Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Relevanta dokument
Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016

Sälen och skarven. Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Sälen och skarven i Östersjöns ekosystem. Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2017

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån II, N4a

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2019

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån II, N4a

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån II, N4a

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Sälens matvanor kartläggs

Sportfiskarnas policy för säl och skarv

Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös och kräfta sötvattensfiskets mest betydelsefulla

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

Abborre. Abborre Perca fluviatilis Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

Gotlands fiske.

I korta drag Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla

YTTRANDE SLU har utgår från att försöka besvara frågan under punkt 1 i relation till de villkoren satta under punkt 2 till 12.

Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober Jonas Ericson, tfn jonas.ericson@havochvatten.se

Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU

Det yrkesmässiga fisket i havet, november Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, juni Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2017

Det yrkesmässiga fisket i havet, augusti Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, mars Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, december Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2018

Det yrkesmässiga fisket i havet, mars Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari 2019

Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, november 2018

Beskrivning av använda metoder

Det yrkesmässiga fisket i havet, maj 2015

Det yrkesmässiga fisket i havet, juni Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, november Jonas Ericson, tfn

I korta drag Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Kustbeståndens utveckling

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (

I korta drag. Saltsjöfiskets fångster under april 2003 JO 50 SM Preliminära uppgifter. Swedish sea-fisheries during April 2003.

I korta drag. Saltsjöfiskets fångster under april 2002 JO 50 SM Preliminära uppgifter. Swedish sea-fisheries during April 2002.

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

Policy Brief Nummer 2019:5

Saltsjöfiskets fångster under februari 2011

Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp

Öring en art med många kostymer

Programledare har varit Johan Lundgren vid Länsstyrelsen i Hallands län och Ivar Sundvisson har under 2013 varit sekreterare på konsultbasis.

Baltic Sea Seal & Cormorant TNC

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries


Fiskbestånd i hav och sötvatten. Gös. Gös. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016

Storskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag

Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Förvaltningsplan för skarv

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. om selektivitet vid trålfiske av torsk i Östersjön

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Abborre. Abborre. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

ERFARINGER RUNDT FORVALTNING AV SKARV I SVERIGE

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV )

Har gråsäl (Halichoerus grypus) och skarv (Phalacrocorax carbo sp.) en negativ inverkan på Östersjöns fiskbestånd?

Ekosystemansatsen exemplet Östersjön

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Jakt från båt vid strömmingssköt i område med omfattande skador Bakgrund

Sommaren En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sill/Strömming. Sill/Strömming. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013

Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt

Kustfiskbestånden finns en framtid?

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Sikens värde som ekosystemtjänst

Transkript:

Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Antal häckningar av skarv i Stockholms län olika kolonier i olika färger 6000 4000 2000 0 1995 2000 2005 2010 2015 Från:

Antal gråsälar i Östersjön baserat på jaktstatestik baserat på faktiska räkningar, verkligt antal 1.3-1.7x större Från: Härkönen (2015) in Havet 1888

Svenska yrkesfiskets fångster av sik Från: Havs- och vattenmyndigheten 2015. Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2015. Resursöversikt

Steg 1: Beräkning av fåglars och däggdjurs konsumtion, samt fiskets fångst (både yrkes- och fritidsfisket) Steg 2: Om fisket märkbart påverkar ett fiskbestånd är det rimligt att anta att även fåglar/däggdjur påverkar detta bestånd om de äter lika mycket som fisket fångar

Steg 1: Beräkning av fåglars och däggdjurs konsumtion, samt fiskets fångst (både yrkes- och fritidsfisket) Däggdjur (omkring år 2010)

Fåglar (omkring år 2010) 80% 103290

Fåglar (omkring år 2010) äter mest, diet finns skarpsill strömming inga dietdata finns skarpsill strömming inga dietdata finns

Fiskets fångst ~700 000 tons Sälar äter ~100 000 tons Fåglar äter ~100 000 tons

Baserat på mängd djur och deras utbredning under året, samt fiskets landningar, beräknades konsumtion och landning för olika geografiska områden (ICES rutor) International Council for Exploration of the Sea (Internationella havsforskningsrådet)

art av consumer ICES ruta hela fisk group SD24 SD25 SD26 SD27 SD28 SD29 SD30 SD31 SD32 Östersjön fiske 8 900 50 000 59 000 torsk fåglar 1 100 530 1 600 säl 1 600 3 400 4 900 fiske 15 000 150 000 72 000 2 100 240 000 strömming SD25-29 incl. in fåglar 500 2 300 800 63 3 600 säl 300 36 000 4 200 7 600 48 000 fiske 350 000 350 000 skarpsill fåglar 22 000 22 000 säl 8 300 8 300 fiske 3 600 8 600 3 200 90 410 100 0 0 99 16 000 plattfisk fåglar 130 180 84 150 30 0 0 0 0 570 säl 1 600 220 18 740 800 0 0 0 0 3 300 fiske 740 40 780 lax fåglar 1 0 1 säl 370 110 470 fiske 15 160 260 44 6 20 97 48 23 670 öring fåglar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 säl 0 170 0 590 0 830 91 86 0 1 800 fiske 0 0 37 0 1 600 8 350 140 300 2 400 nors fåglar 0 0 48 0 17 0 88 0 0 150 säl 0 0 0 0 8 11 120 210 23 370 fiske 560 560 ål fåglar 340 340 säl 0 0 fiske 980 41 280 270 1 000 790 1 500 350 990 6 200 abborre fåglar 290 1 900 510 1 500 810 2 100 860 23 920 8 900 säl 0 86 0 300 0 1 700 120 25 130 2 300 fiske 54 75 9 400 140 410 450 150 1 100 2 700 gädda fåglar 0 140 0 580 19 63 84 3 24 920 säl 0 130 0 440 0 420 0 0 0 990 fiske 180 22 500 130 78 240 120 9 310 1 600 gös fåglar 0 0 190 0 180 380 0 0 110 860 säl 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 fiske 30 36 0 140 4 190 370 490 210 1 500 sik fåglar 0 0 0 0 0 0 98 20 0 120 säl 0 86 0 300 0 830 560 200 110 2 100 fiske 1 400 130 860 210 610 420 410 1 500 1 700 7 200 ospecificerat fåglar 4 000 2 200 5 300 4 600 3 600 8 900 4 900 5 300 5 400 44 000 säl 860 820 8 2 800 580 9 200 680 10 000 520 25 000 fiske 690 000 alla arter fåglar 83 000 säl 98 000

art av fisk torsk strömming skarpsill plattfisk lax öring nors ål consumer ICES ruta hela group SD24 SD25 SD26 SD27 SD28 SD29 SD30 SD31 SD32 Östersjön fiske 8 900 50 000 59 000 fåglar 1 100 530 1 600 säl 1 600 3 400 4 900 fiske 15 000 150 000 72 000 2 100 240 000 incl. in fåglar 500 2 300 800 63 3 600 SD25-29 säl 300 36 000 4 200 7 600 48 000 fiske 350 000 350 000 fåglar 22 000 22 000 säl 8 300 8 300 fiske 3 600 8 600 3 200 90 410 100 0 0 99 16 000 fåglar 130 180 84 150 30 0 0 0 0 570 säl 1 600 220 18 740 800 0 0 0 0 3 300 fiske 740 40 780 fåglar 93% av 1 fiskets landningar 0 1 säl 370 110 470 fiske 15 160 26027% 44 av 6fåglarnas 20 97 konsumtion 48 23 670 fåglar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 säl 0 170 0 61% 590 av 0sälarnas 830 91 konsumtion 86 0 1 800 fiske 0 0 37 0 1 600 8 350 140 300 2 400 fåglar 0 0 48 0 17 0 88 0 0 150 säl 0 0 0 0 8 11 120 210 23 370 fiske 560 560 fåglar 340 340 säl 0 0 fiske 980 41 280 270 1 000 790 1 500 350 990 6 200

art av fisk torsk strömming skarpsill plattfisk lax öring nors ål abborre gädda consumer ICES ruta hela group SD24 SD25 SD26 SD27 SD28 SD29 SD30 SD31 SD32 Östersjön fiske 8 900 50 000 59 000 fåglar 1 100 530 1 600 säl 1 600 3 400 4 900 fiske 15 000 150 000 72 000 2 100 240 000 incl. in fåglar 500 2 300 800 63 3 600 SD25-29 säl 300 36 000 4 200 7 600 48 000 fiske 350 000 350 000 fåglar 22 000 22 000 säl 8 300 8 300 fiske 3 600 8 600 3 200 90 410 100 0 0 99 16 000 fåglar 130 180 84 150 30 0 0 0 0 570 säl 1 600 220 18 740 800 0 0 0 0 3 300 fiske 740 40 780 fåglar 1 0 1 säl 370 110 470 fiske 15 160 260 44 6 20 97 48 23 670 fåglar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 säl 0 170 0 590 0 830 91 86 0 1 800 fiske 0 0 37 0 1 600 8 350 140 300 2 400 fåglar 0 0 48 0 17 0 88 0 0 150 säl 0 0 0 0 8 11 120 210 23 370 fiske 560 560 fåglar 340 340 säl 0 0 fiske 980 41 280 270 1 000 790 1 500 350 990 6 200 fåglar 290 1 900 510 1 500 810 2 100 860 23 920 8 900 säl 0 86 0 300 0 1 700 120 25 130 2 300 fiske 54 75 9 400 140 410 450 150 1 100 2 700 fåglar 0 140 0 580 19 63 84 3 24 920

Analys av fältstudier som undersökt effekter av skarv på abborre Gagnon, K., Yli-Rosti, J., and Jormalainen, V. 2015. Cormorant-induced shifts in littoral communities. Marine Ecology Progress Series, 541: 15-30. Lehikoinen, A., Heikinheimo, O., and Lappalainen, A. 2011. Temporal changes in the diet of great cormorant (Phalacrocorax carbo sinensis) on the southern coast of Finland - camparison with available fish data. Boreal Environment Research (suppl. B), 16: 61-70. Lehikoinen, A., Heikinheimo, O., Lehtonen, H., and Rusanen, P. 2017. The role of cormorants, fishing effort and temperature on the catches per unit effort of fisheries in Finnish coastal areas. Fisheries Research, 190: 175-182. Pūtys, Ž. 2012. Great cormorant Phalacrocorax carbo sinensis diet and its effect on fish populations and their community in the eutrophic Curonian Lagoon ecosystem. Institute of Ecology of Nature Research Centre, 48 pp. Vilnius University, Vilnius, Lithuania. Salmi, J. A., Auvinen, H., Raitaniemi, J., Kurkilahti, M., Lilja, J., and Maikola, R. 2015. Perch (Perea fluviatilis) and pikeperch (Sander lucioperca) in the diet of the great cormorant (Phalacrocorax carbo) and effects on catches in the Archipelago Sea, southwest coast of Finland. Fisheries Research, 164: 26-34. Vetemaa, M., Eschbaum, R., Albert, A., Saks, L., Verliin, A., Jürgens, K., Kesler, M., et al. 2010. Changes in fish stocks in an Estonian estuary: overfishing by cormorants? ICES Journal of Marine Science, 67: 1972-1979. Östman, Ö., Bergenius, M., Boström, M. K., and Lunneryd, S.-G. 2012. Do cormorant colonies affect local fish communities in the Baltic Sea? Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 69: 1047-1055. Slutsats: Minskat bestånd av abborre upptäcks om: långtidsstudie, jämförelseområde, stark signal (stor variation i skarvförekomst)

Steg 2: Om fisket märkbart påverkar ett fiskbestånd är det rimligt att anta att även fåglar/däggdjur påverkar detta bestånd, om de äter lika mycket som fisket fångar Slutsats: säl och fåglar (skarv) konkurrerar med fisket Vad göra?

Tack för inbjudan!