Höstvete L7-101 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Relevanta dokument
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstvete. Sorter. Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området.

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult

Höstvete. de når marknaden.

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100

Sortförsök i höstvete

Höstvete. Sorter. Agaton spännande alternativ, men vill man ha lite mer säkerhet är Olivin, Ballad eller Kosack att föredra.

Sortförsök i höstvete

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Korn, tidiga sorter. Sorter

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som

Sorter och odlingsteknik

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Sortförsök i höstvete

Växjö möte 4 december 2012

Jordbrukaredagar 2013

Vårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Vårkorn

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Havre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten Av

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Hur utvecklar vi svensk. Nils Yngveson

Majs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Vårraps. Sorter och odlingsteknik

Sortförsök i vårkorn

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

R E S U L T A T B L A N K E T T

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Två såtidpunkter i höstvete

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Havre. Sortbeskrivning

Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling

Sortförsök i vårvete

Nederbörd Brunnby

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

HÖSTSÄD INNEHÅLL. Höstråg 2. Höstvete 5. Höstkorn 14. Rågvete 17. Staffan Larsson. Inst. för växtproduktionsekologi Box UPPSALA

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)

Bekämpning av svartpricksjuka

Sortförsök i vårkorn

Kvävestrategi i höstvete

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Sorter ekologisk odling

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Kvävestrategi i höstvete

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Potatis

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Kväve i höstvete 2013

Sortvalstabeller 2013 Resultat från sortförsök

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Transkript:

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete L7-101 Frontal och Mariboss är de högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford är ett fortsatt intressant alternativ i gynnsamma odlingslägen. Julius är ett nytt mycket intressant högavkastande alternativ till de äldre brödvetesorterna. Ellvis, Olivin och Kranich är tämligen likvärdiga avkastningsmässigt i hela området men Olivin är något säkrare i mer utsatta lägen. G-området saknar tillförlitliga siffror för de nya sorterna men årets resultat verkar lovande. I det Mellansvenska området lades det ut 16 försök i serien L7-101, Höstvete sort * behandling, med fördelningen 2 i det nordligare G- området, 7 i Mälar-Hjälmarbygdens F-område och 7 i det sammanslagna D- och E-områdena som ungefär motsvara Öster- och Västergötland (se karta i början av kapitlet). Av dessa försök kasserades ett försök i Dalsland på grund av vattenskador och i ett försök i Sörmland fick två block strykas av samma anledning. Antalet sorter varierar mellan 9 i de nordligare försöken och 51 i de största basförsöken. 7 försök såddes under perioden 16-18 september, därefter kom en veckas uppehåll på grund av regn innan sådden kunde komma igång igen. Mest fördröjd blev sådden i Västergötland där det ihärdiga regnandet fördröjde sådden in i oktober och det sista försöket kom i marken den 6:e oktober. Den sena sådden kompenserades av en lång mild höst och tidig vinter, med flera plusgrader ända fram till julhelgen, så till skillnad från föregående år han plantorna växa till och bestocka sig under hösten, trots den sena sådden. Efter den korta och milda vintern, som inte orsakade några nämnvärda vinterskador i området förutom i durumvetet Pentadur, kom en tidig värme i slutet av mars följt av en sval och nederbördsrik april. Bestockningen gynnades av vädret och grödorna var väl rustade att utnyttja den för vetet gynnsamma sommaren med gott om nederbörd, medeltemperaturer mellan 15 och 18 grader och nästan utan maxtemperaturer över 25 grader. Mognaden gick långsamt i detta gynnsamma väder, speciellt i de behandlade delarna av försöken där de tillika gynnade svamparna inte tilläts breda ut sig. Skördearbetet inleddes i de västra delarna av området i mitten av augusti. Medelvattenhalten i obehandlad mätare låg då på cirka 21 % medan det behandlade ledet låg cirka 3 procentenheter högre. I detta läge kunde flera av försöken inte tröskas trots att lantbrukaren tröskat omgivande gröda, beroende på mycket höga vattenhalter (>35%) i en del sent mognande sorter. Efter ytterligare en regnperiod så kom skörden i gång igen i slutet av månaden och fortsatte ett par veckor in i september. Vattenhalten i dessa försök varierade mellan 20 och 30 % men skillnaderna mellan obehandlat och behandlat var nu borta beroende på att de behandlade leden mognat ikapp. Skördenivåerna var mycket bra, framför allt i de östra delarna där det är att betrakta som rekordskördar i många fall. Alla försök i Östergötland hade en medelskörd för mätaren på över 10 ton medan enskilda sorter i behandlade led nådde nästan 14 ton! Även i Mälar-Hjälmarområdet var det flera försök som hade skördar över 10 ton med toppar på över 12 ton medan skördarna var något lägre i väst med medelskördar på något över 7 ton. I figur 1 redovisas medelavkastningen för mätaren Sortblandning (Olivin, Kranish, Ellvis och Boomer) i samtliga försök, och som redan nämnts var skördenivåerna mycket bra, förutom försöket i Värmland som gav en ganska måttlig skörd. Se figur 1 för mätarens skörd i de olika försöken och figur 2 och 3 för de dominerande bröd- och fodervetena relativskördar på de enskilda platserna. I tabell 1 redovisas alla sorter som provats i den regionala provningen i D-F områdena under året, 80 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

W-51-2011 S-33-2011 U-107-2011 U-105-2011 BC-103-2011 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 BC-105-2011 D-102-2011 D-104-2011 E-118-2011 Sortblandning T-34-2011 E-119-2011 R-733-2011 E-120-2011 R-732-2011 Figur 1. Sortblandningens avkastning 2012. R-731-2011 uppdelat i obehandlat och behandlat samt medeltalet för dessa. Sorterna är grupperade i tre grupper där grupp 1 omfattar de ledande marknadssorterna, grupp 2 sorter som är provade i området under flera år men ännu inte är att betrakta som huvudalternativ i området medan den tredje gruppen omfattar sorter som endast är provade något enstaka år eller ej längre är aktuella i området. Det nya fodervetet Frontal och den nästan alltid högavkastande, men något vinterkänsliga, Hereford är de sorter som avkastade högst i den första gruppens obehandlade delar, följt av Julius, Mariboss och Opus. Om man läser gruppen nerifrån så ser man att Harnesk har en avsevärt lägre skörd än mätaren, ett öde sorten delar med Olivin, Loyal och Nimbus. Dessa sorter tycks ha drabbats mest av det stora svamptrycket under sommaren och är också de sorter som svarat bäst på den kraftiga svampbehandlingen som görs i två av fyra block, nämligen med mellan 23- och 32 % i medelskördeökning! Denna skördeökning har dock inte räckt till för att nå upp till samma nivå som topparna Hereford och Frontal, då även de svarat bra på behandlingarna. Tillsammans ger detta att Herford, Frontal och Mariboss gav den högsta skörden i medeltal av fodervetena medan Julius följt av Ellvis gav den högsta skörden av brödvetesorterna. Avkastningen i den andra gruppen toppas även i år av hybridvetet Hymac medan durumvetet Pentadur är årets bottennapp med knapp halv skörd jämfört med mätaren efter att ha visat upp en mycket svag vinterhärdighet. I den tredje gruppen återfinns några intressanta nya sorter med hög avkastning, inte minst i de obehandlade leden, och flertalet finns kvar i provning även till 2013. De planmässiga svampbehandlingarna av halva försöken som görs gav som redan nämnts stora utslag i år, mellan 6 och 32 % i de olika försöken som medeltal över alla sorter, med över 300 % skördeökning för enskilda sorter där det funnits gulrost och över 150 % där svartpricksjuka dominerat! Medeltalssiffrorna redovisas i figur 4 och som synes så gav sorterna Harnesk, Nimbus och Loyal de största skördeökningarna såväl i % som i kg/ha medan Opus, Frontal, Ellvis och Julius gav de lägsta ökningarna av skörden. I tabell 2 redovisas flerårsmedeltal samt de senaste tre årens medelskördar områdesvis. Nedan kommenteras tabellen områdesvis. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 81

Tabell 1. Höstvete. Avkastning 2012 Område D-F, obehandlat och behandlat Sort Företrädare Obehandlat Behandlat Medeltal Antal försök Sortblandning kg/ha 8 740 10 260 9 360 13 Sortblandning *1 rel.tal 100 100 100 Hereford SW 107 108 ** 108 * 13 Frontal SSd 109 * 106 * 107 * 13 Mariboss SSd 103 106 * 105 13 Julius SW 105 103 104 13 Opus SSd 103 99 102 13 Audi NSd 100 103 101 13 Ellvis SSd 102 100 101 13 Kranich SW 99 101 100 13 Nimbus SW 92 * 103 98 13 Loyal SW 92 * 100 96 13 Olivin SSd 92 * 96 94 * 13 Harnesk SW 87 *** 98 93 * 13 Hymac SSd 110 * 108 ** 109 ** 13 Skagen NSd 105 103 105 13 Sj 6286003 SSd 103 107 * 105 12 Kepler SSd 107 101 104 13 Boomer SW 100 100 101 13 Inspiration SW 97 101 100 13 Praktik SSd 102 97 100 12 Jensen NSd 98 99 99 13 Skalmeje SSd 100 98 99 13 Beate SW 94 100 98 13 Brons SW 100 97 98 13 Cumulus SW 95 102 98 13 Kerubino SSd 99 97 98 13 Cubus SSd 96 100 97 13 SW 75107 SW 94 98 96 10 SW 75127 SW 90 * 99 94 * 11 Stigg SW 98 91 ** 93 * 13 Razzano SSd 89 ** 94 92 ** 11 Pentadur SSd 53 *** 51 *** 52 *** 12 *1 Sortblandning 2012: Kranish, Ellvis, Olivin och Boomer. 82 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

Tabell 1 forts. Höstvete. Avkastning 2012 Område D-F, obehandlat och behandlat Sort Företrädare Obehandlat Behandlat Medeltal Antal försök RAGT R10924 RAGT 112 * 106 109 * 7 Sec 175-99-4 SW 111 * 105 108 * 6 Br 8037b26 SSd 111 * 102 106 7 Linus SW 108 104 106 7 Af 33768-07 SW 103 106 105 6 Nord 05019/100 SSd 104 104 104 6 SW 85131 SW 103 104 104 6 Opal SW 102 100 101 7 SJ 7343505 SSd 99 100 100 6 RAGT R11065 RAGT 102 96 99 7 SW 75638 SW 96 98 98 6 Dacanto SSd 97 93 * 95 7 Estivus SSd 94 93 94 7 SW 75177 SW 92 95 94 6 SW 75450 SW 89 * 97 93 6 Orpheus SW 92 91 ** 92 * 7 Norin SW 91 91 ** 91 * 7 Gedser NSd 81 *** 81 *** 81 *** 7 SW 85593 SW 74 *** 83 *** 79 *** 6 *1 Sortblandning 2012: Kranish, Ellvis, Olivin och Boomer. Område C. I område C ligger det 1 försök/år i Mellansvensk regi medan övriga försök ingår i Animaliebältets försöksregion. För ytterligare information om C-området hänvisas till Animaliebältets försöksrapport. Område D och E. I det från och med förra året sammanslagna D- och E-området (norra Götaland) är de nya sorterna Mariboss och Frontal tillsammans med Hereford de högst avkastande fodervetena, såväl i år som i medeltal, vilket tyder på att sorterna har den vinterhärdighet som krävs för området. Det nya brödvetet Julius intar en tätposition bland brödvetena medan övriga veten formerar sig kring mätaren skörd. Område F. I F-området så inverkar Herfords svagare vinterhärdighet menligt på flerårsmedeltalet och Mariboss och Frontal intar tätpositionerna av fodervetena, medan resten avkastar i nivå med mätaren. Julius intar en särställning bland brödvetena, som den enda sort som överträffar mätaren, medan övriga brödsorter ligger någon eller några procent lägre än mätaren. Att observera är att Ellvis medeltalssiffra tyngs av låga skördar 2010, beroende på snömögelangrepp som möjligtvis beror på bristfälligt utsäde. Område G. Endast femårsmedeltalet redovisas då det endast skördas ett höstveteortförsök per år i området. Loyal och Harnesk är här de högst avkastande sorterna och är förstahandsvalet för foderproduktion medan Olivin och Kranich är ungefär likvärdiga avkastningsmässigt för brödveteproduktion. Det nyare sortmaterialet är dock under provning även här och har visat sig lovande under 2012. Sorternas kvalitets- och beståndsegenskaper redovisas i tabell 3 och 4. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 83

U-105-2011 T-34-2011 U-107-2011 BC-103-2011 120 115 110 105 100 95 90 85 80 BC-105-2011 D-102-2011 D-104-2011 Olivin Ellvis Kranich Julius R-733-2011 E-118-2011 R-732-2011 E-119-2011 R-731-2011 E-120-2011 Figur 2. Höstvete: Avkastning försöksvis för brödvetsorter 2012. U-105-2011 T-34-2011 U-107-2011 BC-103-2011 120 115 110 105 100 95 90 85 80 BC-105-2011 D-102-2011 D-104-2011 Harnesk Loyal Hereford Mariboss Frontal R-733-2011 E-118-2011 R-732-2011 E-119-2011 R-731-2011 E-120-2011 Figur 3. Höstvete: Avkastning försöksvis för fodervetesorter 2012. SORTBESKRIVNINGAR SORTBLANDNING består 2012 av en blandning av Olivin, Kranish, Ellvis och Boomer. Blandningen är komponerad för att ge så lite mellanårsvariationer som möjligt och för att fungera över hela landet. Sorterna kan bytas ut mellan åren. AUDI (NSd) är ett ganska sent mognande fodervete, med bra avkastning. Stråstyrkan är bra, kärnan liten och volymvikten medelmåttig. Vinterhärdigheten är något svag i utsatta lägen. ELLVIS (SSd) är ett tidigt mognande stråstyvt brödvete, med bra avkastning. Stråstyrkan är bra, proteinhalt och rymdvikt medelgoda och falltalet högt FRONTAL (SSd) är ett medelsent fodervete, med mycket bra avkastning. Stråstyrkan är medelmåttlig liksom proteinhalt, falltal och rymdvikt. 84 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

HARNESK (SW) är en kortstråig, medeltidig foder- och brödvetesort med god vinterhärdighet. Avkastningen är hög, stråstyrkan god, rymdvikten och proteinhalten är något låg. HERFORD (SW) är ett fodervete med mycket hög avkastning, stor kärna, låg rymdvikt och proteinhalt. Strået är medellångt och stråstyrkan medelgod. Vinterhärdigheten är något svag i utsatta lägen. JULIUS (SW) är ett något sent mognade brödvete med mycket bra avkastning. Stråstyrkan är bra, kärnan stor och rymdvikten god. Kärnkvaliteten är bra med medelhög proteinhalt och falltal. KRANICH (SW) är en mycket tidigt mognande kortvuxen brödvetesort med bra skörd, falltal och proteinhalt. Rymdvikten och stråstyrkan är medelgoda. LOYAL (SW) är en medellång, medeltidig foder/ stärkelsesort med god vinterhärdighet. Avkastningen är hög/mycket hög, stråstyrkan något under genomsnittet och rymdvikten och proteinhalt är ganska låg. MARIBOSS (SSd) är ett något sent mognande fodervete, med mycket bra avkastning. Stråstyrkan är medelmåttlig liksom proteinhalt, falltal och rymdvikt. NIMBUS (SW) är ett kortstråigt medelsent fodervete, med bra avkastning. Stråstyrkan är god medan proteinhalt, falltal och rymdvikt är medelmåttiga. OLIVIN (SSd) är en stabil vinterhärdig sort med medelgod stråstyrka, medellångt strå och medeltidig mognad. Avkastningen är hög och kvalitetsegenskaperna är mycket goda. OPUS (SSd) är ett högavkastande foder-/stärkelsevete med tidig mognad, strået är medellångt och något svagt. Stärkelsehalten är hög, proteinhalten och rymdvikten är låg. Övriga sorter är endast provade kortare tid eller ej längre aktuella i området. Hereford Mariboss Frontal Nimbus Audi Julius Kranich Loyal Sortblandning Ellvis Opus Harnesk Olivin 9350 9000 9520 8040 8740 9170 8650 8040 8740 8910 9000 7600 8040 1730 1870 1350 2520 1820 1390 1710 2220 1520 1350 1150 2450 1810 6000 7000 8000 9000 10000 11000 12000 Skörd Obehandlat Behandlingseffekt Kg Figur 4. Behandlingseff ekter i höstvete, 14 försök i område C-G. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 85

Tabell 2. Höstvete. Avkastning områdesvis 2008-2012 samt 5-årsmedeltal. Mätare: Sortblandning C-området D & E-området F-området G-området Sort/Årtal Medel 2008-2012 2010 2011 2012 Medel 2008-2012 2010 2011 2012 Medel 2008-2012 Medel 2008-2012 Sortbl. kg/ha 7 670 8 020 9 310 9 440 8 820 7 790 6 250 9 300 8 100 6 150 rel.tal 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Audi 104 90 97 100 100 94 105 100 Ellvis 98 89 96 100 99 80 98 103 96 97 Frontal 108 101 105 105 103 109 110 105 Harnesk 99 103 92 96 99 105 107 91 101 104 Hereford 105 108 102 109 105 97 106 107 101 Julius 108 103 102 105 111 112 106 107 Kranich 88 99 100 97 98 99 95 103 98 97 Loyal 100 96 97 99 104 109 95 102 106 Mariboss 106 104 107 117 106 108 Nimbus 101 96 100 100 103 107 96 101 Olivin 95 99 98 96 97 100 102 92 97 99 Opus 97 101 97 99 100 106 103 105 102 95 Tabell 3. Höstvete. Beståndsegenskaper för olika sorter. Femårsmedeltal från område D-F 2008-2012 Sort Planttäthet Vår % Stråstyrka % Strålängd cm Mognad dagar Vattenhalt Skörd % Fältgroning % Svensk sortblandning 89 89 79 319 20,6 12 Audi 81 90 73 321 21,5 14 Ellvis 83 91 75 319 20,6 6 Frontal 90 78 74 319 20,1 13 Harnesk 88 90 70 319 20,6 12 Hereford 85 87 74 319 21,3 35 Julius 90 92 79 321 22,6 12 Kranish 87 89 73 318 20,1 8 Loyal 89 84 74 319 20,1 6 Mariboss 88 83 77 322 20,8 Nimbus 85 88 70 319 21,0 12 Olivin 88 84 84 319 20,6 14 Opus 88 86 77 319 20,4 11 86 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

Tabell 4. Höstvete. Kvalitetsegenskaper hos olika sorter. Femårsmedeltal från område D-F 2008-2012 Sort Litervikt g Tusenkornvikt g Falltall sek. Proteinhalt % av ts Stärkelsehalt % av ts Huvudsakligt användnigsområde Svensk sortblandning 780 42,3 314 12,1 71,3 Skördemätare Audi 747 41,2 232 11,4 71,4 Foder/Bröd Ellvis 773 42,3 363 12,1 70,9 Bröd Frontal 760 44,4 209 11,7 71,8 Foder Harnesk 773 41,4 321 11,6 71,2 Foder/Bröd Hereford 748 45,1 193 11,1 72,0 Foder Julius 791 48,1 335 11,9 71,4 Bröd Kranish 776 42,5 343 12,4 72,0 Bröd Loyal 749 42,9 292 11,3 71,7 Foder Mariboss 739 43,1 271 10,8 71,2 Foder Nimbus 739 44,1 215 10,8 71,6 Foder Olivin 801 42,0 307 12,5 71,4 Bröd Opus 773 48,6 262 11,7 72,2 Foder/Bröd SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 87