Bohusläns museum RAPPORT 2018:14

Bohusläns museum RAPPORT 2018:14 Brygglämningar vid Kungsplan Detaljplan Båtellet på Marstrand Arkeologisk förundersökning RAÄ Marstrand 32:1 Marstrands socken, Kungälvs kommun Thomas Bergstrand

Bohusläns museum Museigatan 1 Box 403 451 19 Uddevalla tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73 www.bohuslansmuseum.se ISSN 1650-3368 Författare Thomas Bergstrand Grafisk form, layout och teknisk redigering Lisa K Larsson Omslagsbild Foto taget av Thomas Bergstrand. Fotot visar dokumentation av brygglämning vid Kungsplan, Marstrand. Tryck Bording AB, Borås 2018 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande 90.8012

Innehåll Sammanfattning...6 Bakgrund...6 Landskapsbild...6 Fornlämningsmiljö...6 Fornlämningsområdet...8 Historiskt källmaterial...8 Tidigare undersökningar...9 Metod...10 Resultat...11 Slutsatser samt åtgärdsförslag...11 Referenser...14 Tekniska och administrativa uppgifter...16 Bilagor...17

4 Bohusläns museum Rapport 2018:14 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

Brygglämningar vid Kungsplan 5 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad med rött, samt kända fornlämningar. Skala 1 :5 000.

6 Bohusläns museum Rapport 2018:14 Sammanfattning Under augusti 2017 genomförde arkeologer från Bohusläns museum en förundersökning av fyra bryggfundament inom den norra delen av Marstrand, tillika fornlämning Marstrand 32 :1 ( stadslager ). Syftet var främst att avgränsa anläggningarna inom detaljplanen Båtellet med mera, Marstrand 5 :39 med flera. Bryggfundamenten kan sättas i samband med bryggor och sjöbodar på stadsplanerna från år 1669 respektive 1798. Merparten av denna historiska hamnmiljö blev utfylld under senare delen av 1800-talet då varmbadhus, socitetshus och promenader växte fram. Bohusläns museum har inga ytterligare åtgärdsförslag i ärendet. Bakgrund Kungälvs kommuns arbete med detaljplanen Båtellet med mera, Marstrand 5 :39 med flera har under perioden 2014 2015 medfört flera arkeologiska insatser i fornlämning Marstrand 32 :1. Vattenområdet har utretts i två omgångar, vilket i sin tur ledde vidare till en förundersökning av brygglämningar inom den östra delen av planområdet ( Bergstrand & Gainsford 2015a, Bergstrand 2016a ). Förundersökningen utfördes i slutet av augusti 2017, och syftade framför allt till att avgränsa anläggningarna och därigenom säkerställa ett fortsatt bevarande inom detaljplanen ( figur 1 2 ). Vidare så hade förundersökningen som uppgift att dokumentera anläggningarnas karaktär, datering, sammansättning och komplexitet. Beställare av förundersökningen har varit Kungälvs kommen enligt Länsstyrelsens beslut 2017-08-09. Ansvarig undersökare har varit Bohusläns museum, med Thomas Bergstrand som projektledare. Förundersökningsområdet är cirka 1 400 kvadratmeter stort och ligger inom det grunda bottenavsnittet utanför Kungsplan/Badhusplan ( figur 3 ). Vid utredningen 2015 hade man påträffat tre större koncentrationer med marksten, vilka tolkades ha utgjort bryggfundament till den hamnmiljö som är återgiven på 1600- och 1700-talens stadsplaner. Landskapsbild Marstrand är en mindre ort som ligger belägen i den yttre västra randen av den bohuslänska skärgården, i Kungälvs kommun ( figur 1 2 ). Samhället är fördelat på de två öarna Marstrand och Koön, med hamnsundet som ett naturligt nav. På själva Marstrandsön är bebyggelsen begränsad till den östra delen, vars utsträckning motsvarar den gamla stadens utbredning. Centralt på ön, och högst belägen, finns Carlstens fästning som dominerar hela stadsvyn och som syns vida omkring i kustlandskapet. Den västra hälften av ön består till stora av delar av orörda och vidsträckta hällmarker. Marstrands hamn är ett smalt sund som åtskiljer de båda öarna Marstrand och Koön åt. Vattenområdet upptas till stora delar av småbåtsmarinor och den färjetrafik som binder ihop infrastrukturen med fastlandet. Medan bebyggelsen på Marstrandsön endast i liten grad har förändrats sedan sekelskiftet 1900 så har den fysiska planeringen varit lång mer expansiv på Koön. Samhället på Koön utgörs till stor del av yngre småhusbebyggelse, detaljhandel, hotell och färjeläget. Strandzonen upptas till stora delar av flytpontoner för fritidsbåtar, framför allt inom Muskeviken och Fiskehamnen. I den mån orten idag växer så sker det uteslutande på Koön. Fornlämningsmiljö Marstrand är en mycket explicit historisk stadsmiljö. Stadsbilden domineras av den gamla trähusbebyggelsen från badortsepoken och Carlstens massiva fortifikation och dess utanverk Södra respektive Norra strandverket som flankerar stadsplanen. Bebyggelsen är av riksintresse för kulturmiljön, och Carlsten är statligt byggnadsminne. Den tredje storheten är lämningar från den 1000-åriga staden, själva stadslagret RAÄ Marstrand 32 :1 ( figur 2 ). Fornlämningens utbredning är praktiskt taget hela ytan för den nuvarande stadsbebyggelsen på Marstrandsön. Eftersom den bergiga topografin tidigt satte begränsningar för stadens utbredning så har bebyggelsen tidigt förtätas och vartefter varit hänvisad till att växa på utfyllda låglänta områden och vikar. Den äldsta bevarade stadsplanen från mitten av 1600-talet motsvarar i princip dagens utbredning. Fornlämningens kända omfattning är cirka 23 hektar, inklusive Carlstens fästning. Själva stadsplanen, som är cirka 700 meter lång ( N S ) och 200 meter bred, utgör en hylla som sluttar ned åt öster, mot hamnen och den omslutande stenkajen. Det skriftliga källmaterialet berättar att orten Marstrand etablerades under slutet av 1200-talet och vartefter utvecklades till en viktig stad. Problemet har varit att de arkeologiska resultaten har haft svårt att påvisa lämningar äldre än 1500-tal. Marstrands kyrka antas till sina äldsta byggnadsdelar vara från tidigt 1300-tal, baserat på ett svagt skriftligt källmaterial ( Aasma 1974 ).

Brygglämningar vid Kungsplan 7 Figur 3. Undersökningsområdet med vy åt NV. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum. Kunskapsläget bör dock ställas i relation till den begränsade mängden undersökningar. Från 1960-talet och fram till idag kan de arkeologiska insatserna räknas till ett 40-tal, och då är merparten schaktningsövervakningar i samband med arbetsföretag i gatunätet. Till de mer omfattande insatserna hör delundersökningar i Drottninggatan ( Carlsson 1984 ), kv Borgmästaren ( Svedberg & Jonsson 2006 ), Kyrkogatan ( Bramstång 1999 ) och kv Korvetten ( Bergstrand 2016a ). Under 2000-talet har schaktningsövervakningarna fortsatt med goda resultat. Arkeologin har dessutom fått två nya dimensioner i dels en forskningsundersökning vid gamla kyrkogården, dels i ett växande antal utredningar och undersökningar i hamnen. Inom gamla kyrkogården påträffades under 2017 delar av det medeltida franciskanerkonventet, vars etablering kan fastslås till sent 1200-tal. Tidiga gravläggningar inom området berättar även om en begravningsplats som kan härledas till senare hälften av 1200-talet, vilket indikerar en verksamhet som har föregått stenkyrkans etablering kring sekelskiftet 1300 ( Bergstrand & Johansson 2017, Bergstrand 2018 ). Den marina arkeologin har varit omfattande och resulterat i flera fartygslämningar och mäktiga efterreformatoriska utkastlager längs kajsträckningen ( Bergstrand 2007a b, 2008, 2009a b, 2015, 2017, Bergstrand & Gainsford 2015a b, Gainsford 2008, 2009, Gainsford & Bergstrand 2015, Gainsford & Ní Chíobháin 2011, Ní Chíobháin 2010 ). Det mest markanta är en samling med fyra stora svenska fregatter som sänktes i hamnen sommaren 1719, i slutet av stora nordiska kriget ( Marstrand 80, 85, 92, 93 ). Sammanlagt finns det sjutton kända fartygslämningar i hamnen, varav de fyra äldsta är daterade till senare delen av 1500-talet ( Marstrand 84, 96, 104, 105 ). Som fornlämning betraktad är den historiska hamnmiljö, tillsammans med stadslagret på land, ett högkoncentrat av en nästan 1000-årig stadshistoria med få motsvarigheter i Skagerrak Kattegattområdet.

8 Bohusläns museum Rapport 2018:14 Figur 4. Plan över Kungsplan med anslutande bebyggelse. Tidigare undersökningar är dels ett kabelschakt i promenaden längs Norra Strandverket ( blå ), dels en yta södra sidan av Societetshuset ( grön ). De förundersökta brygglämningarna är ritade med rött nord om Kungsplan. Fastighetskarta Kungälvs kommun. Fornlämningsområdet Förundersökningsområdet är ett vattenområde som är beläget i det norra inloppet till Marstrands hamn. Området ansluter till strandpromenaden längs Kungsplan ( även benämnd Badhusplan ) och utgör ett långgrunt område med ett generellt vattendjup på 1 1,5 meter vid normalvattenstånd. Åt nord släntar bottnen skarpt ned i inseglingsrännan, vilken är cirka 12 meter djup. Bottnen är en fast mjukbotten bestående av till stora delar sand, grus och småsten. Inslaget av skalgrus och eroderat tegelkross är också påtagligt, och understryker att miljön är exponerad för markanta vattenrörelser. Historiskt källmaterial Det äldsta skriftliga källmaterialet om Marstrand är från 1200-talet ( Unger & Huitfeldt 1864 : DN 6, 57 ) och indikerar att en viss bebyggelse har etablerats runt den naturliga hamnen. Från år 1291 omnämns»minoriternas kyrka i Marstrand«, det vill säga en kyrka uppförd av Franciskanerorden, vilket bekräftar en bebyggelse på orten men som också markerar dess betydelse. I allmänhet upprättades franciskanerkonvent i anslutning till rela tivt omfattande bebyggelse. Från 1300-talet och framöver omtalas Marstrand allt oftare i administrativa och politiska sammanhang vilket tyder på att staden har utvecklats till en självständig administrativ enhet ( DS 8, 6819, Lange & Unger 1855 : DN 3, 806 ). Marstrands grundande har satts i samband med förändringar i sjöfart och handel som ägde rum under slutet av 1100-talet och 1200-talet. Läget i den bohuslänska utskärgården i kombination med dess utmärkta naturhamn gjorde Marstrand till en betydelsefull transitohamn för den regionala och interregionala seglationen. Det var dock under en av de större dokumenterade sillperioderna, som inföll under senare delen av 1500-talet, som orten uppnådde en dominerande position i Bohuslän såsom handelshamn för utländsk

Brygglämningar vid Kungsplan 9 Figur 5. Plan över anläggning 1 4. sjöfart. Ortens betydelse var fortsatt stor under tidigmodern tid, då bland annat Carlstens fästning anlades och utvecklades. Marstrands hamn var dessutom periodvis bas för delar av svenska flottans västkusteskader ( Holmberg 1963 :235, 262, Ribbing 1949 :150 ). Som ett resultat av ortens centrala funktion som ekonomiskt nav och militär stödjepunkt var staden vid upprepade tillfällen indragen i stridigheter. Till de mer uppmärksammade konflikterna hör två danska angrepp, dels under Gyldenlöwefejden 1677 och dels år 1719 då den danska flottan belägrade staden till dess att fästningens garnison slutligen kapitulerade och stora delar av den inneslutna svenska flottan sänktes ( Holmberg 1963 :235, 262, Ribbing 1949 :150 ). Marstrand präglades under senare hälften av 1700-talet dels av den politiskt påhejade merkantilismen. dels av en gynnsam sillfiskeperiod ( 1752 1808 ). På kungligt direktiv utnämndes Marstrand år 1775 till landets enda porto franco-hamn, det vill säga en transitplats för handelsvaror med särskild jurisdiktion. Verksamheten, som varade fram till år 1794, medförde en livlig handel och resulterade dessutom i att Sveriges första och då enda officiella synagoga etablerades på orten ( Olán 1982 :26ff ). Under 1800-talet förändrades Marstrand allt mer till en celeber badort. Med Oscar II som återkommande sommargäst och dragplåster skapades under det sena 1800-talet en badortskultur av och för den tillresta socie teten. Bestående byggnadsverk från denna period är framför allt Societetshuset, Varmbadhuset, flera hotell- och pensionatsbyggnader, samt praktfulla sommarresidens ( Olán 1982 :211ff ). Tidigare undersökningar I utredningsrapporten för dito ärende ( Bergstrand 2016b ) återges en utförlig undersökningshistorik kring Marstrands historiska hamnmiljö. I det följande beskrivs endast arkeologiska insatser i närområdet. Inom

10 Bohusläns museum Rapport 2018:14 Figur 6. Flygfoto över undersökningsområdet med de fyra anläggningarna markerade. Flygfoto Google Earth. området för Kungsplan har det tidigare gjorts två schaktningsövervakningar ( figur 4 ). År 2001 gjordes en schaktningsövervakning på södra sidan av Societetshuset ( Olsson 2006 ), då man kunde dokumentera stenkistor. Ovanpå kistorna fanns kluvna ekstockar som tolkades som grundsyllar till byggnader. Den andra undersökningen omfattade sträckningen för en ledningsdragning i själva kajpromenaden, från Norra Strandverket i öster till vattenverket i väster ( Weiler 1992 ). Ledningsschaktet undersöktes under en cirka 60 meter lång delsträcka, och var endast 0,4 meter djupt. Dokumentationen visar att schaktet innehöll fyllnadsmassor med sprängsten, sotfärgad sand, skaljord samt keramik och ben från 1600-talet och senare. Slutligen bör även nämnas de muntliga uppgifter som kom oss till del, under pågående utredning, om att»bryggstockar«skall ha påträffats vid grävning i trädgård närmast Kungsplan. Metod Förundersökningen hade som huvuduppgift att avgränsa de bryggfundament av sten som påträffats vid utredningen. Samtliga av de aktuella anläggningarna var synliga ovan bottennivån vilket gjorde arbetet förhållandevis enkelt. Anläggningarnas yttre begränsning märktes ut med sträckta bojar varefter de mättes in med RTK-GPS. Både vågförhållanden och vattensikt var goda vilket bidrog till hög kvalité i inmätningen.

Brygglämningar vid Kungsplan 11 Resultat Resultatet från utredningen bestod av tre större anläggningar. Vid förundersökningen kunde ytterligare en anläggning urskiljas, eller rättare sagt ; den centrala anläggningen var i själva verket två separata anläggningar ( 1 och 4 ). Diskrepansen kan förklaras med de usla siktförhållandena som rådde i samband med utredningen. De fyra anläggningarna ligger på en öst västlig linje centralt i den grunda bukten utanför Kungsplan ( figur 5 6 ). Direkt väster om den halvpermanenta jollerampen ligger anläggning 2 och därpå följer anläggning 1, 4 och 3. Området är sammantaget cirka 1 200 kvadratmeter stort. Samtliga ligger inom 1 1,5 meters vattendjup. Anläggningarna 1, 2 och 4 är förhållandevis jämnstora men oformliga ( bilaga 1 ). Deras utsträckning i plan är ungefär 7 8, 5 13 och 8 13 meter, med cirka 0,5 meters höjd över bottennivån. Den största anläggningen, nr 3, ligger längst i väster och mäter 14 15 meter. Samtliga anläggningar består av rundad marksten i storlek 0,2 0,2 till 0,7 0,3. Bergarten är inte bestämd men antas vara lokal. Inom anläggning 2 påträffades en grov planka av gran eller furu som bedömdes vara en del av byggnadskonstruktionen eftersom den till stora delar av överlagrad med byggnadssten ( anläggning 2 :1 ). Plankans tvärsnitt var 0,35 0,5 0,1 meter ( figur 7 ). Inom anläggning 3 påträffades även ett mindre antal sten som bedöms ha varit barlast. Fynden består av ett dussin hårt svallade flintor i storleken 5 4 2 centimeter ( figur 8 ). Bergarten, dimensioner och svallning är väldigt typisk för lämningstypen längs Bohuskusten, oavsett bergartens ursprungliga proveniens. En del rödbrännande murtegel fanns i anläggning 3. Figur 7. Detalj av anläggning 2 :1, ett konstruktionstimmer från bryggfundamentet anläggning 2. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum. Slutsatser samt åtgärdsförslag Tre av de fyra anläggningarna är ytmässigt jämnstora, medan den återstående är drygt dubbelt så stor. Samtliga gränsar i nord åt slänten ned mot djupare vatten. Dessa likheter i konstruktion, byggnadsmaterial och lokalisering befäster den tidigare tolkningen om bryggfundament och/eller fundament till sjöbodar. Däremot är det sannolikt att de skiljer sig åt i ålder, något som kartöverlägg med 1600- och 1700-talets stadsplaner kan ge svar på. Den imposanta Långbryggan på 1669 års stadsplan ligger centralt i bukten, som en förlängning av Långgatan ( figur 9 ). På bryggans östra sida, och i direkt anslutning till densamma, finns en minst lika stor yta för sjöbodar, Figur 8. Preparat av barlaststen från anläggning 3. Foto Cecilia Ahlsén, Bohusläns museum. som är uppförda ut i vattnet. Väster om bryggan finns en kvadratisk konstruktion som även den är angiven som sjöbod. De yttre delarna av den östra sjöbodskonstruktionen och Långbryggan överensstämmer med anläggning 2 och 1, samtidigt som anläggning 4 matchar mot den västra sjöboden. Man måste dock understryka att den historiska stadsplanens georeferering är grov. I detta

12 Bohusläns museum Rapport 2018:14 Figur 9. De dokumenterade anläggningarna 1 4 lagda på ett utsnitt av stadsplanen från år 1669. Karta Uppsala universitetsbibliotek. fall har Långgatans dåtida och nutida sträckning fått styra kartöverläggningen, vilken inte nödvändigtvis behöver vara korrekt. I jämförelse med stadsplanen från år 1798 finns en matchning mot de båda bryggorna på kartan ( figur 10 ). Den västra bryggnocken tangerar den stora anläggning 3, medan det samma gäller för den östra bryggnocken och anläggning 2. Anläggningarna 1 och 4 har däremot ingen koppling till någon befintlig byggnad på kartan. Sammantaget visar kartstudien på kopplingen mellan den historiska hamnmiljön och de dokumenterade fundamenten. Även om hamnens och bryggornas utsträckning har förändrats över tid så antyds en kontinuitet och återanvändning av de marina konstruktionerna. Fynden av barlast är också en viktig markör för hamnmiljöns användning, då det visar på lastning och lossning av gods. Fundamentens konstruktion har sannolikt ursprungligen varit stenkistor, det vill säga ett ramverk av timmer i flera skift som har varit fylld med sten. I takt med att träkonstruktionen sedan har åldrats och brutits ned så har stenen kalvat ut över bottnen. Denna process skulle dessutom förklara anläggningarnas oformlighet och typen av sten. Plankan, som påträffades i anläggning 2, är sannolikt en del av en sådan timmerkonstruktion alternativt en del av själva ovanverket, det vill säga bryggdäcket.

Brygglämningar vid Kungsplan 13 Figur 10. De fyra bryggfundamenten i relation till stadsplanen från år 1798. Karta Uppsala universitetsbibliotek. Lämningarna efter bryggfundamenten är med detta i detalj avgränsade. Man bör vara medveten om att denna havsbotten är markant föränderlig. Den påtagliga dynamiken i vattenmiljön skapar ständig växling mellan övertäckning och framspolning inom grundområdet. Processens variationer är på inget sätt kartlagd men det finns en uppfattning om ett rådande status quo-förhållande. Om och hur nya byggnadskonstruktioner i vattenmiljön ( bryggor, kallbadsinstallationer etc ) kommer påverka den rådande dynamiken är ett oskrivet blad. Bohusläns museum vill med detta understryka ett potentiellt samband mellan nya marina byggnadselement och ändrade påverkansförhållanden. Denna hotbild har också gemensamma nämnare med förväntade effekter i samband med strukturella klimatförändringar. Bohusläns museum har inga ytterligare åtgärdsförslag. Museets expertis kommer givetvis fortsatt stå till tjänst om behov uppstår kring den fysiska planeringen inom detaljplanen, eller kring pedagogiska önskemål visavi den stadshistoriska miljön.

14 Bohusläns museum Rapport 2018:14 Referenser Litteratur Aasma, K. 1974. Kyrkorna i Marstrand. Bohuslän band IV :2. Stockholm. Bergstrand, T. 2007a. Marstrands hamn. Arkeologi i Marstrands hamn 1. Arkeologisk utredning. Marstrands socken, Kungälvs kommun. Med bidrag av A. Olsson. Rapport 2006 :17. Bohusläns museum. Uddevalla. Bergstrand, T. 2007b. Fartygslämningar och stadslager. Arkeologi i Marstrands hamn 2. Arkeologisk förundersökning. Marstrand 32, Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2006 :19. Bohusläns museum. Uddevalla. Bergstrand, T. 2008. Muskeviken. Arkeologi i Marstrand hamn 3. Arkeologisk förundersökning. Marstrand 32, 94, 95, 96, 97, 98. Muskeviken, Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2008 :54. Bohusläns museum. Uddevalla. Bergstrand, T. 2009a. Stadslager i Marstrands hamn. Arkeologi i Marstrands hamn 5. Arkeologisk undersökning och förundersökning. Marstrands 32. Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2009 :44. Bohusläns museum. Uddevalla. Bergstrand, T. 2009b. Arvidsvik. Arkeologi i Marstrands hamn 6. Arkeologisk utredning. Arvidsvik. Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2009 :43. Bohusläns museum. Uddevalla. Bergstrand, T. 2015. Fartygslämningar i Muskeviken. Arkeologi Marstrands hamn 12. Arkeologisk förundersökning. RAÄ Marstrand 102, 103 och 104. Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2015 :32. Bohusläns museum. Uddevalla. Bergstrand, T. 2016a. Turisthotellet. Arkeologisk förundersökning Marstrand 32 :1. Korvetten 4, Marstrand 73 :3. Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2016 :41. Bohusläns museum. Uddevalla. Bergstrand, T. 2016b. Brygglämningar vid Kungsplan. Arkeo logi i Marstrands hamn 13. Marinarkeologisk utredning. Marstrand 5 :39 m.fl. Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2016 :03. Bohusläns museum. Uddevalla. Bergstrand, T. 2017. Fregatten Fredricus. Arkeologi i Marstrands hamn 7. Arkeologisk slutundersökning Marstrand 93. Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2015 :41. Bohusläns museum. Uddevalla. Bergstrand, T. 2018. Marstrands kyrka. Dräneringsarbeten. Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning. RAÄ Marstrand 32 :1, Marstrand 43 :1, Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport i manus. Bohusläns museum. Uddevalla. Bergstrand, T. & Gainsford, M. 2015a. Marstrands norra inlopp. Arkeologi i Marstrands hamn 9. Arkeologisk utredning. Marstrand 5 :39 m.fl. Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2014 :42. Bohusläns museum. Uddevalla. Bergstrand, T. & Gainsford, M. 2015b. Ett fartyg från 1600-talet. Arkeologi i Marstrands hamn 11. Arkeologisk förundersökning RAÄ 107. Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2015 :19. Bohusläns museum. Uddevalla. Bergstrand, T. & Johansson, E. 2017. Marstrands kloster. Franciskanerkonvetet som föll i glömska. Arkeologisk undersökning RAÄ 32 :1. Marstrand 43 :1. Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2017 :21. Bohusläns museum. Uddevalla. Bramstång, C. 1999. Bebyggelselämningar från en av Marstrands blomstringstider. En arkeologisk undersökning av delar av fornlämning 32, Marstrand, Kungälvs kommun, Bohuslän. UV Väst rapport 1997 :30. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka. Carlsson, K. 1984. Drottninggatan i Marstrand. Stadshistoria i ny belysning. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, nr 11. Uddevalla. DS : Svenskt diplomatarium. Bd 8, 1361 1365. ( 1953 1976 ). Stockholm Gainsford, M. 2008. VA-ledningar mellan Koön, Klåverön och Galgholmen. Frivillig arkeologisk utredning. Marstrand och Lycke socknar, Kungälvs kommun. Rapport 2008 :43. Bohusläns museum. Uddevalla. Gainsford, M. 2009. Sjöförläggning av optokabel. Muskeviken och Göteborgs skärgård. Arkeologi i Marstrands hamn 4. Arkeologisk utredning och förundersökning. Lycke, Torsby, Öckerö och Torslanda socknar. Kungälv, Öckerö och Göteborgs kommuner. Rapport 2009 :3. Bohusläns museum. Uddevalla. Gainsford, M. & Bergstrand, T. 2015. Söder om Hedvigsholmen. Arkeologi i Marstrands hamn 10. Marinarkeologisk utredning. Marstrand 6 :121 m.fl. Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2015 :3. Bohusläns museum. Uddevalla.

Brygglämningar vid Kungsplan 15 Gainsford, M. & Ní Chíobháin, D. 2011. In situ preservation : Marstrand 96. Arkeologi i Marstrands hamn 8. Muskeviken. Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2011 :30. Bohusläns museum. Uddevalla. Holmberg, Å. 1963. Perioden 1550 1808. I : Bohusläns historia. E. Lönnroth ( red ). Göteborg. Lange, C. A. & Unger, C. R. ( red ). 1855. Diplomatarium Norvegicum : Oldbrevet til kundskab om Norges indre og ydre forhold, sprog, slaegter, saeder, lovgivning og rettergang i middelaldern. Samling 3. Oslo Ní Chíobháin, D. 2010. Åter till Muskeviken. Arkeologi i Marstrand hamn 7. Arkeologisk förundersökning Marstrand 102, 103, 104 och 105. Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2010 : 49. Bohusläns museum. Uddevalla. Olán, E. 1982 ( 1917 ). Marstrands historia, kring minnen och badortslif. Göteborg. Faksimil. Olsson, A. 2006. Marstrand 13 :1. Raä 32. Arkeologisk förundersökning. Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2006 :49. Bohusläns museum. Uddevalla. Ribbing, O. 1949. Göteborgs eskader och örlogsstation 1523 1870. Historisk utarbetad och utgiven av Försvarsstabens krigshistoriska avdelning. Göteborg. Svedberg, V. & Jonsson, L. 2006. Medeltida urbanisering och fiske i Västsverige. Institutionen för arkeologi, Göteborgs universitet. Göteborg. Unger, C. R. & Huitfeldt, H. J. ( red ). 1864. Diplomatarium Norvegicum. Oldbrevet til kundskab om Norges indre og ydre forhold, sprog, slaegter, saeder, lovgivning og rettergang i middelaldern. Samling 6. Oslo. Weiler, E. 1992. Rapport. Antikvarisk rapport. Fredriksborg Vattenverket. Marstrand, Bohuslän. Riksantikvarieämbetet, UV Väst. Kungsbacka. Otryckta källor Arkiv Stadsplan Marstrand år 1669 Planta och geometrisk afrijttning upå Marstrands stads tompter, gator, små gränder och berg med mera som notabelt kuna wara hvi[l]ket alt finnes på chartan. Kopia av Carl David Gyllenborg ca 1760-1811 efter Kettil Classon Felterus karta 1669. Uppsala universitetsbibliotek. Internt ID : 8653. Stadsplan Marstrand år 1798. Charta öfver Marstrands stad, stapelstad uti Giötheborgs landhöfdingedöme i Söder härad och södra delen af Bohus län. 1796. Uppsala universitetsbibliotek. Internt ID : 8655.

16 Bohusläns museum Rapport 2018:14 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : 431-14345-2017 Västarvet dnr : 17/0206 Västarvet pnr : 17022 Fornlämningsnr : Marstrand 32 :1 Län : Kommun : Socken : Fastighet : Västra Götalands län Kungälv Marstrand Marstrand 5 :39 m.fl. Ek. karta : 7A5j Läge : X 3421460, Y 297245 Meter över havet : 0 Koordinatsystem : Sweref99 TM Höjdsystem : RH2000 Uppdragsgivare : Ansvarig institution : Projektledare : Fältpersonal : Kungälvs kommun Bohusläns museum Thomas Bergstrand Thomas Bergstrand Fältarbetstid : 29 augusti 2017 Arkeologtimmar : 16 Undersökt yta : 1 200 m 2 Arkiv : Fynd : Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

Brygglämningar vid Kungsplan 17 Bilagor Bilaga 1. Kontexttabell

1 Bilaga 1. Kontexttabell ID Kontexttyp Beskrivning Dimensioner Anläggning 1 Bryggfundament Bryggfundament av sten Ca 7x8 m. Byggnadssten bergart 0,2x0,2-0,7x0,3 m. Anläggning 2 Bryggfundament Bryggfundament av sten Ca 13x8 m. Byggnadssten bergart 0,3x0,3m-0,1x0,6 m. Anläggning 2:1 Konstruktionstimmer Grov gran/furuplanka, sannolikt del av stenkista eller motsvarande 3,1 m lång, 0,35 m bred, 0,5-0,10 m tjock. Anläggning 3 Bryggfundament Bryggfundament av sten Ca 14x15 m.byggnadssten bergart 0,3x0,2-0,7x0,3 m. Inslag av murtegel. Anläggning 4 Bryggfundament Bryggfundament av sten Ca 5x13 m. Byggnadssten bergart 0,2x0,1-0,6x0,4 m.