ProjektPM. Utvecklingsprojekt I3.0: Förnyelse av I-programmet

Relevanta dokument
Handlingsprogram för programutveckling inom hållbar utveckling för ITM civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi (CINEK)

Utbildningsplan. Civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik Degree Programme in Medical Engineering 300,0 högskolepoäng.

Utbildningsplan. Utbildningens mål. Kunskap och förståelse. Färdigheter och förmågor. Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT12.

djupa kunskaper inom matematik och naturvetenskap samt teknik inom en vald teknikinriktning (avancerad nivå).

LiTH efter Bologna. utbildningarna förändras. Helen Dannetun. Presentation för lärare den 3 och 11 april 2007

Förutom detta gäller högskoleförordningens mål för civilingenjörsexamen.

Masterprogram i Teknik- och försvarsanalys på Försvarshögskolan (FHS)

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

djupa kunskaper inom matematik och naturvetenskap samt teknik inom en vald teknikinriktning (avancerad nivå).

Digital tjänsteutveckling, kandidat Antagna Höst 2014

Dokumentation vid inrättande av nytt utbildningsprogram

Utbildningsplan. Utbildningens mål. Kunskap och förståelse. Färdigheter och förmågor. Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningsplan. Utbildningens mål. Kunskap och förståelse. Färdigheter och förmågor. Värderingsförmåga och förhållningssätt

Magisterprogram - Arbetsliv, hälsa och rehabilitering, 60 hp

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Riktlinjer för inrättande av huvudområde samt inrättande av inriktning inom huvudområde vid humanvetenskapliga området

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

Tidigare utbildning Arbetslivserfarenhet som är värdefull för den sökta utbildningen Andra för utbildningen sakliga omständigheter

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING MASKINTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

Kandidatprogram, informations- och kommunikationsteknik Bachelor's Programme in Information and Communication Technology 180,0 högskolepoäng

Masterprogram, media management Master's Programme, Media Management, 120 credits 120,0 högskolepoäng

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

ivision vi ska bli Europas bästa och mest attraktiva I-program

System för kvalitetssäkring av de tekniska yrkesprogrammen vid Uppsala universitet

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller Lärarutbildning 90hp och 180hp antagning hösten 2009 och våren 2010

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

U T B I L D N I N G S P L A N

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden

Masterprogram, transportsystem Master's Programme, Transport Systems, 120 credits 120,0 högskolepoäng

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/401. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

A Utbildningsplan för kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling

Magisterprogram, produktframtagning Master's Programme, Product Realisation, 60 credits 60,0 högskolepoäng

Masterprogram, innovations- och tillväxtekonomi Master's Programme, Economics of Innovation and Growth, 120 credits 120,0 högskolepoäng

Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Högskolan i Gävle.

Utbildningsplan för masterprogrammet Hållbar stadsutveckling ledning, organisering och förvaltning 120 högskolepoäng

1993 års examensordning - Lokala föreskrifter för examina inom grundläggande högskoleutbildning vid KTH

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 19 juni 2003.

Utbildningsplan för Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng

Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng. Programme for Master of Social Science with a Major in Social Work

Civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi Degree Programme in Industrial Engineering and Management 300,0 högskolepoäng

Utbildningsplan. Politices kandidat. SGPOL Politices kandidat. Programkod: Programmets benämning: Political Science. Högskolepoäng/ECTS: 180

Masterprogram, transportsystem Master's Programme, Transport Systems, 120 credits 120,0 högskolepoäng

Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Göteborgs universitet. OBS! Extra viktigt för dig

Hållbar stadsutveckling ledning, organisering och förvaltning - masterprogram, 120 högskolepoäng (hp) 2 Förkunskaper och andra antagningsvillkor

Utbildningsplan för masterprogrammet Hållbar stadsutveckling ledning, organisering och förvaltning 120 högskolepoäng

Jessica Lindberg, Johanna Stellan, Milan Horemuz

Utbildningsplan Dnr CF /2006. Sida 1 (5)

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 19 juni 2003.

Civilingenjörsutbildning i energi och miljö Degree Programme in Energy and Environment 300,0 högskolepoäng

Masterprogram, innovations- och tillväxtekonomi Master's Programme, Economics of Innovation and Growth, 120 credits 120,0 högskolepoäng

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

Förutom detta gäller högskoleförordningens mål för civilingenjörsexamen.

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya utbildningsprogram

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i hållbar produktion och nyttjande av marina bioresurser, 120 högskolepoäng

Magisterprogram - Arbetsliv, hälsa och rehabilitering, 60 hp

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi Degree Programme in Industrial Engineering and Management 300,0 högskolepoäng

SASTV, Masterprogram i statsvetenskap, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Political Science, 120 credits

UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDARSKAP, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

Civilingenjörsutbildning i materialdesign Degree Programme in Materials Design and Engineering 300,0 högskolepoäng

Utbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning:

Masterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

Masterprogram, biomedicinska material Master's Programme, Biomedical Materials, 120 credits 120,0 högskolepoäng

Civilingenjörsutbildning i datateknik Degree Programme in Computer Science and Engineering 300,0 högskolepoäng

Utbildningsplan. Masterprogram i Service Management. Dnr HS 2017/888

Magisterprogram i språk och litteratur

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng

Mall för utbildningsplan på Samhällsvetenskapliga fakulteten 2013

Civilingenjörsutbildning i datateknik Degree Programme in Computer Science and Engineering 300,0 högskolepoäng

Utbildningsplan för MBA-programmet (60 högskolepoäng) MBA programme (60 ECTS credits)

UTBILDNINGSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet,

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH

Projektplan. Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter. Projektplan - Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter

Civilekonomprogrammet, internationellt - Engelska

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng

Utbildningen omfattar 60 högskolepoäng vilket motsvarar 1 års heltidsstudier.

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING MASKINTEKNIK, 120 POÄNG

Civilingenjör Industriell ekonomi Teknisk profil: Profil: Digitala system Antagna Höst 2015

Utbildningsplan. Utbildningens mål. Kunskap och förståelse. Färdigheter och förmågor. Värderingsförmåga och förhållningssätt

SASAN, Masterprogram i socialantropologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Social Anthropology, 120 credits

Civilingenjörsutbildning i energi och miljö Degree Programme in Energy and Environment 300,0 högskolepoäng

Högskoleingenjörsutbildning i maskinteknik, Södertälje Degree Programme in Mechanical Engineering 180,0 högskolepoäng

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

Utbildningsplan för hållbara livsmedelssystem masterprogram 120 högskolepoäng

SASCO, Masterprogram i sociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology, 120 credits

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng

Civilekonomprogrammet

Masterprogram, teknik och hållbar utveckling Master's Programme, Sustainable Technology, 120 credits 120,0 högskolepoäng

ELEKTRONIKINGENJÖRSPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Electrical and Electronic Engineering Programme, 120/160 points

Utbildningsplan. Masterprogram i redovisning och styrning. Dnr HS 2017/1044

Utbildningsplan Dnr CF /2006

Färdriktning för skogliga utbildningsprogram inklusive förslag till programutbud för läsåret 20/21

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan. Masterprogram i förpackning TAPAC

KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN. Konstnärligt masterprogram i konsthantverk, 120 högskolepoäng

Transkript:

ProjektPM Utvecklingsprojekt I3.0: Förnyelse av I-programmet 1. BAKGRUND I-PROGRAMMETS UTVECKLING ÖVER TIDEN Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi (I-programmet) startade vid KTH 1990. Programmets första årskurs bestod av 30 studenter. Det blev snabbt mycket populärt och har successivt expanderat till att idag officiellt ha 120 studieplatser. Det är dessutom idag Sveriges populäraste civilingenjörsutbildning, med högst antal sökande per plats och högst intagningspoäng. När I-programmet utvecklades var några av de bärande idéerna bakom det: Ekonomi- och managementresonemang redan från början: ekonomi- och managementkurser skulle ges samma status som matematik/naturvetenskap Flera olika tekniska fördjupningar: I-teknologerna skulle förvärva kunskaper med samma djup inom ett område som tekniskt specialiserade studenter erhåller Betona vikten av integration mellan teknik ekonomi: inom samtliga årskurser infördes kurser om kunskapsbildning och integration. Dessutom genomfördes flera pedagogiska reformer när I-programmet startade, t.ex. case-undervisning i ekonomikurserna samt olika inslag av integration teknik ekonomi i det som kom att kallas integrationskurser. Inledningsvis hade studenterna förhållandevis lite valfrihet i sina studier, utöver själv inriktningsvalet. Över åren har I-programmet successivt utvecklats och förändrats. Antalet studenter har ökat, antalet tekniska inriktningar har både adderats och avvecklats beroende på olika omgivningskrav, det har införts viss valfrihet i ekonomikurserna, den casebaserade undervisningen har avskaffats, och spåret av integrationskurser har förändrats flera gånger. Därutöver har olika lärare som en naturlig del i sitt arbete utvecklat sina kurser var för sig. Successivt har också de bärande idéerna bakom programmet kommit att diskuteras allt mindre. Idén om integration mellan teknik och ekonomi fungerar olika bra inom olika inriktningar, integrationstanken är svår att kommunicera och kurserna inom integrationsspåret är ofta ifrågasatta av studenterna. Dessutom finns det idag ingen aktiv diskussion inom KTH om vilken typ av ekonomi och management I-studenterna skall (bör) lära sig under sin utbildningstid på KTH. Allt detta tillsammans med nytillsättningen av professuren i Industriell ekonomi hösten 2008 har accentuerat behovet av att diskutera arbetet med och inriktningen på förnyelsen av I-programmet. Det är med andra ord nödvändigt att förnya idédiskussionen bakom I-programmet i syfte att långsiktigt vidareutveckla programmet som helhet. 1

TVINGANDE OMGIVNINGSFAKTORER KTH reformerar grundutbildningen enligt Bolognamodellen vilket i korthet innebär att KTHs samtliga civilingenjörsprogram skall bestå av ett grundläggande kandidatskede (åk 1-3) samt ett mer avancerat masterskede (åk 4-5). Bologna processens viktigaste övergripande mål är: Tydliga och jämförbara examina Tre utbildningsnivåer (grund-, avancerad samt forskarnivå) som bygger på och förutsätter varandra Ett jämförbart poängsystem i Europa för att underlätta studenternas mobilitet Större rörlighet för studenter och personal bl.a. genom ett ömsesidigt erkännande av studier och yrkesverksamhet Europeiskt samarbete inom kvalitetssäkring bl.a. genom gemensamma standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring KTH centralt därför beslutat: - att ha intagning till utbildningarna i årskurs 1 och 4, men har man kommit in i åk 1 är man garanterad plats till och med årskurs 5, dvs en I-kandidat har alltid rätt att fortsätta på en I-master. - att ingångarna till de 5-åriga programmen skall vara utformade så att sökande till avancerad nivå (masterprogram) kan komma från flera utbildningsprogram på grundnivå. - att ingångarna ska uppfylla KTHs lokala examensförskrifter för civilingenjör/arkitekt: - att yrkesroll och anställningsbarhet ska genomsyra alla utbildningsprogram vid KTH. - att I-teknologernas kandidatexamen blir inom det nyligen inrättade huvudområdet Teknik & Management. - att I-teknologerna efter kandidatexamen troligtvis skall kunna söka till ett (eller flera) masterprogram på KTH. (Detta har dock KTH inte beslutat ännu). - att ett masterprogram skall attrahera en studentgrupp om minst 15 personer. - att KTHs utbud av utgångar bör minska med 30%. Inför läsåret 08/09 är det c:a 1/3 av magister- och masterprogrammen som har god rekrytering. - att masterprogram skall utformas så att hänsyn tas till resultat av RAE samt en korrekt bedömning av arbetsmarknad och konkurrerande program. GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET: Dagens I-program är idag av strategisk betydelse för KTH. Det attraherar duktiga studenter, av vilka många inte skulle söka till KTH annars och de civilingenjörer som examineras från programmet är attraktiva på arbetsmarknaden. Ambitionen är således att bibehålla och stärka denna position samt att vidareutveckla I-programmet så att det möter framtidens behov i näringsliv och offentlig förvaltning. Detta utvecklingsprojekt, kallat I3.0, berör studenter som antas till årskurs 1 hösten 2011 (kull I-11) och därmed tar sin civilingenjörs/masterexamen tidigast våren 2016. I ITM-skolans utvecklingsplan för utbildningarna på grundläggande och avancerad nivå (utkast 2008-03-12) specificeras nedanstående grundfilosofi för I-programmet. 2

I-programmet skall: slå vakt om både den natur- och teknikvetenskapliga basen samt det tekniska djupet genom att varje student tillägnar sig ett tekniskt fördjupningsområde ge en systemsyn på såväl teknik, ekonomi och samhälle samt ett tydligt perspektiv på hållbar utveckling ge grundläggande kunskaper i ekonomi och management relevanta för moderna företag i allmänhet och teknikföretag i synnerhet samt ge fördjupning inom ett område inom ekonomi och management starkt betona integration av teknik, ekonomi och ledarskap främja förståelse och respekt för olika sorters kunskap integrera moment som tränar och utvecklar individuella och professionella färdigheter, såsom språk, ledarskap, projektledning, entreprenörskap och kommunikation, vilka behövs för ett framgångsrikt arbetsliv som ingenjör och ledare i teknikintensiva företag. Därutöver skall också följande utgångspunkter vägleda utvecklingsarbetet: Programmet skall vara ett exklusivt varumärke för KTH. Programmet skall vara en av de främsta statusutbildningarna i landet. Programmet skall fortsätta attrahera duktiga studenter med stor bredd. Många av dagens I-teknologer skulle inte valt KTH om inte I-programmet funnits. Programmet skall tydligt vara en civilingenjörsutbildning. Programmets studenter skall vara eftertraktade på arbetsmarknaden såväl efter kandidat- som efter magister/civilingenjörsexamen. 2. PROJEKTUPPDRAG ITM-skolan uppdrar åt institutionen för Industriell ekonomi och organisation (Indek): att i enlighet med de grundläggande utgångspunkterna ovan och i samarbete med berörda institutioner på KTH utreda hur I-programmet skall förändras i syfte att vidmakthålla och stärka programmets ställning som en av Nordens mest eftertraktade civilingenjörsutbildningar. Förslagna förändringar skall kunna införas från och med årskurs 1 för kull I-11, läsåret 2011/2012. att resultatet skall rapporteras skriftligen till ITM-skolans GA senast den 28 februari 2010. Resultatet skall ha sådan kvalitet att det kan utgöra styrande underlag för det praktiska arbetet att utveckla kurser, kursplaner, utbildningsplan samt nya läro-och timplaner. 3

INRIKTNING Projektarbetet kretsar kring fyra huvudsakliga frågeställningar: 1) Vilka teknikinriktningar skall I-programmet ha i det grundläggande kandidatskedet samt det avancerade masterskedet fr.o.m. hösten 2011, respektive 2013? 2) Vilka ekonomi- och managementkunskaper som skall läras ut under det grundläggande kandidatskedet respektive avancerade masterskedet? 3) Hur skall integrationen teknik-ekonomi-ledarskap säkerställas i såväl det grundläggande kandidatskedet respektive det avancerade masterskedet? 4) Hur skall professionella, icke-ämnesspecifika färdigheter inkluderas i utbildningen? Under arbetet skall stor vikt läggas vid samverkan med interna intressenter vid KTH (nuvarande studenter, berörda teknikinstitutioner, Indek, och KTH centralt) samt externa intressenter (I-alumni, avnämare, näringslivsorganisationer, mfl). OMFATTNING Konkret innebär uppdraget därför följande: att genomföra en nulägesanalys av det befintliga programmet, dess styrkor, svagheter,mm utifrån student-, lärar-, alumni- och avnämarperspektiv att kartlägga liknande program hos andra universitet och högskolor I Sverige och internationellt (främst Europa). att göra en behovsanalys hos programmets avnämare att skapa en externa referensgrupp för I-programmets utveckling DELMÅL ge förslag till övergripande lärandemål för programmet ge förslag på principiell uppläggning av programmets grundläggande kandidatskedet och det avancerade masterskedet ge förslag till hur det avancerade masterskedet skall förhålla sig till andra grundläggande kandidatskeden, inom och utom KTH (förkunskapskrav mm) ge förslag till inriktning och omfång på mat/nat-blocket inom det grundläggande kandidat skedet ge övergripande inriktning för, samt förslag till, tekniska fördjupningar inom det grundläggande kandidat- respektive avancerade masterskedet, så att uppdrag kan ges till aktuella institutioner gällande respektive teknikfördjupnings principiella uppläggning och innehåll ge förslag till vilken typ av ekonomi och management som skall läras ut inom det grundläggande kandidat- respektive avancerade masterskedet ge förslag till hur integrationsfrågorna (teknik-ekonomi-ledarskap) skall hanteras inom både det grundläggande och avancerade nivåerna ge förslag till förhållandet mellan andelen obligatoriska respektive valfria moment i både de grundläggande och avancerade nivåerna 4

ge förslag till hur professionella färdigheter, inklusive erfarenheterna från CDIO, integreras i programmets kurser. ge förslag till hur internationaliseringsaspekterna skall hanteras inom programmet. ge förslag till hur aspekter på hållbar utveckling, entreprenörskap samt teknisk och samhällsvetenskaplig bildning skall hanteras inom programmet. AVGRÄNSNINGAR Bolognaprocessen Parallellt med projektet I3.0 fullföljer KTH under perioden 2007-2012 omläggningen till Bolognamodellen. De första studenter som berörs av denna reform antogs hösten 2007 (kull I-07). De inleder sina studier på avancerad nivå (masterskede) hösten 2010 och tar examen tidigast våren 2012. Arbetet med omläggningen till Bolognamodellen för årskurserna I-07, I-08, I-09 och I- 10 genomförs av ITM-kansliet under ledning av ITM-skolans Grundutbildningsansvarig. Detta arbete kallas för I2.X och ligger utanför det här beskrivna utvecklingsprojektet. UTBILDNINGSADMINISTRATION Utbildningsadministrativa frågor kring examination, tillgodoräknanden av kurser, samt skapandet av formella utbildningsplaner, lär-och-timplaner mm ingår inte i uppdraget. 3. HANDLINGSPLAN FAS 0 består av projektets förstudie som pågått from oktober 2008 februari 2009. I denna förstudie har projektuppdraget definierats, ett projekt-pm har skapats som beskriver projektplanen, projektorganisationen och projektbudgeten. Dessutom har projektets kick-off organiserats, planerats och genomförts 4-5 mars år 2009. 5

4. ORGANISATION Projektet genomförs av Institutionen för Industriell ekonomi och organisation (Indek) på uppdrag av KTHs skola för Industriell Teknik och Management (ITM). Beställare: ITM:skolans grundutbildningsansvarige (GA) Per Lundkvist. Projektägare: Mats Engwall, professor Indek (20%) Projektledare: Anna Jerbrant, Indek (50%) Projektgrupp: Nils Bohlin, Selma Dedíc, Caroline Ingvarsson & Malin Lindén, se nedanstående figur: Under år 2009 skall ett programråd etableras bestående av en ordförande, lärare från ITM-skolan, lärare från övriga KTH, teknologer från I-sektionen samt representanter för programmets avnämare. Referensgrupper: Till studien knyts en eller flera referensgrupper med representanter från dels näringslivet och dels civilingenjörer i Industriell ekonomi med examen från slutet av 1990-talet. Referensgrupperna planeras att sammanträda minst 2 gånger under projekttiden. 6

5. BUDGET Fas 0 påbörjades i början av oktober år 2008 och kommer avslutas i början av mars år 2009. År 2008 fick projektet 500 000 SEK i intäkt. Av dessa pengar finns den 1/3-09 230 000 SEK kvar. Under år 2009 erhåller projektet 1 000 000 SEK i intäkt. Total intäkt under år 2009 = 1 230 000 SEK Kostnad för personal from 1/3-2009 tom 28/2-2010: Projektägare 20 % = 527 000 SEK Projektledare 50 % = 520 000 SEK Kostnad för kick-off Internatet på Sandhamn, 4-5 mars år 2009, ca 30 deltagare = 100 000 SEK Benchmark undersökning, konkurrensanalys av IEM utbildning i Sverige, Europa och USA. 160 h á 126 SEK/h = 20 160 SEK Omvärlds- och behovsanalys, kostnad för en assistent 2 dgr/v i 19 veckor, 320 h á 126 SEK/h = 40 320 SEK Minst tre olika Workshops under våren samt en fjärde något större i början av hösten år 2009. Budgeterad kostnad 22 520 SEK Totalt budgeterad kostnad from 090301 100228 = 1 230 000 SEK 7