Bihälsoplan. 1. Placering 2. Dokumentation 3. Vaxförnyelse och avläggare 4. Lämpliga bin 5. Varroabekämpning 6. Drottningar 7. Invintringsduglighet

Relevanta dokument
Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?

En sund bigård Bihälsa - Binas sjukdomar

Varroabehandling Per Thunman

!"#$%&'(')*+,*,+--.+*%"/*01123'+*%"3./"-* ('.%*"#.1.)(4#*5(./1(')*

Hur få friska bisamhällen?

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Varroabekämpning med ekologiska metoder

Jordbruksinformation Starta eko Biodling

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Äntligen vår!

Projekt Bikalendern. 10-års medelvärden ( , osv.), startår

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Att få. blommor och bin. att trivas

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson

Copyright: Eyvind Johansson, Se

Pollineringstjänster

Pollineringsuppdrag.

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Mäta varroatillväxten i bisamhället

Ekologisk produktion- regelverk

Svenska Carnica Gruppen

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP /12.

den svärmförebyggande avläggaren

Drönaren Våren Foto: John Severns, Wikimedia Commons. Redaktör Rolf Henriksson

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Kartläggning av vinterförluster Vaxanalyser Instruktionsbigårdar Moniteringsbigårdar

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Konsten att övertala bönder att odla blommor

Projektet för varroaresistenta bin

Varroakvalster och bisamhället

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

Bisamhället Januari Juni

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen

Tänk om jag kunde hjälpa er att bjuda varandra på allas erfarenhet och kunskap. Kanske även jag skulle kunna lägga till något.

Det värdeful a vaxet

Varroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Susanne Skoglund

Pollineringstjänster. Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs

Biodling Biodling 157

Pollineringstjänster. Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs

InsemTech - VSH (början av augusti) import av ett original VSH-material (ägg och sperma) från Dr John Harbo, Baton Rouge

OBS! NYTT DATUM FÖR BISURR 2. NU...7 MAJ!

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Florsocker mot varroa Preben Kristiansen, bisjukdomskonsulent

Honungsbin och biodling

Verksamhetsberättelse 2013

Min biodling. Arbetsbok för deltagare SVERIGES BIODLARES RIKSFÖRBUND

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson

Bitidningen. Tema: Pester och parasiter. Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT

Varroan slår till. Jag hade en känsla av att afrikanska bin hade

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

Bitidningen. Avelsarbete och parningsplatser. Avläggare är bra Biväxter Gifter SBR:s statistik

Studieplan. till boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Bitidningen. Mer bin! bin till Kronprinsessparet Bihälsa Drottningtillsättning Glas- eller plastburk. Nr 7/8 Juli/Augusti 2010

- en ren naturprodukt

Biodling ger mer än du anar!

Bitidningen. Du kan producera kakhonung. Sommarens bär och frukter Ympning av honung Vildbin och deras bon Invintring och övervintring

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie

Vilken roll spelar binas mjölksyrabakterier i kupan för binas hälsa?

Introduktion och presentation. Syfte med kursen

Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2017

Den senaste informationen finns på vår hemsida:

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen

.Varroa var står vi idag.

Bitidningen. Njutning i höstmörkret. Ädel honung Bicykelmetoden Medlemsundersökningen 2010 Etikettbeställning. Nr 11/12 November/December 2010

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2016

Snörum Biträdgård. ett permakulturprojekt inom ramen för PDC, Skattungbyn/Stärnsund,

PÅ VÅRMÖTET kommer att handla om pollinering.

Amerikansk yngelröta biologi, diagnos och bekämpning

BI BLADET våren 2018

Kvalstrets utveckling. Hur fungerar VSH?

Bitidningen. Året i bigården är tillbaka. I Växjö finns ett biparadis. 20 maj är utnämnd till Världsbidagen

Undersökning Forskningsinformation till biodlare

Värdet av honungsbins pollinering

Bitidningen. Riksförbundsmötet Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ

- en ren naturprodukt

STYRELSE. Bitillsynsmän utsedda av Länsstyrelsen

HANDLEDNING FÖR BITILLSYNSMÄN

ORGANISATION STYRELSE

Drottningens färg i år

Pollinatörer i fröodling

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2018

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar!

Transkript:

Bihälsoplan 1. Placering 2. Dokumentation 3. Vaxförnyelse och avläggare 4. Lämpliga bin 5. Varroabekämpning 6. Drottningar 7. Invintringsduglighet

Placering Är mina bigårdar bra placerade? Vindskydd? Åtkomst? Är placeringen inom bigården optimal? Är antalet bisamhällen på platsen lagom i förhållande till pollentillgång och dragförhållanden? Finns vatten i närheten? Bedöm enligt skala 1-5. 5 är högsta värdet. 3 godkänt. Bigård Antal sh Pollen tillgång hela säsongen Drag förhållande Vatten tillgång Vindskydd Placering Inom bigård Åtgärders som måste vidtas:

Pollen Pollen innehåller 17 olika aminosyror Inget pollen innehåller samtliga aminiosyrorna Biet behöver ha tillgång till samtliga 4-6 olika blomsorter Viktig period 15 juli och framåt- vinterbin

Växttabell Nektar och Pollen Sort Nektar Pollen Blomningstid Al * Mars - apr Alsikeklöver *** *** Jun - aug Ask * Maj - jun Björk * Maj Blåbär ** ** Maj Blåklocka ** ** Juli- sept Blåsippa ** April- maj Buxbom * ** April-maj Ek * ** Maj Gran * Maj-juni Gurkört *** ** Juni-sept Hallon *** ** Juni-jul Hassel ** Mars-april

Växttabell - Honungsdagg Namn Honungsdagg Blomningstid Al * Mars-april Alm * Maj-juni Asp * April-maj Björk ** Maj Bok * Maj Ek * Maj Gran ** Maj-juni Hassel * Mars-april Hägg * maj.-juni Krikon * Apri-maj Lind ** Juli Plommon * April-maj Sälg *** Tall ** Maj Tysk lönn ** Maj-juni

Pollen - Växttabell Al Alsikeklöver Ask Björk Blåbär Blåklocka Blåsippa Buxbom Ek Gran Gurkört Hallon Hassel Hästhov Hästkastanj Jordgubbe Klockljung Krokus Krusbär Kärleksört Körsbär Lin Lind Lingon Ljung Lönn Majs Maskros Plommon Raps Rödklöver Skogstry Slån Solros Sälg Tistel Mars April Maj Juni Juli Augusti September Vitklöver Vitsippa

Dokumentation Vad behöver noteras ur ett hälsoperspektiv? Exempel: Avvikelser från det normala vad gäller ynglets utseende, bistyrka, drottningens kvalitet, hur samhället har övervintrat, planerade o genomförda sjukdomsbehandlingar

Utöver det vanliga skötselkortets uppgifter kan en liten ruta införas en lathund för vad man skall iakttaga. Bara som stöd för att inte glömma något. Kom ihåg att kontrollera om det finns tecken på: Kalkyngel Säckyngel Är ynglet bra matat med fodersaft Ser det täckta ynglet bra ut Ser bina hela och friska ut (vingar) Ex på bedömningkort

Vaxförnyelse Målsättning: Nytt vax i yngelrummet inför varje vinter. Välj en metod som uppfyller målsättningen, tex yngeluppflyttning, invintring på nyutbyggda kakor eller skiftning av lådor. Vald metod: Avläggarbildning Målsättning: 1 avläggare per samhälle/år Frågeställningar: Vad innebär olika system för avläggarbildning (ge exempel på system) för samhället ur hälsosynpunkt? När skall avläggarna göras? Hur kan avläggarbildningen kombineras med en effektiv varroabekämpning? Med natursvärmen som utgångspunkt, diskutera olika sätt att göra avläggare. Exempel

Lämpliga bin Hur är deras vårutveckling anpassad till trakten? Är deras utvecklingskurva optimal för huvuddraget? Avtar yngelsättningen i tid på hösten? Summering: Har jag de bin som är bäst lämpade för förhållandena i mitt område?

Preben Kristiansen Preben Kristiansen Varroabekämpning Hur identifierar jag angreppsnivån, under olika delar av säsongen (tröskelvärden). Bekämpningsmetod/er Har jag tillräcklig kunskap för valda metoder och materiel. Kan jag bedöma rätt tidpunkt för vald metod tex yngelfritt vid oxalsyabehandling. Angreppsnivån mäter jag med i minst en tredjedel av bigårdens kupor. Har jag nödvändig med materiel för bekämpning? Om inte vad saknas? Grundläggande bekämpningskoncept Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Undersökning av nedfall Genomför undersökning flera gånger under yngelsäsongen Undersökning kan också göras genom att ha ett varroainlägg i kupan under hela vintern Alla biodlare bör regelbundet genomföra nedfallsundersökning i alla sina samhällen! Krav på flyttningstillstånd inom zon 2 och 3: Nedfall måste samlas från minst en tredjedel av bigårdens samhällen under minst 14 dagar före varje flyttning och provet måste vara varroafritt 2000:1 B.2 Pudersocker Spritmetod Diagnos med myrsyra 60 % myrsyra: 1,5 ml/ram eller Använd handskar 85 % myrsyra: 1,0 ml/ram och skyddsglasögon! Lägg ett varroainlägg på kupbottnen Lägg en wettexduk direkt på ramlisterna Sprid på myrsyran med en doseringsspruta - se till att syran bara kommer på duken! Efter 1-2 dagar undersöks nedfallet och wettexduken tas bort varroainlägg Integrerad varroabekämpning Olika metoder kombineras och ingrepp sker vid mer än ett tillfälle under säsongen Nedfallsundersökning i början av sommaren och under eller efter behandling på sensommaren Mot bakgrund av antal kvalster i nedfallet avgörs om ytterligare behandling måste genomföras 2000:1 Preben Kristiansen C.3 Drönaryngel Myrsyra Mjölksyra korttid långtid Avläggare och/eller eller Oxalsyra Undersökning av naturligt nedfall och nedfall under behandling 2000:1 C.4 2000:1 Preben Kristiansen B.6

Drottningar Dokumentation ur hälsoperspektiv. Urvalskriterier för avelsarbetet? Prio 1. Prio 2. Prio 3. När byter jag drottningarna? Vilken är min utbytesplan? Hur byter jag drottningar? Metoder? Är jag nöjd med resultatet? Om inte, vilka förbättringar/förändringar kan jag vidta? Egen drottningodling, samhället får ersätta på egen hand, inköp av drottningar. Vid inköp, vilka krav kan jag ställa? (ex utrensningsförmåga) Köper jag rätt bin för mina lokala förhållanden?

Invintringsduglighet Tillräckligt antal bin i rätt ålder, vilka är mina tröskelvärden? Hur var angreppsnivån av varroa när vinterbina producerades? Har bina lämpligt utrymme i förhållande till bistyrkan? Har bina lämpligt med utrymme för fodermängd i förhållande till bistyrkan? Har bina tillräckligt med foder? Viktigt är att det finns tillräckligt antal bin i rätt ålder vid invintringen. En tumregel kan vara: Hälften av samhällets yngelrum skall ha yngel. Se till att: - det är låg kvalstermängd när vinterbina produceras. - skatta tidigt - drivfodra -anpassa utrymmet till bistyrkan. Tänk på att om det är 5 kvalster/dag i naturliga nedfallet i månadsskiftet juni/juli så är det 6 veckor senare ca 2400 kvalster i samhället plus (förmodligen) några hundra till i reinvasion.

Kupmaterial Målsättning: En bibostad som ger bisamhället möjlighet att övervintra väl, med lämplig ventilation och tillräcklig isolering. En bibostad som är möjlig att smittrena, och som möjliggör en meningsfull besiktning. Diskutera: trä, plast, trågkupa, uppstapling, top-bar, bottentyper, träramar, plastramar, rammått, utifrån ovanstående kriterier. Bilder på div kup o bottentyper