Som underlag för en detaljplan har Ekologigruppen genomfört en naturvärdesinventering samt inmätning av skyddsvärda träd i Engelbrektsområdet, Järfälla. Naturvärdesinventeringen har gjorts enligt SIS-standard på nivå detalj, med tillägg av delobjekt av klass 4 och kartering av värdeelement. Inom inventeringsområdet har delobjekt klassats och identifierats efter dess art- respektive biotopvärde. Fem objekt med visst naturvärde (klass 4) har identifierats. Området i Engelbrektsområdet utgörs av kvartersytor, där naturmiljöerna mellan befintliga hyresrätter är av parkliknande karaktär med alléer, planterade träd, buskar och gräsmattor. De flesta träden är av relativt ung ålder och bör ha planterats kring 60/70- tal. Eftersom alléer är skyddade som biotopskyddsområden har även dessa karterats. Biotopskyddet innebär att man innan avverkning av alléträd måste söka dispens hos Länsstyrelsen. I allén förekommer ask (Fraxinus excelsior) en art som numera är rödlistad som starkt hotad (EN) på grund av askskottsjukan. Ask är den enda naturvårdsarten som har hittats i området. Inga naturvårdsarter knutna till träd; så som lavar, mossor och svampar kunde hittas trots eftersök. Detta beror främst på att alléträden är för unga för att ha hunnit utveckla några höga naturvärden. Men på sikt bör träden utveckla högre naturvärden. Naturvärdena i Engelbrektsområdet är kopplat till träden och avverkning av dessa bör i möjligaste mån begränsas till träd utan några något skyddsvärde. Det vill säga, att bevara så många av de karterade träden med skyddsvärde som möjligt, främst de med högst skyddsvärde, klass 1 och klass 2 (se figur 1). Askar bör i möjligaste mån undvikas att avverkas vid bebyggelse. Vid avverkning av alléer och enskilda träd bör dessa ersättas med nya. En del fåglar förekommer i området, dock noterades inga ovanliga arter under fältbesöket i februari. En inventering av häckande fåglar i Engelbrektsområdet kommer att genomföras under våren.
Uppdragets syfte har varit att genomföra en naturvärdesbedömning och kartering av skyddsvärda träd samt alléer inom Engelbrektsområdet i Jakobsberg, som underlag för en detaljplan. Uppdragets mål är att i kartor och rapport dokumentera naturvårdsintressanta träd, artfynd och områden med naturvärden enligt SIS-standarden för naturvärdes-inventeringar. Fältinventeringen genomfördes den 15 februari 2017 av Raul Vicente och intern granskning har skett av Aina Pihlgren som även är projektansvarig. Jannike Andersson har hjälpt till vid framtagandet av kartor. I området förekommer 8 alléer och dessa är skyddade som biotopskyddsområden. Inom ett biotopskyddsområde är det förbjudet att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. Bestämmelser om biotopskyddsområden finns i 11 i miljöbalkens sjunde kapitel Skydd av områden. En naturvärdesinventering (NVI) enligt SIS-standard (SS 199000:2014) på nivå detalj med tillägg av delobjekt av klass 4 och kartering av värdeelement har genomförts. Naturvårdsintressanta arter, strukturer och miljöer har noterats med tillägg av trädinmätning enligt Ekologigruppens metodik. Metodiken för inventering av särskilt skyddsvärda träd följer Naturvårdsverkets standard (Naturvårdsverket 2004). Där har bland annat träddiameter mäts in, förekomst av håligheter, mulmbildning samt eventuella förekomster av naturvårdsarter på träd noterats. För en mer utförlig beskrivning av metodiken se bilaga 3. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer ska åtgärder som påverkar särskilt skyddsvärda träd samrådas med Länsstyrelsen. Befintlig kunskap om området biologiska värden har eftersökts i följande databaser och litteratur: Artportalen Fullständiga webbadresser eller litteraturhänvisning finns i rapportens källförteckning. Inventeringsområdet avgränsas av planområdet. Vid eftersök av naturvårdsarter har fokus legat på arter förekommande i naturtyperna inom området bland annat; växter, mossor, lavar, fåglar och eventuella insektsgnag på träd. Växter och insekter kunde endast översiktligt inventeras på grund av årstiden. Inventeringen av skyddsvärda träd avgränsas av metodiken som är baserat på Naturvårdsverkets metodik. Rekreationsanalys ingår ej i denna rapport. Vid naturvärdesinventeringar måste osäkerhetsfaktorer identifieras. Eftersom inventeringen genomförts i mitten av februari blir eftersök av naturvårdsarter i vissa fall bristfällig, till exempel är flera växter vissna. Som försiktighetsåtgärd görs en expertbedömning, där delobjekt tilldelas ett naturvärde baserat på förväntad potential att
hysa naturvårdsarter. Inom området hittades dock inga högre naturvärden, så den preliminära bedömningen kan anses vara rätt säker.
Området i Engelbrektsområdet utgörs av kvartersytor, där naturmiljöerna mellan befintliga hyresrätter är av parkliknande karaktär med alléer, planterade träd, buskar och gräsmattor. Området är ca 6,8 hektar stort och ligger strax öster om Jakobsbergs pendeltågsstation. Närheten till pendeltågsstationen och en naturlig gångväg till andra bostads- och hyresrätter längre bort, innebär att området nyttjas som promenadstråk för många. I området har enbart en naturvårdsart påträffats, ask (Fraxinus excelsior). Ärten är rödlistad som starkt hotad och har starkt signalvärde, för mer info se nedan. Med naturvårdsarter avses fridlysta arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter, signalarter. Naturvårdsarter innefattar även de arter som i Artskyddsförordningen förtecknats med n, N eller B. Typiska arter indikerar gynnsam bevarandestatus för Natura2000-naturtyper och olika naturtyper har olika arter typiska för den definierade naturtypen. En ansvarsart är en art som på regional nivå kan vara talrik, medan den nationellt är ovanlig. Den region som hyser artens starkaste fäste har ett ansvar för arten, även om det inte innebär något lagligt skydd för arten. En art behöver inte falla under det ena eller det andra kriteriet, det vill säga; en signalart kan även vara rödlistad, fridlyst och dessutom utgöra en typisk art för en viss naturtyp. Tabell 1. Över naturvårdsarter. Rödlistekategorier: NT - Nära hotad, VU - Sårbar, EN - Starkt hotad, CR -Akut hotad. Signalvärdeskategorier: 0 Obetydligt signalvärde, 1 - Visst signalvärde, 2 Högt signalvärde, 3 - Mycket högt signalvärde. Inga fridlysta arter och inga fåglar med förteckningen B har hittats i området. Endast en signalindikator art har hittats inom området, ask (Fraxinus excelsior). Ask har ett högt signalvärde och är rödlistad som starkt hotad (EN). Arter med högt eller mycket högt indikatorvärde räknas enligt Ekologigruppens naturvärdesbedömningsmetodik som skyddsvärda.
Ask minskar på grund av en svampinfektion, askskottsjukan. Trädet förekommer i två delobjekt, delobjekt 1 och delobjekt 3.
Inom planområdet har enbart fem objekt av visst naturvärde (naturvärdesklass 4) identifierats. Se objektsbeskrivningar nedan.
En allé i norra delen av planområdet som främst domineras av lönn, ek, ask och oxel. Askarna befinner sig strax utanför planområdet, men hör ihop med samma objekt. Förutsättningar för naturvårdsintressanta lavar, mossor och svampar att förekomma finns, främst på sikt. Visst biotopvärde, obefintligt artvärde. Enstaka positiva biotopkvalitéer, förekomst av en naturvårdsart. En preliminär bedömning har gjorts på grund av årstiden. Förutsättningar för naturvårdsintressanta lavar bedöms som goda. Alléer, hålträd och ädellövträd. Ask (EN) högt signalvärde
En gles talldunge i planområdets östra delar. Solbelysta stammar och öppet gräsdominerat fältskikt bedöms vara gynnsamt för insektsfaunan. Visst biotopvärde, obefintligt artvärde. Enstaka positiva biotopkvalitéer och inga förekomster av naturvårdsarter. Bedömningen anses säker. Solbelysta stammar, öppna gräsytor som snabbt värms upp är gynnsamt för insekter. Inga naturvårdsarter är noterade i objektet.
Två alléer och samt enstaka ekar i västra delen av planområdet. En jätteek förekommer i området. Alléerna domineras av lönn, björk och ask, med förekomst av hålträd. Förutsättningar för naturvårdsintressanta lavar, mossor, svampar och insekter att förekomma finns, främst på sikt. Visst biotopvärde, obefintligt artvärde. Enstaka positiva biotopkvalitéer, förekomst av en naturvårdsart. Bedömningen anses säker. Alléer, jätteek, hålträd, ädellövträd och solbelysta ytor. Ask (EN) högt signalvärde
En gles talldunge med enstaka grövre vårtbjörkar i planområdets södra delar. Solbelysta stammar av både tall och björk, samt öppet gräsdominerat fältskikt bedöms vara gynnsamt för insektsfaunan. Visst biotopvärde, obefintligt artvärde. Enstaka positiva biotopkvalitéer och inga förekomster av naturvårdsarter. Bedömningen anses säker. Solbelysta stammar, öppna gräsytor som snabbt värms upp är gynnsamt för insekter. Inga naturvårdsarter är noterade i objektet.
En solitär vidkroning ek, en möjlig apel samt gräsmatta i planområdets södra delar. Området är väl solbelyst och har ett hålträd, vilket bedöms vara gynnsamt för insekter. Visst biotopvärde, obefintligt artvärde. Enstaka positiva biotopkvalitéer och inga förekomster av naturvårdsarter. Bedömningen anses säker. Grov ek, hålträd, solbelysta stammar och öppna gräsytor som snabbt värms upp är gynnsamt för insekter. Inga naturvårdsarter är noterade i objektet.
Karteringen av skyddsvärda träd gjordes enligt Naturvårdsverkets metodik (se bilaga 3). I den samlade bedömningen och skyddsklassningen av träden, räcker det med ett kriterium för att ge ett träd en klass. För information om varje träd se tabell i bilaga 2.
I området förekommer trädalléer vilka omfattas av biotopskydd. Alléer kan utgöra stabila miljöer under lång tid. Ju äldre träd blir desto fler arter mossor, lavar och insekter knyts till dem. Ljustillgången är ofta rätt hög i alléer och ljuset bidrar med värme, vilket är en viktig faktor som många arter kräver. Temperaturskillnaden mellan trädets solsida och skuggsida kan en varm sommardag ibland vara mer än 30 grader. Alléer är därför viktiga miljöer för många insektsarter som trivs på den varma barken på de solbelysta stammarna. Skuggsidan kan däremot ofta hysa en speciell lavflora. Definition av allér enligt Miljöbalken (bilaga 1 till förordning (1998:1252)) är följande: Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. Värdeelement har också identifierats i planområdet. I parkliknande miljöer utgörs värdeelement bland annat av stenmurar, vattensamlingar, vedbackar, solbelysta stammar och gamla träd. I planområdet utgörs värdeelementen av solbelysta stammar av träd och förekomst av två äldre ekar. (se figur 5).
Träd- ID Trädart Skyddsvärdes - klass Diameter (cm) 1 Alm Klass 3 60 2 Alm Klass 3 61 3 Alm Klass 3 67 4 Alm Klass 2 80 5 Oxel Klass 2 63 6 Alm Klass 3 75 7 Lönn Klass 3 56 8 Lönn Klass 3 50 9 Ask Klass 3 48 Hålträd Mulmvolym Kommentar Sannolikt varieteten 'Hörsholmsalm'. Sannolikt varieteten 'Hörsholmsalm'. Sannolikt varieteten 'Hörsholmsalm'. Sannolikt varieteten 'Hörsholmsalm'. Sannolikt varieteten 'Hörsholmsalm'. 10 Ask Klass 3 41-50 Tvådelad bas. 11 Ask Klass 3 41-50 Tvådelad bas. 12 Ask Klass 3 41-50 Tvådelad bas. 13 Ask Klass 3 31-40 Tvådelad bas. 14 Ask Klass 3 41-50 Tvådelad stam. Fågelbo på grenklyka. 15 Ask Klass 2 61-70 Tvådelad bas. 16 Lönn Klass 2 60 < 10 cm i diameter 10 liter Tvådelad vid brösthöjd. Småhål, veteraniserad. Lite mulm. 17 Lönn Klass 3 50 Tvådelad bas. 18 Oxel Klass 3 58 19 Triviallöv Klass 2 50 20 Oxel Klass 2 60 21 Oxel Klass 3 50 22 Lönn Klass 3 53 23 Oxel Klass 3 55 24 Lönn Klass 3 51 25 Oxel Klass 3 55 26 Oxel Klass 3 52 27 Oxel Klass 3 57 28 Lönn Klass 3 65 29 Oxel Klass 3 52 30 Lönn Klass 3 50 31 Ek Klass 3 80 35 Lönn Klass 3 61 36 Oxel Klass 3 54 37 Oxel Klass 3 50 38 Oxel Klass 3 53 39 Oxel Klass 3 51 10-19 cm i diameter 10 liter Björk.
Träd- ID Trädart Skyddsvärdesklass Diameter (cm) 40 Oxel Klass 3 50 41 Lönn Klass 3 53 42 Oxel Klass 3 50 43 Lönn Klass 3 50 44 Oxel Klass 3 50 45 Oxel Klass 3 51 46 Lönn Klass 3 60 47 Lönn Klass 3 50 Hålträd Mulmvolym 48 Triviallöv Klass 3 53 Björk 49 Triviallöv Klass 3 55 Björk Kommentar 50 Triviallöv Klass 3 55 Björk Björk. Två delad. 40+30 cm. 51 Triviallöv Klass 3 70 Vid basen 75 cm bred. 53 Lönn Klass 3 53 54 Oxel Klass 3 50 55 Ek Klass 1 105 56 Ek Klass 3 86 57 Lönn Klass 3 50 58 Ek Klass 3 81 59 Lönn Klass 3 50 60 Oxel Klass 3 50 61 Oxel Klass 3 50 62 Ek Klass 2 90 63 Triviallöv Klass 2 41-50 64 Lönn Klass 3 50 < 10 cm i diameter 10 liter Äppelträd? 65 Triviallöv Klass 3 51 Björk 66 Triviallöv Klass 3 30 < 10 cm i diameter 10 liter Hagtorn 67 Ask Klass 3 40 68 Ask Klass 3 40 69 Triviallöv Klass 3 51 Björk 70 Triviallöv Klass 3 50 Björk 71 Ask Klass 3 40 72 Triviallöv Klass 2 50 20-29 cm i diameter Björk 73 Ask Klass 3 40 74 Ask Klass 3 42 75 Ask Klass 3 35 76 Ask Klass 3 42 77 Ask Klass 3 52 78 Lönn Klass 3 50 79 Triviallöv Klass 3 56 Björk 80 Lönn Klass 3 50 81 Lönn Klass 3 55 82 Lönn Klass 3 50 83 Ask Klass 2 62 84 Lönn Klass 3 50
Träd- ID Trädart Skyddsvärdesklass Diameter (cm) Hålträd Mulmvolym Kommentar 85 Lönn Klass 3 52 86 Lönn Klass 3 50 87 Lönn Klass 3 50 88 Lönn Klass 3 50 89 Lönn Klass 3 50 90 Lönn Klass 3 50
Avgränsade objekt klassificeras med avseende på dess naturvärde. Med naturvärde menas här ett värde för biologisk mångfald. Metoden genomförs enligt SIS standard 199000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Standarden har tagits fram av Trafikverket och ledande naturmiljökonsulter. Naturvärdesbedömningen utgår normalt från fyra värderingskategorier. Dessa är: Naturtypens areal och sällsynthet, inklusive hot mot naturtypen i fråga Förekomst av naturvårdsarter Förekomst av viktiga strukturer och funktioner i naturtypen Grön infrastruktur och ekologiska samband Värdebedömningen utgörs av en samlad bedömning av de fyra värderingskategorierna, där värden i de olika kategorierna som regel förstärker varandra. Nedan förklaras och exemplifieras de olika delarna av värderingskategorierna. 1. Naturtypens ovanlighet/sällsynthet. Exempelvis naturmiljöer som är ovanliga ur ett riksperspektiv, exempelvis större ansamlingar av grova ihåliga ädellövträd, eller artrika betesmarker, klassas minst som klass 2 nationellt naturvärde. 2. Objektets storlek och kontinuitet: ju större objekt och ju längre kontinuitet desto högre värde. Storlek och kontinuitet är de två enskilt viktigaste ekologiska faktorerna för biologisk mångfald. 3. Ekologiska samband med intilliggande miljöer. Detta kriterium kan ersätta storlekskriteriet i de fall många små objekt med starka ekologiska samband ligger i nära anslutning till varandra. 4. Ekologiskt viktiga strukturer eller småmiljöer, exempelvis förekomst av död ved eller hålträd, som utgör viktiga livsmiljöer för hotade insekts-, svamp-, moss- och lavarter. En rik förekomst av grov död ved eller hålträd innebär alltid minst klass 3. 5. Förekomst av hotade/rödlistade arter. I allmänhet tilldelas objekt med förekomst av akut eller kritiskt (EN, CR) hotade arter minst klass 2. Områden med förekomst av sårbara arter (VU) tilldelas som regel minst klass 3. Detta gäller även för områden med förekomst av sällsynta missgynnade arter (NT). Observera att undantag gäller för tämligen allmänt förekommande missgynnade fågelarter, där rödlistekriteriet utgörs av starkt minskande trend. Dessa arter t.ex. kungsfågel. Förekomst av dessa arter medför inte automatiskt att området betraktas som klass 3 - kommunalt naturvärde. 6. Förekomst av naturvårdsarter. Om arter med mycket högt indikatorvärde förekommer, innebär det oftast klass 2 - regionalt naturvärde. I naturliga gräsmarker är naturvårdsarter den viktigaste grunden för klassificering. I övrigt utgör de en viktig hjälp men utgör inte den viktigaste faktorn (se vidare nedan). 7. Förutsättningar för behållande av värde. En liten naturlig gräsmark, exempelvis en liten åkerholme kan tilldelas en lägre värdeklass om det bedöms vara omöjligt att på praktiskt sätt upprätthålla värden genom skötsel. Värderingen inom de olika värdekategorierna vägs samman till en samlad naturvärdesbedömning vars motiv för värdering redovisas i löptext i kommunens naturdatabas. I samband med den samlade bedömningen görs också en redovisning av
osäkerhet i värdebedömningen. Den samlade bedömningen är en analys som görs av en ekolog och där värden som identifierats i de olika värdekategorierna används som grund. Värden i de olika värdekategorierna förstärker som regel varandra. Så kan exempelvis den samlade bedömningen bli klass 2 högt naturvärde, även om värdet för var och en av kriterierna endast når klass 3 påtagligt naturvärde. Kunskap rörande hur strukturer och funktioner, samt naturvårdsarter uppträder i olika naturtyper har stor betydelse för värdebedömningen. I vissa naturmiljöer, exempelvis magra tallskogar, förekommer få naturvårdsarter och dessa är ofta svåra att hitta. Detta faktum vägs in i den samlade bedömningen. Den samlade bedömningen för ett objekt kan således resultera i ett av fyra naturvärdesklasser. De fyra naturvärdesklasserna, enligt den fyrgradiga skalan är: Värdeklassen omfattar naturmiljöer som antingen har skydd enligt miljöbalken eller där skydd av miljöerna krävs för att uppnå de nationella miljömålen. Naturmiljön i värdeklassen har så höga naturvärden att de kan anses ha nationellt intresse. Klassen ska dock inte blandas ihop med utpekade Riksintresse för naturvård, enligt Miljöbalken. I klassen återfinns miljöer som är så ovanliga eller hyser en så rik biologisk mångfald att de kan anses är viktiga att bevara för att behålla den biologiska mångfalden i länet och kan liksom klass 1 anses omfatta naturmiljöer som antingen har skydd enligt miljöbalken eller där skydd av miljöerna krävs för att uppnå de nationella miljömålen. I denna klass ingår bland annat skogliga nyckelbiotoper utpekade av Skogsstyrelsen och områden som är utpekade som värdefulla i äng- och betesmarksinventeringen. I klassen återfinns miljöer som hyser en påtaglig biologisk mångfald eller är ovanliga ur ett kommunalt perspektiv. Miljöerna är viktiga att bevara för att behålla den biologiska mångfalden i den berörda kommunen. I denna klass ingår bland annat områden med naturvärden utpekade av skogsstyrelsen. I klassen återfinns miljöer som hyser en biologisk mångfald som gör dem viktiga att bevara för att behålla den biologiska mångfalden på lokal nivå. Med lokal menas stadsdel, socken eller annan begränsad geografisk enhet som definieras i inventeringen. En naturvärdesbedömning är alltid förknippad med en rad osäkerhetsfaktorer. Osäkerhetsfaktorer utgörs i första hand av: naturvårdsarter inom organismgrupp viktig för naturtypen går inte att inventera under årstiden då fältarbetet genomförs väderleken är olämplig för inventering av viktiga organismgrupper av naturvårdsarter då fältarbetet genomförs (exempelvis fjärilar och fåglar) väderleken är olämplig för inventering av markstrukturer (snötäckt mark, etc.) specialistkompetens för eftersök av mer svårbestämda organismgrupper av naturvårdsarter saknas tidsbudget för eftersök av svårbestämda/svårhittade organismgrupper av naturvårdsarter ingår inte i uppdraget underlag för bedömning av värde för regional och kommunal grönstruktur saknas Grad av säkerhet i värdebedömningen redovisas alltid i en tregradig skala säker, viss osäkerhet, osäker. Orsak till osäkerhet i bedömningen redovisas alltid.
Osäker bedömning anges när: naturvårdsarter inte har inventerats en organismgrupp av naturvårdsarter som är avgörande för naturtypen inte har inventerats (exempelvis marksvampar i en sandbarrskog och fåglar i större strandängsmiljöer) Viss osäkerhet i bedömning anges när: inte samtliga organismgrupper som är mycket viktiga för värdebedömning har inventerats (förutsatt att minst en grupp inom kategorin mycket viktiga eller avgörande har inventerats) området bedöms ha hög potential för rik förekomst av stödjande naturvårdsartsorganismgrupp och dessa ej inventerats underlag för bedömning av värde för regional eller kommunal grönstruktur saknas När bedömningen är osäker, görs en expertbedömning av delområdets potential att hysa naturvårdsarter. Delområdet tilldelas därefter, med tillämpande av försiktighetsprincipen, det högsta värde som det bedöms ha potential för. Vid viss osäkerhet i bedömningen sker ingen höjning av värdet med hänvisning till osäkerhet. Med särskilt skyddsvärda träd avses (Naturvårdsverket 2004): a) jätteträd; träd grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd. b) mycket gamla träd; Gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år. c) grova hålträd; träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam. Särskilt skyddsvärda träd definieras här med utgångspunkt från egenskaper hos det enskilda trädet. Både levande och döda träd ingår i definitionen. Basinventeringen förkortas framöver som BI. Tabell 1. Definition av gamla träd (Naturvårdsverket 2004 och 2007 BI). Trädart Mycket gamla träd (år) Gamla träd - ålder (år), BI Nästan gamla träd - ålder (år), BI Hela SV Södra Norra Södra Norra Triviallöv 140 100 120 65 80 Gran 200 120 150 80 100 Tall 200 150 200 100 133 Ek 200 200 130 Bok 200 150 100 Övriga ädellövträd och hästkastanj 140 150 100
Tabell 2. Definition av grova träd (Naturvårdsverket 2004 och 2007 - BI, samt Ekologigruppen - kursiv stil). Måtten gäller träddiameter mätt i brösthöjd. För metodik av ask, se tabell 3. Trädart Grova träd, BI (cm) Södra Sverige Grova träd, BI (cm) Norra Sverige Grova träd, Ekologigruppen (cm) Mycket grovt, Ekologigruppen (cm) Jätteträd (cm) Triviallöv 50 40 70 100 Tall/Gran 70 60 80 100 Sälg 40 40 60 100 Oxel 40 60 100 Rönn 30 25 50 100 Ek 80 100 100 Bok 80 90 100 Hästkastanj 80 90 100 Lönn, parklind 50 70 100 Skogsalm 60 80 100 Hägg 50 70 100 Tabell 3. Metodik för bedömning av det rödlistade trädet ask (Ekologigruppen) Eftersom träden ask i snabb takt minskat på grund av askskottsjukan är den i behov av någon form av skyddsklassning. Asken är numer rödlistad som starkt hotad (EN). En viktig lösning för att bevara asken är att spara träd och bibehålla en genetisk variation. På sikt kan det bidra till en ökad genetisk motståndskraft mot sjukdomarna, vilket redan har noterats hos vissa träd. Unga träd är också bevaransvärda då de har överlevt svampsjukdomen, vid tillväxtens kritiska perioder. Eftersom många artgrupper är starkt knutna till ask är de också hotade (exempelvis flera rödlistade lavar och svampar). Med ovanstående faktorer i åtanke bedömer Ekologigruppen att träden ask därmed är skyddsvärd redan vid en lägre ålder och med en mindre diameter (diameter på 20 cm eller mer). Trädart Grova träd, Ekologigruppen (cm) Mycket grovt, Ekologigruppen (cm) Jätteträd (cm) Ask (EN) 20 60 100 Tabell 4. Samlad bedömning av kriterier. I den samlade bedömningen räcker det med det högsta kriteriet för att ge träd en viss värdeklass. Exempel; ett träd med en diameter mindre än den som anses skyddsvärd, men som hyser en rödlistad art, resulterar i klass 2, skyddsvärt träd. Det vill säga att ett klass 1-kriterie har en högre rangordning än ett klass 2-kriterie.
Värdeklass Ålder Storlek Hålträd, mm. Hamling Skyddsvärda arter Klass 3. Värdefullt träd Klass 2. Skyddsvärda träd Klass 1. Särskilt skyddsvärda träd Nästan gammalt Gammalt Mycket gammalt Grovt Mycket grovt Rödlistade arter eller flera naturvårdsarter Jätteträd Ersättningsträd till särskilt skyddsvärda träd, samt ask & alm Hålträd 40-60 cm/ blottlagd ved Grovt hålträd, 60 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam. Hamlat träd Nästan grovt hamlat träd Grovt hamlat träd Förekomst av naturvårdsart Hotade arter eller flera rödlistade arter Källor: Artdatabanken, SLU, 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. Länsstyrelsen Hallands län, 2007. Vårdplan över Sperlingsholms almallé. Naturvårdsverket, 2004. Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd, rapport 5411. Naturvårdsverket, 2007. Manual för basinventering av skog.