GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001

Relevanta dokument
GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2002

Grundskolan hösten 2004

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000

Grundskolan hösten 2007

Grundskolan hösten 2006

Grundskolan hösten 2012

Grundskolan hösten 2014

1. Grundskolelever efter undervisningstyp, kön och stadium 2008

Grundskolan hösten 2016

Grundskolan hösten 2015

Grundskolan hösten 2017

Grundskolan hösten 2013

RIKSDAGSVALET

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE Tel Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Presidentvalet Kenth Häggblom, statistikchef Tel Val 2012:

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus

hyresbostad, procent 27,8 45,0 13,9 17,9 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2016 hus

Kenth Häggblom, statistikchef, tel Val 2018:

Tabell 1. Valdeltagande på Åland vid riksdagsvalen 2011 och 2015, procent. Löfström vald som den yngsta åländska riksdagsledamoten

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie. Richard Palmer, ÅSUB

Kenth Häggblom, Statistikchef Utbildning 2006:1 Tel

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Bostäder och boendeförhållanden 2010

Statistik 2003:4. Valdeltagandet Lagtings- och kommunalvale

Riksdagsvalet Kenth Häggblom, statistikchef Tel Val 2011:

Skolstadga. Godkänd av stadsfullmäktige , 125

Familjer och hushåll

Kommunernas bokslut 2017

Familjer och hushåll

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Familjer och hushåll

Vem och när Inställning till förslaget Har unga personer hörts? Övriga noteringar

Bostäder och boendeförhållanden 2007

Bostäder och boendeförhållanden 2017

Bostäder och boendeförhållanden 2008

Beslutslista för ÅLR Beslutsdatum mellan och cases found

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Riksdagsvalet

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Lemlands grundskola. Utvärdering av föräldrars uppfattning om skolan inom landskapet Åland (exklusive NÅHD) årskurserna 1-6.

Arbetslöshetssituationen - oktober 2007

Valdeltagandet Statistik 2004:1

UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001

Mariehamns kommun PM juni 2016

Arbetslöshetssituationen juli 2011

Åland. hyresbostad, procent 26,1 42,7 12,8 15,4

Arbetslöshetssituationen januari 2017

SYSSELSATT ARBETSKRAFT

Arbetslöshetssituationen februari 2015

Arbetslöshetssituationen maj 2015

Arbetslöshetssituationen augusti 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Arbetslöshetssituationen juli 2014

Arbetslöshetssituationen maj 2017

Jomala kommun PM juni 2016

Statistik 2008:3 Valdeltagandet 2007

Kommunernas bokslut 2013

Arbetslöshetssituationen april 2016

Arbetslöshetssituationen februari 2016

Arbetslöshetssituationen september 2011

Tabell 1. Lärare efter utbildningsnivå, kön och medelålder 2017

Saltviks kommun PM juni 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

SYSSELSATT ARBETSKRAFT PÅ ÅLAND

Valdeltagandet Statistik 2016:1

ÅSUB Statistik 2011:5. Statistik 2012:2

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000

Utvärdering LBU Åland

Arbetslöshetssituationen januari 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Arbetslöshetssituationen december 2014

Kommunernas bokslut 2015

Slutrapport - Förslag till förändrad kommunstruktur Åland, 28 februari 2017

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, rättsserviceenheten, Rk1a

Finströms kommun PM juni 2016

Sysselsatt arbetskraft

Näfsby skola. Utvärdering av föräldrars uppfattning om skolan inom landskapet Åland (exklusive NÅHD) årskurserna 1-6.

Kommunernas bokslut 2016

Lemlands kommun PM juni 2016

VÄLKOMMEN SOM MEDLEM I ÅLANDS LÄRARFÖRENING!

VÄLKOMMEN SOM MEDLEM I ÅLANDS LÄRARFÖRENING!

Avvikande åsikt till slutrapport över nytt Landskapsandelssystem systemet för utjämning av kostnader

Tabell 1. Lärare efter utbildningsnivå, kön och medelålder 2014

Sunds kommun PM juni 2016

Kommunala befolkningsscenarier

Indikatorer om integration

Byggandet Ålands officiella statistik - Byggande 2015: Kenth Häggblom, statistikchef Tel

Indikatorer om integration

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2

Mariehamn Landsbygden Skärgården

Transkript:

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 11.3.2002 Tel. 25497 Utbildning 2002:2 Pb 187, 22101 MARIEHAMN http://www.asub.aland.fi GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001 Detta meddelande innehåller statistik om grundskolan på Åland höstterminen år 2001. Uppgifterna gäller situationen i början av läsåret, eller den 20 september 2001. Meddelandet innehåller också vissa jämförande siffror för höstterminen 2000. Statistiken baseras på uppgifter som ÅSUB har samlat in från de kommunala skolförvaltningarna som också har beretts tillfälle att granska de sammanställda tabellerna. Statistik över utbildningen efter grundskolan har publicerats i ett separat meddelande (Utbildning 2002:1). Över 3 000 grundskolelever I tabell 1 presenteras antalet elever i de enskilda grundskolorna enligt årskurs och kön. Årskurs 1-6 hör till lågstadiet och årskurs 7-9 till högstadiet. I träningsundervisningen finns också årskurs 10. I tabell 2 är skolorna och eleverna fördelade enligt skolornas elevantal. Totalt gick 3 012 elever i den åländska grundskolan hösten 2001, varav 974 på högstadiet och 2 038 på lågstadiet. Eleverna är 19 fler än hösten 2000. Antalet elever har minskat på lågstadiet, medan de har ökat på högstadiet. Av de 27 grundskolorna hade 18 endast lågstadium, 1 endast högstadium och 8 både låg- och högstadium. Av de sistnämnda var det fem skärgårdsskolor som hade lågstadie- och högstadieundervisningen i samma skola. En förändring från förra året är att Strandnäs lågstadium respektive högstadium som tidigare var två skilda skolor från och med höstterminen 2001 är sammanslagna till en skola. Godby och Kyrkby högstadier hade lågstadieelever bara inom special- och träningsundervisningen. Bara sju skolor hade mer än 200 elever, men i dessa skolor gick över 60 procent av eleverna. I de åtta skolor som hade under 50 elever gick sju procent av eleverna. Tabell 3 visar antalet elever kommunvis, d.v.s. hur många elever från varje kommun som gick i grundskolan. Antalet framgår skilt för allmän undervisning, specialundervisning samt träningsundervisning. Vidare ser man hur många elever varje kommun hade i sina egna skolor, i skolor som man upprätthåller gemensamt med andra kommuner samt i andra kommuners skolor. I tabell 4 framgår åldersfördelningen för eleverna i årskurs ett. Åldern anges per den 31.12.2001. Av eleverna på årskurs 1 började 96 procent som sjuåringar, drygt två procent som sexåringar och knappt två procent som åttaåringar. Det kan i detta sammanhang nämnas att av dem som skulle ha börjat ettan hösten 2001 fick 19 elever uppskov. Tabell 5 visar att drygt hälften av grundskoleleverna fick skolskjuts. Andelen är högst på landsbygden, över 80 procent. Till Mariehamns skolor fick mindre än fyra procent skjuts. Specialundervisningen redovisas i tabell 6, där det framgår att de 57 elever som gick i specialklass utgör 1,9 procent av samtliga grundskoleelever. Betydligt flera pojkar än flickor gick i specialklass. - Ålands officiella statistik -

Fler flickor än pojkar läser valfria språk Språkstudierna i lågstadiet framgår i tabell 7. Eleverna i träningsundervisningen ingår inte i denna tabell och inte heller i tabell 8. Engelska är obligatoriskt språk för alla elever. I de flesta kommuner börjar undervisningen i engelska på årskurs 3, men i några kommuner börjar den på ettan och i några kommuner på tvåan. Som frivilligt språk kan eleverna välja mellan finska, tyska och franska. I de flesta kommuner börjar studierna av de frivilliga språken på fyran, men i vissa fall på femman och i en kommun på trean. I tabellen visas endast hur många elever och hur stor del av totalantalet som läste respektive språk. Däremot framgår det inte hur många av dem som hade möjlighet att läsa ett språk som har valt att göra det. Ett specialfall är Vikingaåsens skola där de elever som väljer att läsa ett frivilligt språk får pröva på alla tre språk på fyran för att sedan välja ett av dem. Detta gör att 28 elever på årskurs 4 i Vikingaåsen finns med på såväl finska som tyska och franska. På årskurs sex läste över 93 procent av eleverna ett valfritt språk, vilket är något högre än år 2000. Finska lästes av 85 procent, tyska av 6 och franska av 3 procent. Flickorna har en något högre benägenhet än pojkarna att läsa ett valfritt språk, men andelen av pojkarna på sexan som läser ett valfritt språk har ökat från år 2000. Tabell 8 visar elevernas språkval i högstadiet. Engelska finns inte med i denna tabell, eftersom det är obligatoriskt för alla. Också i högstadiet kan man välja att läsa finska, tyska och franska som valfria språk. Man kan läsa inget, ett eller två av språken. Totalt i högstadiet (se tabell 8a)läste 73 procent av eleverna finska, 30 procent tyska och 18 procent franska. Gemensamt för alla tre språk är att det är en större andel av flickorna än av pojkarna som har valt att studera dem. I tabell 8b framgår det att det totalt var nästan 43 procent som läste två frivilliga språk och drygt 40 procent som läste ett språk, medan 17 procent inte läste något frivilligt språk. Av flickorna läste över hälften två språk mot bara 33 procent av pojkarna. Andelen pojkar som inte läste något frivilligt språk var 25 procent mot bara knappt 9 procent för flickorna. Nivå A2 innebär att språket börjat läsas i lågstadiet, medan B1 och B2 står för språk som påbörjas i högstadiet (tabell 8c). B1 är en längre lärokurs, minst sex veckotimmar och B2 en kortare eller minst fyra veckotimmar. Av dem som läste finska i högstadiet har större delen eller 85 procent A2-finska, medan det för tyskans och franskans del är B1 som dominerar. Det finns rätt stora variationer mellan skolorna när det gäller hur stor del av eleverna som har valt att läsa olika språk. (tabell 8 d och 8e). Finska lästes i alla nio skolor med högstadieundervisning, tyska i åtta och franska i sju skolor. För Kökars del var det två elever som läste tre frivilliga språk (av de sex som finns i kolumnen för två språk). Sex elever per dator Tabell 9 ger en översikt över skolornas datautrustning. Totalt hade de åländska grundskolorna över 600 datorer. Av dessa användes över 500 främst för undervisning och studier. Om man sätter detta senare antal i förhållande till antalet elever blir resultatet knappt sex elever per dator. Samtliga 27 grundskolor hade Internetanslutning.

1. ANTAL ELEVER PER SKOLA OCH ÅRSKURS HÖSTEN 2001 Årskurs Kommun Skola 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg- Hög- Totalt Flic- Pojstadiet stadiet kor kar Brändö Brändö 3 5 9 7 8 8 6 8 4-40 18 58 25 33 Lappo - 2-1 2 - - - - - 5-5 2 3 Eckerö Eckerö 12 11 14 13 14 9 - - - - 73-73 34 39 Finström Emkarby 8 14 6 6 10 6 - - - - 50-50 27 23 Godby 13 15 15 7 13 18 - - - - 81-81 46 35 Pålsböle 10 7 9 7 11 10 - - - - 54-54 33 21 Föglö Föglö 4 6 3 9 7 6 7 11 6-35 24 59 28 31 Geta Geta 8 6 6 4 8 8 - - - - 40-40 17 23 Hammarland Näfsby 17 19 22 25 18 11 - - - - 112-112 61 51 Jomala Södersunda 18 14 17 13 16 25 - - - - 103-103 53 50 Vikingaåsen 26 47 41 32 37 33 - - - - 216-216 93 123 Kumlinge Enklinge 2 2 - - 2 1 - - - - 7-7 3 4 Kumlinge 4 6 6 4 4 7 4 7 2-31 13 44 13 31 Kökar Kökar 3 4-6 4 1 3 5 5-18 13 31 14 17 Lemland Lemland 16 23 20 24 24 15 - - - - 122-122 56 66 Lumparland Lumparland 6 3 7 5 8 3 - - - - 32-32 16 16 Saltvik Rangsby 8 10 14 10 8 12 - - - - 62-62 27 35 Ödkarby 11 10 17 9 15 11 - - - - 73-73 36 37 Sottunga Sottunga 3 3-4 2-3 - 2-12 5 17 10 7 Sund Sund 15 9 15 15 17 16 - - - - 87-87 39 48 Vårdö Vårdö 8 2 3 7 7 3 - - - - 30-30 15 15 Mariehamn Ytternäs 44 35 42 44 49 42 - - - - 256-256 132 124 Övernäs 38 46 33 32 25 37 - - - - 211-211 106 105 Strandnäs 30 41 41 47 36 49 38 36 54-244 128 372 182 190 -därav spec.und. 1 2 2 1 2 2 4-2 - 10 6 16 3 13 Övernäs hs - - - - - - 95 67 62 - - 224 224 117 107 Norra Ål. Godby hs 2 - - 3 4 2 90 78 72-11 240 251 106 145 -därav spec.und. 2 - - 3 4 2 8 4 1-11 13 24 11 13 Södra Ål. Kyrkby hs 10 3 3 4 8 5 120 89 98 2 33 309 342 177 165 -därav spec.und. 2 1-4 3 2 3 2 - - 12 5 17 7 10 -därav trän.und. 8 2 3-5 3 3 1 5 2 21 11 32 11 21 Totalt 319 343 343 338 357 338 366 301 305 2 2 038 974 3 012 1 468 1 544 År 2000 339 340 338 359 339 366 303 306 300 3 2 081 912 2 993 1 431 1 562 Norra Ålands högstadiedistrikt omfattar kommunerna Finström, Geta, Saltvik, Sund och Vårdö. Södra Ålands högstadiedistrikt omfattar kommunerna Eckerö, Hammarland, Jomala, Lemland och Lumparland. Träningsundervisningen på grundskolenivå för hela Åland är förlagd till Kyrkby högstadieskola 2. ANTAL SKOLOR OCH ELEVER FÖRDELADE ENLIGT SKOLORNAS ELEVANTAL HÖSTEN 2001 Antal elever i skolan -9 10-29 30-49 50-99 100-199 200+ Totalt Antal skolor: Med bara lågstadium 2-3 7 3 3 18 Med bara högstadium - - - - - 1 1 Med både låg- och högst. - 1 2 2-3 8 Summa 2 1 5 9 3 7 27 Elever: Lågstadiet Antal 12 12 151 555 337 971 2 038 Procent 0,6 0,6 7,4 27,2 16,5 47,6 100,0 Högstadiet Antal - 5 26 42-901 974 Procent - 0,5 2,7 4,3-92,5 100,0 Totalt Antal 12 17 177 597 337 1 872 3 012 Procent 0,4 0,6 5,9 19,8 11,2 62,2 100,0 År 2000 Skolor 2 2 4 9 5 6 28 Elever 14 45 148 597 689 1 500 2 993

3. ANTAL ELEVER PER KOMMUN HÖSTEN 2001 Elever med hemort i respektive kommun Typ av undervisning Skola Egen Gemen- Annan Summa Kommun Allmän Special Tränings sam kommuns Brändö 62 - - 62 - - 62 Eckerö 107 5 2 73 41-114 Finström 271 9 7 183 101 3 287 Föglö 59 - - 59 - - 59 Geta 62 2 3 40 27-67 Hammarland 159 2-112 48 1 161 Jomala 453 5 3 317 139 5 461 Kumlinge 51 - - 50-1 51 Kökar 32 - - 31-1 32 Lemland 218 4 2 122 70 32 224 Lumparland 45 1-32 14-46 Saltvik 195 11-134 70 2 206 Sottunga 17 - - 17 - - 17 Sund 128 2-87 43-130 Vårdö 49-2 30 21-51 Mariehamn 1 021 16 13 1 025 13 12 1 050 Landskomm. 1 908 41 19 1 349 574 45 1 968 - Landsbygden 1 638 41 17 1 100 553 43 1 696 - Skärgården 270-2 249 21 2 272 Hela Åland 2 929 57 32 2 374 587 57 3 018 År 2000 2 929 49 31 2 383 549 65 2 997 Med Gemensam skola avses högstadieskola som kommunen upprätthåller tillsammans med andra kommuner, samt träningsundervisningen vid Kyrkby högstadieskola. Sex elever som går i skola utanför Åland ingår i Allmän undervisning respektive Annan kommuns skola 4. ELEVERNA I ÅRSKURS 1 EFTER ÅLDER OCH KÖN HÖSTEN 2001 Ålder 6 7 8 Totalt Flickor Antal 4 160 2 166 Procent 2,4 96,4 1,2 100,0 Pojkar Antal 3 139 3 145 Procent 2,1 95,9 2,1 100,0 Totalt Antal 7 299 5 311 Procent 2,3 96,1 1,6 100,0 År 2000 Antal 3 321 10 334 Procent 0,9 96,1 3,0 100,0 Tabellen omfattar inte elever i träningsundervisningen 5. SKOLSKJUTSAR HÖSTEN 2001 Elever Elever som Därav skjuts- Procent av Region totalt får skol- berättigade eleverna som skjuts får skolskjuts Mariehamn 1 063 40 40 3,8 Landskomm. 1 949 1 535 1 319 78,8 -Landsbygden 1 698 1 380 1 173 81,3 -Skärgården 251 155 146 61,8 Hela Åland 3 012 1 575 1 359 52,3 Regionindelningen avser skolornas belägenhet och inte elevernas hemkommuner

6. ELEVER I KLASSBUNDEN SPECIALUNDERVISNING HÖSTEN 2001 Årskurs Låg- Hög- Totalt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 stadiet stadiet Flickor Antal 2-1 5 2 3 7 1-13 8 21 Procent 1,2-0,6 3,0 1,2 1,9 3,6 0,7-1,3 1,7 1,4 Pojkar Antal 3 3 1 3 7 3 8 5 3 20 16 36 Procent 1,8 1,7 0,6 1,8 4,3 1,9 4,1 3,6 2,1 2,0 3,3 2,4 Totalt Antal 5 3 2 8 9 6 15 6 3 33 24 57 Procent 1,6 0,9 0,6 2,4 2,6 1,8 9,3 3,8 1,0 1,6 2,5 1,9 Procenten anger andel av alla elever på respektive årskurs exklusive träningsundervisningen 7. SPRÅKSTUDIER PÅ LÅGSTADIET HÖSTEN 2001 Årskurs År 2000 1 2 3 4 5 6 Totalt Åk 6 Antal: Elever totalt Flickor 166 175 154 169 164 154 982 190 Pojkar 145 166 186 169 188 181 1 035 173 Totalt 311 341 340 338 352 335 2 017 363 Engelska Flickor 7 42 154 169 164 154 690 190 Pojkar 9 57 186 169 188 181 790 173 Totalt 16 99 340 338 352 335 1 480 363 Finska Flickor - - 1 87 151 136 375 164 Pojkar 1 85 143 148 377 131 Totalt - - 2 172 294 284 752 295 Tyska Flickor - - - 18 7 5 30 6 Pojkar 16 11 15 42 9 Totalt - - - 34 18 20 72 15 Franska Flickor - - 1 14 1 6 22 13 Pojkar - - - 18 3 3 24 6 Totalt - - 1 32 4 9 46 19 Procent: Engelska Flickor 4,2 24,0 100,0 100,0 100,0 100,0 70,3 100,0 Pojkar 6,2 34,3 100,0 100,0 100,0 100,0 76,3 100,0 Totalt 5,1 29,0 100,0 100,0 100,0 100,0 73,4 100,0 Finska Flickor - - 0,6 51,5 92,1 88,3 38,2 86,3 Pojkar - - 0,5 50,3 76,1 81,8 36,4 75,7 Totalt - - 0,6 50,9 83,5 84,8 37,3 81,3 Tyska Flickor - - - 10,7 4,3 3,2 3,1 3,2 Pojkar - - - 9,5 5,9 8,3 4,1 5,2 Totalt - - - 10,1 5,1 6,0 3,6 4,1 Franska Flickor - - 0,6 8,3 0,6 3,9 2,2 6,8 Pojkar - - - 10,7 1,6 1,7 2,3 3,5 Totalt - - 0,3 9,5 1,1 2,7 2,3 5,2 Elever med valfritt Flickor - - 1,3 56,2 97,0 95,5 41,0 96,3 språk totalt Pojkar - - 0,5 51,5 83,5 91,7 39,7 84,4 Totalt - - 0,9 53,8 89,8 93,4 40,4 90,6 Tabellen omfattar inte elever i träningsundervisningen

8. SPRÅKSTUDIER PÅ HÖGSTADIET, FRIVILLIGA SPRÅK, HÖSTEN 2001 a. Elever enligt studerade språk kön och årskurs Årskurs Antal: 7 8 9 Totalt Elever totalt Flickor 193 139 143 475 Pojkar 170 161 157 488 Totalt 363 300 300 963 Finska Flickor 166 112 112 390 Pojkar 127 97 93 317 Totalt 293 209 205 707 Tyska Flickor 55 48 49 152 Pojkar 60 42 39 141 Totalt 115 90 88 293 Franska Flickor 60 37 36 133 Pojkar 15 15 12 42 Totalt 75 52 48 175 Procent: Finska Flickor 86,0 80,6 78,3 82,1 Pojkar 74,7 60,2 59,2 65,0 Totalt 80,7 69,7 68,3 73,4 Tyska Flickor 28,5 34,5 34,3 32,0 Pojkar 35,3 26,1 24,8 28,9 Totalt 31,7 30,0 29,3 30,4 Franska Flickor 31,1 26,6 25,2 28,0 Pojkar 8,8 9,3 7,6 8,6 Totalt 20,7 17,3 16,0 18,2 b. Elever enligt antal språk, kön och årskurs Antal elever som läser: Flickor Inget friv. språk 12 11 18 41 Ett språk 80 57 45 182 Två språk 101 71 80 252 Pojkar Inget friv. språk 25 49 47 121 Ett språk 87 73 47 207 Två språk 58 39 63 160 Totalt Inget friv. språk 37 60 65 162 Ett språk 167 130 92 389 Två språk 159 110 143 412 Summa 363 300 300 963 Procent: Flickor Inget friv. språk 6,2 7,9 12,6 8,6 Ett språk 41,5 41,0 31,5 38,3 Två språk 52,3 51,1 55,9 53,1 Pojkar Inget friv. språk 14,7 30,4 29,9 24,8 Ett språk 51,2 45,3 29,9 42,4 Två språk 34,1 24,2 40,1 32,8 Totalt Inget friv. språk 10,2 20,0 21,7 16,8 Ett språk 46,0 43,3 30,7 40,4 Två språk 43,8 36,7 47,7 42,8 c. Elever enligt språk och nivå Finska A2 256 186 161 603 B1 37 23 44 104 B2 - - - - Tyska A2 12 15 13 40 B1 103 75 68 246 B2 - - 7 7 Franska A2 15 9 7 31 B1 60 39 37 136 B2-4 4 8

8. SPRÅKSTUDIER PÅ HÖGSTADIET, FRIVILLIGA SPRÅK (forts.) d. Elever enligt skola och studerade språk Skola Finska Tyska Franska Antal Procent Antal Procent Antal Procent Brändö 15 83,3 3 16,7 - - Föglö 20 83,3 4 16,7 4 16,7 Kumlinge 12 92,3 6 46,2 - - Kökar 11 84,6 4 30,8 5 38,5 Sottunga 4 80,0 - - 1 20,0 Strandnäs 91 71,1 29 22,7 28 21,9 Övernäs 185 82,6 104 46,4 69 30,8 Godby 141 58,8 41 17,1 16 6,7 Kyrkby 228 76,5 102 34,2 52 17,4 Totalt 707 73,4 293 30,4 175 18,2 e. Elever enligt skola och antal språk Antal Procent Inget Ett Två Summa Inget Ett Två Summa Brändö 2 14 2 18 11,1 77,8 11,1 100,0 Föglö 2 16 6 24 8,3 66,7 25,0 100,0 Kumlinge 1 6 6 13 7,7 46,2 46,2 100,0 Kökar 1 6 6 13 7,7 46,2 46,2 100,0 Sottunga 1 3 1 5 20,0 60,0 20,0 100,0 Strandnäs 23 58 47 128 18,0 45,3 36,7 100,0 Övernäs 13 62 149 224 5,8 27,7 66,5 100,0 Godby 72 100 68 240 30,0 41,7 28,3 100,0 Kyrkby 47 124 127 298 15,8 41,6 42,6 100,0 Totalt 162 389 412 963 16,8 40,4 42,8 100,0 Tabell 8 omfattar inte elever i träningsundervisningen

9. DATORER OCH NÄTANSLUTNINGAR HÖSTEN 2001 Antal datorer Skolan Internetanslutning: Kommun Skola I bruk Anskaffade Används - elever har lokalt Fast ISDN Modem Antal datorer 1999 eller främst för per dator nätverk förbind. med intersenare undervisn. netanslutn. o. studier Brändö Brändö 10 4 9 6,4 1-1 - 8 Lappo 2-2 2,5 - - - 1 1 Eckerö Eckerö 13 3 10 7,3 1-1 - 2 Finström Emkarby 12 5 11 4,5 - - 1-1 Godby 23 6 20 4,1 1-1 - 22 Pålsböle 13 5 12 4,5 1-1 - 13 Föglö Föglö 23 8 20 3,0 1-1 - 20 Geta Geta 10 3 9 4,4 - - 1-2 HammarlanNäfsby 15 9 13 8,6 1 1 - - 15 Jomala Södersunda 17 9 14 7,4 1 1 - - 14 Vikingaåsen 34 24 32 6,8 1 1 - - 34 Kumlinge Enklinge 2 1 2 3,5 1 - - 1 1 Kumlinge 9 4 8 5,5 1-1 - 1 Kökar Kökar 17 17 15 2,1 1-1 - 17 Lemland Lemland 32 8 27 4,5 1 1 - - 31 LumparlandLumparland 11 5 9 3,6 1-1 - 11 Saltvik Rangsby 14 1 13 4,8 - - 1-4 Ödkarby 23 21 15 4,9 1-1 - 21 Sottunga Sottunga 10 1 10 1,7 1-1 1 3 Sund Sund 17 6 13 6,7 1-1 - 6 Vårdö Vårdö 9 8 7 4,3 1-1 - 8 MariehamnYtternäs 46 9 40 6,4 1 1 - - 46 Övernäs 34 3 26 8,1 1 1 - - 34 Strandnäs 89 25 73 5,1 1 1 - - 87 Övernäs hs 42 11 37 6,1 1 1 - - 42 Norra Ål. Godby hs 50 20 32 7,8 1 1 - - 46 Södra Ål. Kyrkby hs 39 20 31 11,0 1 1 - - 33 Totalt 616 236 510 5,9 23 10 15 3 523 När det gäller nätverk och internetanslutning, betyder "1" att skolan har ifrågavarande nätverk eller anslutning.