Fågelinventering Tandö-Lyrberget Malung-Sälens kommuner, Dalarnas län 2018-09-06
Dokumenttitel: Omslagsfoto: Fågelinventering Tandö -Lyrberget Magnus Lundström Uppdragsgivare NEKTAB Projektledare: Peter Waldeck Rapport och inventering: Magnus Lundström Inventering: Jan Henriksson, Amalina Natur och Miljökonsult Dokumenttyp: Rapport Version: 1.0 Dokumentnummer: 2018-09-06 1
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 OMRÅDESBESKRIVNING... 5 METOD... 6 Inventeringsmetod... 6 Rödlistade arter... 6 TIDIGARE OBSERVATIONER... 6 RESULTAT... 7 OSÄKERHETER... 9 SAMLAD BEDÖMNING... 9 REFERENSER... 12 Bilaga 1. Detaljkartor
SAMMANFATTNING Fågelinventering Tandö-Lyrberget 2018-09-06 Malungs elnät söker tillstånd för en ny 140 kv luftledning mellan Tandö och Lyrberget, Malungs och Sälens kommun, Dalarnas län. En översiktlig fågelinventering har utförts längs de planerade sträckningarna genom linjetaxering. Syftet är att få en överblick av fågelfaunan i området och identifiera värdefulla fågelmiljöer. Större delen av inventeringsområdet består av produktionsskog men då inventeringsområdet består av många skiften med olika markägare varierar naturvärdena betydligt. Inventeringsområdet består av barrskog dominerat av tall med en del större myrar. Östra delen av inventeringsområdet passerar riksintresse för naturvård (Lybergsåsen - Gravbergskölen Storkölen). Riksintresset består av mosaikartade stora öppna myrar med rikt fågelliv och kännetecknas av värden som storlek, mångformighet, naturlighet, kontinuitet, representativitet, Natura 2000-naturtyper och funktion. Myrområdet Dammkölen - N Råbergskölen hyser höga ornitologiska värden med flera häckande arter vadarfåglar typiska för norrländsk myrmiljö. Under sork/lämmelår häckar med all sannolikhet flertalet rovfåglar på myrarna (Figur 3). Myrarna Hundmyren, Rismyren, Långmyran, Dammkölen N Råbergskölen samt myrområdet runt Flöttjärnarna är klassade som klass 2 myrar i våtmarksinventeringen. Rörmyran som klass 4 myr. Naturvårdsverket pekar dock ut ovanstående myrar som klass 1-2 med mycket högt - högt naturvärde på grund av de ornitologiska värdena (Naturvårdsverket 2018). Flera lokaler lämpliga för tjäderspel finns i området (se Figur 4). Flertalet tuppar och ruvande tjäderhönor samt hönor med ungar stöttes under fågelinventeringen. Vid Flötjärnarna häckar troligen smålom (Skogsstyrelsen 2018_2). Smålom kan vara känslig för störningar under anläggningstiden. För att undvika störning under häckningsperioden (15 maj 31 juli) rekommenderas ett skyddsavstånd på minst 300 m i öppen myr under anläggningstiden. Markhäckande myrfåglar är känsliga för störningar under häckningstiden. Risk för strömgenomföring och kollision med ledningar föreligger om inte lämpliga skyddsåtgärder vidtas. Myrarna är känsliga för hydrologiska störningar som utdikning, avvattning och körskador. 3
BAKGRUND OCH SYFTE Malungs elnät söker tillstånd för en ny 140 kv luftledning mellan Tandö och Lyrberget, Malungs och Sälens kommuner, Dalarnas län (Figur 1). I samband med detta har Jakobi Sustainability AB fått uppdraget att genomföra en översiktlig fågelinventering längs sträckan av NEKTAB. Syftet är att få en överblick av fågelfaunan i området och identifiera värdefulla fågelmiljöer. Inventeringsområdet är avgränsat enligt Figur 2. Sträckorna har under arbetets gång ändrats flera gånger men i denna rapport redovisas sträckorna som gällde under fågelinventeringen. Små justeringar har skett sedan dess men påverkar inte inventeringsområdet som helhet. Figur 1. Översikt Tandö-Lyrberget, Malung-Sälens kommuner. 4
OMRÅDESBESKRIVNING Större delen av inventeringsområdet består av produktionsskog men då inventeringsområdet består av många skiften med olika markägare varierar naturvärdena betydligt. Inventeringsområdet består av barrskog dominerat av tall med flera större myrar. Östra delen av inventeringsområdet passerar riksintresse för naturvård (Lybergsåsen - Gravbergskölen Storkölen). Riksintresset består av mosaikartade stora öppna myrar med rikt fågelliv och kännetecknas av värden som storlek, mångformighet, naturlighet, kontinuitet, representativitet, Natura 2000-naturtyper och funktion. Figur 2. Inventeringsområdet med inventerade korridorer och myrområden, Tandö-Lyrberget, Malung-Sälens kommuner. 5
METOD INVENTERINGSMETOD Inventeringen ska ses som översiktlig och ett mått på vad som bör undvikas vid byggnation. Inventeringen genomfördes 12 14 juni 2018 av Jan Henriksson och Magnus Lundström. I förstudien har kartverktygen skyddad natur (Naturvårdsverket 2018) och skogens pärlor (Skogens pärlor 2018_1) använts. Flygbildstolkning i skala 1:5000 gjordes över hela inventeringsområdet där strukturer som visar på att det kan finnas potentiella områden med ornitologiska värden pekats ut. Dessa har sedan inventerats avseende fågelfaunan. Det gäller främst områden som nyckelbiotoper, myrar, kärr och äldre skog. Områden med ren produktionsskog har inte inventerats i denna utredning då de bedömdes ha låga eller obefintliga ornitologiska värden. Myrarna inventerades upp till 200 300 meter utanför föreslagna inventeringskoridorrer. Inventerade myrområden har markerats med rödstreckad linje i resultatkartorna. Området inventerades med metoden linjetaxering (Naturvårdsverket 2010). Vissa fågelobservationer gjordes i samband med naturvärdesinventeringen som utfördes i juli. Alla skyddsvärda och rödlistade fågelarter som observerades noterades. Till detta användes GPS, surfplatta, anteckningsbok och handkikare (Swarowski EL). Innan fältbesöket gjordes ett uttag från Artportalen över alla fågelarter (inklusive skyddade) som rapporterats i området. Det har även varit en dialog med Skogsstyrelsen och personer med lokal kännedom om områdets naturvärden. På grund av att inventeringen utfördes sent på säsongen så har ingen fördjupad artinventering av tidiga häckfåglar så som ugglor, rovfåglar (kungsörn med flera) och skogshöns utförts. Arter från dessa grupper noterades om de observerades under linjetaxeringen eller naturvärdesinventeringen (utfördes i juli). Även intressanta fågelmiljöer som behöver visas hänsyn och eventuellt undersökas vidare noterades och redovisas i denna rapport. RÖDLISTADE ARTER Rödlistade arter är arter som är upptagna i Rödlistan, som tas fram av ArtDatabanken vid SLU och fastställs av Naturvårdsverket samt Havs- och Vattenmyndigheten. Rödlistning är ett system som utvecklats av den internationella naturvårdsunionen (IUCN). Rödlistningen är en prognos över risken för enskilda arter att dö ut från Sverige vilket har bedömts kvantitativt. Hotkategorierna redovisas i Tabell 1. (ArtDatabanken 2018) Tabell 1. Rödlistans hotkategorier. Nationellt utdöd Akut hotad Starkt hotad Sårbar Nära hotad Livskraftig Kunskapsbrist RE CR EN VU NT LC DD TIDIGARE OBSERVATIONER Tidigare observationer av rödlistade fåglar från Artportalen (Artportalen 2018) visade att 10 rödlistade arter setts vid olika tillfällen i inventeringsområdet eller dess omedelbara närhet. De regelbundet förekommande rödlistade arterna redovisas nedan i Tabell 2. Tabell 2. Tidigare observerade rödlistade fågelarter från Artdatabanken, som förekommer regelbundet i regionen. 6
Art Hotkategori Bedömning Smålom NT Häckar eller har häckat i närområdet. Smålommen fiskar i sjöar i närområdet. Brushane VU Häckande Storspov NT Häckande Blå kärrhök NT Observerad sannolikt häckande vissa år. Tornseglare VU Tillfälligt födosökande/förbiflygande Spillkråka NT Observerad. Troligen häckande. Tretåig hackspett NT Häckande, enstaka par. Kungsfågel VU Häckande Nötkråka NT Observerad Gulsparv VU Häckande RESULTAT Detaljkartor från inventeringen redovisas i bilaga 1. Områden som bedömdes kunna ha en relativt rik artsammansättning sett till området som helhet redovisas i Figur 4 till Figur 5 (värdefulla fågelområden med höga ornitologiska värden). I Figur 2 redovisas översiktligt fågelobservationerna av regionalt skyddsvärda och rödlistade arter gjorda under inventeringen inom inventeringsområdet. Drygt 50 arter noterades under fågelinventeringen. Allmänna arter för området är trädpiplärka, rödvingetrast, taltrast, rödstjärt, lövsångare, domherre, korsnäbbar, tofsmes och bofink, vilka alla är typiska för de dominerande miljöerna (hällmarker, myrar och barrskog). Myrområdet Dammkölen - N Råbergskölen hyser höga ornitologiska värden med flera häckande arter vadarfåglar typiska för norrländsk myrmiljö. Vid inventeringen noterades häckande ljungpipare, gluttsnäppa, småspov, grönbena, skogssnäppa, enkelbeckasin och trana. Vid myren strax norr Flöttjärnarna noterades flera par häckande storspovar. I nyckelbiotoperna i barrskogsmiljöerna observerades kungsfågel (VU), tretåig hackspett (NT), spillkråka (NT), tjäder, järpe och orre. Sparvhök, ormvråk och lärkfalk häckar i utredningsområdet. En varnande lärkfalk noterades och bo påträffades för sparvhök och ormvråk (se detaljkartor i bilaga 1). Inga örnar eller örnbon hittades under inventeringarna. Vid Flötjärnarna har smålom häckat eller åtminstone häckar vissa år (Skogsstyrelsen 2018_2). Vid fågelinventeringen besöktes tjärnarna vid ett tillfälle och avsöktes okulärt utan att någon smålom observerades. 7
... Figur 3. Observationer av skyddsvärda och rödlistade fågelarter. 8
OSÄKERHETER Ugglor, rovfåglar och skogshöns inventerades genom allmän linjetaxering. Ingen riktad fördjupad artinventering av ugglor, rovfåglar eller skogshöns gjordes på grund av sent datum för säsongen. Häckningen för dessa grupper var redan över vid inventeringstillfället och deras aktivitet låg. Dessa grupper inventeras lämpligast i februari-maj. Även mesfåglar hade börjat tystna för säsongen vid inventeringstillfället varvid möjligen ett lågt antal av dessa noterades. Ingen inventering av tjäderspelplatser utfördes. Däremot pekades lämpliga tjäderbiotoper med möjliga tjäderspel ut. Likaså noterades alla individer eller bon av alla ugglor, rovfåglar eller höns som stöttes på under linjetaxeringen och under den i juli utförda naturvärdesinventeringen. SAMLAD BEDÖMNING Alla fågelarter är i Sverige skyddade enligt Artskyddförordningen (2007:845) men i denna samlade bedömning läggs vikt på rödlistade fåglar, fågelarter listade i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1 och regionalt skyddsvärda arter. Inventeringsområdet karaktäriseras av ett aktivt skogs- och jordbruk med inslag av hyggen, föryngringsytor, ungskogar. Området har många privata markägare med olika skötselinriktningar till inga alls. Insprängt i landskapet finns därför små ytor med skog med högre värden. Kvarlämnade naturvärden, som till exempel hålträd, äldre träd, död ved och grova lövträd är få och har ett stort värde för fågelfaunan i landskapet. Det är därför viktigt att återstående äldre skogsmiljöer och strukturer bibehålls för att upprätthålla hög biologisk mångfald. Inga örnar eller örnbon påträffades under inventeringen. Området är hårt brukat och det är ont om lämpliga boträd som gamla grova tallar. Myrarna Hundmyren, Rismyren, Långmyran, Dammkölen N Råbergskölen samt myrområdet runt Flöttjärnarna är klassade som klass 2 myrar i våtmarksinventeringen. Rörmyran som klass 4 myr. Naturvårdsverket pekar dock ut ovanstående myrar som klass 1 2 med mycket högt - högt naturvärde på grund av de ornitologiska värdena (Naturvårdsverket 2018). Under sork/lämmelår häckar med all sannolikhet flertalet rovfåglar på myrarna. Markhäckande myrfåglar är känsliga för störningar under häckningstiden. Risk för strömgenomföring och kollision med ledningar föreligger om inte lämpliga skyddsåtgärder vidtas. Myrarna är känsliga för hydrologiska störningar som utdikning, avvattning och körskador. Flera lokaler lämpliga för tjäderspel finns i området (se Figur 4). Flertalet tuppar och ruvande tjäderhönor samt hönor med ungar stöttes under fågelinventeringen. Vid Flötjärnarna har smålom häckat (Skogsstyrelsen 2018_2). Vid fågelinventeringen besöktes tjärnarna vid ett tillfälle och avsöktes okulärt utan att någon smålom observerades. Då besöket var kortvarigt kan smålom ända funnits i området men fiskat i närliggande sjö vid inventerarens besök av Flöttjärnarna. Smålom kan vara känslig för störningar under anläggningstiden. För att undvika störning under häckningsperioden (15 maj 31 juli) rekommenderas ett skyddsavstånd på minst 300 m i öppen myr under anläggningstiden. 9
Figur 4. Områden i västra delen av inventeringsområdet med höga ornitologiska värden (karta från förstudien, Jakobi 2018). 10
Figur 5. Områden i östra delen av inventeringsområdet med höga ornitologiska värden (karta från förstudien, Jakobi 2018). 11
REFERENSER Artportalen (2018) www.artportalen.se, Datum för uttag av skyddade arter: 2018-06-12. Artdatabanken (2018). URL: www.artdatabanken.se/rodlistan. 2018-09-05. Esri (2018). DigitalGlobe, GeoEye, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User community. Jakobi (2018) PM FÖRSTUDIE NVI 145 KV LEDNING ÖSTRA TANDÖ - LYBERGET, DALARNAS LÄN. Naturvårdsverket (2010). Manual för uppföljning i skyddade områden Skyddsvärda fåglar, ver. 4.0, 2010-12-21 Naturvårdsverket (2012:1). Fåglar, revirkartering, generell metod, version 1:1, 2012-06-21. Naturvårdsverket (2018). http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/, Datum för uttag:2018-06-14. Länsstyrelsen (2018) http://extra.lansstyrelsen.se/gis/sv/pages/karttjanster.aspx, Datum för uttag: 2018-06-12. Skogsstyrelsen (2018_1) www.skogenspärlor.se, Datum för uttag: 2018-06-12. Skogsstyrelsen (2018_2) Andreas Öster, muntligen 2018-06-11. 12
BILAGA 1 Figur 6. Detaljkarta väst. 13
Figur 7. Detaljkarta centrala delen. 14
Figur 8. Detaljkarta ost. 15
A. B. E. C. F. G D. H. Jakobi Sustainability AB, Sven Hultins gata 9C, S-412 88 Göteborg Telefon +46 70 345 26 09. Säte i Göteborg. www.jakobiab.se Org.nr 556997-7175. VAT nr SE556997717501. 16