AFS 2017:3 Användning och kontroll av trycksatta anordningar sammanfattning Kiwa Asset Health
SMAKA PÅ DEN HÄR! Funktionskontroll av säkerhetsutrustning som utförts vid driftprov av en viss trycksatt anordning får tillgodoräknas vid Driftprovet av en annan trycksatt anordning som tidigare driftprovats under den första trycksatta anordningens intervall 2 Kiwa Asset Health
Kommande AFS2017:3 ersätter AFS 1997:7 Gaser 5, 12-14, 16-18, 20-21 AFS 2001:4 Gasflaskor AFS 2002:1 Användning av trycksatta anordningar AFS 2005:2 Tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar AFS 2005:3 Besiktning av trycksatta anordningar AFS 2014:43 Kemiska arbetsmiljörisker 20a 2:a stycket Arbetsmiljöverket slutar att reglera konstruktion och tillverkning av transportrörledningar och öppna cisterner. Dessa omfattas framöver av bland annat Boverkets regelverk. Denna föreskrift gäller inte TA för transport av farligt gods. Cisterner och Rörledningar för brf.vara samt Transportledningar för metan (NG/BG) är också undantagna. 3
Kapitelindelning Kapitelindelning för att få bra överblick? Paragraferna börjar om i varje kapitel Kap 1 Allmänna bestämmelser Kap 2 Allmänna krav för användning Kap 3 Användning av gasflaskor, bärbara brandsläckare och gasflaskor för andningsapparat. Kap 4 Trycksatta anordningar i klass A och B Kap 5 Kontroll Kap 6 Övervakning av pannor Kap 7 Kontroll- och certifieringsorgan Kap 8 Bestämmelser om sanktionsavgifter Bilaga 1 Återkommande kontroll Bilaga 2 Certifiering av pannoperatörer som ska övervaka panna i klass A eller B OBS! Allmänna råd är insprängt i texten 4
Kap 1 Allmänna Bestämmelser Syftet med föreskriften är att förebygga ohälsa och olycksfall vid viss användning av trycksatta anordningar= TA genom att precisera och komplettera Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2006:4 om Användning av Arbetsutrustning. Användning = Aktiviteter såsom nyttjande, övervakning, FLT, UH, rengöring och förvaring. Föreskriften riktar sig till arbetsgivaren = AG. Om arbetskraft hyrs in är den som hyr arbetskraften arbetsgivare. Om man är egenföretagare är man sin egen arbetsgivare och skall följa föreskriften. Grunden till alla krav kommer från AML Arbetsmiljölagen Arbetsmiljöverket har gett ut en bra bok (H8) om AML med lagtext och förklarande kommentarer (finns att hämta på deras hemsida) 5
Kap 1 Allmänna bestämmelser forts. 6
Kap 1 Allmänna bestämmelser forts. Nya definitioner och begrepp: Trycksättning en aktivitet där en trycksatt anordning skall belastas, så att tryck eller dragspänningar uppstår pga inre negativt(vakuum) eller positivt tryck. (motsvarande för cisterner pga statiskt tryck) Övervakning en arbetsuppgift som vidtas för att säkerställa att driften av den trycksatta anordningen sker på ett korrekt och säkert sätt Kontroll isf Besiktning. Första kontroll isf Installationsbesiktning/Anläggningskontroll Avvikelserapport och Livslängdsjournal 7
Kap 2 Allmänna krav för användning 1 Undersökning och riskbedömning I Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete, finns regler om hur arbetsgivaren regelbundet ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma vilka risker som kan förekomma i verksamheten. Där finns också regler om att åtgärder ska vidtas för att förebygga riskerna. Arbetsgivaren ska vid sin bedömning av riskerna även ta hänsyn till: 1. erfarenheter från driften av anordningen, 2. uppgifter om anordningens återstående livslängd, 3. utförda reparationer och ändringar, 4. inträffade olyckor och tillbud, samt 5. eventuella avvikelserapporter och resultat från kontroll av de trycksatta anordningarna. Av 2-4 framgår ytterligare risker förknippade med användning av trycksatta anordningar som ska bedömas i det systematiska arbetsmiljöarbetet. 8
Kap 2 Allmänna krav för användning forts Hur trycksatta anordningar ska placeras 2 Den riskbedömning som avgör var en trycksatt anordning ska vara placerad ska ta hänsyn till betydelsen av att: 1. underhåll, fortlöpande tillsyn och kontroll kan utföras på ett enkelt sätt, 2. risken för att anordningen skadas av arbeten eller andra aktiviteter som bedrivs i närheten minimeras. 3. konsekvenserna av en olycka inte förvärras genom att: De som befinner sig på arbetsstället utsätts för skadliga tryckvågor eller träffas av delar av anordningen inom ett område där de normalt arbetar. De som befinner sig på arbetsstället inte kommer åt att stänga av anordningen. De som befinner sig på arbetsstället inte kan ta sig från platsen. Olyckans effekter sprids genom att, eller på grund av att, byggnader eller konstruktioners bärande delar skadas. Allmänna råd: med andra aktiviteter avses främst sannolikheten för påkörning 3 Utomhustemperaturen < TS (TS: -10/50 C) 4 För anordningar som inte omfattas av krav på FLT och journal över livslängd i Kap 4, skall AG bedöma om riskerna vid användning, ändå kräver att detta upprättas. Kan gälla slangar, mindre utmattningspåkända kärl etc 9
Kap 2 Allmänna krav för användning forts 5 Fyllning och tömning mellan TA och anordning placerad på fordon eller vagn Säkerställ att slangar och anslutningar är säkert fastsatt Fyllning och tömning skall övervakas Området skall vara tydligt avgränsat genom varselmärkning Endast de som utför detta arbete får vistas inom området https://www.youtube.com/watch?v=tflm9mttaai 10
Kap 2 Allmänna krav för användning forts 6 Fortlöpande tillsyn För att få vara trycksatt måste den TA med tillhörande säkerhetutrustning undersökas med FLT, För att ge underlag till AG om försämringar eller skador. FLT skall minst omfatta: att anordningen/ säkerhetsutrustning fungerar tillfredsställande inga otätheter uppkommit anordningen/ säkerhetsutrustning inte utsatts skadlig yttre/inre påverkan inga andra fel eller avvikelser att föreskriven (AFS 2014:43 18-20 ) märkning är korrekt och syns https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/luftfororeningar-och-kemiska-risker/vagledningen-tillforeskrifterna-om-kemiska-arbetsmiljorisker/markning/markning-av-rorledningar/ att föreskriven kontroll är utförd 7 Demontering, montering och isärtagande av TA (anborrning = hot tapping) Rutiner, kontrollplan, riskområde, vilka fysiska personer som får utföra monteringen
Kap 3 Gasflaskor För de gasfalskor som Arbetsmiljöverket reglerar i denna föreskrift finns krav på: Hur de placeras: ventilerat utrymme, stadigt om de är stående, lätt att ta därifrån Hur de märks upp: varningsskylt vid uppställningsplats ska bestå av faropiktogrammet för tryck enligt CLP samt ha en tilläggstext Gasflaskor förs i säkerhet vid brandfara I lokal där man arbetar får bara finnas det antal gasflaskor som behövs för att kunna utföra arbetet AG skall se till att det finns rutiner för nödsituationer(slag/värme) med instabil gas (tex Acetylen) http://www.serf.se/foretag/gasflaskor/ Rutiner för fyllning Återkommande kontroll Gasflaska för andningsapparat vart femte år Handbrandsläckare vart tionde år Övriga gasflaskor enligt förordningen 2006:311 Kontrollorganet skall göra en markering på gasflaskan. Kontrollen får utföras av ett för uppgiften ackrediterat kontrollorgan typ B 12
Kap 4 Trycksatta Anordningar i Klass A och B 1-13 Indelning (Tryck, volym(rum 1 o 2), fluid 1a/2a, DN, effekt, temperatur (65 C, 110 C, 350 C), kokgrytor-v = mantel + beskickningsutrymme, hydroforer P = 1 bar 13
Kap 4 Trycksatta Anordningar i Klass A och B forts 14 Krav på samordning av vissa arbeten på TA i klass A och B AG skall tilldela en fysisk person arbetsuppgiften att planera och samordna arbetet när TA i klass A och klass B monteras, installeras, rengörs, servas, underhålls samt kontrolleras. Denna person ska se till att det upprättas en skriftlig instruktion för arbetet enligt bilaga B, kapitel B 2.1 i AFS2006:4 om Användning av arbetsutrustning. 15 Förteckning över TA i klass A och klass B (lista) Kan vi köra ut åt er från Q3! 14
Kap 4 Trycksatta Anordningar i Klass A och B forts Övervakning av behållare i klass A eller B (OBS ej pannor) 16 Behållare i klass A och B ska ständigt övervakas. Ständig övervakning innebär att operatören omedelbart kan nå behållaren och utan svårighet kan avläsa väsentliga driftdata som behövs för behållarens säkerhet, samt vidta nödvändiga åtgärder i tid. Om arbetsgivaren genom dokumentationen av riskbedömningen enligt 2 kap. 1 kan visa att det är säkert att övervaka behållaren genom att den övervakas med ett visst tidsintervall behöver behållare inte övervakas i enlighet med första stycket. Om det finns ett säkerhetsrelaterat larm som skyddar behållaren ska det även framgå av dokument- ationen på vilket sätt operatörer uppmärksammas på sådana larm från behållaren. Även inställelse- tiden vid säkerhetsrelaterade larm från behållaren ska framgå. Om flera behållare sammanfogats och fungerar tillsammans för ett särskilt ändamål kan en gemensam bedömning enligt andra stycket göras för dessa behållare. Bestämmelsen är ny och en anpassning till en situation som inte var aktuell tidigare då det inte fanns samma möjligheter till automatisering och styrning från helt annan plats, än där behållarna står. Allmänna råd: Vid ständig övervakning befinner sig operatören i normalfallet på plats vid behållaren. 15
Kap 4 Trycksatta Anordningar i Klass A och B forts Fortlöpande tillsyn av trycksatta anordningar i klass A eller B Arbetsgivaren ska se till att det finns dokumenterade rutiner för fortlöpande tillsyn av trycksatta anordningar i klass A eller B och deras säkerhetsutrustningar. Av rutinerna ska det framgå hur arbetsgivaren säkerställer att kap 2 6 punkt 1-6 tillses. Arbetsgivaren ska ge en fysisk person uppgiften att se till att den fortlöpande tillsynen genomförs och dokumenteras enligt den upprättade rutinen. Arbetsgivaren ska regelbundet och minst en gång per år utvärdera och vid behov revidera rutinerna för fortlöpande tillsyn. Dessutom anges i 18 att för de anordningar som har en begränsad livslängd, skall det upprättas en livslängdjournal som visar anordningens återstående livslängd. 16
Kap 4 Trycksatta Anordningar i Klass A och B forts 18 Alla TA där tillverkaren angivit en teoretisk livslängd, skall ha en livslängdsjournal. Om de delar som en anordning består av har olika livslängd ska journalen beskriva de olika delarna separat. Alla övriga anordningar skall man utföra en riskanalys på, för att avgöra om man ändå behöver en livslängdsjournal - 2 kapitlet 4. Begränsad livlängd enligt bruksanvisningen. Allmänna råd: Exempel på information som tillverkaren kan vara skyldig att lämna i bruksanvisningen angående en anordnings livslängd är - för krypning: antalet driftstimmar vid specificerade temperaturer, - för utmattning: antalet cykler vid specificerade trycknivåer, eller för korrosion: resultat från mätning av väggtjocklek (s min). - för erosion: resultat från mätning av väggtjocklek (s min). 17 Kiwa Asset Health
Kap 4 Trycksatta Anordningar i Klass A och B forts 19 Åtgärder som vidtas pga att en TA skadats eller på annat sätt försämrats, skall dokumenteras i en avvikelserapport (NCR). Avvikelsrapporten skall beskriva: Skadan eller försämringen genom vilken iakttagelse skadan eller försämringen har upptäckts datum för iakttagelse vilken åtgärd som behövs orsaken till det som iakttagits datum då åtgärd vidtagit vem som har gjort rapporten
Kap 4 Trycksatta Anordningar i Klass A och B forts. Sammanfogning, reparation eller ändring av trycksatt anordning 20 Arbetsgivaren skall se till att det upprättas en dokumentation enligt 21 för åtgärden 21 beskriver exempel på vad dokumentationen skall innehålla 22 beskriver acceptans kriterierna = väsentliga säkerhetskrav i PED bilaga 1 När dokumentationen satts samman, skall den kontrolleras av ett ackrediterat kontrollorgan som del av revisionskontrollen (eller om det handlar om samman-fogning till annan TA, första kontrollen). Checklista - svetsreparation Checklista vid ändring av processen 19
Kap 5 Kontroll 1 Villkor för trycksättning Fjärde kapitlet styr vad som skall klassas in i kontrollklass A och B, och femte kapitlet styr hur dessa anordningar skall kontrolleras. Villkoret för trycksättning är att ett kontrollorgan bedömt att anordningen uppfyller kraven i föreskriften, och det gäller fram till den tidpunkt då kontrollorganet angivit att nästa kontroll skall ske. I 5 kap. 1 anges, att villkoret för trycksättning inte gäller tryckkontroll, intrimning och provdrift som kontrollorganet bedömt behövs för att första kontroll skall kunna ske. Det innebär att installatör/brukare måste ha en dialog med sitt kontrollorgan om denna typ av aktiviteter, innan de utförs. Ta gisslan! 20
Kap 5 Kontroll forts. 3 Första kontroll Den betyder att alla trycksatta anordningar som klassas in i kontrollklass A eller B skall underkastas första kontroll. Gäller även TA som är stationär och har flyttats (Revisionsbesiktning enl. AFS2005:3 29) Bedömning av AO gällande placering kap2 2/ 3 Beroende på vilken kontroll denna anordning utsattes för i samband med konstruktion och tillverkning styr det kontrollomfattningen i samband med första kontrollen enligt denna föreskrift. (mindre kontrollomfattning om CE-märkt aggregat - i princip, lämpligt för sitt ändamål, inga trp-skador) 21
Kap 5 Kontroll forts. 4 Återkommande kontroll Trycksatta anordningar i kontrollklass A och B skall genomgå återkommande kontroll med intervaller enligt bilaga 1. Klass B bara DP. Klass A IU + DP (normalt i den ordningen) Driftprovet består av: Systemkontroll Kontroll av att anordningen inte utsätts för skadliga omständigheter (vibrationer, läckage etc.), och att det inte uppdagas något som ställer krav på revisionskontroll Funktionskontroll av säkerhetsutrustning Kontroll av att den säkerhetsutrustning som fanns vid förra kontrollen finns kvar, och att den fungerar 5 Undantag från Driftprov DP Om säkerhetsutrustningen är placerad på en annan TA som skyddar Rörledningen som innehåller vatten av < 120 C. Notera att vanligtvis har man frekvensstyrda pumpar med tryckvakter på ovanstående rörledningar. 22
Kap 5 Kontroll forts. 6 Undantag från In- och Utvändig kontroll IU Vid återkommande kontroll av följande fem typer av trycksatta anordningar undantagna in- och utvändig undersökning, även om de tillhör kontrollklass A driftprov: 1. Värmeväxlare i undercentral i fjärrvärmesystem där temperaturen inte överstiger 120 C. 2. Behållare som är vakuumisolerade och innehåller kondenserad koldioxid. 3. Behållare för djupkyld kondenserad gas, vars kokpunkt är under-153 ºC. 4. Behållare och rörledningar i hydrauloljesystem. 5. Behållare i kyl- eller värmepumpanläggning för köldmedium som inte är korrosivt i förhållande till det trycksatta materialet. 6. Rörledningar som innehåller vatten med en temperatur av högst 120 C som är förlagda på ett skyddat sätt. Allmänna råd: Exempel på när en röreldning kan vara förlagt på ett skyddat sätt är om den är nedgrävd i mark så att läckage inte utgör en risk, förlagd i kulvert eller särskild ledningstunnel dit ingen har tillträde då den är trycksatt, eller dubbelmantlad 7 15 handlar om Riskanpassad kontroll (tidigare RBI). Hoppar vi över hår! 23.
Kap 5 Kontroll forts. 16 Revisionskontroll Revisonskontroll ska utföras i samband med att en trycksatt anordning i klass A eller B väsentligen repareras eller ändras, utsatts för sådana risker att den kan ha skadats, ska vara trycksatt med väsentligt ändrade driftsförhållanden, eller ska vara trycksatt efter det att journalen i 4 kap. 18 visar att livslängden enligt bruksanvisningen har uppnåtts. En revisionskontroll behöver inte utföras om ett kontrollorgan bedömer att omständigheterna i de första tre punkterna ovan har eller kommer att ha en obetydlig påverkan på anordningens hållfasthet. Viktigt att Kontrollorganet får göra en bedömning innan åtgärden eller reparationen utförs. Gisslan! Viktigt att kraven i 4 Kap 20 22 är uppfyllda! 17 19 hoppar vi över här(intyg, FFM etc) 24
6 kap Övervakning av pannor 1. För pannor som klassas in i besiktningsklass A eller B, skall ett för uppgiften ackrediterat kontrollorgan bedöma övervakningen Ständig övervakning Periodisk övervakning inkl. övervakningsintervall Inställelsetid vid larm 2. Det ackrediterade kontrollorganet skall även verifiera operatörens certifiering för aktuell panna 3. Vidare skall kontrollorganet kontrollera att arbetsgivarens dokumenterade rutiner som säkerställer att 4-14 i 6 kap uppfylls är tillräckliga Övervakningen bedöms för första gången i samband med första kontroll, och sedan vid varje återkommande kontroll i form av driftprov. Beroende på typ av panna och hur den är utrustad varierar övervakningsintervallen vid periodisk övervakning. 25
Övervakningsintervall 6 kap 9 Pannor i klass A eller B där värme kan ackumuleras i farlig mängd samt pannor där mer än 5 % av panneffekten tas ut i form av vattenånga. Effekt (MW) Grundintervall Maximalt möjliga intervall att erhålla Tid mellan övervakningstillfällen 0,5-1,5 1 gång/dygn 24 eller 72 timmar - Större än 1,5 2 gånger/dygn 24 eller 72 timmar Max 16 timmar 10 Pannor i klass A som inte omfattas av 9 ovan skall övervakas på plats minst 1 ggr/dygn. Kontrollorganet kan dock medge upp till 72 timmar, beroende på den säkerhetsutrustning som pannan är utrustad med. 1 För pannor i klass A och B ska AO bedöma vilken typ av övervakning som skall tillämpas (övriga klass B). 26
Hur kan jag erhålla det förlängda övervakningsintervallet? Ofta anges vilka tilläggskrav i form av utrustning man behöver för att kunna erhålla längre övervakningsintervall i relevant standard. Exempel på sådan standard kan vara: SS-EN 12952 SS-EN 12953 Exempel på tilläggskrav kan vara att vissa vakter skall vara av självövervakande typ. Annat tilläggskrav kan vara att vissa vakter skall vara dubblerade. Det är kontrollorganet som skall bedöma, och se om förlängt övervakningsintervall kan accepteras. 27
Bilaga 1 återkommande kontroll Driftprov (DP) = funktionskontroll säkerhetsutrustning och systemkontroll In- och utvändig undersökning (IU) = kontroll av tryckbärande skal med avseende på skador och slitage Typ av anordning Grundintervall AFS2005:3 Gamla föreskriften Grundintervall AFS 2017:3 Nya föreskriften Typ av kontroll DP IU DP* / **** IU Tryckluftbehållare 4 4 4 4 Expansionskärl 4 4 4 4 Hydrofor 4 4 4 4 Varmvattenpanna (klass B)-slutet 2-2 - Varmvattenpanna (klass B)-öppet - - 2 - Klass A pannor (eldberörd yta) 1 1(2) 2 1(2)*** Klass A pannor (icke eldberörd yta=el-panna) 1 4 2 4 Kylmaskin fluid 2a 2-1 - Klass A tryckkärl 1 4 2 4 Klass A rörledning mellan cisterner 3 6 3 6 Klass A rörledning, övriga 3 6 4 ** 4 Cisterner 3 6 3 6 Gasoltank 1 4 4 4 Värmeväxlare i fjärrvärme UC - - 2 - * Om AKO inte hittar brister vid 2 efterföljande DP, kan AKO förlänga DP intervallet (dock max till 4 år). Finns dock vissa grundkrav som måste vara uppfyllda. Om säkerhetsutrustningen inte fungerat eller bytts ut, utan revisionskontroll,kan AKO halvera DP intervallet ovan (under förutsättning att bristen åtgärdats, annars är bedömningen uppfyller inte ställda krav ) ** Mellan cisterner är intervallet 3 år och för övriga 4 år *** Skadefri panna kan få 2 år om strecksatserna i föreskriften uppfylls **** DP intervallet kan dock aldrig vara längre än IU intervallet
Återkommande kontroll i form av in- och utvändig undersökning (IU) Trycksatta anordningar som klassas in i kontrollklass A skall kontrolleras genom in- och utvändig undersökning Syftet med denna kontroll är att säkerställa att det tryckbärande skalet är i så gott skick, att det klarar slitage, skadefenomen med god marginal fram till nästa planerade IU. Det som kan påverka resultatet av denna undersökning är pågående skademekanismer som t ex: Korrosion (allmän, gropfrätor, kloridangrepp, spänningskorrosion, högtemperatur, etc) Erosion Utmattning (tryck och temperatur) Krypning 29
Intervall Det intervall som kontrollorganet får sätta efter utförd kontroll med bedömningen uppfyller ställda krav, styrs av avsnitt 2 i bilaga 1 AFS 2017:X Ofta måste den rent okulära kontrollen kompletteras med någon form av oförstörande provning. Den kan utgöras av: tjockleksmätning magnetpulverprovning penetrantprovning röntgen (konventionell eller digital) andra metoder Med bra underlag underlättas behandlingen av ansökan om förlängt intervall. 30
IU intervall AFS 2017:X Bilaga 1 31
Certifiering av pannoperatörer som skall övervaka pannor i klass A och B Certifikat för operatörer som övervakar pannor utfärdas i fyra olika kategorier enligt tabellen Ett certifikat för kategori 1 är giltigt även för kategori 2, 3 och 4. Ett certifikat för kategori 2 och 3 är giltigt även för kategori 4. Kategori 1 Kategori 2 Övervakning av pannor klass A där värme kan ackumuleras i farlig mängd och pannor med effekt över 2 000 kw som är: 1. Hetoljepanna. 2. Panna där vattenånga upphettas över mättningstemperaturen (överhettad ånga). Övervakning av pannor klass B där värme kan ackumuleras i farlig mängd. Kategori 3 Övriga pannor klass A. Kategori 4 Övriga pannor klass B. Certifikatet skall innehålla: A. Certifieringsorganets namn. B. Operatörens namn C. Certifikatnr. D. Kategori E. Datum för utfärdande och utfärdarens namn. Gäller i 5 år såvida inte: ej arbetat det senaste året, visat oaktsamhet vid olycka eller visat sig olämplig för arbetet 32
Kap 8 Sanktionsavgifter 4 kap 17 = Fortlöpande tillsyn 10.000 100.000:- 5 kap 2 = Villkor för trycksättning 15.000 600.000:- 6 kap. 3 = Övervakning av pannor i klass A eller B 15.000 300.000:- 33
Kap 8 När börjar då detta gälla? 5. Bestämmelser om journal 4 kap 18 inom 2 år efter ikraftträdande 6. Certifiering av personal: kategori 1 2 inom 3 år. 3 4 inom 5 år efter ikraftträdande 8. Första kontroll gäller inte TA som tagits i bruk innan föreskriften trätt i kraft 9. Återkommande kontroll (DP och IU) och Revisionskontroll när föreskriften trätt i kraft 11. TA som inte tidigare omfattats av krav på besiktning = inom 3år efter ikraftträdande 12. Bedömning om periodisk och ständig övervakning när föreskriften trätt i kraft 34