5. Näringslivsstrategi Dnr 2017/25-141

Relevanta dokument
Näringslivsstrategi , Västerviks kommun

18. Motion om att inrätta en företagslots och ett näringslivsråd svar Dnr 2017/65-109

15. Motion om att sprida goda exempel från Näktergalens skola svar Dnr 2016/

Digitaliseringsstrategi 11 KS

Antagen av KF , 145. Vision 2030

7. Vision 2030 för Västerviks kommun Dnr 2015/

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Österåkers kommuns styrdokument

7. VA-taxa från 15 maj 2017 Dnr 2016/

19. Motion om ökad attraktivitet i småbåtshamnen svar Dnr 2015/

5. Yttre ramverk för personalförmåner i Västerviks kommun Dnr 2016/

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

9. Motion om bättre företagsklimat svar Dnr 2016/

Strategiska planen

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Motion om inrättande av förtroenderåd Dnr 2014/

14. Motion om inrättande av förtroenderåd svar Dnr 2014/

6. Hyresavtal för Lilla Ringholmen Dnr 2017/

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Näringslivsprogram

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Ärende 12. Näringslivsstrategi för Karlskoga kommun

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Handlingsplan kopplad till näringslivsstrategi (Beslutad av KS )

23. Arvodering för möten med referensgruppen för hantering av personalstrategiska frågor Dnr 2017/

Arbetsmaterial Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

13. Ökade hyreskostnader för skalskydd, lås- och passersystem samt inrymningssystem vid Västerviks gymnasium Dnr 2017/72-282

24. Hyresavtal Plivit Tradehallen ändring Dnr 2016/

Motion om handikappanpassning och eliminering av riskfaktorer på Ellen Key-skolan i Västervik remissvar Dnr 2015/

20. Motion om vilda djur på cirkus svar Dnr 2015/

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Hagforsstrategin den korta versionen

Näringslivsstrategi för Gällivare kommun

1(8) Tillväxtstrategi

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Näringslivspolitiskt program

14. Valkretsindelning vid 2018 års allmänna val yttrande till länsstyrelsen Dnr 2016/

Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)

Regionstyrelsens arbetsutskott

Regional utvecklingsstrategi för Örebro län. Presentation av remissversion. Framtidsforum 25 mars 2017

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun

10. Köp av del av Källsåker 1:1 Dnr 2017/

Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

I Mellerud finns cirka invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

Näringslivsstrategi för Nyköpings kommun

16. Motion om valkretsindelning för Västerviks kommun vid valet 2018 svar Dnr 2016/

2019 Strategisk plan

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Internationell strategi. för Gävle kommun

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

Verksamhetsplan

Ansökan om att bilda regionkommun i Kalmar län yttrande Dnr 2015/

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Bakgrund. Definitioner

7. Granskningsrapport gällande kommunstyrelsens uppsiktsplikt svar 2016/

Länsstyrelsens länsuppdrag

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Information om regeringens handlings-plan för Agenda 2030 och kommunens kartläggning 8 KS

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

18. Stadgarna föreningsledarstipendium och kulturstipendium ändring Dnr 2013/

Förenklad handläggning av serviceinsatser i hemtjänsten dnr 2015/

Haninge kommuns internationella program

Framtidsbild KS Kommunfullmäktiges presidium

version Vision 2030 och strategi

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Besöksnäringsstrategi

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Strategi. Kulturstrategi

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

Strategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Vision 2030 för Jönköpings kommun

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Näringslivsprogram 2018

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Ny regional utvecklingsstrategi för Örebro län - presentation av projektet

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar. Kommunstyrelsen föreslår vidare kommunfullmäktige besluta

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad. Sammanfattning

Transkript:

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 8 (48) 2017-11-27 Kf Ks 368 5. Näringslivsstrategi 2018-2022 Dnr 2017/25-141 Enligt uppdrag i Budget 2016 ska en näringslivsstrategi tas fram. Kommunstyrelsens förvaltning presenterar i skrivelse 24 oktober 2017 ett förslag till Näringslivsstrategi 2018-2022 och hur processen för framtagandet har gått till. Under början av 2018 kommer ett näringslivsprogram för 208-2022 tas fram, med aktiviteter som bär mot målen i strategin. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Näringslivsstrategi 2018-2022. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Näringslivsstrategi 2018-2022. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens beslut 2017-10-30, 368 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 24 oktober 2017 (utsänd tidigare) Expedieras till: Samtliga nämnder och styresler Kommunstyrelsens ledningskontor, författningssamlingen Justerandes sign Kommunfullmäktige 0490-25 40 00 (tfn) www.vastervik.se 593 80 Västervik 0490-25 40 61 (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

Förvaltningschef Ulf Kullin 2017-10-24 Näringslivsstrategi 2018-2022 Enligt uppdrag i Budget 2016 ska en näringslivsstrategi tas fram. Process En bred och välförankrad samverkansprocess ligger till grund för föreliggande strategi som tagits fram i samarbete med Västervik Framåt AB. Under våren 2017 har ett flertal företag och företagsnätverk involverats i förarbetet. Arbetet har genomförts som en iterativ process präglad av stor öppenhet. Då flertalet förslag som kom in tidigt i processen var väldigt konkreta i form av framåtsyftande aktiviter fick arbetet ganska tidigt en prägel av down to top, där konkreta aktivitetsförslag har inspirerat till övergripande strategiska målformuleringar, istället för tvärtom. Senare har målförslag bearbetats under KS utvecklingsdag och återmatats till näringslivet för feedback, vilken har tillvaratagits. Efter att föreliggande strategi, med målen som bärande element, har beslutats så vidtar arbetet med att återgå till konkretion och utarbeta ett näringslivsprogram för 2018-2022 med aktiviter som bär mot målen i strategin. Arbetet med detta har i flera fall redan startat, parallellt med färdigställandet av strategin, vilket har varit en styrka genom framtagningsprocessen. Planen är att lägga fram ett näringslivsprogram under tidig vår 2018. Kommunikation Såväl näringslivsstrategi som -program måste kommuniceras för att få verkan. Detta planeras att i samarbete med både Västervik framåt och annan aktör (upphandling pågår). Förslag till beslut Kommunstyreslen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta föreliggande Näringslivsstrategi 2018-2022. Anders Björlin Kommundirektör Ulf Kullin Förvaltningschef F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\handlingar KS171030\Missiv KS Näringslivsstrategi 2018-2022.docx

Näringslivsstrategi 2018 2022, Västerviks kommun Näringslivsstrategin tar sin utgångspunkt i Västerviks kommuns vision 2030, regionens utvecklingsstrategi 2030 samt näringslivets och vår omvärlds utveckling och trender. Förhållningssätt och avgränsning Denna strategi beskriver Västerviks kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott näringslivsklimat. Strategin, som sträcker sig över kommande mandatperiod till år 2022, identifierar en rad fokusområden som särskilt viktiga för näringslivets utveckling men tar inte någon detaljerad ställning till utförande eller metoder. Ett näringslivsprogram med årliga handlingsplaner kommer mer i detalj beskriva hur arbetet inom respektive fokusområde ska bedrivas. Perspektiven i strategin är kommunala, men arbetet genomförs oftast i sammanhang där kommunen inte har egen rådighet. Allt som står i denna strategi är därmed inte bara ett kommunalt ansvar och ett gott näringslivsklimat är inget som en kommunal organisation bygger själv. Det dagliga arbetet präglas i hög grad av dialog, samverkan och partnerskap med företagare, föreningar, politiker, tjänstemän och näringslivets organisationer. Också landsting, regionförbund, universitet/högskolor och andra myndigheter och organisationer är viktiga samverkanspartners, liksom krafter i samhällets övriga delar. Hållbar tillväxt och utveckling En attraktiv kommun med ett starkt och framgångsrikt näringsliv ska positivt bidra till såväl ekonomisk, social som ekologisk hållbar tillväxt. Flera områden utgör viktiga delar för hållbarhet, t ex jämställdhet, miljö, folkhälsa och tillgänglighet. Ett näringsliv byggt på hållbar utveckling stärker de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde i kommunen. Alla delar av vad som gör en kommun attraktiv kan dock inte omhändertas i denna strategi. Exempel på frågor som alla är av stor vikt för näringslivet men som omhändertas av andra styrdokument är integration, kommunikation, energi- och klimat och bostadsförsörjning. Denna strategi fokuserar primärt på de områden som mer direkt påverkar relationen mellan näringslivet och kommunen med bäring på näringslivets konkurrenskraft. Näringslivets utveckling och trender Fyra stora megatrender pågår; Globalisering, urbanisering, digitalisering och klimatomställning. Fysiska varor blir till digitala tjänster, digitala plattformar leder till att mellanhänder slopas, och automatisering och robotisering effektiviserar traditionell industri. Mjuka värden vinner terräng där människans betydelse och livskvalitet ses i ett sammanhang med råvaror, kapital, infrastruktur, tjänster och teknik. Västerviks kommun har flera betydelsefulla grenar där offentliga institutioner, besöksnäring och industri följt av tjänstesektor är de största sett till antalet anställda. För att få en helhetsbild bör även produktionsvärde vägas in där vårt jord- och skogsbruk är starkt.

Näringslivet inom Västerviks kommun har historiskt utgjorts av ett fåtal, men relativt stora, industrier som tillsammans med många småföretag och ett utbrett jord- och skogsbruk formade ett slags brukssamhälle i storformat. Det senaste decenniet och framgent ser vi en utveckling där de stora industrierna har omlokaliserats utomlands samtidigt som medelstora industrier, offentliga institutioner och tjänsteföretag utgör basen för vår arbetsmarknad parallellt med att handel, besöksnäring och gröna näringar blir alltmer betydelsefulla. Hur våra olika näringar kommer att utvecklas över tid beror till stor del på hur vi tillsammans utvecklas i de sammanhang som omger oss och hur vi på ett lokalt plan kan nå gemensamma resultat för ett gott näringslivsklimat. Tillväxtmöjligheter Samtidigt som såväl näringsliv som kommunen och andra offentliga aktörer är framgångsrika inom många områden finns ytterligare möjligheter att gripa an under de närmaste åren: Västerviks kommun tillsammans med näringslivet kan öka ansträngningarna för att i samverkan med myndigheter och regionala aktörer förbättra våra infrastrukturella förutsättningar för tillväxt och företagande. Västerviks kommun tillsammans med näringslivet kan bättre omhänderta den innovationskraft som finns i vår region och i vårt närområde. Västerviks kommun tillsammans med näringslivet kan möta hot om arbetskraftsbrist genom att öka utbytet och pendlingsmöjligheterna med omkringliggande tillväxtområden. Västerviks kommun kan fortsätta utvecklingen för god utbildning på grundskole- och gymnasienivå och på vårt Campus för att tillfredsställa näringslivets behov av kompetens och samhällets behov av nya idéer, entreprenörer och innovationer. Inom området finns även potential för utökad samverkan. Västerviks kommun tillsammans med näringslivet kan ytterligare öka samverkan med universitet och högskolor kring kompetensförsörjning, digitalisering och andra samhällsutmaningar och -möjligheter. Västerviks kommun tillsammans med näringslivet och våra nyanlända kan ytterligare ta vara på möjligheterna med invandringen.

Fokusområden och utveckling i Västerviks kommun Ekonomisk utveckling är vårt medel för att uppnå livskvalitet för invånarna i kommunen och en fortsatt god utveckling av våra samhällsfunktioner. Ekonomisk utveckling handlar i grunden främst om människor. Den handlar om människor som utbildar sig, arbetar, uppfinner, investerar, driver företag, finner nya problem och söker nya sätt att lösa dem. Att vi som kommunmedborgare, som företagsledare, som anställda, som tjänstemän och som politiker vill öka värdet av det vi producerar är viktigt för att möjliggöra högre inkomster och bättre livskavlitet på ett individuellt plan, men det är lika viktigt för att skapa resurser till äldrevård, barnomsorg, utbildning och kultur. Satsningar inom kompetensförsörjning, kommunal service, integration, platsattraktivitet samt infrastruktur och kommunikationer lägger grunden för att näringslivet i kommunen ska kunna utvecklas över lång tid och därmed ge förutsättningar för en långsiktigt hållbart tillväxt. Digitalisering kan användas för ett effektivt resursutnyttjande. Genom ett utåtriktat arbete är vi delaktiga i regionalisering, regionförstoring och internationalisering vilket ger möjligheter till marknadsexpansion och god kompetenstillförsel. Relationen mellan näringsliv, kommun, civila samhället och akademin har karaktären av partnerskap där roller och förväntan på varandra är tydliga. Det finns en god samverkan mellan aktörerna på alla nivåer. En gemensam vilja att driva på utvecklingen i regionen genomsyrar samarbetsklimatet. Med en bred mångfald i företagandet, med beaktande av kvinnligt företagande samt företagande från personer med utländsk härkomst, har vi förutsättningar att nå hela tillväxtpotentialen i vår kommun.

Mål I Västerviks kommun är det enkelt att starta och att driva företag. Utveckling: Kommunal service, myndighetsutövning och näringslivstjänster håller hög standard med utgångspunkt att underlätta för näringslivet och kommunmedborgare. Antal (nya) företag, uppföljning av branschbred och lönsamhet, resultat i näringslivsmätningar och feedback till kommunen och näringslivsbolag (enkäter). Västervik har framgångsrik kompetensförsörjning, från ungas skolgång till arbetsplatspraktik och högskola. Utveckling: Såväl företag som offentliga arbetsgivare inom Västerviks kommun är delaktiga i att utveckla metoder och nätverk för en effektiv och långsiktigt hållbar och trygg kompetensförsörjning. Skola, högskola och arbetsmarknadsresurser samverkar med näringslivet för att öka kvalitet och attraktivitet. Statistik från AF, SCB och Västerviks kommun samt feedback till kommunen(enkäter) Näringsliv och offentlig verksamhet stödjer med gemensamma krafter hållbar innovation, integration och delaktighet där mångfald tas tillvara. Utveckling: I Västerviks kommun finns förutsättningar för den kreativitet och entreprenörsanda som samtidens miljö, digitalisering och integration förutsätter. I syfte att nå en långsiktigt hållbar utveckling med avseende på tillväxt och livskvalitet samverkar näringsliv, kommun och andra offentliga aktörer. Statistik från AF och Västerviks kommun (m a p integration och arbetsmarknad). Västervik är attraktivt och tryggt för besök, evenemang och etablering samt bosättning. Utveckling: De fysiska miljöerna i Västerviks kommun bildar tillsammans med besöksnäringen och kommunikationer till angränsande besöksmål gemensamma destinationer. Dessa ökar möjligheterna för attraktiva evenemang. Tillgängligheten till trygga och attraktiva boendemiljöer stärker Västerviks tillväxt. Besöksnäringsuppföljning (inkl kommersiella gästnätter), uppföljning av evenemang samt utfärdade startbesked och uppföljning av in- och utflyttning (SCB).

Inom Västerviks kommun byggs infrastrukturen ut för ett hållbart samhälle. Västerviks kommun samverkar för, planerar och genomför infarstrukturåtgärder med näringslivets utveckling, samhällets förutsättningar och hållbarhet i fokus. Mätningar av koldioxidutsläpp, planerade och genomförda infrastuktursprojekt och dess inverkan på näringslivet och miljön (enkäter och statistik). Varumärkena Västerviks kommun och Västervik är starka. Utveckling: Två tydliga perspektiv. Kommunorganisationens perspektiv: Kommunikationen inom kommunkoncernen, med näringsliv, medborgare och media är modern och välutvecklad och skapar förutsättningar för attraktivitet som arbetsgivare och med kommunal service i toppklass. Varumärket Västerviks kommun stärker internt identitetsbyggande och sammanhang mellan förväntningar och resultat. Perspektivet Västervik som plats: Samtidigt vidareutvecklas varumärket Västervik som platsvarumärke över kommunens geografiska yta i syfte att stärka platsattraktion och identitet för näringsliv och medborgare och för att sätta Västervik på kartan i ett brett perspektiv. Varumärkesundersökningar, tillgänglighetsundersökningar samt utvärdering av genomförda projekt vad gäller kommunikation och digitalisering. Västerviks kommun utvecklar tillväxt genom samverkan Utveckling: Västerviks kommun bygger sin tillväxt tillsammans med näringslivet och andra kommuner, organisationer och nätverk. Detta märks särskilt inom områdena infrastruktur, kompetensförsörjning och digitalisering. Västerviks kommun och näringslivet är aktiva i sitt nätverksbyggande och skapar därmed möjligheter för att utöka sina arenor och marknader. Enkäter och statistik från SCB, uppföljning av samverkanseffekter. Näringslivsprogram 2018-2022 Västerviks kommuns näringslivsprogram 2018-2022 beskriver de konkreta aktiviteter som är en följd av näringslivsstrategin. Näringslivsprogrammet uppdateras årligen i samband med budgetprocessen.