Vid foten av fästningen

Transkript

1 Vid foten av fästningen Arkeologisk utredning inom del av Varbergs hamnbassäng inför uppförandet av ny badanläggning Getakärr 9:1 Varbergs stad och kommun Staffan von Arbin Bohusläns museum Rapport 2015: 9

2

3 Vid foten av fästningen Arkeologisk utredning inom del av Varbergs hamnbassäng inför uppförandet av ny badanläggning Getakärr 9:1 Varbergs stad och kommun Bohusläns museum Rapport 2015 :9

4 ISSN Författare Staffan von Arbin Grafisk form Gabriella Kalmar Layout och teknisk redigering Lisa K Larsson Omslagsbilder Foton tagna av Staffan von Arbin. Framsida: utredningsområdet mot öster. Baksida: dykning pågår Tryck Bording AB, Borås 2015 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Bohusläns museum Museigatan 1 Box Uddevalla tel , fax

5 Innehåll Innehåll...3 Sammanfattning...6 Bakgrund...6 Landskapsbild...6 Natur- och kulturlandskap...6 Fornlämningsmiljö...8 Historiskt källmaterial...8 Tidigare undersökningar...9 Syfte...11 Metod...11 Resultat...13 Slutsatser samt åtgärdsförslag...13 Referenser...14 Litteratur...14 Otryckta källor...14 Tekniska och administrativa uppgifter...15 Bilagor...16

6 4 Bohusläns museum Rapport 2015 :9 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Vid foten av fästningen 5 Figur 2. Utredningsområdet mot ostnordost med Varbergs kallbadhus i bakgrunden. Till vänster om badhuset syns Grenåfärjans terminal och på den högra sidan den gamla tullstationen. Foto Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

8 6 Bohusläns museum Rapport 2015 :9 Sammanfattning På uppdrag av Länsstyrelsen Hallands län utförde Bohusläns museum i december 2014 en marinarkeologisk utredning inom området för det planerade Fästningsbadet, strax nordväst om Varbergs fästning vid inloppet till Varbergs hamn. Fältarbetet, som innefattade okulär avsökning med dykare samt grävning av provgropar, resulterade inte i några fynd av arkeologiskt intresse. Efter avslutad utredning anser därför Bohusläns museum att ytterligare antikvariska insatser ej är nödvändiga. Beslut i ärendet fattas av Länsstyrelsen. Bakgrund Bohusläns museum har enligt beslut av Länsstyrelsen i Hallands län ( dnr ) utfört en arkeologisk utredning inom en del av Varbergs hamnbassäng. Utredningen föranleddes av Varbergs kommuns planer på att uppföra en badanläggning Fästningsbadet i nära anslutning till Varbergs fästning ( figur 1 ). Exploateringsområdet, tillika utredningsområdet, uppgick till cirka kvadratmeter. Inom denna yta planerades muddring ned till 0,5 0,8 meter under dagens bottennivå inom ett cirka kvadratmeter stort område. Med tanke på den kulturhistoriska kontexten och potentialen för okända fornlämningar gjorde Länsstyrelsen bedömningen att en arkeologisk utredning var nödvändig. Eftersom exploateringen var att anse som ett mindre arbetsföretag kom dock arbetet att bekostas av Länsstyrelsen och inte av exploatören. Ansvarig projektledare var Staffan von Arbin som även har författat föreliggande rapport. Landskapsbild Natur- och kulturlandskap Fästningsbadet planeras att uppföras längs med och omedelbart norr om en befintlig vågbrytare vilken är belägen cirka 100 meter nordost om Varbergs fästning, på den östra sidan av inloppet till Varbergs hamn. Vågbrytaren har sitt landfäste alldeles vid foten av den klippa på vilken fästningen är uppförd. Vyerna från utredningsområdet domineras i övrigt av olika typer av hamnverksamhet : norr om utredningsområdet ligger Varbergs industrihamn, i nordväst Getteröns småbåtshamn och i nordost Varbergs kallbadhus och gästhamn ( figur 2 ). Vattendjupet inom utredningsområdet varierar mellan fyra och fem meter. Bottenbeskaffenheten i hamnområdet som helhet utgörs enligt sjökortet av finsand. Utredningen visade dock att bottnen inom den berörda exploateringsytan snarare består av siltiga gyttjesediment.

9 Vid foten av fästningen 7 Figur 3. Utsnitt ur sjökort SE4DI5DC Varberg Approach samt SE6GI5DC Varberg Berthing, med översikt över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1 : Sjöfartsverket. Notera att fornlämningarna Varberg 124 och 125 ligger strax utanför kartvyn, i sydväst.

10 8 Bohusläns museum Rapport 2015 :9 Fornlämningsmiljö Trots att utredningsområdet ligger i direkt anslutning till Varbergs fästning ( Varberg 27 :1 ) saknas registrerade fornlämningar inom detsamma ( figur 3 ). I FMIS finns dock en handfull fartygslämningar eller uppgifter om fartygslämningar i områdets relativa närhet ( Varberg 124, 125, 127, 132, 135, 136 och 137 ). Den äldsta kända av dessa, Varberg 132, är daterad till 1500-talet. I anslutning till den senare påträffades också ett kulturlager från historisk tid, Varberg 131 ( se vidare under Tidigare undersökningar ). FMIS-posterna Varberg 125 och 127 avser av allt att döma sentida fartygslämningar. Varberg 135, 136 och 137 är alla mer eller mindre tydliga geofysiska indikationer på fartygslämningar. Utifrån ekolodsbilderna i FMIS, liksom det förhållande att de är belägna inom en yta som tidigare varit föremål för arkeologisk utredning ( se nedan ), är det dock troligt att det rör sig om vrak efter helt moderna båtar. Förutom ovanstående finns även några oregistrerade uppgifter från närområdet. I området mellan Klöven på Getteröns sydöstra spets och det lilla skäret Lusen påträffade dykaren Jan Karlsson enligt egen utsago i slutet av 1970-talet ett fem meter långt ekbord från ett fartyg löst liggande på bottnen ( Karlsson 2009 ). En annan sportdykaruppgift rör ett fynd av en 1600-talskanon på grunt vatten på fästningens nordsida, det vill säga i närheten av det nu aktuella utredningsområdet ( Rönnby 1995 :8 ). Bakgrunden till fyndet är oklar. Den troligaste förklaringen är väl att den härrör från fästningen. Slutligen ska nämnas att fynd av slagen flinta har gjorts i muddermassor från en tidigare hamnbyggnation ( Bengtsson muntlig uppgift ). Det är inte otänkbart att dessa fynd härrör från transgrederade boplatser från den äldre stenåldern. Historiskt källmaterial Varbergs fästning tros ha uppförts under senare delen av 1200-talet ( figur 4 ). Skriftliga källor antyder att slottet kan ha haft en egen hamnanläggning ( Broberg 1982 :18 ). En medeltida föregångare till dagens Varberg Getakärr låg strax nordost om fästningsklippan. Att Getakärr haft en hamn framgår av ett brev från år 1366 ( Sandklef 1963 :44 ). Då marktopografin är kraftigt förändrad genom omfattande utfyllnader i sen tid är dock lokaliseringen av de nämnda hamnanläggningarna fortfarande oklar. Under 1400-talets första hälft flyttades staden några kilometer åt nordost. Den nya staden fick namnet Ny Varberg. Stadsrättigheterna för den gamla staden drogs in först år I sviterna efter Kalmarkriget på 1610-talet flyttades staden åter, denna gång till en plats omedelbart sydost om fästningen. Denna stad,»varberg på Platsarna«, brann ned år 1666 varefter staden slutligen återuppfördes på sin nuvarande plats ( Carlsson 1992 :15 ).

11 Vid foten av fästningen 9 Figur 4. Varbergs fästning. Foto taget mot sydost från den befintliga vågbrytaren. Foto Staffan von Arbin, Bohusläns museum. Tidigare undersökningar En större marinarkeologisk utredning har tidigare ( 1995 ) utförts i Varberg. Utredningen berörde ett cirka kvadratmeter stort område centralt i inseglingen till själva hamnen. Utredningen föranleddes av en planerad utbyggnad av hamnverksamheten, vilket bland annat förutsatte en fördjupning av hamnbassängen. Vid utredningen påträffades inga lämningar av antikvariskt intresse. Den metod som tillämpades var uppmätning med side scan sonar ( sidoseende ekolod ) med efterföljande dykbesiktningar av sonar indikationer ( Rönnby 1995 ). Någon provgropgsgrävning

12 10 Bohusläns museum Rapport 2015 :9 Figur 5. Utsnitt ur Utsnitt ur sjökort SE6GI5DC Varberg Berthing, med undersökningsområdet samt grävda provgropar markerade. Skala 1 : Sjöfartsverket.

13 Vid foten av fästningen 11 eller provschaktning utfördes således inte. Sett så här i backspegeln hade detta kanske varit motiverat med tanke på bottnens beskaffenhet, områdets karaktär av historisk hamnredd samt potentialen för översvämmade stenålderslokaler. År 2009 påträffades delar av ett fartyg vid muddring i en vik vid Getteröns småbåtshamn, på den sydöstra delen av Getterön. Fyndplatsen är belägen omkring 800 meter nordväst om det nu aktuella utredningsområdet ( Varberg 132 ). Den efterundersökning som senare kom att utföras av Bohusläns museum visade att fartyget varit klinkbyggt i ek och troligtvis minst 21 meter långt. Genom dendrokronologisk analys kunde fartyget dateras till 1500-talet. Förutom fartygslämningen påträffades ett kulturlager, vilket utifrån fynd av bland annat keramik kunde dateras till perioden till och med 1700-tal ( Varberg 131 ). Det är troligt att lagret ska knytas till den varvsverksamhet som enligt skriftliga källor skall ha bedrivits i området under åtminstone 1700-talet ( von Arbin 2009 ). Syfte Syftet med den arkeologiska utredningen var att utreda förekomst av tidigare okända fornlämningar inom utredningsområdet. Resultatet är tänkt att utgöra ett beslutsunderlag för Länsstyrelsen och ska tjäna som stöd i den fortsatta planeringsprocessen. Metod Utredningen utfördes i form av okulär avsökning samt provgropsgrävning med dykare. Dykningarna utgick från den befintliga vågbrytaren. Sammanlagt grävdes fem provgropar i bottnen ( bilaga 1 ). Groparna placerades utmed en öst västlig axel centralt genom området. En av groparna kom att hamna omedelbart öster om utredningsområdet, det vill säga strax utanför den aktuella exploateringsytan ( figur 5 ). Provgroparna grävdes med hjälp av ejektorsug och uppgrävda massor samlades i nätsäckar som togs upp och sållades på land. All dykning utfördes med ytluftsförsörjning och kommunikation ( figur 6 ) och riskbedömdes i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter gällande yrkesmässig dykning ( AFS 2010 :16 ).

14 12 Bohusläns museum Rapport 2015 :9 Figur 6. Matthew Gainsford förbereder sig inför en dykning. Thomas Bergstrand ( med ryggen mot kameran ) assisterar. Foto Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

15 Vid foten av fästningen 13 Resultat Den okulära avsökningen resulterade inte i några arkeologiska iakttagelser i bottenytan. Utöver enstaka huggspån som förekom i samtliga provgropar renderade inte heller provgropsgrävningen några fynd av arkeologiskt intresse. Groparna grävdes ned till minimum 80 centimeters djup, vilket som nämnts ovan är gränsen för den planerade muddringen. Slutsatser samt åtgärdsförslag Bohusläns museum anser inte att några ytterligare antikvariska insatser är nödvändiga inom den berörda exploateringsytan. En brasklapp är dock att det med den valda utredningsmetoden inte varit möjligt att detektera eventuella lämningar djupare än cirka en meter ned i bottensedimenten. Utredningsresultatet är således ingen garanti för att det inte kan finnas kraftigt överlagrade lämningar inom området. Beslut i ärendet fattas av Länsstyrelsen Hallands län.

16 14 Bohusläns museum Rapport 2015 :9 Referenser Litteratur von Arbin, S Vrak och spår av varvsverksamhet vid Getterön. Marinarkeologisk efterundersökning i Getteröns småbåtshamn. Varberg 131 och 132, Getterön 2 :1, Varbergs socken och kommun. Rapport 2009 :36. Bohusläns museum. Uddevalla. Broberg, B Varberg. Rapport Medeltidsstaden 31. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Stockholm. Carlsson, K Förutsättningar för stadsbebyggelsen och dess utveckling. I : Person, B.-A. ( red. ). Ny Varberg staden som blev kungsgård. Stiftelsen Hallands länsmuseer. Varberg. Rönnby, J Marinarkeologisk utredning : Varbergs hamn. Varberg kommun, Halland. UV Stockholm, Rapport 1995 :2. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Sandklef, A Varbergs historia. Varberg. Otryckta källor Karlsson, Jan, marinbiolog, Uddevalla. E-postmeddelande daterat Bengtsson, Göran, amatörarkeolog, Varberg. Muntlig uppgift våren 2008.

17 Vid foten av fästningen 15 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : Västarvet dnr : VA Västarvet pnr : Län : Hallands län Kommun : Varberg Socken : Varbergs stad Fastighet : Vattenområde inom Getakärr 9 :1 Kartblad : 5B 7g Läge : X , Y Vattendjup : 4 5 meter Koordinatsystem : Sweref 99 TM Höjdsystem : RH 2000 Uppdragsgivare : Ansvarig institution : Projektledare : Fältpersonal : Länsstyrelsen Hallands län Bohusläns museum Staffan von Arbin Staffan von Arbin, Thomas Bergstrand, Matthew Gainsford Fältarbetstid : Arkeologtimmar i fält : 24 Undersökt yta : m 2 Arkiv : Fynd : Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

18 16 Bohusläns museum Rapport 2015 :9 Bilagor Bilaga 1. Provgropar grävda under utredningen

19 Bilaga 1. Provgropar grävda under utredningen Provgrops-ID Vattendjup (m) Storlek Lagerbeskrivning Fynd PG 1 5 0,8 m i diameter, 1,1 m djup PG 2 5 0,8 m i diameter, 1,2 m djup 0-0,5 svart oxiderad siltig gyttja, 0,5-1,1 grå siltig gyttja 0-0,8 svart oxiderad siltig gyttja, 0,8-1,2 grå siltig gyttja Enstaka huggspån Enstaka huggspån PG 3 5 0,8 m i diameter, 0,8 m djup 0-0,8 grå siltig gyttja Enstaka huggspån PG 4 5 0,5 m i diameter, 08 m djup 0-0,8 grå siltig gyttja Enstaka huggspån PG 5 5 0,6 m i diameter, 0,8 m djup 0-0,8 grå siltig gyttja Enstaka huggspån

20