Protokoll vid ämneskommittéerna ogräs och växtskydd

Protokoll vid ämneskommittéerna ogräs och växtskydd 2016-03-15 1. Mötet öppnades av Erland. 2. Lars Danielsson valdes att föra minnesanteckningar, Ola Sixtensson kompletterar från Växtskyddsdelen. 3. Övriga frågor. Beslöts att nästa möte ska hållas tillsammans med ämneskommitté odlingsmaterial. 4. Dagordningen godkändes. 5. Lennart Johansson valdes att justera protokollet. 6. Protokollet från förra mötet har blivit utskickat vid två tillfällen, senast på morgonen innan detta möte. Kommer att läggas ut på fältforsk hemsida. Inledning: Ämneskommitténs roll/uppgift. Forum att utbyta idéer som kan utmynna i projekt. Bra mötesplats, deltagare från flera intressenter, universitet, handel, myndigheter och rådgivning. Vilken samordning finns mellan ex ordförandena? Annelie: Ska försöka få till ännu mera samverkan mellan kommittéer. Cecilia: Ämneskommittén har en viktig del in i SLF. Erland: Fler forskningsprojekt skulle kunna delta i regionala försöken. 7. Hanna Friberg: Svampsjukdomar i jordbruket egen forskning och tankar kring framtida IPM. Jobbar mycket med grundfrågeställningarna. Lösningar på dagens problem mer långsiktig förståelse. Förfrukter, bearbetningssystem, fungicider. 10 försök 3 år. Hanna redogjorde för skördeutfallen kopplat till svampförekomster efter olika förfrukter och jordbearbetning. Och olika svampars tillväxt och etablering efter jordbearbetning och förfrukt. Kontakta Hanna för resultat. Redogjorde kort för ICM (Intergrated Crop Management) OSCAR (Optimerad användning av mellangrödor i växtföljden) projekten. Rekommendationer finns i en toolbox och en Wiki. 8. Mattias Jonsson: Insekter i jordbruket egen forskning och tankar kring framtida IPM. Blomsterremsor, tröskelvärden, tillsättande biologisk bekämpning, insekter och svampar integrerat. Blomsterremsor: Ger mat åt omnivora naturliga fiender. Effekter beroende av många faktorer, såsom blomval, omgivande landskapets biodiversitet. Bekämpningströsklar: Bekämpningströsklar tar sällan hänsyn till skadegörarens tillväxthastighet. Är beroende av förekomster av naturliga fiender. Tillsättande biologisk bekämpning: Används på 0,4 % av all odlad mark, finns 230 arter för biologisk bekämpning i världen, 22 i Sverige. Samspel insektsskadegörare och växtsjukdomar. Vi bör bli bättre på att studera sambanden. Frågeställning kring ovanstående områden; Är det intressant att öka kunskapen? Vilken av ovanstående är mest intressant? Vilka grödor är mest intressanta? Synpunkter i efterföljande diskussion: Ogräs bör också finnas med, både som värdväxter för skadegörare, men även som föda för insekter. Skötselråd efterfrågas om blomsterblandningar. Dynamiska bekämpningströsklar vore intressant. Hur konkurrerar insekter och svampar med varandra? Vi behöver veta mer om det vid biologisk bekämpning. 9. Kort diskussion om IPM. 10. IEP. Anders TS. European Innovation Partnerships. Stort europeiskt projekt för att stödja konkurrenskraften inom produktionen. Anders informerade. Mer finns att läsa på bl.a. http://www.landsbygdsnätverket.se/vadarlandsbygdsnatverket/verksamhetsomraden/eipagri.4. 732fab17151c51395338acb6.html

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/stodilandsbygdsprogrammet/innovationerei p.4.6ae223614dda2c3dbc459fb.html Hur hanterar vi detta? Kan vi söka något? Finns det underlag i ämneskommittéer för att initiera något? Växtskydd: 11. Fungicid- och insekticidresistens, Rapport NORBARAG Göran Gustafsson rapporterade från NORBARAG mötet. Resistens finns för samtliga strobiluriner hos Septoria. Proline är och har varit de senaste årens huvudprodukt mot Septoria, den börjar visa en tendensen till svagare effekt. Den effekten är väldigt tydlig i UK och på Irland som redan har resistens mot Proline. Han fortsatte att redovisa de resistensfall som finns bland svamparna på stråsäd och sockerbetor för de olika kemikaliegrupperna. 70 % av rapsbaggepopulationen är resistenta mot pyretroider. Mavrik är bättre än Karate. Biscaya börjar visa på en svagare effekt. Rapsjordloppor i norra Tyskland är resistenta mot pyretroider. Erland presenterade de undersökningar som gjorts på Alternaria solani med F129L substitutionen i potatis och att det är skillnad mellan de olika strobilurinernas känslighet. Detsamma gäller för samma isolat hos kornets bladfläcksjuka när det gäller olika strobiluriners känslighet. 12. Kort presentation av årets regionala försöksplaner 2016 Ola Sixtensson presenterade de planer som bjudits in till i de regionala växtskydd- och insektsförsök. SLF avslog de försök kopplade till potatis i årets ansökan. Regionerna kommer därför inte att stå som medfinansiär till referensleden i L9-7101 utan Hushållningssällskapet Skåne resp. Halland finansierar dessa. Att forskare går in med led i de regionala försöken ser Sverigeförsöken som väldigt positivt eftersom mer kunskap kan frambringas till en lägre kostnad genom gemensamma försök. 13. Diskussion om framtida utvecklings- och forskningsprojekt Erland tryckte åter på vikten av att använda och utnyttja befintliga försök för att få svar på ytterligare frågeställningar genom forskning. Forskningsrådet Formas släppte sin rapport kring Växtskyddsforskning för hållbarhet och konkurrenskraft denna mötes dag. Det var ett par av mötesdeltagarna som hade hunnits läsa lite av den samtidigt som även andra lämnat in remissvar på den. Det fanns en del frågor kring den som dryftades. Efter det följde en diskussion kring Industridoktorander, som alla ser som en stor möjlighet om det fanns finansierande företag. Angelägna problem/projektförslag: Dynamiska bekämpningströsklar: Är det möjligt genom biologiska system och insättning av insekter eller odling av blomremsor bromsa upp infektionstakten och fördröja bekämpningen så att bekämpningströskeln uppnås senare? Kan det göra att kemiska bekämpningar uteblir i vissa fall? Vad händer när verktygslådan minskar? Vi har flera fall där kemiska växtskyddsmedel saknas allra tydligast är det i vårrapsen där odlingen gått från 40 50 000 ha till 5 000 ha på loppet av två år. Behov av att utveckla nya metoder innan det händer är av stor betydelse. Vårrapsodlarna har testat andra utsädesmängder och en tidigare sådd med goda resultat men då har vi ännu inte haft ett riktigt rapsjordloppaår.

Tillgången på verkningsmekanismer minskar och det tar tid innan nya kommer in. Resistensproblematiken ökar i samma takt. De förebyggande åtgärderna är en utmaning då odlarna jobbar med en ekonomisk växtföljd. Betning med olika insatser för att trigga groningen och få en snabb etablering är något som flera ser som en möjlighet. Allmänt kring betning finns behov av risk/nytta värderingar, samlad kunskap om skadetrösklar, metodförbättringar (betningsmedlens potential tas inte tillvara). Stort behov av att ta fram nya bekämpningströsklar för rapsbaggar i höstraps? UK och Danmark har ändrat sina trösklar behöver även Sverige göra det? Detektion av virus m h a IR-kamera? Många ser med spänning på grödsensor teknik som bärs av t ex drönare ser många som en möjlighet. Det gäller att den klarar av att detektera initiala angrepp av svampar och insekter för att få ett kraftigt genomslag. Snigeln kommer med stor sannolikhet fortsätta att vara ett stort problem framöver. Hur ska vi hantera den? Axfusarioser och mykotoxiner är fortfarande en stor fråga som inte är löst. Med IPM ökar behovet av beslutsstöd. Kan vi anpassa prognoserna till svenska förhållanden? Utnyttja LantMet mer för att utveckla prognosmodeller till rådgivningen. Vilka åtgärder är det som påverkar mest på resp. skadegörare? Sammanställning av den kunskap som finns. Behov av att kombinera olika metoder, grödor, sortval, odlingssystem och växtföljden. Helheten är viktig för framgången. Alldeles för lite försök utförs inom sprutteknik. Utvecklingen av munstycken gör att odlarna inte har tillräcklig kunskap kring effekterna, speciellt vid användning av vindavdriftsreducerande utrustning samtidigt som det ställer mer och mer krav kring användningen när produkter omregistreras. Vilken betydelse för effekten har tidpunkten på dygnet? Behov av mer fördjupade undersökningar kring tillväxtreglering. Ogräs: 14. Pågående och nyss avslutade projekt. Annelie Lundkvist: Avslagning skräppa tillsammans med norrmännen, betesmark. Proviva, ogräsbekämpning ekologisk odling. Del av ogräsarterna som värdväxter, samarbete med Norden och Baltikum. Biodiversitet. Ogräs i växtföljder och nyttoväxter, vallsorter, stråsäd o.s.v. Doktorand som jobbar med åkertistel. Försök i sommar. Jordbruksverket; Henrik Hallqvist/Per Widén. Olika projekt hur man klarar odlingen, ex. renkavle. Remisser. Försökssammanställningar. Glyfosat omregistreringen? Politik i det, beslutet uppskjutet till maj. Preparatutvärdering. Enkät till brukare om herbicidresistens. Utbredning av ogräs, renkavle i Mellansverige, hönshirs, ekorrsvingel i vall. Lars Andersson: Hönshirs, samarbete med nordiska och europeiska länder. Tittar på uppkomsttid och blomningstidpunkter, verkar ändras. En möjlig orsak till ökade spridningen. Renkavleprojekten pågår. Långliggande växtföljd, ska ligga i 9 år, nu tittar man på jordbearbetningen, plöjningsintervallens betydelse. Annat är såtidpunkt och sorters inverkan på renkavlen. David Hansson: Titta på sortförsöken och grödornas konkurerande förmåga. Görs i ekosortförsöken bland annat. Björn Ringselle: Redogjorde för en ansökan, postdoc projekt och ville ha in synpunkter på det. Resurseffektiv kontroll av kvickrot är gjord. Hur går man vidare? Klimateffektens inverkan?

Ytterligare rapport från ett OSCAR projekt, kontroll av kvickrot. Fragmentering av rötterna utan att vända på jorden i vitklöverkonkurrens. David Hansson: Nattskatta bekämpningsstrategi med miniträda i växtföljd, ekologisk odling. Växtföljd 5 år, med morot lök, råg, rågvete, rajgräs som mellangröda. Projektet fortsätter i år också ytterligare fortsättningsansökan kommer att göras. 15. Lars Danielsson presenterade det pågående och planerade regionala ogrässerierna inför 2016. 16. Modellering punkten utgick. 17. Lars Andersson: Planerade projekt, förslag på ansökningar. Stripodling 16 cm, h-vete radhackning sockerbetsetablering i stubbraden. Lars presenterade listan på förslag som vi tidigare gjort för att kolla status. Alla förslag på idéer, framförallt sådant som kan rymmas inom EIP, skickas till Lars Andersson. 18. NORBARAG (Anders TS och Henrik H med flera). Kort, kort presentation om vad som skett. Mycket resistensfrågor på samtliga konferenser, grödornas konkurrensförmåga. Ingen glyfosat resistens i renkavle. Ogrässystemet har mycket stor betydelse på ogräsen, Anders visade på flera effekter på renkavle. Henrik H: resistens hos ett flertal ogräs är rapporterade från flera länder. 19. Återsamling. Anders TS och Erland redogjorde kort för de punkter som förhandlats i de delade grupperna. När lägger vi mötena? En månad tidigare kanske bättre så att det ej kolliderar med SAMansökan. Ogräsens roll i samspelet insekter svamp ogräs. Hur belyser vi det? Kan en öppning vara studier kring Nattskatta? Ofta vill anslagsgivaren (SLF) ha rena frågeställningar. Industridoktorander? Hur åstadkommer vi det? 20. Nästa möte tillsammans med ämneskommitté odlingsmtrl. Erland och Anders kontaktar ordförande odlingsmtrl och kommer överens om tid och plats. Ola Sixtensson, sekreterare Växtskydd Lars Danielsson, sekreterare Ogräs Justeras Lennart Johansson Bilaga. Projektförslag IPM från Jordbruksverket

BILAGA till ÄK ogräs och Växtskydd protokoll Projektförslag IPM från Jordbruksverekt 2011-09- 15 Projektförslag för IPM Nedan finns ett antal förslag på viktiga projektidéer och sammanställningar av kunskap som rör integrerat växtskydd (IPM). Dessa behöver belysas inför genomförandet av EU- direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. Detta är de 4 områden som framförallt har framhållits: Ta fram kunskap om förebyggande åtgärder Validera eller utveckla metoder att övervaka skadegörare och ogräs och anpassa bekämpningen. Förebygga uppkomst av resistens. Utveckla biologiska, fysikaliska och andra icke- kemiska metoder som kan helt eller delvis ersätta de kemiska metoderna. Sammanställa befintlig kunskap Gå igenom vad som tagits fram i ENDURE och översätt/tillgängliggör det som är användbart i detta material Gå igenom vad som tagits fram under danskipm och översätt/tillgängliggör det som är användbart i detta material Inventera hur andra närliggande länder jobbar med IPM och ta tillvara goda exempel från dom. Översyn av hur vi på bästa sätt får uppgifter om sortegenskaper i Sverige, och hur de ska presenteras.(1.3) Förebyggande åtgärder Sorters egenskaper - Förbättra underlaget till en sortlista där resistens och sjukdomsmottaglighet anges för olika sorter, gäller främst stråsäd. Möjligheten att välja sort utifrån dess motståndskraft mot sjukdomar är fundamentalt inom integrerat växtskydd. En sortdatabas med förbättrat underlag för sorternas resistens, sjukdomsmottaglighet och konkurrensförmåga mot ogräs kan vara ett användbart verktyg. Sammanställning av de viktigaste resultaten av odlingssystemförsöken på Lönnstorp - (1) Sammanställning och utvärdering av (långliggande) växtföljdförsök. (1.1)

BILAGA till ÄK ogräs och Växtskydd protokoll Projektförslag IPM från Jordbruksverekt Effekt av olika mellangrödor. Vilka används/kan användas. Effekt på växtnäring, mullhalt, struktur, sanering av skadegörare. Risker med mellangrödan ur skadegörar/ogräs synpunkt.(1.1) Ta fram rådgivningsmaterial om hur man praktiskt kan undvika att sprida skadegörare och ogräs vid maskinsamverkan, maskinstationer etc. Var finns riskerna och vad blir (kostar) konsekvenserna om man introducerar nya skadegörare eller ogräs. Validera eller utveckla metoder att övervaka skadegörare och ogräs och anpassa bekämpningen. Utforma bekämpningsstrategier för ekonomiskt betydelsefulla ogräs och skadegörare med minimal risk för utveckling av resistens mot växtskyddsmedel och där kemiska, mekaniska (gäller ogräs) och förebyggande åtgärder kombineras på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Inventera/validera/utveckla beslutsstöd för kemisk bekämpning av viktiga skadegörare och ogräs, gärna kombinerat med en helhetssyn på bekämpningsstrategier (även fleråriga strategier) o Riskvärderingar, bekämpningströsklar och beslutsstödssystem som är tillämpbara och konkurrenskraftiga. o Inventera och utvärdera skadegörarmodeller i grönsaksodling: bomullsmögel, fjärilslarver i kål, morotsfluga, kålfluga.(3) o Presentera enkla skadergörarmodeller baserade på väderdata på ett enhetligt sätt i ett web- gränssnitt, baserat på historiska data från LantMet och SMHI samt prognosdata från YR.no (ex temperatursummor) o o o Dosnycklar för gräsogräs och örtogräs i bl a stråsäd, oljeväxter och ärter samt för ogräsbekämpning på hösten i stråsäd. Inventering och validering av befintliga bekämpningströsklar i framförallt norra Europa Inventering och validering av befintliga DSS i framförallt norra Europa Inventering av vilka diagnosmöjligheter som finns till hands i form av PCR metoder etc (3) Utveckling av befintliga och framtagning av nya tekniker för tillförlitlig övervakning av sjukdomar, skadeinsekter och ogräs. Utveckling av diagnostjänster/verktyg/metoder eftersom det krävs att man kan ställa rätt diagnos på de skadegörare eller ogräs som ska bekämpas. Inventering av lagringsjukdomar i äpple Utveckling av biotest för rotröta i åkerböna

BILAGA till ÄK ogräs och Växtskydd protokoll Projektförslag IPM från Jordbruksverekt Förebygga uppkomst av resistens. Inventera/utforma strategier för att förebygga resistens mot herbicider/fungicider/insekticider Inventera/utforma strategier för att hantera uppkommen resistens. Utforma strategier för att förebygga resistens mot fungicider o Utveckla en strategi i höstvete för bekämpning av svampsjukdomar eftersom odlingen nu är beroende av i stort sett ett preparat för bekämpning av Septoria. Risken är stor för utveckling av resistens mot fungicider. Utforma strategier för att förebygga insekticidresistens. Utforma strategier för att förebygga herbicidresistens. Utforma strategier för att hantera uppkommen herbicidresistens. Utforma strategier för vindspridda skadegörare där odlingsåtgärder och växtföljd har mindre betydelse Preparategenskaper - Dos- responskurvor behöver utvecklas. Dosen som krävs för att få en viss effekt mot en ogräsart/skadegörare beror bl a på grödans utvecklingsstadium, ogräsens storlek och skadegörarens angreppsnivå. Olika väderfaktorers påverkan på dos- responskurvans utseende är likaledes viktigt att känna till för att kunna anpassa dosen efter rådande förhållanden. Översyn och förslag av hur löpande provningsverksamhet och screeningverksamhet typ rasspektrum av sjukdomar, sorters känslighet för olika sjukdomar, förändring av skadegörares känslighet mot olika pesticider, olika resistensinventeringar etc ska genomföras, presenteras och långsiktigt finansieras. Utveckla biologiska, fysikaliska och andra icke- kemiska metoder som kan helt eller delvis ersätta de kemiska metoderna. Inventera och eller utveckla bekämpningsmetoder, för ekonomiskt betydelsefulla ogräs och skadegörare, med mindre risker för miljö och hälsa, där förebyggande åtgärder kan kombineras med mekaniska och kemiska metoder. o Åtgärder mot ogräs i radsådda grödor o Radhackning i våroljeväxter En inventering av den biologiska, ekologiska och ekonomiska potentialen för icke- kemiska bekämpningsmetoder. Sammanställning av icke kemiska metoder och dess effekter och kostnader.(4) Ta fram växtskyddsstrategier baserade på biologiskt växtskydd i kombination med andra växtskyddsmedel - fysikaliska eller kemiska - för att helt eller delvis ersätta kemiska växtskyddsmedel. Projektet ska utformas så att det ger kunskap och tillvägagångssätt som är generella för flera olika kulturer och skadegörare. (4) Sammanställ kunskap om klimatstyrning i växthus (4, 1:2) Annat Demonstrationsgårdar som kan visa på tillämpning av olika IPM- åtgärder (8) Sammanställning av åtgärder för att minska läckage av bekämpningsmedel från växthus (6)