Söder om Hedvigsholmen

Transkript

1 Söder om Hedvigsholmen Arkeologi i Marstrands hamn 10 Marinarkeologisk utredning Marstrand 6:121 m.fl. Marstrands socken, Kungälvs kommun Matthew Gainsford och Thomas Bergstrand Bohusläns museum Rapport 2015: 3

2

3 Söder om Hedvigsholmen Marinarkeologisk utredning Marstrand 6:121 m.fl. Marstrands socken, Kungälvs kommun Bohusläns museum Rapport 2015 :3

4 ISSN Författare Matthew Gainsford och Thomas Bergstrand Grafisk form Gabriella Kalmar Layout och teknisk redigering Lisa K Larsson Omslagsbild Utsnitt från ett danskt situationskort som visar den danska flottans angrepp på Marstrand och Carlstens fästning i juli Upphovsrätt: Det Kgl Biblioteket Köpenhamn, Danmark. Nr XVII 4.1 Tryck Bording AB, Borås 2015 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Bohusläns museum Museigatan 1 Box Uddevalla tel , fax

5 Innehåll Sammanfattning...6 Bakgrund...6 Syfte...6 Landskapsbild...6 Naturlandskap...6 Fornlämningsmiljö...8 Historiskt källmaterial...8 Stadens grundande och utveckling...8 I fred och ofred...9 Hedvigsholmen...11 Tidigare undersökningar...13 Metod...13 Resultat...14 Förslag till fortsätta åtgärder...14 Referenser...16 Litteratur...16 Arkiv...17 Otryckta källor...18 Tekniska och administrativa uppgifter...19 Bilagor...20

6 4 Bohusläns museum Rapport 2015 :3 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Söder om Hedvigsholmen 5 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 7B5a, med översikt över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1 :

8 6 Bohusläns museum Rapport 2015 :3 Sammanfattning Bohusläns museum utförde i september 2014 en marinarkeologisk utredning vid Hedvigsholmen, Marstrands socken, Kungälvs kommun ( figur 1 ). Utredningen är ett led i detaljplanering för byggnation och muddring. Utredningsområdet omfattade ett vattenavsnitt parallellt med Hedvigsholmens södra och sydöstra strandlinje. Utredningen bestod av två delar : okulär avsökning och provgropsgrävning. Under den okulära avsökningen påträffades inga lämningar av arkeologiskt intresse. Resultaten från provgropsgrävningen var magra och något omfattande kulturlager påträffades inte. Bohusläns museum anser att fortsatta antikvariska insatser ej är nödvändiga. Bakgrund På uppdrag av Kungälvs kommun har Bohusläns museum utfört en marinarkeologisk utredning av ett vattenområde vid Hedvigsholmen, Marstrand. Utredningen utfördes med anledning av att Kungälvs kommun avser att upprätta en detaljplan för byggnation och muddring inom Marstrand 6 :121 med flera fastigheter. Utredningsområdet omfattade ett område som löper längs Hedvigsholmens södra sida med fortsättning in mot fiskehamnen. Utredningsområdet uppgick till kvadratmeter ( figur 2 ). Fältarbetet utfördes under perioden 2 3 september Ansvarig undersökare var Bohusläns museum, med Matthew Gainsford som projekt ledare. Utredningen genomfördes enligt beslut från Länsstyrelsen i Västra Götaland ( , dnr ). Föreliggande rapport är författad av Matthew Gainsford och Thomas Bergstrand. Syfte Syfet med den arkeologiska utredningen var att kartlägga samtliga kulturhistoriska lämningar inom det aktuella vattenområdet och att bedöma dem avseende fornlämningsstatus. Landskapsbild Naturlandskap Samhället Marstrand omfattar inte bara bebyggelsen på Marstrandsön utan även Koön. Sundet mellan öarna skiljer samhället åt och utgör dessutom Marstrands hamn ( figur 2 ). Sundet är genomgående mellan 100 och 200 meter brett, och är som djupast meter. Bottnen består till stora dela av mjuka sediment, medan vissa grundare partier är uppblandade med grus, sand eller sten. Centralt i sundet finns ett mindre parti med exponerad berggrund. Hedvigsholmen ligger vid det södra inloppet till Marstrands hamn. Sjöbottnen här är relativt plan med ett homogent bottensediment

9 Figur 3. Samtliga kända fartygslämningar i Marstrands hamn. Skala 1 : Söder om Hedvigsholmen 7

10 8 Bohusläns museum Rapport 2015 :3 bestående av lättflyktiga mjuka sediment. Vid utredningsområdet uppgick det maximala vattendjupet till sex meter. Fornlämningsmiljö Marstrands hamnområde är det vattenområde på Västkusten som har den, i förhållande till yta, största kända koncentrationen av fornlämningar under vatten. Förutom Carlstens fästning, som är statligt byggnadsminne, utgör även en stor del av samhället på Marstrandsön fornlämning ( Marstrand 32 ) av typen stadslager. Utifrån arkeologiska undersökningar i hamnområdet sedan slutet av 1990-talet vet vi att stora bottenavsnitt rymmer historiska kulturlager ( Bergstrand 2009a ). Den totala utbredningen är dock ännu inte helt känd men kunskapen växer i takt med varje ny arkeologisk insats ( figur 2 ). Förutom att det förekommer omfattande kulturlager så finns det idag sjutton stycken kända fartygslämningar, vilka alla är fornlämning. Fyra av dessa är identifierade som Halmstad, Stettin, Fredricus och Kalmar, och var svenska flottans fregatter som sänktes år 1719 ( Marstrand 80, 92, 93, 85 ). De övriga fartygslämningarna har arbetsnamnen»kölvraket«( FMIS-registrering saknas men är troligen identisk med Marstrand 84, om än felpositionerad ),»Färjevraket«( Marstrand 107 ),»Brännaren«( Lycke 196 ) och»stävvraket«( Marstrand 101 ). Dessutom finns åtta lämningar i Muskeviken vid Koön ( Marstrand 94, 95, 96, 97, 98, 102, 104, 105 ) ( figur 3 ).»Kölvraket«är dendrokronologiskt daterat till andra hälften av 1500-talet,»Färjevraket«till 1600-talet och»stävvraket«till medan»brännaren«är odaterad. Den senare bedöms dock vara från eller 1700-talet eftersom den kan sammankopplas med angreppet på Marstrand år Ytterligare en större fartygslämning förstördes genom muddring 1981 ( Marstrand 82 ) ( Lisberg Jensen 1981 ). I Muskeviken är fem av fartygslämningarna dendrokronologiskt daterade : Marstrand 97 och 94 till första respektive andra hälften av 1600-talet medan Marstrand 96 är daterad till andra hälften av 1500-talet. Marstrand 105, som ligger delvis under en yngre kajmur, är daterad till tidigast år 1576 och inte mycket senare, medan Marstrand 102 byggdes under 1600-talets början ( se FMIS för respektive poster samt Ní Chíobháin 2010, Bergstrand 2008, Gainsford & Ní Chíobháin 2011 ). Historiskt källmaterial Stadens grundande och utveckling Det äldsta skriftliga källmaterialet om Marstrand är från 1200-talet ( Unger & Huitfeldt 1864 : DN 6, 57 ) och indikerar att en viss bebyggelse har etablerats runt den naturliga hamnen. Från år 1291 omnämns»minoriternas kyrka i Marstrand«, det vill säga en klosterkyrka uppförd av Franciskanerordern, vilket bekräftar bebyggelsen

11 Söder om Hedvigsholmen 9 men också indikerar dess betydelse. I allmänhet anlades franciskanerkloster i anslutning till relativt omfattande bebyggelse. Från 1300-talet och framöver omtalas Marstrand i administrativa och politiska sammanhang vilket tyder på att staden utvecklats till en självständig administrativ enhet ( Svenskt diplomatarium : DS 8, 6819, Lange & Unger 1855 : DN 3, 806 ). Marstrands grundande har satts i samband med förändringar i sjöfart och handel som ägde rum under slutet av 1100-talet och 1200-talet. Läget i den bohuslänska utskärgården i kombination med dess utmärkta naturhamn gjorde Marstrand till en betydelsefull transitohamn för den regionala seglationen. Det var dock under en av de större dokumenterade sillperioderna, som inföll under senare delen av 1500-talet, som orten uppnådde en dominerande position i Bohuslän såsom handels- och transitohamn för utländsk sjöfart. Denna dominans gjorde sig även gällande under sillfiskeperioden under 1700-talet då Marstrand för övrigt upphöjdes till Sveriges enda frihamn, den så kallade Porto francoperioden ( Holmberg 1963 :149ff ). Ortens betydelse var fortsatt stor under tidigmodern tid, då bland annat Carlstens fästning anlades och utvecklades. Marstrands hamn var dessutom periodvis bas för delar av svenska flottans västkusteskader. I fred och ofred Som ett resultat av ortens centrala funktion som transitohamn och militär stödjepunkt var staden vid upprepade tillfällen indragen i stridigheter. Till de mer uppmärksammade konflikterna hör två danska angrepp, dels under Gyldenlöwefejden 1677 och dels år 1719 då den danska flottan belägrade staden till dess att fästningens Figur 4. Registerkarta från Lantmäterimyndigheternas arkiv.

12 10 Bohusläns museum Rapport 2015 :3 Figur 5. Vy över Marstrand och Koön. Bilden tagen från fästningstornet. Bohusläns museums bildarkiv. garnison slutligen kapitulerade och stora delar av den inneslutna svenska flottan sänktes ( Holmberg 1963 :235, 262, Ribbing 1949 :150 ). Den senare händelsen har tillskrivits en av Danmarks stora sjöhjältar, Peter Tordenskiold, som utöver belägringen av Marstrand 1719 även var ansvarig för flera angrepp mot västsvenska intressen under slutet av Stora nordiska kriget ( ). Marstrand under senare hälften av 1700-talet präglades dels av merkantilismen och dels av en väldigt gynnsam sillfiskeperiod. På kungligt direktiv utnämndes Marstrand år 1775 till landets enda porto franco-hamn, det vill säga en transitplats för handelsvaror med särskild jurisdiktion. Verksamheten varade fram till år 1794 och medförde en livlig handel, och resulterade bland annat i att Sveriges första och då enda officiella synagoga etablerades på orten. Det stora sillfisket anses ha pågått mellan åren 1747 och Under denna period utvecklades längs kusten en tidigare icke skådad fiskberedningsindustri i form av otaliga skärgårdsverk som var sysselsatta med sillsaltning och trankokning. Under 1800-talet utvecklas Marstrand allt mer som en celeber badort. Med Oscar II som återkommande sommargäst och dragplåster skapades under det sena 1800-talet en badortskultur av och för den tillresta societeten.

13 Söder om Hedvigsholmen 11 Figur 6. Marstrand ; Kvarnholmen juldagen Bohusläns museums bildarkiv. Bestående minnen från denna period är framför allt Societetshuset, badhus och praktfulla villor ( Holmberg 1963 ). Hedvigsholmen Hedvigsholmen som ursprungligen kallades Fiskholmen av danskarna var en befäst holme i Marstrands hamn. Fiskholmsskansen var ursprungligen ett slutet verk med värn för musketörerna ( Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola 1939 ). När Marstrand blev svenskt efter Roskildefreden 1658 ändrades namnet till Hedvigsholmen. Under 1660-talet förstärktes skansen. Vid krigets utbrott mot Danmark bestod försvarsanläggningen av en murad redutt samt en skans med stenbröstvärn. Av den skans som erövrades av Gyldenlöwe ( 1677 ) och Tordenskiold ( 1719 ) finns idag inga spår kvar. Det finns en uppgift att Tordenskiold döpte holmen till Charlottenholm efter segern 1719, men efter fredsslutet ( 1720 ) återupptogs namnet Hedvigsholmen ( Nordisk familjebok 1912, Olán 1982 :57, 70, Ribbing 1949 :150f ). På en äldre karta från 1920-talet var Hedvigsholmen fortfarande vattenomfluten ( figurer 4 & 5 ). Sundet mellan Hedvigsholmen och Koön är i dagsläget utfyllt. Detta framgår av en bild från 1959 ( figur 6 ), och

14 12 Bohusläns museum Rapport 2015 :3 Figur 7. Utredningsområdet mot sydväst. Foto : Matthew Gainsford. Bohusläns museum.

15 Söder om Hedvigsholmen 13 på den ekonomiska kartan från Ön har använts för bland annat varvsverksamhet från cirka år 1970 och fram till början av 1990-talet ( Ziemann 1997 :2 ). Idag är Hedvigsholmen präglad av bostadshus och hotell. Tidigare undersökningar Mängden fartygslämningar till trots är regelrätta marinarkeologiska insatser en relativt sentida företeelse i Marstrand. Den första arkeologiska utredningen utfördes 1994 med anledning av en kabelförläggning ( Holmgren 1995 ). År 1997 genomfördes en utredning vars resultat sedermera bland annat skulle leda fram till undersökningen av Fredricus ( Bergstrand 2007a ). Denna utredning följdes samma år upp med en förundersökning som omfattade dels Fredricus och lämningen efter fregatten Stettin, som sänktes samtidigt som den förra, och dels av hamnkulturlager ( Bergstrand 2007b ). Baserat på resultaten genomfördes under 1998 först en delundersökning av hamnkulturlagren, och under hösten/vintern den aktuella undersökningen av Fredricus ( Bergstrand 2009a ). Nästföljande år utfördes en mindre förundersökning av hamnkulturlager samt en utredning av Arvidsvik vid Koön ( Bergstrand 2009a, 2009b ). Hösten 2008 genomfördes två förundersökningar i den norra delen av hamnen. Den ena omfattade fartygslämningar och hamnkulturlager i Muskeviken ( Bergstrand 2008 ) medan den andra berörde fartygslämningen Kalmar och hamnkulturlager ( Gainsford 2009 ). Under år 2010 utfördes en förundersökning som omfattade ett mindre område i södra Muskeviken ( Ní Chíobháin 2010 ). Följande år gjordes en vårdinsats på Marstrand 96 ( Gainsford & Ní Chíobháin 2011 ). Slutligen kan även nämnas en skadedokumentation år 2013 av Marstrand 105, lämningen efter ett klinkbyggt fartyg i Muskeviken, som blivit hårt åtgången vid olovlig muddring ( Bohusläns museum, ). Våren 2011 genomfördes en mindre utredning vid Båtellet, vid Marstrandsön ( Bergstrand & Gainsford 2014, I tryck ). Metod Metoden för avsökning var sektorsökning med dykare från båt. Hela utredningsområdet söktes av okulärt. Provgropsgrävning utfördes därefter inom de ytor där sannolikheten för kulturlager bedömdes vara störst. Provgropar grävdes längs Hedvigsholmen på såväl den södra som den sydöstra sidan. Ett område i den södra delen, vid badplatsen, avfördes på grund av påförda stenmassor. Provgroparna grävdes med ejektorsug och uppgrävda massor samlades i nätsäckar som togs upp och sållades på land. Provgroparna varierade något i storlek, från 0,5 till 1,4 meter i diameter och 0,8 till 1,0 meters djup beroende på bottensubstratet. Sammanlagt grävdes sju provgropar inom utredningsområdet ( bilaga 1 ). Allt

16 14 Bohusläns museum Rapport 2015 :3 dykeriarbete genomfördes enligt AFS 2010 :16 Dykeriarbete. Dyksystemet bestod av ytluftsförsörjning med telefon och bandmask. Arbetsplattformen var en av Västkustens brygg och transports arbetsbåtar ( figurer 7 & 8 ). Resultat Under den okulära avsökningen påträffades inga lämningar av arkeologiskt intresse. Enligt en sonarundersökning utförd av Marinarkeologiska Sällskapet Götheborgskretsen ( MASG ) finns en lämning efter en pråm, kallad»svantes pråm«, strax utanför utredningsområdet i söder. Av allt att döma härrör den från varvsverksamheten på Hedvigsholmen och den utgör därmed en övrig kulturhistorisk lämning. Lämningen ligger utanför utredningsområdet och har därför inte beriktigats eller registrerats av antikvariskt personal. Under provgropsgrävningen påträffades enstaka fynd av barlastflinta, huggspån, djurben, glas, korroderat järn, ångpanneslagg och tegel. Fynden var så begränsade att det inte är befogat att tala om något egentligt kulturlager i detta område. Förslag till fortsätta åtgärder Bohusläns museum anser att efter utförd utredning att fortsätta arkeologiska insatser ej är nödvändiga inom det utredda området.

17 Söder om Hedvigsholmen 15 Figur 8. Utredningsområdet mot nordöst. Foto : Matthew Gainsford. Bohusläns museum.

18 16 Bohusläns museum Rapport 2015 :3 Referenser Litteratur Bergstrand, T. 2007a. Med bidrag av A. Olsson. Marstrands hamn. Arkeologi i Marstrands hamn 1. Arkeologisk utredning. Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2006 :17. Bohusläns museum. Uddevalla. Bergstrand, T. 2007b. Fartygslämningar och stadslager. Arkeologi i Marstrands hamn 2. Arkeologisk förundersökning. Marstrand 32, Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2006 :19. Bohusläns museum. Uddevalla. Bergstrand, T Muskeviken. Arkeologi i Marstrand hamn 3. Arkeologisk förundersökning. Marstrand 32, 94, 95, 96, 97, 98. Muskeviken, Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2008 :54. Bohusläns museum. Uddevalla. Bergstrand, T. 2009a. Stadslager i Marstrands hamn. Arkeologi i Marstrands hamn 5. Arkeologisk undersökning och förundersökning. Marstrands 32. Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2009 :44. Bohusläns museum. Uddevalla. Bergstrand, T. 2009b. Arvidsvik. Arkeologi i Marstrans hamn 6. Arkeologisk utredning. Arvidsvik. Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2009 :43. Bohusläns museum. Uddevalla. Gainsford, M Sjöförläggning av optokabel. Muskeviken och Göteborgs skärgård. Arkeologi i Marstrands hamn 4. Arkeologisk utredning och förundersökning. Marstrand, Lycke, Torsby, Öckerö och Torslanda socknar, Kungälv, Öckerö och Göteborgs kommuner. Rapport 2009 :3. Bohusläns museum. Uddevalla. Gainsford, M. & Ní Chíobháin, D In situ preservation : Marstrand 96. Arkeologi i Marstrands hamn 8. Muskeviken, Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2011 :30. Bohusläns museum. Uddevalla. Hasselmo, M Marstrand. Medeltidsstaden 22. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Stockholm. Holmberg, Å Perioden I : Bohusläns historia. E. Lönnroth ( red ). Göteborg. Holmgren, L Marinarkeologisk undersökning. Marstrands hamn. Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 1995 :33. Bohusläns museum. Uddevalla.

19 Söder om Hedvigsholmen 17 Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola. Ortnamn i Inlands södra härad jämte Kungälvs och Marstrands städer. Ortnamn i Göteborgs och Bohus Län V. Göteborg Lange, C.A. & Unger, C.R. ( red ) Diplomatarium Norvegicum : Oldbrevet til kundskab om Norges indre og ydre forhold, sprog, slaegter, sae der, lovgivning og rettergang i middelaldern. Samling 3. Oslo. Ní Chíobháin, D Åter till Muskeviken. Arkeologi i Marstrands hamn 7. Arkeologisk förundersökning. Marstrand 102, 103, 104 och 105. Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2010 :49. Bohusläns museum. Uddevalla. Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi Band 11. Stockholm Band 17. Stockholm Olán, E ( 1917 ). Marstrands historia. Faksimiltryck. Ed. Ribbing, O Göteborgs eskader och örlogsstation Historisk utarbetad och utgiven av Försvarsstabens krigshistoriska avdelning. Göteborg. Svenskt diplomatarium. Bd 8. H. 2, Utg. Av Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien och Riksarkivet. Stockholm Unger, C.R. & Huitfeldt, H.J. ( red ) Diplomatarium Norvegicum. Oldbrevet til kundskab om Norges indre og ydre forhold, sprog, slaegter, saeder, lovgivning og rettergang i middelaldern. Samling 6. Oslo. Arkiv Lantmäteriet Registerkarta ( 1920 ). 14-MAR-92. Lantmäterimyndigheternas arkiv. Ekonomiska kartan ( 1974 ). Instön J 133-7B5a76. Rikets allmänna kartverks arkiv. Bohusläns museums bildarkiv Vy över Marstrand och Koön. Bilden tagen från fästningstornet. S14UM UMFA53247 :0458. Marstrand. Kvarnholmen juldagen S14UM UMFA53263 :3087.

20 18 Bohusläns museum Rapport 2015 :3 Otryckta källor Rapport gällande skadedokumentation av fartygslämning Marstrand 105 i Muskeviken, Marstrands socken, Kungälvs kommun. Bohusläns museum VA Uddevalla. Lisberg Jensen, O Dokumentation av uppmuddrad fartygslämning i Arvidsvik, Marstrand. Göteborgs sjöfartsmuseum. Bergstrand T. & Gainsford M ( manus ). Kallbadshuset i Marstrand. Ziemann, K Hedvigsholmen. Ett bostadsområde i Marstrand. Chalmers tekniska högskola.

21 Söder om Hedvigsholmen 19 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : Västarvet dnr : Västarvet pnr : Län : Kommun : Socken : Västra Götaland Kungälv Marstrand 6 :121 med flera Ek. karta : 7B5a Läge : X , Y Koordinatsystem : SWEREF 99TM Uppdragsgivare : Ansvarig institution : Projektledare : Fältpersonal : Kungälvs kommun Bohusläns museum/ Västarvet Matthew Gainsford Matthew Gainsford, Staffan von Arbin, Delia Ní Chíobháin Enqvist Fältarbetstid : Arkeologtimmar i fält : 54 Undersökt yta : kvadratmeter Arkiv : Fynd : Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

22 20 Bohusläns museum Rapport 2015 :3 Bilagor Bilaga 1. Beskrivning av provgropar Bilaga 2. Karta över samtliga provgropar. Provgroparna är ej inmätta.

23 Bilaga 1. Beskrivning av provgropar Provgrop Storlek (m) PG1 0,8 0,6 0,8 PG2 0,6 0,7 0,8 PG3 0,7 0,7 0,8 PG4 0,7 0,7 0,8 PG5 0,7 0,7 0,8 PG6 0,8 0,8 0,8 PG7 1,4 0,8 1,0 Lager (m) Lagerbeskrivning 0 0,2 Oxiderad gyttja, skal och sand 0,2 0,8 Grå siltig gyttja 0 0,2 Oxiderad gyttja, skal och sand 0,2 0,8 Grå siltig gyttja 0 0,15 Oxiderad gyttja, skal och sand 0,15 0,8 Grå siltig gyttja 0 0,15 Oxiderad gyttja, skal och sand 0,15 0,8 Grå siltig gyttja 0 0,8 Ljusbrun siltig gyttja 0 0,1 Oxiderad sandig gyttja med ålgräsrötter 0,1 0,5 Gråbrun siltig gyttja 0,5 0,8 Svartgrå siltig gyttja (kletig) 0 0,05 Mjuk sandig gyttja 0,05 0,2 Grå sandig gyttja 0,2 1,0 50% av ytan: Fin ljus sand 0,2 1,0 50% av ytan: Ljusgrå siltig gyttja Innehåll (fynden ej lagerbestämda) Enstaka förekomst av barlastflinta, korroderat järn, huggspån Enstaka förekomst av flinta, korroderat järn Enstaka förekomst av recent spik, korroderat järn, slagg, huggspån Enstaka förekomst av korroderat järn, recent glas Enstaka förekomst av huggspån, djurben, flinta Enstaka förekomst av glas (fotogen lampa), hasselnötsskal, huggspån/träfragment, slagg, tegel, djurben, antracit (mer fynd än PG1 5) Enstaka förekomst av korroderat järn, recent glas, huggspån/träfragment (mer fynd än PG1 5)

24 Bilaga 2. Karta över samtliga provgropar. Provgroparna är ej inmätta.

25

26

27 I Marstrands hamn döljer sig en mängd fartygslämningar och rika hamnkulturlager som berättar om Marstrands långa och spännande historia. Resultaten av de marinarkeologiska undersökningarna omfattar en tidsperiod från senmedeltid fram till idag och ger en inblick i det vardagliga livet likväl som storpolitiska konflikter och europeiska kontaktnät. Rapporten som du håller i handen ingår i serien Arkeologi i Marstrands hamn och omfattar resultaten från en mindre marinarkeologisk utredning söder om Hedvigsholmen.