Konsekvensutredningen har tagits fram i enlighet med förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

KONSEKVENSUTREDNING 1 (19) Datum Teknisk analys Tor Ny 016-16 27 19 tor.ny@ei.se Konsekvensutredning avseende Energimarknadsinspektionens föreskrifter (EIFS 2018:x) om fastställande av generellt tillämpliga krav för nätanslutning av generatorer A Allmänt Denna konsekvensutredning avser Energimarknadsinspektionens föreskrifter (EIFS 2018:x) om fastställande av generellt tillämpliga krav för nätanslutning av generatorer. Föreskrifterna kompletterar Kommissionens förordning (EU) 2016/631 av den 14 april 2016 om fastställande av nätföreskrifter med krav för nätanslutning av generatorer 1 (RfG 2 ). Föreskrifterna bygger på förslaget till generellt tillämpliga krav som Affärsverket svenska kraftnät lämnade in till Energimarknadsinspektionen (Ei) den 17 maj 2018. Ei godkänner genom dessa föreskrifter Affärsverket svenska kraftnäts förslag till generellt tillämpliga krav för nätanslutning av generatorer i enlighet med artikel 7.1 i RfG. Genom föreskrifterna godkänns enligt artikel 5.3 också att de maximala tröskelvärden för kraftproduktionsmoduler av typ B, C och D som anges i artikel 5.2 tabell 1 i RfG för synkronområde Norden ska gälla för Sverige. Föreskrifterna kommer att gälla från den 27 april 2019. 3 Konsekvensutredningen har tagits fram i enlighet med förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Bakgrund och beskrivning av förslaget Elnätet transporterar el från elproducenter till hushåll och företag. I Sverige delas elnätet in i stamnät, regionnät och lokalnät. Generellt gäller att Affärsverket svenska kraftnät som innehar stamnätet transporterar el från stora elproducenter vidare till regionnäten. Regionnäten transporterar elen vidare till lokalnät och ibland till elanvändare med stor förbrukning. Lokalnäten distribuerar elen till 1 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/txt/pdf/?uri=celex:32016r0631&from=sv (hämtat 2018-07-10) 2 Requirements for generators 3 Artikel 72 RfG Box 155, 631 03 Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel 016-16 27 00. registrator@ei.se. www.ei.se. Org.nr. 202100-5695

2 (19) slutkunderna inom ett visst geografiskt område. Elnätsföretagen ansvarar för att driva näten effektivt och systemsäkert. Elnätsföretagen driver elnäten och ansvarar för att elenergin transporteras från produktionsanläggningarna till slutkunderna. Ett elnätsföretag måste ha tillstånd (koncession) för att bygga och driva starkströmsledningar och varje lokalnätsföretag har ensamrätt att inom sitt geografiska område transportera el till kunderna. Slutkunderna är hänvisade till det elnätsföretag som har koncession i det område kunden bor. Ei har ett övergripande ansvar att arbeta för väl fungerande energimarknader och är nätmyndighet enligt ellagen (1997:857). Detta innebär bl.a. att Ei ansvarar för att meddela koncession och undantag från koncession och har tillsyn över bl.a. leveranskvalitet och nättariffer. Ei ansvarar även för tillsyn över bestämmelser som rör mätning, beräkning och rapportering av överförd el. EU:s medlemsstater har beslutat att skapa en gemensam inre marknad för el. Den inre marknaden syftar till att öka försörjningstryggheten, bidra till en hållbar energiförsörjning och stärka konkurrensen på elmarknaderna till nytta för Europas elkunder. Flera nya EU-förordningar från Europeiska kommissionen gällande energimarknaderna har trätt i kraft de senaste åren. De nya förordningarna sätter spelreglerna för den gemensamma inre marknaden och omfattar driftsäkerhet, anslutning till elnätet och elbörsers samarbete för sammankoppling av Europas elmarknader. Förordningarna blir i samband med ikraftträdandet bindande och direkt tillämpliga i hela EU. En av dessa förordningar är RfG. Ei är i egenskap av nationell tillsynsmyndighet för el i Sverige och ska fullgöra uppgifter som följer av de nya EU-förordningarna. Kort om RfG Syftet med RfG är att införa enhetliga regler för kraftproduktionsmoduler som ska anslutas till elnäten inom EU. Om ett elnät kan drivas systemsäkert eller inte beror bland annat på kraftproduktionsmodulernas tekniska förmåga. De kraftproduktionsmoduler som är anslutna till elnätet måste därför ha tillräcklig prestanda för att klara störningar och för att hjälpa till att förhindra större avbrott i elförsörjningen. En säker drift av elnätet är möjlig endast om det finns ett nära samarbete mellan elnätsägare och ägare av kraftproduktionsmoduler som är anslutna till elnätnäten.

3 (19) I RfG ställs tekniska krav på kraftproduktionsmoduler som anses vara betydande. Kraven gäller för nya kraftproduktionsmoduler och för vissa befintliga anläggningar som byggs om. Kraven handlar bland annat om vilka typer av störningar i elnätet som framtida kraftproduktionsmoduler ska klara av, och i vilken omfattning. Det ställs också krav på frekvensstabilitet, spänningsstabilitet, störningstålighet, aktiv och reaktiv effekt samt utbyte av information. Genom att ställa krav på kraftproduktionsmodulernas förmågor ska nätföretagen på bästa sätt kunna dra nytta av kraftproduktionsmodulernas egenskaper, t.ex. deras förmågor att bidra till att minska störningar i elnätet. Kraven i RfG gäller anslutning av följande kraftproduktionsmoduler till det sammanlänkade systemet 4 : synkrona kraftproduktionsmoduler, kraftparksmoduler och havsbaserade kraftparksmoduler. En synkron kraftproduktionsmodul är en odelbar uppsättning av apparater som kan generera elektrisk energi så att frekvensen av den genererade spänningen, generatorns varvtal och nätspänningens frekvens har ett konstant förhållande och därmed är synkroniserade. En kraftparksmodul är en eller flera elproduktionsenheter, asynkront anslutna eller anslutna via kraftelektronik. Vad det innebär att en kraftproduktionsmodul är betydande framgår av artikel 5 i RfG. Kraftproduktionsmodulerna delas in i fyra grupper (typ A, B, C och D) beroende på dess maximala kontinuerliga effekt och på spänningsnivån i anslutningspunkten där kraftproduktionsmodulen ansluts till elnätet. RfG anger sedan de tekniska kraven som gäller för modulerna av respektive typ. RfG tillåter att medlemsländerna gör vissa nationella anpassningar av kraven. Affärsverket svenska kraftnät valt att anpassa sig till de tröskelvärden som anges i RfG (se tabell 1 nedan) efter samråd 5 med berörda intressenter. Tabell 1 Tröskelvärden för typer av kraftproduktionsmoduler för synkronområde Norden 6 enligt RfG 4 Ett antal transmissions- och distributionssystem som kopplas samman med hjälp av en eller flera överföringsförbindelser. 5 https://www.svk.se/om-oss/nyheter/natkoder/offentligt-samrad-om-troskelvarden-forkraftproduktionsmoduler/?_t_id=1b2m2y8asgtpgamy7phcfg%3d%3d&_t_q=rfg&_t_tags=language%3asv%2 csiteid%3a40c776fe-7e5c-4838-841c- 63d91e5a03c9&_t_ip=192.121.1.150&_t_hit.id=SVK_WebUI_Models_Pages_NewsPage/_763b740d-18d4-4e68-9e93-dd2a0e908f99_sv&_t_hit.pos=4 hämtat 2018-07-10 6 Sverige ingår i synkronområde Norden.

4 (19) Kraftproduktionsmodulens maximala kontinuerliga effekt Spänning i anslutningspunkten Typ A Lika med eller högre än 0,8 kw Lägre än 110 kv Typ B Lika med eller högre än 1,5 MW Lägre än 110 kv Typ C Lika med eller högre än 10 MW Lägre än 110 kv Typ D Lika med eller högre än 30 MW Lägre än 110 kv Typ D Alla Lika med eller högre än 110 kv En kraftproduktionsmodul av typ A kan t.ex. vara ett vindkraftaggregat eller ett gasturbinaggregat vars kontinuerliga effekt är minst 0,8 kw men lägre än 1,5 MW. En typ B modul kan t.ex. vara en vattenkraftstation med en kontinuerlig effekt om minst 1,5 MW men lägre än 10 MW. En typ C modul kan vara t.ex. en vattenkraftstation eller en vindkraftgrupp med en kontinuerlig effekt om minst 10 MW men lägre än 30 MW. En typ D modul kan vara t.ex. en vattenkraftsstation eller kärnkraftsaggregat med en kontinuerlig effekt om minst 30 MW. Enligt artikel 7.1 i RfG ska nätföretag fastställa så kallade generellt tillämpliga krav för anslutning av kraftproduktionsmoduler till elnätet. Med generellt tillämpliga krav avses krav som gäller generellt för alla anslutningar av samma typ. De generellt tillämpliga kraven gäller oavsett var i nätet en produktionsanläggning är ansluten. Exempel på generellt tillämpliga krav är frekvensrelaterade krav och krav på störningstålighet. Kraven ska godkännas av den nationella tillsynsmyndigheten. Innan RfG beslutades var reglerna om anslutning till elnätet nationella. I Sverige har kraven hittills ställts genom Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd (SvKFS 2005:2) om driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsanläggningar. Ei godkänner idag inte Affärsverket svenska kraftnäts eller andra nätföretags anslutningsavtal eller anläggningsavtal. Berörda parter kan däremot vända sig till Ei för att få tvister prövade vad gäller villkoren i anslutnings- och anläggningsavtalen. Enligt 4 kap. 1 a ellagen ska Ei därutöver godkänna de metoder som nätföretagen använder för att utforma villkoren för avtal om tillträde till ledning eller ledningsnät. De nya bestämmelserna i RfG medför att det införs mer detaljerade regler som nätföretag och ägare av nya kraftproduktionsmoduler behöver följa. RfG ställer

5 (19) dock inte väsentligt andra krav för nya kraftproduktionsmoduler jämfört med de krav som gäller redan idag i Sverige för befintliga anläggningar. Föreskrifterna kompletterar RfG:s bestämmelser om generellt tillämpliga krav Kraven i RfG kompletteras genom att varje medlemsstat bestämmer nationella krav som är generellt tillämpliga. De generellt tillämpliga kraven avser bland annat frekvens och störningstålighet och gäller oavsett var i nätet en kraftproduktionsanläggning är ansluten. De generellt tillämpliga kraven som gäller för Sverige föreslås av Affärsverket svenska kraftnät och ska därefter godkännas av Ei. Godkännandet sker genom att Ei meddelar föreskrifter utifrån ett förslag som tagits fram av Affärsverket svenska kraftnät. Regeringen redovisar i propositionen Myndighetsuppgifter på elområdet (prop. 2017/18:93) sin bedömning i frågan om godkännandet av de generellt tillämpliga kraven enligt RfG. Affärsverket svenska kraftnät lämnade in ett förslag till generellt tillämpliga krav till Ei den 17 maj 2018. Kraven gäller för nya kraftproduktionsmoduler och för vissa befintliga anläggningar som byggs om De generellt tillämpliga krav som fastställs i föreskrifterna ska tillämpas på nya kraftproduktionsmoduler och på vissa befintliga kraftproduktionsmoduler av typ C och D som byggs om. Om en befintlig kraftproduktionsanläggning byggs om ska nätföretaget i enlighet med artikel 4.1.a i RfG bedöma om ett nytt anslutningsavtal krävs. Om nätföretaget gör bedömningen att det krävs ett nytt anslutningsavtal ska detta meddelas till Ei som tar ställning till om det krävs ett sådant eller inte. Det som är avgörande för Ei:s bedömning är om ombyggnationen påverkar den tekniska förmågan hos anläggningen så mycket att det krävs ett nytt anslutningsavtal. I vilken mån en anläggning efter ombyggnad ska omfattas av de nya reglerna kommer således att avgöras från fall till fall. Påverkan och konsekvenser av kraven i föreskrifterna De generellt tillämpliga krav som ställs i föreskrifterna gäller på nationell nivå. Föreskrifterna är resultat av kraven i RfG och har som mål att ställa krav på kraftproduktionsmoduler för att upprätthålla systembehov i det svenska elnät. Kraftproduktionsmoduler och förbrukare är kopplade till elnätet överallt där produktion av el eller där förbrukningsbehov finns. Dessa två, tillsammans med elnätet bildar ett tekniskt system där egenskaperna i de olika anläggningarna påverkar elnätet och omvänt. Därför måste det finnas regler för kraftproduktionsmoduler och för förbrukningsanläggningar så att inte

6 (19) driftsäkerheten äventyras i elnätet. Det är systemoperatörer som ansvarar för driftsäkerheten i elnätet. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå De EU-gemensamma reglerna som gäller för anslutning av generatorer finns i RfG. De nu föreslagna föreskrifterna kompletterar RfG i de fall det finns utrymme för att bestämma nationella regler. Kraven i förskrifterna gäller för kraftproduktionsmoduler. Om en tillverkare av kraftproduktionsmoduler vill sälja sina produkter i Sverige, ska tillverkaren se till att kraftproduktionsmoduler uppfyller kraven i föreskrifterna. Uppfyller inte en kraftproduktionsmodul kraven i föreskrifterna kan en innehavare av nätkoncessionen vägra att ansluta kraftproduktionsmodulen till sitt elnät med stöd av artikel 3.1 i RfG. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd RfG är liksom alla EU-förordningar bindande för samtliga medlemsstater. Av RfG framgår att generellt tillämpliga krav ska fastställas på nationell nivå som kompletterar kraven i förordningen. Enligt ellagen ska sådana generellt tillämpliga krav regleras i föreskrifter. Det finns således inget annat alternativ än att de generellt tillämpliga kraven regleras i föreskrifter. Vidare framgår av skäl 18 i ingressen till RfG att parameterintervall bör föreskrivas för nationella alternativ för att upprätthålla varierande systembehov, t.ex. nivån av förnybara energikällor och befintliga skyddsprinciper för både överförings- och distributionsnät. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen De som berörs av föreskrifterna är elnätsföretag, Affärsverket svenska kraftnät och elproducenter. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Ei meddelar föreskrifter med stöd av 8 kap. 3 c 1 ellagen och x förordning (1994:1806) om systemansvaret för el 7. 7 Bemyndigandet i förordningen är beslutat men ännu inte publicerat.

7 (19) Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Elproduktion i Sverige Kraven i föreskrifterna gäller nya kraftproduktionsmoduler. Det är svårt att bedöma hur många nya kraftproduktionsmoduler som kommer att byggas i Sverige de kommande åren. Ei gör istället en bedömning av hur många MW som behöver installeras utifrån politiska mål och statistik om hur utvecklingen av elproduktion har varit. I energiöverenskommelsen från sommaren 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna fattades en ramöverenskommelse som bland annat mynnade ut i målen att Sverige har 100 procent förnybar elproduktion 8 till 2040 och 50 procents effektivare energianvändning till 2030. I tillägg har riksdagen beslutat om ett mål om noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 9. År 2014 byggdes 321 stycken nya vindkraftverk (rekordår) med sammanlagd installerad effekt om 902 MW (dvs. en storlek i snitt på 2,8 MW per verk) 10. Figuren nedan visar utvecklingen av den installerade effekten för olika produktionsslag i Sverige under perioden 1996 2016 11. 8 Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut. 9 https://www.ei.se/documents/publikationer/rapporter_och_pm/rapporter%202018/ei_r2018_06.pdf hämtat 2018-07-10 10 https://www.energimyndigheten.se/globalassets/nyheter/2015/vindkraftstatistik-2014.pdf hämtat 2018-07-10 11 Energiläget 2018 http://www.energimyndigheten.se/statistik/energilaget/?currenttab=1#mainheading hämtat 2018-07-10

8 (19) Figur 1 Installerad effekt fram till 2016, MW 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kondens Kraftvärme Industriellt mottryck Gasturbiner Vindkraft Solkraft Det är främst vindkraft som ökar den installerade effekten. Energimyndigheten genomförde 2016 en enkätundersökning om installerade solcellsanläggningar i Sverige 12. Undersökningen inkluderar enbart nätanslutna solcellsanläggningar. Resultatet från undersökningen framgår nedan av Figur 2. Totalt uppgick den installerade effekten enligt undersökningen till 140 MW. Energimyndigheten bedömer att denna siffra är något för låg, vilket bland annat beror på bristfälliga rutiner kring dokumentation av anslutna solcellsanläggningar. Figur 2 visar att majoriteten av solcellsanläggningarna utgörs av små och medelstora anläggningar. Intervallen är indelade i anläggningar som är mindre än 20 kw, mellan 20 och 1000 kw och större än 1000 kw. Stora parker har inte etablerats i samma utsträckning, och detta beror bland annat på att den främsta lönsamheten utgörs av att förbruka sin egenproducerade el och därmed undvika nätkostnader, energiskatt på el och andra avgifter. I dagsläget finns också styrmedel som främjar mindre anläggningar. 12 ES 2017:08 Statistik över nätanslutna solcellsanläggningar 2016 Nationell- och regional statistik

9 (19) Figur 2 Solcellsanläggningar installerade i Sverige under 2016 13 Figuren 3 nedan visar att installerad effekt i traditionell elproduktion dvs. vattenkraft och kärnkraft har stagnerat i jämförelse med sol- och vindkraft. Figur 3 Installerad effekt i Sveriges kraftstationer, MW 14 13 Källa: energimyndigheten 14 https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/statistik/energiaret/energiaret2016_elproduktion _12-oktober.pdf?v=RSPMf03XTQnWA_zUdshlTIh-W_A Hämtat 2018-07-10

10 (19) Enlig tillverkare av turbiner för vindkraftsanläggningar kommer det under 2018 och 2019 att installeras motsvarande 815 MW och 1 793 MW nya vindturbiner i Sverige, se tabell 2 nedan 15. De lägre siffrorna under 2020 och 2021 antas bero på att det saknas investeringsbeslut så långt in i framtiden. Tabell 2 Prognos om installerade vindkraftturbiner, MW 16 2017 2018 2018 2018 2018 2018 2019 2020 2021 Q1 Q2 Q3 Q4 (Tot) 199 8 79 377 351 815 1793 72 353 Energiöverenskommelsen, historiken och framtida prognoser pekar på att det är vindkraft som kommer att öka mest i Sverige de närmaste åren. En konsekvens av detta borde vara att föreskrifterna har störst påverkan på nya vindkraftsanläggningar. Föreskrifterna gäller dock även för alla nya kraftproduktionsmoduler och för vissa befintliga som byggs om. Därför omfattar konsekvensutredningen alla typer av kraftproduktionsmoduler som omfattas av föreskrifterna. Konsekvenser av Ei:s förslag Nedan anges några punkter som är viktiga att ha i åtanke gällande de nu föreslagna föreskrifterna: Kraven gäller för nya kraftproduktionsmoduler och vissa befintliga som byggs om. SvKFS 2005:2 kommer fortfarande att gälla för befintliga kraftproduktionsanläggningar. Kraven i föreskrifterna överensstämmer i stor utsträckning med de krav som finns idag för befintliga kraftproduktionsmoduler. Klassificering av kraftproduktionsmoduler enligt RfG överensstämmer inte med klassificeringen i SvKFS 2005:2. Detta innebär att nya kraftproduktionsmoduler får andra krav enligt de nu föreslagna föreskrifterna jämfört med för motsvarande redan existerande kraftproduktionsmoduler. Ägare av kraftproduktionsmoduler av typ C och D som bygger om sina kraftproduktionsmoduler bör ha i åtanke att dessa kan komma att omfattas av RfG och föreskrifterna. 15 https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2018/07/statistics-and-forecast-svensk-vindenergi- 20180703.pdf Hämtat 2018-07-10 16 Källa: svenskvindenergi

11 (19) Kraven i RfG och i föreskrifterna gäller funktionalitet av kraftproduktionsmoduler vilket innebär att köpare av kraftproduktionsmoduler ska se till att dessa uppfyller kraven. Ei bedömer att merkostnaderna för berörda aktörer av att införa föreskrifterna är relativ små i förhållande till status quo. Detta beror främst på att liknande krav för anslutning existerar redan idag genom Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter. Det finns dock vissa grundläggande skillnader mellan föreskrifter som gäller för befintliga produktionsanläggningar 17 (SvKFS 2005:2) och föreskrifterna för anslutning nya generatorer: SvKFS 2005:2 ställer krav på befintliga produktionsanläggningar, medan föreskrifterna ställer krav på nya kraftproduktionsmoduler. En kraftproduktionsanläggning har inte samma betydelse som kraftproduktionsmodul i RfG. En kraftproduktionsmodul, enlig RfG är en anläggning som omvandlar primärenergi till elektrisk energi och som består av en eller flera kraftproduktionsmoduler som är anslutna till ett nät vid en eller flera anslutningspunkter. SvKFS 2005:2, som ställer krav för anslutning av befintliga produktionsanläggningar, indelar produktionsanläggningar i tre grupper (se tabellen nedan), medan de nu föreslagna föreskrifterna ställer krav på nya kraftproduktionsmoduler. Kraftproduktionsmoduler indelas i fyra grupper (typ A, typ B, typ C och typ D) se tabell 1. Tabell 3 kategorisering av nuvarande produktionsanläggningar enlig SvKFS 2005:2 Kategori Små anläggningar Medelstora anläggningar Produktionsanläggning Vattenkraftstation, Värmekraftblock, Gasturbinaggregat och Vindkraftgrupp med sammanlagd installerad nominell aktiv effekt från och med 1,5 MW till och med 25 MW. Vindkraftaggregat med installerad nominell aktiv effekt från och med 1,5 MW Värmekraftblock, Gasturbinaggregat och Vindkraftgrupp med sammanlagd installerad nominell aktiv effekt från 25 MW till och med 100 MW. 17 https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2018/07/statistics-and-forecast-svensk-vindenergi- 20180703.pdf hämtat 2018-07-10

12 (19) Stora anläggningar Vattenkraftstationer med installerad nominell aktiv effekt från 25 MW till och med 50 MW. Värmekraftblock, Gasturbinaggregat och Vindkraftgrupp med sammanlagd installerad nominell aktiv effekt större än 100 MW. Vattenkraftstationer med installerad nominell aktiv effekt större än 50 MW. Skillnaden i indelningen av kategorier är att det i RfG även ställs krav för kraftproduktionsmoduler med en kontinuerlig effekt från 0,8 kw. Kraven i föreskrifterna gäller för kraftproduktionsmoduler oavsett energislag och inom givet spänningsintervall. Kostnader för kraftproduktionsmoduler typ A Dessa anläggningar ansluts oftast till lokalnät. SvKFS 2005:2 omfattar inte dessa anläggningar. Elnätföretag har sedan tidigare tillämpat egna regler eller branschpraxis för att ansluta dessa produktionsanläggningar. Ei bedömer att de nu föreslagna föreskrifterna bidrar till harmoniseringen för att ansluta kraftproduktionsmoduler av typ A vilket ger en kostnadseffektivisering. Kostnader för kraftproduktionsmoduler typ B och C Typ B och C motsvarar inte kategorisering för små och medelstora anläggningar enligt SvKFS 2005:2. Detta innebär att vissa nya kraftproduktionsmoduler, som enligt SvKFS 2005:2 skulle klassas som små eller medelstora anläggningar, kan klassas som typ D om dessa ansluts till nät med spänning från 110 kv. För dessa kraftproduktionsmoduler innebär detta strängare krav än de som redan gäller idag. Dessutom är effektintervallen i RfG snävare än i SvKFS 2005:2 (jämför tabeller 1 och 3). Kostnader för kraftproduktionsmoduler typ D Typ D motsvarar inte kategorisering för stora anläggningar enligt SvKFS 2005:2. Till typ D hör kraftproduktionsmoduler från 30 MW som kommer att anslutas med en spänning under 110 kv och alla som ansluts med en spänning över 110 kv (jämför tabeller 1 och 3) Hur påverkas kraftproduktionsmodulerna av kraven? En harmonisering av anslutningskrav inom EU förväntas leda till flera effektiviseringsvinster och även potentiellt ökad konkurrenskraft och därmed ökade affärsmöjligheter för svenska elproducenter såväl som leverantörer av elektriska komponenter.

13 (19) Ei bedömer att det är svårt att göra ett kostnadsestimat eftersom det inte finns några siffror som visar hur mycket det kostar att anpassa nya kraftproduktionsmoduler och befintliga, av typ C och D som byggts om till kraven i de föreslagna föreskrifterna. Nedan lyfter Ei fram de krav som kan medföra en skärpning eller mildring av tidigare nämnda krav jämfört med kraven på befintliga kraftproduktionsmoduler. I 3 kap. 7 i de nu föreslagna föreskrifterna anges att för kraftproduktionsmoduler av typ A, B, C och D, den maximala minskningen av den aktiva uteffekten till följd av sjunkande frekvens under 49,0 Hz sätts minskningsnivån till 3 % för varje 1 Hz. RfG anger att ett värde för maximal tillåten minskning av aktiv uteffekt som funktion av sjunkande frekvens ska anges. I SvKFS 2005:2 är gränsfrekvensen den samma, 49,0 Hz, men andelen aktiv uteffekt som får minskas är differentierad mellan olika produktionsslag. De nya kraven motsvarar de för befintlig vattenkraft, gasturbiner och vindkraftgrupper. Däremot är det en skärpning för värmekraftkraftblock. För att upprätthålla elkraftsystemets robusthet vid sjunkande nätfrekvens är det viktigt att vattenkraftens prestanda utnyttjas, dvs reduktionen av utmatad aktiv effekt inte tillåts vara större än vad som erhålls vid normal teknisk utformning av vattenkraftanläggningar. Det är således ur ett systemperspektiv nödvändigt att skärpa kraven för värmekraftblock istället för att sänka kraven för vattenkraft, gasturbiner och vindkraftgrupper. I 3 kap. 11 i de nu föreslagna föreskrifterna anges att för synkron kraftproduktionsmodul av typ B och C ska förbli ansluten till nätet med fortsatt stabil funktion efter ett fel i anslutningspunkten spänningsparametrar som anges i tabellen Uret = 0,25 Uclear = 0,90 Urec1 = 0,90 Urec2 = 0,90 tclear = 0,20 sekunder trec1 = 0,20 sekunder trec2 = 0,50 sekunder trec3 = 0,50 sekunder SvKFS 2005:2 definierar spänningstidsprofilen i den maskade stamnätspunkt som befinner sig närmast den produktionsanläggning vars förmåga till feltålighet ska undersökas, medan i RfG, det definieras i kraftproduktionsmodulens anslutningspunkt. Eftersom olika grundförutsättningar gäller kan inte spänningstidsprofiler i SvKFS 2005:2 jämföras rakt av med RfG:s profiler för kraftproduktionsmoduler av typ B och C. Värdet 0,25 på spänningsparametern Uret (bibehållen spänningsnivå under fel) ligger i den övre delen av RfG:s intervall 0,05 0,3. Det är samma värde som

14 (19) används för motsvarande spänningsparameter i SvKFS 2005:2. Det är således svårt att avgöra om de föreslagna kraven innebär en skärpning eller mildring jämfört med SvKFS 2005:2. Värdet på spänningsparametern Uclear (0,9) och Urec2 (0,9) motsvarar RfG. Värdet för Uclear motsvarar det i SvKFS 2005:2. Värdet på spänningsparametern Urec1 måste enligt RfG sättas till Uclear. Värdet på tidsparametern tclear (0,20 sek), den tid som ett fel ska antas kvarligga i en överensstämmelsesimulering, innebär en minskning med 20 % jämfört med kraven i SvKFS 2005:2. Den minskade feltiden är nödvändig för att balansera den skärpning av kraven för synkrona kraftproduktionsmoduler typ B och C som en flytt av spänningstidsprofilen från närmaste maskad stamnätspunkt till anslutningspunkten innebär. I det svenska elsystemet finns redan idag exempel på synkrona kraftproduktionsmoduler där en förändring av arbetspunkten från P=Pmax, cosφ = 0,99 övermagnetiserad till P=Pmax, cosφ = 0,99 undermagnetiserad reducerar den så kallade gränsbryttiden med mellan 30 40 ms. Ett tidstillägg på 50 ms i förhållande till grundkravets 150 ms bedöms därför vara ett balanserat val. Värdet på tidsparametern trec1 måste enligt RfG-koden låsas till värdet på tclear. Följden av detta är att trec1 =tclear=0,2. Eftersom spänningsparametrarna Urec1 och Urec2 är satta enligt RfG, så påverkar inte tidsparametrarna trec2 och trec3 spänningstidsprofilens utseende. I 3 kap. 20 i de nu föreslagna föreskrifterna anges att för en kraftproduktionsmodul av typ C och D ska vara möjligt att ändra börvärdet för aktiv effekt genom en utifrån kommande signal. Från det att signalen skickas ska effektändring påbörjas inom tio sekunder. Kraftproduktionsmodulen ska kunna reglera uteffekten från maximal uteffekt ned till 50 % uteffekt inom 60 sekunder. Ny stabil effektnivå ska erhållas inom toleransen 2 % från skickat börvärde. Enligt RfG ska reglerbarhet och reglerområde för dessa kraftproduktionsmoduler preciseras. Kraven bedöms vara en rimlig avvägning mellan elsystemets behov av reglerbarhet för säker elförsörjning och kraftproduktionsmodulernas regleregenskaper. Kraven överensstämmer med SvKFS 2005:2 för vindkraftgrupper. Kraven är klart mildare än i SvKFS 2005:2. Erfarenheter visar att det finns starkt behov av att lindra kraven i takt med att vindkraftverk blir större med allt tyngre roterande massor. Krav på möjligheten att ändra börvärdet för aktiv effekt genom en utifrån kommande signal syftar till att möjliggöra automatisk styrning av kraftproduktionsmodulernas uteffekt, t.ex. genom aktivering av systemvärn. Toleransnivån på 2 % av skickat börvärde är satt utifrån en rimlighetsbedömning för tillräckligt hög noggrannhet vid en effektändring.

15 (19) I 3 kap. 36 i de nu föreslagna föreskrifterna anges att synkron kraftproduktionsmodul av typ D ska förbli ansluten till nätet med fortsatt stabil funktion efter ett fel i anslutningspunkten med följande spänningsparametrar Uret = 0,0 Uclear = 0,25 Urec1 = 0,545 Urec2 = 0,90 tclear = 0,20 sekunder trec1 = 0,45 sekunder trec2 = 0,45 sekunder trec3 = 0,75 sekunder SvKFS 2005:2 definierar spänningstidsprofilen i den maskade stamnätspunkt som befinner sig närmast den produktionsanläggning vars förmåga till feltålighet ska undersökas, medan i RfG definieras kraftproduktionsmodulens anslutningspunkt. För en del kraftproduktionsmoduler av typ D, är närmaste maskad stamnätspunkt samma punkt som anslutningspunkten. För andra kraftproduktionsmoduler av typ D är närmaste maskad stamnätspunkt och anslutningspunkt olika punkter. I det senare fallet innebär det att den spänningtidsprofil flyttas elektriskt närmare kraftproduktionsmodulen. Det innebär oftast, men inte alltid, en skärpning av kraven. Värden på spänningsparametrarna Uret (0) och Uclear (0,25) är i enlighet med RfG. Värdet på spänningsparametern Urec1 (0,545) ligger i mitten det tillåtna intervallet 0,5 0,7. Parametern är anpassad för att spänningsåterhämtningen ska ske linjärt från relativspänningsnivån 0,25 till relativspänningsnivån 0,9 utgående från tiden tclear till och med tiden trec3. Värdet på spänningsparametern Urec2 (0,9) är i enlighet med RfG. En skärpning av kravbilden genom att sänka denna nivå till tillåtna 0,85 har inte bedömts vara motiverad. Värde för spänningstidsprofil överensstämmer med SvKFS 2005:2. Värdet på tidsparametern tclear (0,20 sek), det vill säga den tid ett fel ska antas kvarligga i en överensstämmelsesimulering, innebär en minskning med 20 % jämfört med kravbilden i SvKFS 2005:2. Minskningen är nödvändig för att balansera den skärpning av kravbilden för vissa synkrona kraftproduktionsmoduler av typ D som en flytt av spänningstidsprofilen från närmaste maskad stamnätspunkt till anslutningspunkten innebär.

16 (19) Värdena på tidsparametrarna trec1 och trec2 är anpassade för att spänningsåterhämtningsprofilen ska öka linjärt mellan relativspänningsnivån 0,25 och relativ-spänningsnivån 0,9, utgående från tclear till och med trec3. Värdet på tidsparametern trec3 är 0,75 sekunder, vilket motsvarar hälften av vad RfG tillåter (1,5 sekunder). Det har inte funnits några särskilda motiv till att välja ett högre värde på trec3 för att erhålla ett mer stringent krav. Med ovanstående val av tids- och spänningsparametrar åstadkoms en spänningstidsprofil som är mycket likartad den kurva i SvKFS 2005:2. Bortsett från att profilerna är definierade i olika nätpunkter relativt produktionsanläggningen, så är den viktigaste skillnaden att felbortkopplingstiden tclear har reducerats. I 3 kapitel 36 i den nu föreslagna föreskriften anges att kraftparksmodul av typ D ska förbli ansluten till nätet med fortsatt stabil funktion efter ett fel i anslutningspunkten enligt figur 3 i förordning (EU) nr 2016/631 med följande spänningsparametrar Uret = 0,0 Uclear = 0,0 Urec1 = 0,0 Urec2 = 0,85 tclear = 0,20 sekunder trec1 = 0,20 sekunder trec2 = 0,20 sekunder trec3 = 2,0 sekunder Värden på spänningsparametrarna Uret (0), Uclear (0), Urec1 (0) och Urec2 (0,85) är i enlighet med RfG. En inkonsekvens i RfG gör det nödvändigt att justera slutlig spänningsnivå upp till en nivå om minst 90 %. Enligt RfG är en spänningsnivå om 85 % ingen kravställd kontinuerlig nivå. Därför måste spänningstidsprofilen för feltålighetsförmåga anpassas så att det framgår inom vilken tid slutlig kontinuerlig spänningsnivå erhålls. Värdet på tidsparametern tclear för kraftparksmoduler av typ D väljs till 0,20 sekunder med samma övergripande motivering som för synkrona kraftproduktionsmoduler typ B, C och D, se ovan förklaring 3 kap. 11. Det har inte funnits några särskilda motiv till att ha en annan kravbild för kraftparksmoduler än för synkrona kraftproduktionsmoduler beträffande den tid som felet ska antas kvarligga i en överensstämmelsesimulering.

17 (19) Värdet på tidsparametrarna trec1 och trec2 måste fixeras till tclear är enligt RfG. Värdet på tidsparametern trec3 (2,0 sekunder) är valt i den nedre delen av det intervall som RfG tillåter (1,5 3,0 sekunder). I 4 kap. 9 i de nu föreslagna föreskrifterna anges att synkrona kraftproduktionsmoduler av typ C och D ska i anslutningspunkten minst ha förmåga till konsumtion av reaktiv effekt motsvarande en sjättedel av aktuell aktiv effekt inom spänningsintervallet 95 105 % spänning i anslutningspunkten om inte innehavaren av det nät till vilket anläggningen är ansluten medger annat. Den systemansvariga myndigheten ska enligt RfG precisera krav på reaktiv effektförmåga. Krav på reaktiv effektförmåga för befintliga kraftproduktionsmoduler regleras i SvKFS 2005:2. Paragrafen anger att om den systemansvarige inte har något uttalat krav, så gäller paragrafens krav, som i stort sammanfaller med kraven i SvKFS 2005:2 utom för värmekraftblock där paragrafen kan innebära en skärpning av kraven. Kostnader för kraftproduktionsmoduler typ C och D som byggs om För kraftproduktionsmoduler typ C och D som byggs om blir kostnaderna marginella eftersom kraven i föreskrifterna ställs på funktionalitet och inte på teknisk utformning. Vilket ger en möjlighet för ägare till kraftproduktionsmoduler att hitta kostnadseffektiva lösningar. Möjlighet till undantag Föreskrifterna fastställer krav som kraftproduktionsmoduler ska uppfylla, dvs kraftproduktionsägare ska se till att vid upphandling att dessa kraftproduktionsmoduler är kapabla att uppfylla kraven i föreskrifterna. Om kostnader för att uppfylla kraven i föreskrifterna för en enskild kraftproduktionsmodul skulle vara orimliga och påverkan på driftsäkerheten i elnätet skulle vara ringa finns möjlighet att begära om undantag enligt artikel 60 i RfG. Denna möjlighet ökar sannolikt ökar kostnadseffektiviteten av de nu föreslagna föreskrifterna. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen De föreslagna föreskrifterna kompletterar RfG. Bedömning av om särskild hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns det behov av speciella informationsinsatser RfG trädde i kraft den 17 maj 2018 och kommer att tillämpas från den 27 april 2019. De föreslagna föreskrifterna kompletterar kraven i RfG och kommer att

18 (19) gälla från den 27 april 2019. Ei bedömer att berörda aktörer kommer att ha god tid på sig att anpassa sig till de nya bestämmelserna. Information kommer att finnas på Ei:s webbplats, www.ei.se. B Kommuner och landsting Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. Beskrivning av effekter för kommuner eller landsting En relativt stor andel av elnätsföretagen bedrivs i kommunal regi. Inga företag bedrivs i landstingets regi. I 7 kap. ellagen fastslås att företagen får bedriva nätverksamhet i geografisk närhet till företagets nätverksamhet inom kommunen i syfte att nå en ändamålsenlig nätverksamhet. Verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund. Någon inskränkning i det kommunala självstyret är därmed inte aktuell eftersom kommunala företag omfattas av regelverket för nätverksamhet. C Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen 187 nätföretag och ett oklart antal elproducenter berörs. Samtliga är verksamma inom energibranschen. Storleken på elnätsföretagen varierar från små ekonomiska föreningar med ett tiotal kunder upp till stora företag med flera hundratusen kunder. Ett medelvärde av antal kunder per elnätsföretag uppgår till cirka 31 000 kunder och medianvärdet uppgår till cirka 10 000 kunder. Alla elproducenter som kommer att ansluta kraftproduktionsmoduler av typ A, B, C och D (0,8 kw till mer än 30 MW). Samt elproducenter som bygger om kraftproduktionsmoduler av typ C och D.

19 (19) Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader Föreskrifterna innebär inga förändrade administrativa kostnader. Några sådana krav framgår inte av de nu föreslagna föreskrifterna. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Några andra kostnader för eller förändringar i verksamheten krävs inte förutom det som anges under rubriken Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Ei:s bedömning är att de nya bestämmelserna i sig inte kommer att påverka konkurrensen eftersom bestämmelserna gäller för alla nätföretag och elproducenter. Eftersom föreskrifterna är teknikneutrala och kategoriseringen av kraftproduktionsmoduler i RfG skiljer sig från den i SvKFS 2005:2 kommer nya kraftvärmeanläggningar att få något skärpta krav. Samma gäller för nya kraftproduktionsmoduler med en installerad effekt från 30 MW. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Ei bedömer att de nya bestämmelserna inte kommer att påverka företagen i annat avseende än vad som nämns under övriga punkter. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Ei bedömer att någon särskild hänsyn inte behöver tas till små företag eftersom bestämmelserna måste gälla lika för alla nätföretag och elproducenter. D Samråd Förslag till föreskrifter och konsekvensutredning läggs ut på www.ei.se och remitteras särskilt till ett antal remissinstanser. Samråd kommer att ske i augusti 2018. E Kontaktpersoner Tor Ny, 016-16 27 19, eller tor.ny@ei.se. Herlita Bobadilla Robles, 016-16 27 75, eller herlita.bobadilla-robles@ei.se