Nya Älvsborgs fästning

Transkript

1 Nya Älvsborgs fästning Arkeologisk förundersökning Frölunda 248:1 Göteborgs stad, Göteborgs kommun Matthew Gainsford och Thomas Bergstrand Bohusläns museum Rapport 2013: 23

2

3 Nya Älvsborgs fästning Arkeologisk förundersökning Frölunda 248:1, Göteborgs stad, Göteborgs kommun Bohusläns museum Rapport 2013:23

4 ISSN Författare Matthew Gainsford och Thomas Bergstrand Grafisk form Gabriella Kalmar Layout och teknisk redigering Lisa K Larsson Omslagsbild Foto taget av Delia Ní Chíobháin Enqvist. Fotot visar förundersökningsområdet från norr. Tryck Bording AB, Borås 2013 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Bohusläns museum Museigatan 1 Box Uddevalla tel , fax

5 Innehåll Sammanfattning...7 Bakgrund...7 Landskapsbild...8 Fornlämningar och kulturmiljö...8 Lämningar på land...11 Lämningar i marin miljö...11 Kartor...13 Tidigare undersökningar inom området...14 Metod...14 Resultat...14 Resultat gentemot undersökningsplanen...15 Slutsatser samt åtgärdsförslag...15 Referenser...16 Litteratur...16 Otryckta källor...16 Arkiv...16 Riksarkivet...16 Krigsarkivet...16 Elektroniska källor...16 Tekniska och administrativa uppgifter...17 Bilagor...18

6 4 Bohusläns museum Rapport 2013:23 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Nya Älvsborgs fästning 5 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 7B0C, med översikt över förundersökningsområdet ( samt närliggande fornlämningar markerade ). Skala 1 :

8 6 Bohusläns museum Rapport 2013:23 Figur 3. Detaljkarta över förundersökningsområden med återdeponeringsschaktet markerat. Skala 1 :2 000.

9 Nya Älvsborgs fästning 7 Figur 4. Fästningsholmen från norr. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Sammanfattning På uppdrag av Göteborgs Hamn AB har Bohusläns museum genomfört en marinarkeologisk förundersökning av fornlämning Frölunda 248 :1, med anledning av en planerad sjöförläggning och anslutning av VA-ledningar samt el- och fiberkablar till Fästningsholmen ( figur 1 2 ). Förundersökningen resulterade i en mindre mängd fragmenterad mur- och taktegel, vilket sannolikt kan förklaras som rasmassor från fästningen. Ras massornas arkeologiska potential anses vara låg. Bohusläns museum bedömer att arbetsföretaget inte kommer att påverka fornlämningen i någon större grad. Man bör dock visa hänsyn till det schakt som används för återdeponering av marinarkeologiska fynd ( figur 3 ). Bakgrund Bohusläns museum har på uppdrag av Göteborgs hamn AB genomfört en marinarkeologisk förundersökning av Nya Älvsborgs fästning ( Frölunda 248 :1 ) ( figur 2 3 ). Förundersökningsområdet bestod av två vattenområden i direkt anslutning till Fästningsholmens västra sida. Förundersökningen utfördes med anledning av Göteborgs hamns planer på att sjöförlägga och ansluta VAledningar samt el- och fiberkablar till fästningen. Syftet med förundersökningen är att förse Länsstyrelsen med ett fördjupat kunskapsunderlag inför prövning av arbetsföretaget. Efter avslutad förundersökningen är fornlämningens karaktär och omfattning vid de två planerade arbetsområdena känd. Förundersökningsområdet omfattade cirka kvadratmeter, och utgjorde två cirka meter stora kabelkorridorer i anslutning till Fästningsholmens sydvästra ( södra ledningen ) respektive nordvästra sida ( norra ledningen ) ( figur 3 ). Vattendjupet i området är som mest fem meter. Fältarbetet gjordes under perioden 18 juni till och med 20 juni Ansvarig undersökare var Bohusläns museum, med Matthew Gainsford som projektledare. Förundersökningen genomfördes enligt Länsstyrelsens beslut ( dnr ).

10 8 Bohusläns museum Rapport 2013:23 Figur 5. Områdesbegränsning för riksintresseområdet Nya Älvsborg. Källa Länsstyrelsen Västra Götalands län. Föreliggande rapport är författad av Matthew Gainsford och Thomas Bergstrand. Landskapsbild Fornlämningar och kulturmiljö Förundersökningsområdet ligger inom riksintresseområde för kulturmiljön Nya Älvsborg, tidigare betecknat KO 6, Älvsborgs fästning. Området omfattar Fästningsholmen samt Stora och Lilla Aspholmen, och därtill hörande vattenområde ( figur 4 5 ). Riksintresset motiveras enligt följande :»Fästningen Nya Älvsborg har en viktig plats i Sveriges historia. Anläggningen är mycket välbevarad och ger en god bild av 16- och 1700-talens försvarsteknik. Tillsammans med Aspholmarna utgör den ett synnerligen värdefullt blickfång i älvmynningen«( Herklint et al 1992 :98 ). Fästningen Nya Älvsborg ( Västra Frölunda 248 :1 ) började anläggas på dåvarande Kyrkogårdsholmen under 1650-talet och ersatte efterhand den gamla Älvsborgs

11 Nya Älvsborgs fästning 9 Figur 6. Plan över Nya Älvsborgs fästning från år Krigsarkivet, Stockholm : Stads- och fästningsplaner, Älvsborg, Plan av Nya Älvsborg samt Stora och Lilla Aspholmarna.

12 10 Bohusläns museum Rapport 2013:23

13 Nya Älvsborgs fästning 11 Figur 8. Kulturhistoriska lämningar kring Fästningsholmen ( Höglund et al 1999 ). fästning vid Klippan på den södra älvstranden. Ut- och ombyggnationer fortsatte ända fram till 1760-talet varefter den tappade sin militära betydelse ( figur 6 ). Fästningen består idag av en bastionerad femhörning kombinerad med ett rektangulärt hornverk Särskilt iögon fallande är det kvadratiska försvarstornet centralt i anläggningen. Huvudmurarna är även omgärdade av raveliner. På holmens östra sida finns en mindre hamn. Utöver själva fästningen ingår i fortifikationssystemet några mindre försvarsverk på Aspholmarna och tidigare också på Hisingen. Fästningen är ett statligt byggnadsminne och förvaltas av Statens fastighetsverk. Lämningar på land Till riksintresseområdet hör även Stora och Lilla Aspholmen, som båda ligger på en linje mellan Fästningsholmen och Hisingen ( figur 2 ). Göteborgs hamns Figur 7. (Motstående sida) Dagens hamnar i förhållande till Ekonomiska kartan från successiva utbyggnad i modern tid har medfört att Skandiahamnen, Älvsborgshamnen och Arendalshamnen ( nuvarande Kryssningsterminalen ) idag ligger i nära anslutning till framför allt de båda Aspholmarna ( figur 7 ). Utbyggnaden har bland annat medfört att en mindre redutt vid Arendal på Hisingen har tagits bort ( Lundby 2 :1 ). Redutten uppfördes åren efter 1719 som en del i fortifikationssystemet Nya Älvsborgs fästning ( Ljungberg 1924 :124 ). Lämningar i marin miljö Inom den marina delen av riksintresseområdet finns flera lämningar av arkeologiskt intresse. Den ojämförbart största anläggningen är ett system med spärranordningar av sprängsten ( Göteborg 445, 439 och 438 ) mellan Fästningsholmen och Hisingen ( figur 2 ). Motsvarande anläggningar finns även vid älvmynningens södra sida, mellan holmarna Stockholmen, Svinholmarna, Kopparholmarna och Gula skäret ( Göteborg 444 ). Spärranordningen projekterades och anlades kring

14 12 Bohusläns museum Rapport 2013:23 Figur 9. Karta över Fästningsholmen från år Krigsarkivet, Stockholm : Stads- och fästningsplaner, Älvsborg, Plan av Nya Älvsborg. sekelskiftet 1900 och var en del av 1890-talets försvarsplan för Göteborg. Ett ytterligare led i denna var anläggandet av Oscar II :s fort på Käringberget på 1920-talet, varefter Nya Älvsborgs fästning definitivt hade spelat ut sin roll som militär stödjepunkt. Längs Fästningsholmens västra sida finns dels ett mindre område med bottenfasta pålar, dels en större yta med rasmassor och kulturlager som upptäcktes år 1999 under en marinarkeologisk utredning ( figur 8 ). Pålarna är lokaliserade i höjd med Fästningsholmens midja och har tolkats som lämningar efter en promenad brygga som under sent 1800-tal omgärdade holmen i rekreationssyfte. Utanför den sydvästra strandlinjen har det registrerats rasmassor från befästningsverket och kulturlager innehållande historisk keramik och benavfall. Rasmassorna har man velat sammankoppla med ett angrepp år 1719 då fästningen var utsatt för en intensiv artilleribeskjutning av den danska flottan ( Höglund et al 1999 ). I samband med en marinarkeologisk utredning år 1999 påträffades tre fartygslämningar av trä i vattenområdet mellan Stora Aspholmen och Fästningsholmen ( figur 8 ). Siktförhållandena var vid tillfället väldigt Figur 10. Del av sjökort från år med detalj över Fästningsholmen och Aspholmarna. De senare anges som Salteri holmarna. Svenska sjöarkivet, kort Vinga-Göteborg.

15 Nya Älvsborgs fästning 13 Figur 11. Beskuren karta från 1901 över de så kallade försänkningslinjerna mellan Nya Älvsborg och Hisingen. Krigsarkivet, Stockholm : Generalkarta över befästningsanläggningar vid Göteborg. begränsade varför det finns få säkra uppgifter om lämningarnas art och omfattning i rapporten ( Höglund & Olsson 1999 ). År 2013 förundersöktes dessa lämningar ( Ny 1, 2, 3 ). Under samma undersökning påträffades också tre stenkoncentrationer, vilka har tolkats som brygglämningar ( Ny 4a, 4b, 4c ). Det gick ej att på natur vetenskaplig väg datera fartygslämningarna, men samtliga har utifrån andra kriterier fått den antikvariska statusen fast fornlämning ( Bergstrand 2013 ). Kartor Från 1600-tal finns tre kartor daterade till år 1678, 1680 respektive 1690, vilka alla har som syfte att visa befintliga och planerade försvarsverk. De ifrån 1678 och 1680 omfattar Fästningsholmen och Stora Aspholmen, och återger förutom enskilda försvarsverk även terräng och markbeskaffenhet ( figur 9 ). Från år 1790 finns en karta över Nya Älvsborgs försvarsverk och ombyggnader ( figur 6 ). Ett svenskt sjökort från åren innehåller intressant information om de kulturhistoriska lämningar som finns runt omkring Fästningsholmen särskilt vad gäller skärgårdsverken på Aspholmarna ( figur 10). Värt att nämna från 1900-talets kartor är bland annat de planer som skapades inför anläggandet av de så kallade försänkningslinjerna i början av seklet ( figur 11 ). Delsträckningarna på planerna överensstämmer till punkt och pricka med dagens spärrsystem mellan Fästningholmen och Hisingen. En profilritning av delsträckningen Fästningsholmen Stora Aspholmen visar att anläggningen är tjugo meter bred vid basen och fyra meter bred vid toppen, vilken ligger en meter under medelvattenytan. I övrigt är det upplysande att via 1936 års ekonomiska karta visa hur omdanat detta landskapsutsnitt blivit på bara några decennier ( figur 7 ). Strandlinjen vid Älvsborgshamnen har som mest flyttats ut cirka 500 meter,

16 14 Bohusläns museum Rapport 2013:23 och därigenom helt förvrängt perspektivet längs den historiska försvarslinjen Nya Älvsborg. Tidigare undersökningar inom området De arkeologiska insatserna inom riksintresseområdet är flera. I det följande ges en översikt ( bilaga 1 ) undersöktes ett mindre försvarsverk ( redutt ) av Göteborgs Arkeologiska Museum vid Arendal på Hisingen ( Lundby 2 :1 ). Undersökningen kan sägas ha varit ett av de första stegen mot att reducera beståndsdelarna i det historiska försvarssystemet till följd av Göteborgs hamns expansion ( FMIS ) genomförde Bohusläns museum en marinarkeologisk utredning inför muddring vid Älvsborgshamnen. Utredningsområdet omfattade cirka kvadratmeter och resulterade i enstaka omlagrade fynd i form av keramik, kritpipor med mera som daterades något ospecifikt till perioden tal ( Olsson 1997 ). Två år senare genomförde Bohusläns museum en ark eologisk utredning med anledning av en planerad storskalig utvidgning av det så kallade ytterhamnsområdet ( Höglund & Olsson 1999 ). Detta område spänner om cirka tre kvadratkilometer mellan riksintresseområdet i öst, Hjärtholmen Torshamnen i väst, Torshamns leden i söder och Arendals- och Torshamnen på Hisingen. Den marina delen av utredningen omfattade geo fysisk uppmätning med indikationsbesiktning, okulär avsökning och provgropsgrävning inom vissa utvalda grunda vattenområden samt landinventering på Knippel holmarna och de båda Aspholmarna. Utredningen kom även att tjäna som underlag i en kulturhistorisk miljökonsekvensbeskrivning som Bohusläns museum producerade samma år ( Höglund et al 1999 ). Under perioden gjordes ytterligare en arkeologisk utredning av Bohusläns museum ( Bergstrand 2000 ). Utredningsområdet omfattade farledsområdet till Göteborgs hamn, som uppgick till cirka 30 kvadratkilometer. Området tangerade vattenområdet söder om Fästningsholmen. Inga fynd av betydelse för riksintresseområdet Nya Älvsborg gjordes vid denna utredning. Bohusläns museum genomförde under år 2007 en förundersökning av flera fornlämningar på och i anslutning till Lilla Aspholmen ( Bengtsson & Öbrink 2008 ). Förundersökningen omfattade i marin miljö två delsträckningar av spärranordningen på ömse sidor av holmen ( Göteborg 438, 439 ) och det hamnområde som påträffats längs östra sidan av holmen vid utredningen 1999 ( Göteborg 440 ). På själva holmen förundersöktes två husgrunder och ett minnesmärke ( Lundby 132, Göteborg 367, Lundby 133 :1 ). Därtill förundersöktes även ett förhistoriskt röse på Hisingssidan ( Lundby 1 :1 ). År 2012 genomförde Bohusläns museum en förundersökning inom ett vattenområde vid Stora Aspholmens sydöstra spets. Undersökningens syfte var att återlokalisera och avgränsa fartygslämningar som upptäcktes under 1997 års utredning. Förundersökningen resulterade i att tre fartygslämningar och tre brygglämningar påträffades och avgränsades ( Ny 1, 2, 3 och Ny 4a, 4b, 4c ) ( Bergstrand 2013 ). Metod Förundersökningsområdet var fördelat på två delområden ( norra och södra ) där ledningar ska förläggas och anslutas till Fästningsholmen. Inom varje delområde ( meter ) lades en central referenslinje i förläggningens planerade sträckning. Delområdena avsöktes okulärt med dykande arkeologer. Inom varje delområde grävdes även ett antal provgropar med ejektorsug. Provgroparna var 0,5 0,5 meter breda och 0,5 meter djupa. Sammanlagt grävdes tio provgropar. Dykeriarbetet genomfördes enligt AFS 2010 :16. Dyksystemet bestod av ytluftsförsörjning med telefon. Arbets plattformen var fartyget Aluett, tillhörande FROG Marin Services i Göteborg. Resultat Den okulära besiktningen hindrades något av en betydlig mängd blåstång som täckte områdena och att sikten var begränsad till cirka en dryg meter. Inom de båda delområdena påträffades en mindre mängd fynd bestående av fragmenterad mur- och taktegel. Dessa kan sannolikt förklaras som rasmassor från fästningen, möjligen i samband med en dansk attack år Kulturlagret bedöms vara av mindre karaktär och omfattning. Strax utanför det norra delområdet besiktigades ett schakt som innehåller arkeologiska återdeponerade fynd. Schaktets position är i SWEREF99TM , , och i WGS E, N ( figur 3 ).

17 Nya Älvsborgs fästning 15 Resultat gentemot undersökningsplanen Efter avslutad förundersökning har Bohusläns museum skapat ett fördjupat kunskapsunderlag om det aktuella vattenområdet. Förundersökningen har kunnat verifiera vilken fornlämning som berörs samt fastställa och beskriva fornlämningens karaktär och omfattning. Slutsatser samt åtgärdsförslag Bohusläns museum anser att inga ytterligare arkeologiska undersökningar är nödvändiga inom de planerade marina ledningskorridorerna, och att arbetsföretaget kan genomföras som planerat. Det påträffades kulturlagret har endast låg arkeologisk potential enligt Bohusläns museum. Hänsyn bör dock tas till schaktet med arkeologiska fynd. Ingen kabelförläggning eller arbetsredskap bör tillåtas inom en 20 metersradie från schaktets mittpunkt ( figur 3 ).

18 16 Bohusläns museum Rapport 2013:23 Referenser Litteratur Bengtsson, B. & Öbrink, M Historiska lämningar vid Lilla Aspholmen. Arkeologisk förundersökning av land- och vattenområden vid Lilla Aspholmen och på Hisingen, Göteborgs hamn. Göteborgs stads fornlämningar Lundby 1, 132, 133 och Göteborg 367 samt nyupptäckta fornlämningar inom fastighet Arendal 764 :717 m fl, Göteborgs kommun. Rapport 2008 :7. Bohusläns museum. Uddevalla. Bergstrand, T Arkeologisk utredning. Göteborgs farleder. Öckerö socken och kommun samt Styrsö socken och Göteborgs stad, Göteborgs kommun. Rapport 2000 :37. Bohusläns museum. Uddevalla. Bergstrand, T., Arkeologisk förundersökning. Stora Aspholmen, Fartygslämningar och brygglämningar intill Nya Älvsborg. Göteborgs stad och Kommun. Rapport 2013 :11. Bohusläns museum. Uddevalla. Dykeriarbete. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om dykeriarbete samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. AFS 2010 :16. Stockholm. Herklint, M., Sedenmalm, S., & Lind, O Göteborg kulturmiljöer av riksintresse. Rapport 2008 :08. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Göteborg. Otryckta källor Höglund, P. & Olsson, A Arkeologisk utredning, Göteborgs hamn, ytterhamnsområdet. Rapportmanus. Bohusläns museum. Uddevalla. Olsson, A Redovisning av utförd arkeologisk under sökning. Bohusläns museum. Uddevalla. Arkiv Riksarkivet Register : Brandförsäkringsverket, SVAR-nummer : B02052, B03778, B ( SVAR, Svensk arkivinformation ). Datauttag : Krigsarkivet Generalkarta över befästningsanläggningar vid Göteborg. Stads- och fästningsplaner, Älvsborg. Elektroniska källor FMIS. Riksantikvarieämbetets digitala fornlämningsregister. Höglund, P., Olsson, A. & Rydbom, L Nya Älvsborgs fästning ett riksintresse i Göteborgs hamn. Rapport 1999 :28. Bohusläns museum. Uddevalla. Ljungberg, V Göteborgs befästningar och garnison. Göteborgs jubileumspublikationer. Göteborg.

19 Nya Älvsborgs fästning 17 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : Västarvet dnr : VA Västarvet pnr : Fornlämningsnr : Frölunda 248 :1 Län : Kommun : Socken : Västra Götalands län Göteborg Göteborgs stad Ek. karta : 7B0C Läge : X , Y Meter över havet : -2 till -5 meter Koordinatsystem : SWEREF99TM Uppdragsgivare : Ansvarig institution : Projektledare : Fältpersonal : Konsulter : Göteborgs Hamn AB Bohusläns museum Matthew Gainsford Matthew Gainsford, Delia Ní Chiobháin-Enqvist, Thomas Bergstrand FROG Marin Services Fältarbetstid : 90 timmar Arkeologtimmar : 170 timmar Undersökt yta : 2000 m 2 Arkiv : Fynd : Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

20 18 Bohusläns museum Rapport 2013:23 Bilagor Bilaga 1. Plan över tidigare utförda arkeologiska utredningar, förundersökningar och särskilda undersökningar inom eller i nära anslutning till riksintresseområdet Nya Älvsborg.

21 Bilaga 1. Plan över tidigare utförda arkeologiska utredningar, förundersökningar och särskilda undersökningar inom eller i nära anslutning till riksintresseområdet Nya Älvsborg.

22