länsstyrelsen. Gruppens syfte är att hitta effektiva och väl avvägda lösningar för arbetet med åtgärder i vattendrag. En kartläggning av handläggningsrutiner på länsstyrelsen har genomförts i syfte att garantera ett effektivt och kvalitetssäkert åtgärdsarbete. Genomförande av regelbundna fältbesök vid aktuella vattendrag och objekt. Vi har tagit fram rutiner för en effektiv och lösningsorienterad samverkan kring åtgärder i vattendrag, både inom länsstyrelsen och med yttre aktörer. Vi har tagit fram ett uppdaterat och tillgängligt kunskapsunderlag som kontinuerligt används vid prioriteringar av åtgärder och bedömningar av objekt. Vi har tagit ny och fördjupad kunskap om vattnets historiska betydelse i Halland. Vi har hittat former för ett bättre samarbete med länets kommuner kring vattenfrågor, exempelvis genom besök i fält kring objekt där åtgärder planeras. Vi har genom samarbetet mellan olika yrkesroller inom både kulturmiljö- och naturvård fått en bredare kunskapsbas och en ökad förståelse för olika värden och hur de samspelar. Genom Vårda vattendragens kulturarv, en särskild satsning på kulturmiljöer vid vattendrag, har ett tiotal dammar, broar, kvarnar och andra värdefulla kulturmiljöer restaurerats. Tvärsektoriell vattendag på Länsstyrelsen Halland. Fältbesök vid Österbäcken i Falkenbergs kommun där en tidigare kulverterad åsträcka återskapats. Foto: Hans Schibli, Länsstyrelsen Halland. 12

VaKul Vattenförvaltning och kulturmiljö Hallands län Vad vill vi arbeta vidare med? Förmedling av inhämtad kunskap om kulturmiljöer vid vattendrag till offentliga aktörer och till allmänheten. Ytterligare förankring av ett tvärsektoriellt synsätt inom länsstyrelsen och i vår samverkan med kommuner, entreprenörer och andra aktörer. Ytterligare fältinventering i syfte att skapa ett bättre och mer komplett kunskapsunderlag för kulturmiljöer vid vattendrag. Restaurerad skvaltkvarn vid Ulvatorpsbäcken i Varbergs kommun. Foto: Anders Olesen, Nackagårds Snickeri och Byggnadsvård. Restaurerad stenvalvsbro vid Lindhov i Varbergs kommun. Foto: Niclas Johansson, Gatu och Väg Väst AB. 13

På de historiska kartorna kan det finnas små stjärnor som markerar kvarnar År 1800 står det Quarn 1724 och 1890 stjärnor 14

Spår på gårdstomt, Målning, Ränna för vattenledning i torr mark, Stenmur i bäck 15

Vakul på nätet GIS-materialet kommer under våren att bli tillgängligt på Länsstyrelsens hemsida. Vart litet område har en presentation med kända kvarnmiljöer och karta. Endast 10 av 134 områden är inventerade: Sällstorp, Stamnared, Ullared, Okome, Svartrå, Köinge, Vessige, Abild, Hishult, Ränneslöv, Söndrum, Holm Och då är det inte hela socknar utan en vattenindelning av geografin som gäller. 16

Värmlands län VaKul Vattenförvaltning och Kulturmiljö I Västerhavets vattendistrikt 17

VaKul Vattenförvaltning och kulturmiljö Värmlands län Tvärsektoriellt samarbete I samband med restaureringsarbeten för vandrande fisk i Halgån, ett biflöde till Klarälven, kom olika funktioner inom Länsstyrelsen att diskutera de planerade åtgärderna. Det handlade om prioriteringar och värderingar av inventerade kulturmiljöer i samband med restaureringsarbeten i Halgån men även andra vattendrag. Bristande kunskapsunderlag Det var tydligt, i inledningen av projektet år 2011, att lämningar kring sjöar och vattendrag i Värmland tidigare behandlats styvmoderligt. Dessutom hade inte anläggningar från flottningsepoken registrerats vid fornminnesinventeringen eftersom flottningen fortfarande bedrevs i delar av länet vid tidpunkten för inventeringarna. Kunskapsuppbyggnad Med anledning av ovanstående beslutades att några vattendrag i skilda delar av länet skulle inventeras i sin helhet alternativt längs längre sammanhängande sträckor. Anledningen var att söka se om olika delar av länet med skilda topografiska och historiska förhållanden genererat olika typer av lämningar. Totalt har 17 vattendrag till en sammanlagd längd av cirka 25 mil inventerats. Det rör sig om alltifrån små bäckar till större åar vilka ingått i omfattande vattenavrinningsområden. Cirka 1000 forn- och kulturlämningar har dokumenterats och registrerats. Inför inventeringarna har arkivmaterial och historiska kartakter studerats och resultaten har sammanställts i rapportform. Vidare har lämningar sammanställts i GIS-kartskikt och registrerats i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister Ytterligare kunskapsbehov föreligger Inför framtida restaureringsåtgärder finns nu vissa förkunskaper kring olika lämningstyper och i vilka miljöer dessa återfinns inom skilda delar av länet. Vi känner nu också till den komplexa bild som finns kring de lämningstyper som framför allt flottningsverksamheten genererat. Vi har emellertid bara skrapat på ytan och därför bör punktinsatser genomföras i samband med eventuella framtida fiskvårdsåtgärder. Dessa kan därmed utgöra plattformen för framtida tvärsektoriella arbeten rörande kulturmiljö och vattenförvaltning. 18

Byggnader och lämningar efter representativa vattenanknutna näringar Ramsåg, Lillälven, Säffle kommun Masugn vid Saxå hytta (Riksintresse) uppförd år 1854, Dammälven, Filipstad kommun Tvättstuga, Röjdån, Torsby kommun Kraftstation vid Kättebacka uppförd år 1921, Lillälven, Säffle kommun 19

Kraftstation vid Konradsfors uppförd år 1947, Röjdån, Torsby kommun Mjölnarbostad intill skvaltkvarn, markerad på laga skifteskarta år 1858, Kölan, Torsby kommun Flottarkoja, Halgån, Torsby kommun Vertikalt skovelhjul tillhörande skvaltkvarn, markerad på laga skifteskarta år 1858, Kölan, Torsby kommun 20

Hjulgrav tillhörande konstgång Nordmarksälven, Filipstads kommun Röjdåfors hjulkvarn (Byggnadsminne) uppförd år 1859, Röjdån, Torsby kommun Fundament till såg, Barlingshultsälven Arvika kommun Fundament till kraftstation, Röjdån Torsby kommun 21

Historiska belägg för flottning i Värmland Första omnämnandet kring flottning i Värmland är från år 1685 då Karl XI i en skrivelse tagit upp klagomål från timmerhandlarna i Vänersborg. Handlarna menade att kungsådran i Värmlands och Dals älvar skulle hållas fria från fiskeredskap så att flottning kunde bedrivas. Flottledskarta över flottleder i västra Värmland, 1730-tal Dykdalber Flottledskarta i Karlstad. Markering för timmerlänsa, Dejeforsen, Klarälven år 1730 22

Spåren efter flottningen variationer av lämningar och tidsepoker Spänger för flottare, ett sätt att ta sig fram längs hala hälar där risken för brötning förelåg, Barlingshultsälven Arvika Kommun Stötbotten och enkelkista, Gröckesälven Hagfors kommun Flottningsränna, Bärhusälven Årjäng kommun Dubbelkista, Uvån Hagfors kommun 23

Styrskärm,Barlingshultsälven Arvika kommun Dubbelkista och kilstensmur,halgån Torsby kommun Stenslänt,Röjdån Torsby kommun 24

Västra Götalands län VaKul Vattenförvaltning och Kulturmiljö I Västerhavets vattendistrikt 25

VaKul Vattenförvaltning och Kulturmiljö Västra Götalands län När projektet startade 2010 i Västra Götaland var kunskapsläget bristfälligt för kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag. Två tematiska inventeringar Eftersom tillsyn av vattenkraftverk liksom restaureringsåtgärder i flera vattendrag var aktuella prioriterades två tematiska inventeringar. Flottningslämningar i Örekilsälven Vattenkraftverk Efter inventering har kulturmiljöerna värderats och anläggningarna lagts in i fornminnesregistret (FMIS) och bebyggelseregistret (BeBR). Förbättrat samarbete inom länet S amarbets modell vattenvård-kulturmiljö - utkas t okt 2016 G emens amma aktiviteter A ktivitet Samverkan kultur-naturmiljöskydd-vatten genom sötvattens gruppen Nya rutiner Vi har tagit fram förslag på rutiner för att förbättra det tvärsektoriella arbetet mellan vatten-, natur- och kulturmiljövård. Möten/samverkan inom projektet Bättre samverkan 2.0 (Vatten-kultur) Ömsesidig kompetensutveckling G enomförande T id/intervall Möten med sötvattensgruppen Övergripande information och diskussion om prioritering (sent höstmöte med gemongång av planerade åtgärder inför kommande 2 gånger per år, ordinarie möten med Sötvattensgruppen Gemensamma samrådsmöten (vattenkultur) Analys och prioritering, kunskapsuppbyggnad Gemensam aktivitet t ex fältbesök, föreläsning, seminarium mm Vattenverks amhet (Vattenvård/Naturvård) Intern hantering A ktivitet Lokala infomöten/samråd med markägare och verksamhetsutövrare Egeninitierade restaureringsprojekt (utrivning/fiskväg) Enklare årgärder. Anmälningsärende inom vattenverksamhet som kan beröra kutlurmiljövärden Låga kulturmiljövärden berörs Ärende med låga kulturmiljövärden avser åtgärder som inte berör några kända kulturvärden eller berör kulturvärden mindre betydelse, t ex återställning av vattendrag utan synliga kulturmiljövärden eller med lågt värderade flottningslämningar åtgärder som innebär påverkan på sentida konstruktioner utan tidsdjup som sentida dammar Medlelhöga kulturmiljövärden berörs Ärenden med medlelhöga kulturmiljövärden avser åtgärder som är berör kända kulturvärden som t ex område för kulturmiljöprogram indirekt fornlämning riksintresse men ej kärnvärde särskilt utpekade anläggningar som bebyggelse eller broar särskilt utpekade vattendrag för flottning Koll i webbgis (lager?), Där bedömning saknas hanteras det som medelhögt kulturmiljövärde. Ärendet samråds med kulturmiljö - underlag skickas via e-post med svar inom tio dagar. A ktivitet Intern hantering Händelsestyrd tillsyn Vilka ärenden?? Tillståndsärende enligt Kraftverk, dammar kulturmiljölagen som rör vattenvård, fornlämning Koll i webbgis (lager?), kontakta handläggare vid kulturmiljöintressen eller där bedömning saknas. Egeninitierad tillsyn dammar och kraftverk Samråd med kulturmiljö (och förankring med länsledningen) Ev uppföljningsmaterial skickas till kulturmiljö (rapport, digitala foton) Diskussion mellan vattenvård och kulturmiljö om ev ytterligare kunskapsunderlag behöver tas fram kulturmiljö kan bistå med enklare analyser. Diskussion om åtgärdsalternativ och upplägg. Kulturmiljö utreder om tillstånd enligt KML är aktuellt. Kulturmiljö bereds möjlighet att lämna synpunkter på beslut. Tidiga kontakter mellan kultur, vattenvård och konsult skapar Strävan att konsulten som ansvarat för underlaget och deltagit tidigare medverkar vid utförandet. Innan åtgärderna genomförs säkerställs att utföraren är säker hur kulturmiljön får påverkas olch har tillräcklig kompetens. I enskilda fall kan kulturmiljö medverka i fält. Vid större arbetsområden kan antikvarisk konsult vara aktuellt. Det praktiska återställningsarbetet dokumenteras och översänds till kulturmiljö. Förprojektering/projektering tas fram i samråd mellan konsulter för vattenvård och kulturmiljö. Föreslagna åtgäder konsekvesanalyseras ur ett kulturmiljöperspektiv. Kulturmijö utreder om tillstånd enligt KML är aktuellt. Kulturmiljö bereds möjlighet att lämna synpunkter på beslut. Tidiga kontakter mellan kultur, vattenvård och konsult skapar förutsättningar att finna gemensamma lösningar. Strävan att konsulten som ansvarat för underlaget och deltagit tidigare medverkar vid utförandet. Innan åtgärderna genomförs säkerställs att utföraren är säker hur kulturmiljön får påverkas. Medverkan av antikvarisk konsult under åtgärderna är sannolikt aktuellt. Vattenvård och kulturmiljö medverkar vid slutbesiktningen. Återställningsarbetet dokumenteras och en rapport tas fram efter åtgärderna genomförts. P raktis kt genomförande Fysisk tillsyn Internremis s Externt informationsmöte för verksamhetsutövare - kopplat till geografiskt insatsområde. Vid höga kulturmiljövärden medverkar Kulturmiljö Fysisk tillsyn Vid höga kulturmiljövärden medverkar Kulturmiljö G emens am aktivitet. F lyttas till höger. B es lut Vid behov hålls s amråds möte och fältbes ök. BIdragsärende som rör vattenvård Tillståndsärende enligt Befintlig kunskap kompletterades Byggnadsminnes- eller fornlämningsförklaring som berör vattenvård Kulturmiljö skickar internremiss till vattenvård med 2 veckors svarstid. Vid behov hålls samrådsmöte. Kulturmiljö skickar internremiss till vattenvård med 4 veckors svarstid. Vid behov hålls samrådsmöte och fältbesök. Vid intressekonflikter kommer kulturmiljö och vattenvård gemensamt fram till ett avvägt åtgärdsförslag. Om ärendet avgörs genom beslut enligt flera lagstiftningar ska: kulturmiljö och vattenvård gemensamt komma fram till beslut som harmoniera med varandra ha kontakt med sökaande med "en röst" så långt det är möjligt Nya och bättre underlag ger effektivare handläggning Kunskapsunderlagen har indirekt kommit till nytta, t.ex. i samband med yttranden vid ansökan om tillstånd för fortsatt drift av vattenkraftverk. Likvärdiga kunskapsunderlag är en förutsättning för bedömning av åtgärder. Detta sammanställdes i GIS-kartskikt och rapporter som använts vid fältinventering. Vilka områden som inventeras i fält har tagits fram i tvärsektoriella samråd. Kulturmiljö lämnar ev synpunkter på utförande. Samråd med kulturmiljö om kulturmiljövärden finns eller där K ulturmiljös ärenden A ktivitet Kulturmiljö medverkar om höga kulturmiljövärden berörs Ev tillståndsprocess enligt KML löper parallellt med vattenärendet - ärendena avgörs så att besluten harmonierar med varandra Höga kulturmiljövärden berörs Ärenden med höga kulturmiljövärden avser åtgärder som är berör kända kulturvärden som t ex fornläming byggnadsminne direkt, kärnvärde inom riksintreese område med särskilt höga kulturmiljövärden, exempelvis statliga skydd T ills yn P raktis kt genomförande Kontroll av kulturmiljöunderlag (GIS och kunskapsöversikterna) inför mötena görs av vattenvård. Vid frågor kontaktas kultur. Bidragsärende till biotopvård, omlöp mm (VÅGA/fiskeavgiftsmedel) kulturmiljölagenenligt för Tillståndsärende fornlämning eller kulturmiljölagen som rör byggandsminne vattenvård, fornlämning och som berör vattenvård Länets 23 åtgärdsområden undersöktes, och befintlig kunskap kompletterades med information från arkivmaterial och historiska kartor m.m. Inget planerat under 2016 Årligen, planeras under "Bättre samverkan 2.0" (el. sötvattengruppen?) Kulturmiljö bedömmer Åtgärdsområden med utförda inventeringar K ulturmiljö kallar till ett planerings möte med vattenfunktionen. P ågående och kommande aktiviteter gås igenom och avs tämmning om tvärs ktoriell medverkan under året. 3 protokollförda möten per år Tillståndsärende som berör kulturmiljö, t ex vattenkraftverk, fiskvägar, rensningar Möten på olika nivåer Möten på handläggarnivå och i olika tvärgrupper som sötvattengruppen. K ommentar Mer kunskap behövs Länet är stort och behov av mer kunskap om kulturmiljöer vid våra sjöar och vattendrag kvarstår. Nossans åtgärdsområde 26

Örekilsälven En av Sveriges äldsta allmänna flottleder År 1672 gavs order om upprensning av Örekilsälven för att underlätta för flottning i större skala. Genom ett kungligt dekret år 1685 av Karl XI anvisade kronan en summa på 5000 riksdaler för ändamålet. Flottningen i Örekilsälven hade sin största omfattning under mitten av 1920-talet. Därefter avtog verksamheten successivt. Den allmänna flottleden avlystes år 1968. 27

Inventering av flottningslämningar Vid avlysningen uppgavs att nästan alla flottningsanläggningar tagits bort. Trots det påträffades en mängd flottningslämningar vid fältinventeringen. Ledarm Länsfäste Timrat stenkar Kajkant Stenrensat parti vid högt respektive lågt vattenstånd 28

Tvärsektoriellt samarbete Grindtången Ett bra exempel Vid Grindtången i Munkedal finns en större koncentration av flottningslämningar kopplat till den f.d. pappersmassafabriken Munkedals bruk (1873-1966). Flera biotopvårdande arbeten har utförts med hänsyn till kulturmiljön. Dykdalber i varierande förmultningsstadier, anlagda för styrning och förtöjning. Lastageplats i Munkedal. De vita strecken är timmer. Karta från år 1937. Vandringshinder, stentröskel, åtgärdad vid biotopvårdande insatser. 29

INVENTERING SMÅSKALIG VATTENKRAFT Av länets ca 300 vattenkraftverk har 92 inventerats och värderats. Av objekten är 61 primärverk och 31 sekundärverk, vanligen inrymda i kulturmiljöer, t.ex. kvarnar, sågar eller textilindustrier. www.bebyggelseregistret.raa.se 30

Resultat värdering Riksantikvarieämbetets rapport för kulturhistorisk värdering har använts. Värderingsarbetet har skett gemensamt med länets museer. Objekten har indelats i 4 värdeklasser: Mycket högt kulturhistoriskt värde 18 varav 6 i byggnadsminnesklass Högt kulturhistoriskt värde 33 Kulturhistoriskt värde 36 Visst kulturhistoriskt värde 5 Stigen västra uppfördes 1913, Färgelanda kommun, har Mycket högt kulturhistoriskt värde. 31

Exempel på kraftverk i byggnadsminnesklass Jonsered 1900-1903, Partille kommun Sörbylund 1893, Skövde kommun Åreberg 1946, Tibro kommun Gottarsbyn 1917-19, Bengtsfors kommun Interiör Sörbylund 32

Örebro län VaKul Vattenförvaltning och Kulturmiljö I Västerhavets vattendistrikt 33

VaKul Vattenförvaltning och Kulturmiljö i Örebro län Tre vattendistrikt tre arbetssätt Västerhavet Södra Östersjön Norra Östersjön Förbättrat tvärsektoriellt arbete Kultur- och vattenarbetsgrupp med regelbundna möten. Årliga fältbesök vid vattendrag tillsammans med handläggare och chefer. Erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling i respektive sakfrågor. Nya rutiner med fokus på en tydlig process. Nya kunskapsunderlag Kulturhistoriska inventeringar längs sex vattendrag webbrapporter, GIS-skikt samt FMIS-registrering. Metodstudie med GIS-analys och uppföljande fältinventering PM. Arkivstudier med fokus på flottning samt kvarnar, sågar och bruksmiljöer GIS-skikt. Önskeläge och behov Stort behov av ytterligare kunskapsunderlag för fler vattendrag, framförallt inom Norra Östersjöns vattendistrikt. Resursförstärkning för bättre tvärsektoriellt arbete. Ekonomiska resurser för antikvarisk medverkan och för kompensationsåtgärder. 34

Kulturmiljöinventeringar längs vattendrag i Örebro län 2010 Timsälven och Trösälven i Västerhavet. 2012 2013 Metodstudie med GIS-analys och efterföljande inventering i fält. 2014 2015 Arkivstudier av flottningslämningar. 2015 Skagersholmsån och Imälven i Västerhavet. Arkivstudier av flottningslämningar. 2016 Aspaån, Algrenaån och Sågkvarnsbäcken i Södra Östersjön. Arkivstudier av flottningslämningar, kvarnar, sågar och fisken. 2004 2016 Inventeringar utanför projektet VaKul i Norra Östersjön. 35

Kulturmiljöinventering längs Skagersholmsån Inventeringen vid Skagersholmsån utfördes under 2015. Skagersholms järnbruk hade två stångjärnshammare som krävde vattenkraft. Skagersholmsån är ett litet vattendrag. För att möjliggöra driften av stångjärnshammrarna krävdes en sammanlänkning av flera olika vattendrag för att säkra den vattenkraft som krävdes. De dammar som är utmärkta på kartan är några av de dammar som reglerade vatten till bruket. Dammsystemet sträcker sig över en sträcka på drygt 12 kilometer fågelvägen. Avrinningsområde Dammar Stångjärnshammare 36 Skagersholmsån i Finnerödja socken Laxå kommun, Västergötlands landskap, Örebro län, Västerhavets vattendistrikt

Före och efter 37

Före och efter 38