Den svenska gymnasieskolan - intension och verklighet Föreläsning den 19 september 2011 Lars Nohagen, UHS-institutionen Lars Nohagen 1 Föreläsningsserie om den svenska gymnasieskolan Mån 19/9: Gymnasieskolan - intension och verklighet Mån 26/9: Att undervisa för förståelse - om att använda bildmässiga förklaringar Mån 19/12: Bedömning och betygsättning - om att ta reda på vad elever kan Lars Nohagen 2 Lars Nohagen 2009 1
Kopior på visade PowerPoint-bilder hittar du på kurssidan på UHS hemsida -> www.uhs.su.se De samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnenas didaktik o VFU, Kurskod:UHVFIL Lars Nohagen 3 Dagens program SKOLAN OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGEN HUR SER DAGENS GYMNASIESKOLA UT? GYMNASIEREFORMEN HÖSTEN 2011 Lars Nohagen 4 Lars Nohagen 2009 2
SKOLAN OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGEN Lars Nohagen 5 Tre pågående samhällsförändringar som påverkar dagens gymnasieskola Individualiseringen Internationaliseringen (globaliseringen) Informationsrevolutionen Lars Nohagen Lars Nohagen 2009 3
Vilket är skolans uppdrag?? 7 Hur ser skolans samhällsuppdrag ut idag? medborgare fostran arbetskraft människa Var någonstans i figuren tror du att tyngdpunkten i ditt lärararbete kommer att ligga? Lars Nohagen 8 Lars Nohagen 2009 4
Hur styr staten skolan? JURIDISKT t.ex. skollag IDEOLOGISKT t.ex. läroplan EKONOMISKT t.ex. skolpeng Den svenska skolan - några utvecklingstendenser sedan 1990-talet 1. Från centralstyrning till decentralisering Kommunen har blivit huvudman och ansvarar för att utbildningen genomförs enligt gällande styrdokument. Från en detaljreglerad budget till skolpeng och valfrihet Skolledningen och lärarna har fått nya roller Föräldrar och elever har fått mer insyn och inflytande 2. Från regelstyrning till målstyrning Från anvisat innehåll till förmågor att utveckla Från elevrelaterade betyg till kunskapsrelaterade betyg Staten sätter upp mål och följer sedan upp resultaten Tolkning och genomförande sker på lokal nivå Ökad professionalisering? 10 Lars Nohagen 2009 5
Regelstyrning Målstyrning 11 Regel- och målstyrning Gör så här, så blir det bra = regelstyrning Gör vad ni vill, men det ska vara bra = målstyrning 12 Lars Nohagen 2009 6
FORMULERING TOLKNING GENOMFÖRANDE 2011-09-19 Två typer av mål UNDERVISNINGSMÅL Ämnesövergripande läroplansmål som beskriver en önskvärd utveckling. uttrycker undervisningens inriktning ska genomsyra undervisningen. kan inte tidsbestämmas Ex: Eleven utvecklar sin förmåga att kommunicera på främmande språk. KUNSKAPSMÅL (kunskapskrav) Ämnesinriktade kunskapsmål som beskriver vad eleven ska uppnå. anger de kunskaper som alla elever ska uppnå för att bli godkänd (miniminivå, kravnivå). beskriver ett tidsangivet önskvärt framtida tillstånd. Ex: Efter kursen ska eleven kunna läsa och tillgodogöra sig texter med varierat sakinnehåll, särskilt sådana texter som anknyter till studieinriktningen eller egna intresseområden. (Eng. A) 13 Styrningen av skolan RIKSDAG och REGERING utfärdar centrala styrdokument (främst skollag, skolförordningar och läroplaner) - från riksdag till klassrum Deltagande målstyrning Lgr 11 Lpf 94 SKOLA tolkar sedan uppdraget, t.ex. i den lokala arbetsplanen SKOLPLAN STAT KOMMUN V E R K S A M H E T lärare och elever konkretiserar detta i faktisk undervisning och lärande 14 Lars Nohagen 2009 7
DAGENS SVENSKA GYMNASIESKOLA Lars Nohagen 15 Hur såg den svenska skolan ut på 1950-talet? Lars Nohagen 16 Lars Nohagen 2009 8
Dagens svenska skolsystem 17 1300 Från klosterskola till gymnasieskola Kloster- och katedralskolor 1600 Främst prästutbildning 1649 Skolordning Gymnasium Trivialskola 1623: Det första gymnasiet i Västerås 1800 För ämbetsmän och präster För borgare Studentexamen Elementarläroverk Läroverksstadga1856 Läroverk 1849 Reallinjen tillkommer 1900 Läroverksstadga1905 4 år 1905: Högre och lägre läroverk 5-6 år Gymnasium Realskola Realexamen 1905: Flickor får gå i realskolan 1927: Flickor får tillträde till gymnasiet 1927: Ett mer differerat gymnasium 1950 1965 års gymnasiereform Yrkesskolor och fackgymnasier Fackskola 1953: Allmänna linjen tillkommer 1968: Studentexamen försvinner Lgy 70 Gymnasieskola 1971 Samlad gymnasieskola 1994: Stor skolreform Lpf 94 Gymnasieskola 1994 Gymnasieskola för alla Gemensam examen 2000 Mindre reform 2000 Proposition våren 2009: Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan Gymnasieskola 2011 Två gymnasieexamen: Yrkesexamen och 18 högskoleförberedande Lars Nohagen 2009 9
Hur stor andel av eleverna går i gymnasieskolan? Lars Nohagen 19 Elevutvecklingen 1996-2018 20 Lars Nohagen 2009 10
Dagens gymnasieprogram INDUSTRI & HANTVERK SERVICE & OMSORG VIDARE STUDIER ÖVRIGA PROGRAM BYGG BARN & FRITID ESTETIK INDIVIDUELLA PROGRAMMET EL HANDEL & ADMINISTRATION MEDIA ENERGI HOTELL & RESTAURANG NATURVETENSKAP SPECIALUTFORMADE PROGRAM, FORDON OMVÅRDNAD SAMHÄLLSVETENSKAP t.ex. musik, idrott HANTVERK TEKNIK INDUSTRI LIVSMEDEL NATURBRUK 17 nationella program Vilka program går eleverna på? Läsåret 2008/09 gick 396 000 elever i den svenska gymnasieskolan. Av dessa gick 19% i olika friskolor Inriktning mot Industri och hantverk: El 23 800 Fordon 17 000 Bygg 16 900 Naturbruk 11 300 Hantverk 10 700 Industri 10 600 Energi 3 800 Livsmedel 1 900 Inriktning mot service och omsorg: Handel & Administration 19 100 Hotell & Restaurang 15 400 Barn & Fritid 15 758 Omvårdnad 14 000 Inriktning mot vidare studier: Samhällsvetenskap 92 400 Naturvetenskap 44 900 Teknik 20 700 Estetik 23 400 Media 17 600 Individuella program 25 000 Specialutformade program (idrott, musik mm) 8 300 22 Lars Nohagen 2009 11
Programstrukturen Alla program omfattar 2 500 poäng = 100 veckors studier. 25 poäng = 1 veckas studier. Lars Nohagen 23 24 Lars Nohagen 2009 12
25 Hur många tjejer går på byggprogrammet? - könsfördelningen på gymnasieskolans olika program läsåret 2008/09 68 % Estetiska 4% 8% 12% 48 % 58 % 66% 72% 81% El Bygg Industri Naturvet Media Handel Barn & Fritid Omvårdnad Andel flickor 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Energi Fordon Teknik Samhälle Naturbruk Hantverk 4% 9% 19% 60% 68 % 84% Hotell & R Livsmedel 63% 73% Källa: Skolverket 26 Lars Nohagen 2009 13
Kommunala gymnasieskolor Kommunala gymnasieskolor Källor: SCB och Skolverket 27 Lars Nohagen 28 Lars Nohagen 2009 14
Hur många blir klara med gymnasieutbildningen? Källor: SCB och Skolverket Lars Nohagen 29 GYMNASIEREFORMEN HÖSTEN 2011 Lars Nohagen 30 Lars Nohagen 2009 15
Varför denna reform? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har alltför ofta använts för att sänka krav. Eleverna är inte tillräckligt väl förberedda för fortsatta studier och för yrkeslivet. 31 Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Dessa krav finns kvar, men har kompletterats med följande : Tidigare krav: Godkänd i svenska/svenska 2 Godkänd i matematik Godkänd i engelska Till yrkesförberedande program: Godkänd i 5 övriga ämnen Till högskoleförberedande program: Godkänd i 9 övriga ämnen Till Ek, Hum eller Sam: Godkänd i samtliga SO-ämnen Till Natur och Teknikprogrammen: Godkänd i samtliga NO-ämnen Undantag kan göras om eleven av personliga förhållanden har haft svårt att följa undervisningen i grundskolan 32 Lars Nohagen 2009 16
Ny programstruktur 33 Ny programstruktur 18 nationella program 12 Yrkesprogram: Barn & fritid Bygg & anläggning El & energi Fordon & transport Handel & administration Hantverk Hotell & turism Industriteknik Naturbruk Restaurang & livsmedel VVS & fastighet Vård och omsorg 6 Högskoleförberedande program: Samhällsvetenskaplig Humanistisk Ekonomisk Naturvetenskaplig Teknisk Estetisk 60 olika inriktningar 34 Lars Nohagen 2009 17
Kärnämnen blir gymnasiegemensamma ämnen 35 Två examina Lars Nohagen 2009 18
Två olika gymnasieexamen Yrkesexamen Klarat av 2 250 poäng av de 2 500 poäng som ett gymnasieprogram innehåller Högskoleförberedande examen Godkänd i Svenska/Svenska som andraspråk 3 Engelska 2 Matematik 1 Godkänt gymnasiearbete 37 Lärlingsutbildning 38 Lars Nohagen 2009 19
39 Gymnasiereformen 2011 - en sammanfattning av de viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasiet. Två examen införs - yrkesexamen och högskoleförberedande examen. Förändrad programstruktur. Kärnämnen ersätts med gymnasiegemensamma ämnen. Kursplaner byter namn till ämnesplaner. Historia blir obligatoriskt ämne. Mer tid för yrkesämne och mindre för allmänteori på yrkesprogrammen. Lärlingsutbildning införs. Näringslivet ges mer inflytande över yrkesutbildningen. Ny betygsskala (A-F) och ämnesbetyg i stället för kursbetyg. Valfriheten stramas upp lokala varianter begränsas eller avskaffas. Skärpta krav för grundläggande högskolebehörighet. 40 Lars Nohagen 2009 20