HÅLLBARHETSBOKSLUT 2009

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2009 Foto. AM Kraft SMEDJEBACKENS KOMMUN April 2009

Innehåll Inledning 3 Miljökvalitetsmål 4 Miljömål, Begränsad klimatpåverkan 5-8 Miljömål, Giftfri miljö 9-10 Miljömål, Ingen övergödning 11-12 Miljömål, Grundvatten av god kvalitet 12 Miljömål, God bebyggd miljö 13-16 Miljömål, Ett rikt djur och växtliv 17-18 Folkhälsa 19 Folkhälsomål 1 20-22 Delaktighet och inflytande i samhället Folkhälsomål 2 23 Ekonomisk och social trygghet Folkhälsomål 3 24 Trygga och goda uppväxtvillkor Folkhälsomål 4 25 Ökad hälsa i arbetslivet Folkhälsomål 5 26-27 Sunda och säkra miljöer och produkter Folkhälsomål 6 27 En mer hälsofrämjande hälso och sjukvård Folkhälsomål 7 27 Gott skydd mot smittspridning Folkhälsomål 8 28 Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa Folkhälsomål 9 29 Ökad fysisk hälsa Folkhälsomål 10 29 Goda matvanor och säkra livsmedel Folkhälsomål 11 30 Minskat bruk av tobak och alkohol, samt ett samhälle fritt från narkotika och doping, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Bärkehus 31 Smedjebackens Energi och Vatten 32 Kontaktpersoner 33 2

Inledning Hållbarhetsbokslutet som i år ges ut för sjunde året i följd har ändrat karaktär. Nytt är att bokslutet beskrivs utifrån de sex miljömål som Smedjebackens kommun beslutat att prioritera, samt de 11 folkhälsomålen. Verksamheten inom Bärkehus AB och Smedjebackens Energi AB beskrivs separat. Begreppet hållbar utveckling består av tre delar: Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans ohälsa. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Syftet med Hållbarhetsbokslutet, är att försöka ge en bild av på vilket sätt verksamheten inom Smedjebackens kommun påverkar vår omgivning och vad som görs för att styra utvecklingen till ett mer hållbart samhälle. Svenska flaggans dag på Norrbärke hembygdsgård Foto: AM Kraft 3

Miljökvalitetsmål Klimatfrågorna har även under 2009 fått stor uppmärksamhet och många hoppades på att FN s klimattoppmöte i Köpenhamn skulle kunna leverera ett juridiskt bindande avtal om minskade utsläpp för att bromsa klimatförändringarna och temperaturökningarna. Köpenhamnsmötet blev till stor del en besvikelse då avtalet inte innehåller några konkreta utsläppsminskningar och enbart vaga löften om resursöverföring från rika till fattiga länder. Desto viktigare är det nu att visa vad vi gör och kan göra i stället för att känna besvikelse över vad som inte görs. I Sverige har man länge arbetat med att begränsa påverkan på miljön och klimatet genom en medveten miljöpolitik som innehåller åtgärder på såväl lång som kort sikt. Det finns riksdagsbeslut inom 16 områden: Nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans, samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv 1990 valde Smedjebackens kommun att bli en av de första ekokommunerna. Detta innebar att vi började ha ett mer kretsloppsorienterat synsätt och sträva efter ett samhälle som hushållar med resurser. 2008 skrev Smedjebackens kommun under Energimyndighetens program Uthållig kommun. Programmet utgår från ett energiperspektiv. Mycket av den miljöpåverkan och de klimatutsläpp som sker har sitt ursprung i mänsklig aktivitet och dessa aktiviteter är lokala. I Smedjebacken har vi beslutat oss för att prioritera följande miljömål: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Ett rikt djur och växtliv Personal och barn på Fridhems Förskola 4

Begränsad klimatpåverkan I februari 2009 tog fullmäktige beslut om en lokal Energi och klimatstrategi med åtgärdsprogram för Smedjebackens kommun, Bärkehus AB och Smedjebacken Energi och Vatten. Strategin beskriver vad som görs och vilka planer som finns för framtiden för att minska påverkan av växthusgaser. Åtgärdsprogrammet innehåller över 40 delmål inom 6 olika områden. Områdena är: Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten Öka andelen förnybar energi Effektiv energianvändning Energieffektiva transporter Ökad kunskap Klimatsmartare konsumtionsmönster Målen är både på kort och lång sikt och en årlig revidering kommer att göras av miljö och byggkontoret. Energi och klimatstrategin med åtgärdsprogram, finns att hämta på http:// www.smedjebacken.se/boendemiljo/hallbarutveckling/energiochklimatstrategi eller som papperskopia på miljö- och byggkontoret. Barn på Fridhems Förskola 5

Begränsad klimatpåverkan KOMMUNIKATIONER, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i samarbete med företag och övriga intressenter verka för en utbyggnad och förbättring av all infrastruktur i Smedjebackens kommun. Kommunstyrelsen Gemensamma diskussioner har inletts om förbättringar av järnvägen i vår region och en EU-ansökan har lämnats in för att ta fram en förstudie om detta. Infrastrukturen är av central betydelse för att attrahera inflyttning samt för framtida utveckling av våra företag. Översynen av kommunens totala kollektivtrafikutbud pågår och kommer att synas fullt ut i samband med tidtabellen 1 jan 2011. Kommunen ska i sin uppföljning av målen se till att en utbyggnad av infrastrukturen gynnar såväl Smedjebacksbornas kommunikationsbehov som en hållbar utveckling. Kommunstyrelsen Nytt resecentrum vid järnvägsstationen, som kommer att bli målpunkt för all buss och tågtrafik. Antal resor med kollektivtrafik per invånare och år Antal resor med kollektivtrafik per invånare och år. 2007 16,12 2008 16,06 2009 15,84 Antal invånare 10 715 10 734 10 758 Medeltalet för ekokommuner år 2009 är: 63,38 resor Källa: Dalatrafik, Tåg i Bergslagen Antal reor med Tåg i Bergslagen 2007 2008 2009 Antal påstigande, i kommunen, buss. 2007 2008 2009 Smedjebacken, Söderbärke, Vad. 13 100 15 500 14 400 Inom Smedjebackens kommun. 159 586 156 873 155 955 Resor med bil i tjänsten inom kommunens förvaltningar (kwh/årsarbetare, CO 2 kg/årsarbetare ) 2006 (811 årsarbetare) 2007 (765 årsarbetare) 2008 (783 årsarbetare) 2009 (741 årsarbetare) Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/ årsarbetare) 1030 kwh/årsarbetare 1078 kwh/årsarbetare 998 kwh/årsarbetare 995 kwh/årsarbetare Koldioxid (CO 2 ) - utsläpp från tjänsteresor med bil (kg/årsarbetare 263 kg CO 2 / årsanställd 276 kg CO 2 / årsanställd 255 kg CO 2 / årsanställd 254 kg CO 2 / årsanställd Medeltalet för ekokommuner år 2009 är: 850 kwh och 260/ kg CO 2 / årsarbetare Källa: Miljö- och byggkontoret 6

Begränsad klimatpåverkan ENERGI, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska ge råd om energibesparande åtgärder och förnyelsebara energiformer till privatpersoner och företag. Kommunen ska i miljötillsynen verka för att alla verksamheter i första hand använder förnyelsebara energikällor i enlighet med 2 kap 5 Miljöbalken. Miljöoch byggnadsnämnden Miljöoch byggnadsnämnden Kommunen har en anställd energi och klimatrådgivare på halvtid. Under året har ca. 150 kontakter tagits med energirådgivningen. 210 brev med erbjudande om energirådgivning har under hösten skickats ut till fastighetsägare med oljeuppvärmning. En energi och klimatstrategi för Smedjebackens kommun togs i fullmäktige i februari. Extra medel beviljades från Energimyndigheten till en informations och utbildningskampanj som startade 2009 och kommer att pågå till 2011 och som riktar sig till brukare av kommunens och Bärkehus fastigheter. Energi och klimatrådgivaren deltog under den företagarmässa som arrangerades i Björnidet i maj. Kommunen tar i sitt tillsynsarbete upp frågan om förnyelsebara energikällor, framförallt vad gäller lokaluppvärmning. Vid miljötillsyn har samarbete inletts med energirådgivare som deltar. Kommunen ska genom ökad användning av förnyelsebar energi och fortsatt fjärrvärmeutbyggnad bidra till lägre utnyttjande av naturresurser och minskade utsläpp till luft. Kommunen ska vid ny-, till- eller ombyggnad av egna fastigheter tillse att användningen av förnyelsebar energi ökar och att användningen av el och fossila bränslen minskar. Smedjebacken Energi AB Kommunstyrelsen Under 2009 anslöts 11 fastigheter i Smedjebacken och 0 i Söderbärke. Sedan sommaren 2008 endast Bra Miljöval el i kommunens fastighetsbestånd. Sker fortlöpande vid ny-, till- eller ombyggnad av våra fastigheter. Planering finns för fler projekt så snart ekonomin tillåter. Produktionsmixen för Smedjebackens fjärrvärme: 24 % återvunnen spillvärme från Ovako, 52 % biobränsle, 23 % olja och 1 % el, för Söderbärkes del 93 % biobränsle och 7 % olja. Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) 2006 2007 2008 Andelen förnybar och återvunnen energi. 61,7 % 75,1 % 82,0 % 2009 84,4 % Medeltalet för ekokommuner år 2009 är: 82,1 % Källa: Miljö och byggkontoret Koldioxid (CO 2 )-utsläpp från försålda fossila bränslen i kommunen (ton/invånare) (Siffrorna är från 2007) Ton CO 2 -utsläpp från industrisektorn inom kommunen (Metallindustri, arbetsmaskiner, lösningsmedel) 2006 2007 4,1 CO 2 /inv. 4,16 CO 2 /inv. Ton CO 2 -utsläpp från övriga sektorer inom kommunen 8,6 CO 2 /inv. 6,4 CO 2 /inv. Medeltalet för ekokommuner år 2007 är: 18, 95 ton CO 2 /från industrin och 4,30 ton CO 2 /från övriga sektorer Källa: Sveriges ekokommuner 7

Begränsad klimatpåverkan F järr vär me, S med jeb acken, up p d elat p å ener g islag 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 El Olja Biobränsle Spillvärme 2009 års fördelning skiljer sig avsevärt från föregående år. Anledningen är till största del att Ovako AB (som levererar spillvärme) inte haft full produktion, samt extrem kyla i december. Källa: SEAB Fördelning energislag, fjärrvärm e Söderbärke 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Olja Biobränsle Även Söderbärke biobränslecentral har under 2009 haft en högre oljeanvändning än normalt. Anledningen är dels att man haft problem med driftstörningar, samt den extrema kylan i december. Källa: SEAB Oljeförbrukning i kommunala fastigheter 2004-2009 Kubikmeter 100 80 60 40 20 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Olika energislag, kwh, kommunala fastigheter Som en följd av minskad spillvärme och onormal kyla i december har oljeförbrukningen ökat med 20 % sedan 2008. Källa: Tekniska kontoret 8 000 000 kwh 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 El Fjärrvärme Pellets Olja Det pågår ständigt effektiviseringsåtgärder för att minska energianvändningen, fram för allt inom styr-, regler- och ventilationstekniken. Under 2009 användes de konstfrusna planerna kortare tid, vilket gjorde att elanvändningen minskade med ca. 150 000 kwh. 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Tekniska kontoret 8

Giftfri miljö Miljömålet har brutits ner till delmål som bedöms nödvändiga för att uppnå miljömålet, Giftfri miljö i Dalarna. De delmål och åtgärder som kommunen har arbetat med under året är: Utfasning av särskilda farliga ämnen Miljö och byggkontoret har i sin tillsyn arbetat med att uppmana fastighetsägare att inventera och sanera PCB. Miljö och byggnadsnämnden har antagit en taxa som innebär att verksamhetsutövare som använder utfasnings och prioriterade riskminskningsämnen får en högre årlig miljötillsynsavgift. Detta är ett verktyg för att få företag att fasa ut farliga kemikalier i sin verksamhet. Efterbehandling av förorenade områden Dessa delmål anger bland annat att åtgärdande av förorenade områden skall före 2010 ske i sådan utsträckning att problemet i sin helhet är löst 2050. För att nå detta mål måste riskområden identifieras och vid behov undersökas närmare. Arbetet sker enligt Naturvårdsverkets Metodik för Inventering av Förorenade Områden, MIFO fas 1 och 2, med riskklassning. Miljö och byggkontoret har under året deltagit i Länsstyrelsens samverkansprojekt Verksamheter i drift MIFO Fas 1 inventering. De fyra bensinstationerna i Smedjebackens kommun har deltagit, samtliga har bedömts tillhöra riskklass 3. De undersökningar/saneringar som utförts i Smedjebacken på områden som bedömts utgöra en betydande miljörisk (Riskklass 1 och 2) framgår av nedanstående uppföljning av översiktplanens strategier. MARK, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Miljö- och byggnadsnämnden har enligt miljöbalken tillsyn över förorenade markområden. Genom utredningar och ansökningar om statliga medel kan kommunen påskynda saneringsarbetet. Miljö- och byggnadsnämnden Kommunen har arbetat aktivt för en sanering av förorenad mark i Stollbergsområdet. Kommunen har genomfört en förprojektering av saneringsarbetet. Förprojekteringen och huvudmannaskapet för saneringsarbetet har, i samarbete med kommunen, övertagits av SGU (Sveriges Geologiska Undersökning). Andra områden som har undersökts under 2009 och där föroreningar har påträffats är Vads industriområde och Uddparken. Uddparken har förorenats av den gamla sågen. Ansvarig verksamhetsutövare Ovako har lämnat in anmälan om att sanering ska påbörjas under 2010. Kommunen kan, genom att vara remissorgan i täktärenden, arbeta för att översiktsplanens intentioner efterlevs. Miljö- och byggnadsnämnden Ett par täktärenden har varit aktuella under 2009. Kommunen använder där det är möjligt alternativ till naturgrus för anläggningsändamål, t.ex. industrislagg. 9

Giftfri miljö Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg *TS) *TS= torrsubstans Pb [mg/kg TS] 50 40 30 20 10 Pb Bly (Pb) har fasats ut ur bensin mm, så trenden för minskade halter av bly håller i sig. Källa: SEAB 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Cd [mg/kg TS] 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Hg Cd Kadmium (Cd) är ett prioriterat ämne för utfasning. Kadmium återfinns i livsmedel, färger mm. Källa:SEAB [mg/kg TS] 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Zn Hg Kvicksilver (Hg) är ett prioriterat ämne för utfasning. Arbetet med sanering kvarstår. SEAB och Miljö-och byggkontoret arbetar med fortsatt information till allmänhet om hantering av kvicksilveravfall, t.ex. uttjänta lågenergilampor. Källa: SEAB [mg/kg TS] 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Zn Zink (Zn) är Smedjebackens stora problem i slammet. Av någon anledning har halten åter ökat i stället för att minska eller hålla sig på godkänd nivå. Ökningen kommer att undersökas närmare inom ramen av SEAB s uppströmsarbete. Där kommer punktkällor att identifieras och åtgärdas. Källa: SEAB Medeltalet för ekokommunerna år 2005 ( finns inget senare) är: Bly 31 mg/kg TS, Kadmium 1,58 mg/kg TS, Kvicksilver 1,08 mg/kg TS. För zink finns inget framtaget medeltal. Smedjebackens halter 2009: Bly 24,5 mg/kg TS, Kadmium 1,12 mg/kg TS, Kvicksilver 0,6 mg/kg TS, Zink 1 172 mg/kg TS. 10

Ingen övergödning Procent av total budget i de olika köken KÖK/ TILLAGNING 2007 2008 2009 Vinsbo (kök, skola) 16,2 % 18,3 % 19,6 % Bergaskolan (kök, skola) 14,5 % 18,4 % 23,4 % Vad skola (kök, skola) 22,1 % 24,1 % 39,4 % Hagge skola (kök, skola) 17,6 % 21,6 % 25,52 % Kyrkskolan (kök, skola) 14,7 % 20,8 % 33,2 % Björsjö (mottagning, skola) Ingen uppgift 18,8 % 22,0 % Gubbo (mottagning, skola) Ingen uppgift 29,9 % 36,0 % Allegården (kök, sociala) 1,6 % 5,0 % 6,3 % Hattstugan (kök, förskola) 31,4 % 39,7 % 41,9 % Fridhem (kök, förskola) 27,4 % 34,0 % 42,5 % Solhyttan (kök, förskola) 19,9 % 28,2 % 31,2 % Harnäs (kök, förskola) 21,2 % 21,0 % 25,5 % Skogsgläntan (kök, förskola) 18,8 % 24,0 % 24,5 % Sagan (mottagning, förskola) 31,4 % 29,0 % 36,1 % Myrstacken (mottagning,förskola) Ingen uppgift Ingen uppgift 66,7 % Fritids Röda Berga 33,6 % 29,7 % 34,6 % Munkbo (mottagning, servicehus) 5,4 % 13,9 % 14,4 % Solhöjden (mottagning, servicehus) 8,9 % 19,9 % 19,1 % Hedgården (mottagning, servicehus) 2,8 % 16,8 % 18,0 % Gläntan (mottagning, servicehus) 0,7 % 3,5 % 1,0 % Skolornas och förskolornas kök utökade 2009 KRAV produkterna med en tionde produkt, rågflingor och ökade också inköpen från 23,1 till 28,4 % vilket över Regeringens Nationella målsättning, som är 25 procent ekologiskt inom offentlig sektor till år 2010. Sedan tidigare är skolköken KRAV- certifierade med produkterna: Potatis, morötter, gul lök, vitkål, vetemjöl, mellanmjölk, havregryn, banan och kaffe. Sedan 2008 har de sociala köken 12 stycken KRAVprodukter som alltid ska köpas in. De ökade de totala KRAV-inköpen från 8,7 % 2008 till 9,2 % 2009. KRAV-produkterna inom sociala köken är: Mjölk, tunnpannkakor, makaroner, långkornigt ris, strösocker, vetemjöl, honung, rapsolja, smörgåsgurka, smörgåsrån och rågflingor. Totalt 12,3 % 16,4 % 18,9 % Medeltalet för ekokommuner år 2009 är: 9,8 % Källa: Miljö och byggkontoret KRAV-veckan, vecka 42, 2009 arrangerades för elfte gången, med uppmaning om att öka användandet av ekologiska varor. Under veckan genomfördes också en undersökning om utbudet av ekologiska alternativ i de tre större matvarubutikerna i kommunen. Förutom förvaltningarnas kök och skolor/förskolor deltog nedanstående företag/organisationer: ICApilen, Gröna Konsum, ICA- Bärkehallen, Rastahyttan, Barken konferens, Tolvsbo Kultur o. Konferensgård AB, Värdshuset Smeden, Wanbo Herrgård, Norrbärke Värdshus, Norrbärke Församling, Ovako och Restaurangskolan. 11

Ingen övergödning Andel åkermark med miljöstöd för ekologisk odling (%) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Total areal åkermark i kommunen 2 364 ha 2 446 ha 2 403 ha 2 530 ha 2 341 ha 2 341 ha Antal hektar åkermark med miljöstöd enligt EU:s stödregler 640 ha 27 % 878 ha 36 % 943 ha 39 % 583 ha 23 % 583 ha 25 % 583 ha 25 % Andel hektar åker som omfattas av KRAV-kontroll 102 ha 4,3 % 50 ha 2,0 % 50 ha 2,0 % 71 ha 2,8 % 87 ha 3,6 % 87 ha 3,6 % Medeltalet för ekokommuner år 2009 är: EU:s stödregler 18,2 %, KRAV-kontroll 7,6 % Källa: Sveriges Ekokommuner Grundvatten av en god kvalitet VATTEN, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Genom miljötillsynen och kommunens medverkan i vattenvårdsförbunden kontrolleras utsläpp till vatten och ytvattenkvaliteten. Kommunalt kalkningsprogram för försurade sjöar och vattendrag i syfte att bevara värdefulla vattenmiljöer. Länsstyrelsen fastställer skyddsområden för vattentäkterna i Björsjö och Malingsbo, vilka idag saknar skyddsområden. Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden SEAB Varken vattenvårdsförbundens mätningar eller miljötillsynen har lett till några påpekanden eller förelägganden under 2009. I samband med vattendirektivsarbetet har en åtgärdsplan tagits fram, som kommer att styra arbetet för god vattenkvalitet. Nio sjöar har kalkats genom spridning från helikopter eller pontonbåt. Samtliga kalkningar har skett i tidigare åtgärdade sjöar. Kalkning med doserare sker i Ässån och Örbäcken. Detta har pågått sedan 1990-talet. Arbetet med nya skyddsområden för vattentäkterna har slutförts av va-huvudmannen i en arbetsgrupp via kretsloppsgruppen. Samrådsmöte har genomförts. Beslut SEAB februari 2009. Fastställelse av Länsstyrelsen under 2010. Kolbäcksån vid Söppenmyren Foto: AM Kraft 12

God bebyggd miljö BOENDE OCH LIVSMILJÖ, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig. Uppföljning Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör nya attraktiva boendemiljöer. Samordna kommunens planering för boende och kommunal service så att bästa möjliga resultat kan erhållas. Miljö- och byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Arbetet med landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS, har påbörjats 2009. Arbetet ska bl.a. leda till att peka ut attraktiva områden för strandnära bebyggelse. Förhandlingar har påbörjats om planläggning av bostadsområde i Vad. Planen för Kolbäcksån ska omarbetas under 2010. De regelbundna träffar som genomförs med BAS-gruppen har inneburit att planeringen i kommunen blivit mycket integrerad. Kommunen deltar i ett länsstyrelseprojekt för hållbara servicelösningar på landsbygden. Ambitionen med projektet är att hitta olika typer av infallsvinklar när det gäller serviceutbudet och vilka samverkanspartners som är viktiga att få med. Kommunen ska ge råd om hur lokal tradition och kretsloppsanpassade Miljö- och byggnads- Vid ansökan och anmälan lämnas alltid råd i dessa frågor. Miljö- och byggkontoret har dock inte haft egna resurser att lösningar kan användas nämnden ta fram särskilt informationsmaterial men hänvisar till Bo- vid nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad verket på kommunens hemsida. eller rivning. INDUSTRI OCH TJÄNSTEUTVECKLING, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Genom nya och ändrade detaljplaner Miljö- Ingen detaljplan för arbetsplatsområden har antagits under skaffa en planberedskap som och bygg- 2009. Revideringen av den fördjupade översiktsplanen för möjliggör snabba etableringar i nads- Smedjebackens tätort innebär dock en bättre planberedskap kommunen. nämnden på lång sikt. Planarbetet för torget har påbörjats, som ska öka möjligheten för attraktiv handel, turism och nyetableringar. Genom en aktiv näringslivspolitik stötta befintliga företags utveckling och locka nya företag till kommunen. Samordna kommunens insatser så att företagen får all nödvändig information vid första kontakttillfället en dörr in. Påverka övriga intressenter i frågor som gäller näringslivspolitik. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Företagarcenter har bytt skepnad och benämns nu Framtidshuset och syftar till att skapa en positiv samhällsutveckling, underlätta rekryteringsprocessen för företagen, synliggöra/ attrahera potentiell arbetskraft, kanalisera det stöd som finns inom arbetsmarknadsområdet samt utveckla dialogen mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare. En handläggartjänst från företagarcentret har stationerats i Söderbärke. Några stora frågor inom detta område har inte varit aktuella under året. Foto: A-M Kraft Utsikt över Smedjebacken från Uvberget 13

God bebyggd miljö KULTURMILJÖVÅRD, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska ge råd om hur kulturmiljön kan bevaras och utvecklas vid nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad eller skötsel av kulturhistoriskt intressanta miljöer. Miljö- och byggnadsnämnden Rådgivningen sker muntligt i samband med bygglovprövning. Kommunen ska genom revidering och komplettering av kulturmiljöprogrammet skapa bättre underlag för kulturmiljövården. Kulturnämnden Kulturförvaltningen har under 2009 tillsammans med Tekniska kontoret påbörjat säkerhetsarbeten både i Flatenbergs hytta och i Flogbergets besöksgruva. Arbetet med åtgärderna i Flatenbergs hytta har förberetts sedan hösten 2007 tillsammans med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet, och kunde under sommaren och hösten 2009 inledas med etapp 1. Det innebar att Flatenbergsbäcken, som eroderade marken under masugnsfundamentet delvis grävdes om och rätades ut. Detta ska förhoppningsvis minska eroderingen och stabilisera fundamentet som har spruckit på flera ställen. Etapp 2 inleds troligen under hösten 2010 med att reparera och förstärka maskinsalens ytterväggar och invändigt, tak, golv, väggar och belysning. En översyn med koncentration på delar av den processtekniska utrustningen kommer också att ske på sikt. Flogbergets besöksgruva har efter påpekanden i skrotningprotokoll under hösten 2009 fått en ny bockort, rasskydd samt en ny entrédörr in till underjorden. Arbetet med att åtgärda växtligheten i dagbrotten samt förstärkningsarbeten i delar av gruvan kommer att fortsätta 2010. Vidare kommer en översyn av den ordinarie allmänbelysningen i huvudorten att ske under 2010. Under våren 2010 beräknas två mindre filmer om Flogberget bli färdiga,- en för vuxna och en för barn. Författaren och filmaren Bisse Falk har under hösten 2009, påbörjat arbetet med de nya filmerna under jord, som ska ersätta det som blev stulet våren 2009. Filmerna kommer att ingå i de guidade turerna i gruvan. Flatenbergs hytta Foto: A-M Kraft 14

God bebyggd miljö TEKNISKA SYSTEM FÖR KRETSLOPP, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska hålla avfallsplanen och VA-planen aktuell och fortlöpande följa upp dessa planer. Kommunfullmäktige Kommunen ska samverka med närliggande kommuner i syfte att utveckla VA- och avfallsverksamheterna mot bättre service och högre kostnadseffektivitet. Kommunfullmäktige Lokala initiativ till samfällighetsföreningar skall behandlas positivt av kommunen. Kommunstyrelsen Kretsloppsgruppen med sammansättning av politiker och tjänstemän från Miljö och byggnadsnämnden och Smedjebacken Energi & Vatten har fortsatt arbetet med uppföljning av va- och avfallsplanerna med en årlig revidering/uppföljning av handlingsprogrammet. VA-plan 2050 fastställdes första gången 1996 av kommunfullmäktige och fungerar för va-huvudmannen som ett planeringsverktyg för en långsiktig och uthållig VA-verksamhet. Ny ABVA (allmänna bestämmelser för vatten och avlopp) antogs av KF februari 2009. 2007 antog kommunfullmäktige en VA-strategi som innebär att utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp ska göras där det ger den effektivaste miljö och samhällsnyttan i förhållande till nerlagda kostnader. En regional samverkan är etablerad mellan Smedjebacken Energi & Vatten och Dalarna, via Dala-Va och Dala- Avfall. Gemensamma informationskampanjer, bl. a. farligt avfall, sker årligen. Utbildningar för ÅVC-personal genomförs årligen. Jämförelser mellan kommunerna sker via va- och avfallwebb med nyckeltal. Lokala initiativ inom detta område har förekommit, t. ex. i Storsand, Vikersvik och på Kuludden. Insamling av hushållsavfall för återvinning enligt producentansvar (kg/invånare). Pappersförpackningar (inkl. kartong, wellpapp, tidningar), metallförpackningar, plastförpackningar, glasförpackningar) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Totalt (kg/invånare) 125,5 kg/inv. 126,4 kg/inv. 100,4 kg/inv. 111,2 kg/inv. 106,2 kg/inv. 93,6 kg/inv. Medeltalet för ekokommuner år 2009 är: 82,5 kg/invånare Källa: Förpackningsindustrin Total mängd hushållsavfall, gröna tunnan (kg/invånare) 2000 2005 2006 2007 Gröna tunnan (kg/invånare) 223,7 kg 170,3 kg 171,1 kg 160,9 kg 2008 154,8 kg 2009 162,8 kg Total mängd organiskt avfall, bruna tunnan (kg/invånare) Källa: SEAB 2006 2007 2008 2009 Bruna tunnan (kg/invånare) 17,4 kg 20,6 kg 17,8 kg 11,3 kg Källa: SEAB 15

God bebyggd miljö Andelen miljöcertifierade skolor/förskolor (%). 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Andelen miljöcertifierade skolor/förskolor (%) 19 % 25 % 31 % 35 % 53 % 53 % Medeltalet för ekokommuner år 2009är: 9 % Källa: Barn och utbildningsförvaltningen Totalt finns 15 skolor med någon form av utmärkelse/registrering/certifiering. Fridhems förskola är både ISO 14 001 certifierad och EMAS-registrerad (1999). Vad skola (2003) och Röda Berga (2004) är miljöskolor i enlighet med skolverkets kriterier. Sedan 2005 har Förskolan Hattstugan, 2006 Vinsbo skola, 2007 Solhyttans förskola, 2008 Lillgårdens- och Harnäs förskola erhållit Håll Sverige Rents utmärkelse, Grön Flagg. De övriga enheterna är: Björsjö skola, Gubbo skola, Gula Berga, Hagge skola, Kyrkskolan och förskolorna Myrstacken och Sagan. Under 2009 tillkom inte någon ny enhet. Miljöledning Miljöledningsarbetet inom kommunens organisation innebär bl.a. kontinuerliga revisioner av de olika enheternas lokala miljöprogram. Inom kommunen finns ett 50-tal miljösamordnare. Dessa fungerar som kontaktpersoner i miljöarbetet. Under 2009 har ett tiotal internrevisioner utförts. Arbetet inriktas på den standard som finns i ISO 14001 eller EMAS. För skolans del finns alternativt Skolverkets standard för miljöskolor eller Grön Flagg som Stiftelsen Håll Sverige Rent introducerar. I miljöledningsgruppen ingår Anders Silfverin (KS), Ingemar Jansson, Annette Nilsson och Maria Ronsten (BUF), Marie Johansson (KuF), Anita Jernberg (Soc), Stefan Wallner, Kerstin Angberg-Morgården och Kristina Hjerppe, (M-o.B), Inger Knutsson, (SEAB) och Vesa Panula (Bärkehus). Under 2009 delades inte något internt miljöpris på 10 000 kronor ut. Pengarna kommer under 2010 i stället att tillfalla någon eller några klasser som deltar i kommunens nyetablerade energitävling, Släpp loss fantasin och spara på energin. Tävlingen vänder sig till åk. F- 3 och åk. 4-6 Formen är ett grupparbete (minst tre personer) och ska bestå av en modell/redovisning av idén. Max. två bidrag per grupp. Miljöledningsgruppen är jury. Två förstapriser på 3 000 kronor, två andrapriser på 1 500 kronor och två tredjepriser på 750 kronor tillfaller klassen och ska användas till någon form av upplevelse som klassen själv bestämmer. Vecka 17 deltog ca. 1 200 elever inom skolan och personal inom kommunens olika förvaltningar i den årliga skräpplockarveckan. Kampanjen är initierad av stiftelsen Håll Sverige Rent. Håll Sverige Rent är sedan 1983 organiserat som en privat stiftelse, stiftad av Naturvårdsverket och Returpack. Huvudkontoret finns i Stockholm. Varje vår utlyser Håll Sverige Rent nationella skräpplockardagar för alla som vill visa att de tar ställning mot skräpet. Alla kan delta så länge man gör något för att minska mängden skräp i Björkbackens dagcenter plockar skräp i parken vid Solhöjden. 16

Ett rikt djur och växtliv SKOG OCH JORDBRUK Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sitt näringslivsarbete verka för att skogsnäringen kan utvecklas och att förädlingen av trävaror ökar. Kommunstyrelsen Inget arbete har bedrivits inom detta område. Kommunen ska i samarbete med jordbrukare och övriga intressenter arbeta för att det öppna jordbrukslandskapet bevaras och att andelen ekologisk odling ökas. Kommunen ska i sitt näringslivsarbete även arbeta med lantbruksföretagens utveckling. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen De kommunala fåren är attraktiva som naturvårdare, intresset för att låna får är större än tillgången. Deltagandet i Leaderprojekt med omkringliggande kommuner, med syfte att skapa arbetstillfällen på landsbygden. Flera projekt, initierade i kommunen, har tilldelats medel. Andel miljöcertifierade skogsbruk (%) Visar hur skyddet av skogsmark utvecklas inom kommunen genom certifiering (FSC eller PEFC). Kommunens totala skogsareal är 82 000 hektar. Total skogsareal 79 378 ha FSC eller PEFCcertifierat skogsbruk 2007 2008 2009 64 000 ha 64 000 ha 66 670 ha Total certifierad areal 81 % 81 % 62 % Medeltalet för ekokommuner år 2009 är: 56 % 2009 års siffror har justerats. Att siffran skiljer sig så totalt från föregående år beror på att man tidigare dubbelräknat de som varit certifierade både i FSC och PEF. (Bergvik 18 406 ha (både FSC och PEFC) Mellanskog 2582 ha, Sveaskog 23 527 ha, Västerås stift 3 749 ha.) Källa: Svea skog, Bergvik skog AB, Mellanskog, Västerås stift Foto: AM Kraft Söppenmyren, hackspettsbo 17

Ett rikt djur och växtliv Kommunen ska i samarbete med markägare och övriga intressenter arbeta för att natur- och kulturvärden i skogen och i det öppna kulturlandskapet bevaras. Miljö- och byggnadsnämnden NATURVÅRD Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska föregå med gott exempel och värna om naturvärden på den mark som är i kommunal ägo. Kommunstyrelsen En naturvårdsinriktad skötselplan för tätortsnära grönytor är upprättad. Mångbruksplanen innehåller områden med naturvårdshänsyn. Kommunens eget skogsinnehav brukas efter de intentioner som ges i miljökvalitetsmålen för en levande skog. Komhall har i sina sysselsättningsåtgärder en verksamhetsdel som enbart arbetar med naturvård och öppna landskap. Inventering av den kommunala skogen pågår. En utvidgning av naturreservatet Jätturn har genomförts. Mångbruksplanen innehåller områden med naturvårdshänsyn. Komhall har en verksamhetsplan som enbart arbetar med naturvård och öppna landskap. Ett antal biotopskyddsområden i skogsmark har bildats. Miljö-och byggkontoret har regelbundna träffar med Skogs och Länsstyrelsen angående naturvård i skogen. Andel skyddad natur (%) visar hur skyddet av värdefulla naturtyper utvecklas inom kommunen genom naturreservatsbildning och biotopskydd. Den totala kommunarealen är 95 300 ha och hela 25 177 ha är skyddad mark genom naturreservatsbildning. 47,7 ha är mark med biotopskydd varav 13,3 ha är beslutade under 2009. I andelen naturreservatsbildning utgörs 25 153 ha av Malingsbo-Kloten området. Syftet med detta område är i första hand skydd för det rörliga friluftslivet. Naturvården har här en underordnad roll. I området finns dock, som "små öar" en del reservat med naturskyddssyften. Förhandlingar pågår att utöka reservatsbildningen i Vanhällsklack och Schisshyttan 2007 2008 2009 Andelen skyddad natur 26,4 % 26,4 % 26,5 % Medeltalet för ekokommuner år 2009 är: 2,8% Källa: Skogsstyrelsen Foto: AM Kraft Haggeån 18

Folkhälsa Folkhälsa syftar till att främja hälsa och förebygga sjukdom och förutom hälsoläget så har levnadsvillkor och levnadsvanor stor betydelse för befolkningens livskvalitet och hälsotillstånd. Det finns ett klart samband att en bra folkhälsa bidrar till en hållbar utveckling och ekonomiskt tillväxt. Effekterna av folkhälsoarbetet är beroende av många aktörer inom arbetslivet, frivilligorganisationerna och den offentliga sektorn. Att åstadkomma förändringar i befolkningens hälsotillstånd är ett långsiktigt och tålamodskrävande arbete. Regeringen har fastställt elva folkhälsomål. Inom varje område finns nyckeltal/indikatorer som mäter hur vi som samhälle lever upp till de olika delmålen för befolkningens hälsa. Där poängteras individens behov av integritet och valfrihet för sin hälsa och även kommunernas och landstingens viktiga roll inom folkhälsoarbetet understryks. Målet är att folkhälsan ska förbättras för de grupper i samhället som har sämst hälsa idag. Folkhälsomålen 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda miljöer i arbetslivet 6. Hälsofrämjande hälso och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol. Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Smedjebackens kommun är sedan 2006 certifierad som en Säker och Trygg kommun, enligt WHO:s kriterier. Arbetet handlar om att väcka medvetenhet om skaderisker hos enskilda, skolan, föreningar, företag och organisationer. Utbildning av olika slag erbjuds både yngre och äldre. En Säker och Trygg kommun utgör en viktig strategi i Räddningsverkets nationella och WHO:s internationella skadeförebyggande program. Målet är att kommunen ska bli säker och trygg att leva och verka i, samt att olycksfall i alla åldrar ska förebyggas. Unga parkarbetare 19

1. Delaktighet och inflytande i samhället Demokratisk delaktighet, jämställdhet, socialt deltagande och socialt stöd, likabehandling (motverka diskriminering) och tillgänglighet är viktiga faktorer för befolkningens hälsa. UNGDOMSKONTORET Ungdomskontoret ansvarar för innehållet i Ung under Smedjebackens kommuns nya hemsida som lanseras under 2010. Skoldemokrati Hösten 2006 inleddes en satsning på skoldemokrati i Kyrkskolan och Bergaskolan där ungdomskontoret var initiativtagare. Vi har tagit fram en bra mall på hur man kan arbeta med elevinflytande. Ungdomskontoret kommer fortsättningsvis att vara en aktiv part i elevråd och elevrådsutbildningar. Elevrådsarbete Ungdomskontoret är med och utvecklar elevdemokratin. Förhoppningen är bl.a. att intresset och engagemanget för den lokala ungdomspolitiken därmed ökar. Nu/Ni Att delta i det nationella nätverket Nu/Ni - består av personer som jobbar med ungdomars inflytande i kommuner runt om i Sverige. Nätverket får ekonomiskt stöd av Ungdomsstyrelsen. DUNS - Dalanätverket för Ungdomssamordnare Regionalt nätverk som fungerar som stöd och drivkraft för de som arbetar med ungdomsfrågor på lokal nivå. Nätverkets syfte är att stärka de tjänstemän i Dalakommunerna som ansvarar för ungdomsfrågor i respektive kommun samt stärka och lyfta statusen på ungdomsfrågorna i Dalarna. Samtliga kommuner i Dalarna är representerade. Samverkansgrupper Ungdomskontoret deltar i kommunala samverkansgrupper och nätverk, såsom Barn- och unga i Smedjebacken, Idégruppen, Branschråd för Barn- och fritidsprogrammet, Barn- och ungdomskulturgruppen, Västerbergslagens barn- och ungdomsforum, Barnplan för Västerbergslagen, Lokala brottsförebyggande rådet m.fl. Ungdomsråd Smedjebackens ungdomsråd bildades 2006 genom ett av våra öppna forum. Ungdomskontoret fungerar som mentorer till Ungdomsrådet och har regelbundna träffar ca 1 gång i månaden. LUPP-enkäten För att kunna arbeta med ungas inflytande är det viktigt att veta hur det faktiskt ser ut för unga. En stor enkätundersökning till ungdomar genomfördes under hösten 2005 i samverkan med Ungdomsstyrelsen och resultatet finns presenterat i en 32-sidig rapport som blev färdig till hösten 2006. Kommunen ska genomföra undersökningen vart tredje år och omfattar alla elever på högstadiet och gymnasiet. Nästa LUPP-enkät genomförs 2010. Öppna forum Ungdomskontoret genomför årligen minst ett öppet inflytandeforum som riktar sig till ungdomar, politiker och tjänstemän. EU Ungdomskontoret är engagerade och delaktiga i EU. Ett antal ungdomar har varit delaktiga i EU-projekt där Smedjebacken varit part. www.dalakoll.se En regional webbplats för unga, dalakoll.se, produceras på initiativ av Ungdomskontoret inom det regionala nätverket för ungdomssamordnare (DUNS). 2009 fick Ungdomskontoret ett bidrag om 20 000 kr från DUNS för administration av webbplatsen. Utveckling En utredning om framtida gemensam organisation med Fritid och Kultur genomförs av Utvecklingsenheten. Ungdomskontoret är delaktig i arbetsgrupper. Inom ramen för detta finns utvecklingen av Gamla Meken som kulturplats samt Folkets Hus som aktiv mötesplats för åldrarna 0-100 där även nuvarande centrala fritidsgårdens verksamhet kan inrymmas. Bergakuls äldre ungdomar skulle kunna ha Folkets Hus som mötesplats på fredagar i stället för Sporthallen. Text: Ungdomskontoret 20

1. Delaktighet och inflytande i samhället Dialogen 2009 Sedan starten 1998 har närmare 1200 personer genomgått utbildning enligt konceptet: Samtalets förmåga att lösa problem. Dialoghandledare: Birgitta Ludvigsson, Ann-Britt Waara, Marianne Adamsson, Ketty Markstedt, Raija Inkiläinen, Birgitta Lindqvist-Ingolf och Rågher Thelin. Två dialogutbildningar för 38 st. nyanställd personal har genomförts. Reflektioner och dialoguppföljningar har genomförts på sju olika arbetsplatser inom kommunen och engagerat ett nittiotal av de anställda. En dialogdag har anordnats för personal och politiker engagerade inom Kultur och Fritid. Syftet med dagen var - Hur skapar vi delaktighet, inspiration och samarbete inom dessa områden. Minidialog för Bergaskolans alla elever i klass sju. Under ämnet livskunskap har dialogledare träffat eleverna och gemensamt tagit fram de förhållningssätt och riktlinjer ungdomarna bör ha för att öka relationerna och tryggheten mellan varandra. Ett viktigt arbete där många av eleverna visat stor mogenhet i att kunna uttrycka sina känslor. 22 elever från högstadiet, årskurs nio har sagt ja till att bli faddrar. I dialogen har grunden lagts till arbetet att kunna verka som faddrar i mötet med de nya eleverna i klass sju. Kyrkskolan, Gubbo och Vinsbo har i vissa klasser genomfört Dialogen som verktyg, detta för att kunna öka relationerna och samarbetet elever och lärare emellan. Alkohol och droginformation bland kommunanställda. Framtidsdialogen där ledande politiker i samarbete med framtidsstrateg Anders Hjelm och Lennart Silfverin fortskrider. Politiker träffar kommuninnevånare ute i byarna och lyssnar till deras tankar och idéer angående kommunens framtid, ca. 3-4 träffar per år. Text: Dialogsamordnare Under 2009 inleddes socialnämndens tvååriga kompetensutvecklingsprojekt inom kvinnofridsområdet. En studieresa gjordes under två dagar i oktober med deltagare från kommunens kvinnofridsgrupp som hade förstärkts med tre personer från individ- och familjeomsorgen. I Uppsala besöktes Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK och Mansmottagningen mot våld i Uppsala. Alla kvinnors hus och Stödoch rådgivningscenter & skyddat boende (hedersrelaterat våld) Kruton besöktes i Stockholm. Josefin Grände hade mycket uppskattad föreläsning om mäns våld mot kvinnor där Josefin Grände. Socialtjänstens reursperson i kvinnofridsfrågor deltar i en fördjupad utbildning på Högskolan Dalarna om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Text: Socialförvaltningen MILJÖPOLICY Smedjebackens miljöpolicy betonar den långsiktigt hållbara utvecklingen. Inriktningen mot miljöanpassad upphandling har fått genomslagskraft, likaså hushållning med naturresurser. Smedjebackens kommun arbetar för att effektivisera användningen av naturresurser och för att miljöanpassa alla delar av verksamheten i enlighet med kretsloppsprincipen. Smedjebackens kommun ska uppfylla kraven i lämpliga lagar och bestämmelser, samt i sitt miljöarbete inrikta sig på ständiga förbättringar av såväl den yttre som den inre miljön. Smedjebackens kommun utbildar alla anställda och förtroendevalda så att grundläggande förståelse för miljöfrågor genomsyrar organisationen och så att de enskilda individerna kan vara pådrivande, kunskapsspridande och inspirerande både inom den egna organisationen och gentemot övriga kommuninvånare. De miljökrav som ställs inom den egna verksamheten skall också ställas på leverantörer och entreprenörer som anlitas av kommunen. Smedjebackens kommun skall i sin rådgivande verksamhet verka för att inspirera företag och privatpersoner i kommunen till miljöriktiga och kretsloppsanpassade lösningar. Miljöarbetet inom den kommunala verksamheten bygger på eget ansvar hos varje medarbetare och på att kommunens förvaltningar och bolag samarbetar mot ett gemensamt mål. 21

1. Delaktighet och inflytande i samhället Hälsoveckan omvandlades 2009 till HELHET 21. Miljö- och klimatfrågor vävdes in i ett helhetstänkande för hållbarhet och hälsa, under veckorna 20-21. Evenemanget som sker i samarbete med Norrbärke församling och Landstinget Dalarna arrangerades för sjunde året. Närmare 150 aktiviteter pågick under de tre veckorna och ca. 2 500 personer deltog i dessa aktiviteter. Framtidsvandring i Uddparken med trädgårdsmästare Erik Blomkvist. Soppteater med RSMH:s teatergrupp Viljefolket på församlingshemmet Föreläsning av Josefin Grände om Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Kerstin Bäck i Gamla meken - Hälsa är humor Allsång i Uddparken med Björn Hedén och Marketta Franssila 22

2. Ekonomisk och social trygghet Individers och familjers ekonomiska situation, inkomstfördelningen i samhället, arbetsmarknaden, utbildningsnivå, tillgång till bostad och bostadsutrymme och trygghet i närmiljön är faktorer som påverkar detta mål. Vård- och omsorgscollege Som första kommuner i Dalarna har Ludvika och Smedjebacken nu ett certifierat Vård- och omsorgscollege. I samverkan mellan VBU, de lokala arbetsgivarna, Ludvika kommun, Smedjebackens kommun, Landstinget Dalarna, lokala privata vård- och omsorgsföretag samt fackliga organisationer kommer utbildning att bedrivas utifrån kvalitetskrav som är fastställda på nationell nivå. Vård- och Omsorgscollege (VO-College) innebär att arbetslivet och utbildningsanordnare samverkar för att förnya och utveckla utbildningarna inom vård och omsorg. Samverkan ska ge en bättre koppling mellan teori och praktik. Satsningen innebär att utveckla och anpassa gymnasiets och vuxenutbildningens omvårdnadsutbildningar samt kompetensutveckling för redan anställda. Behovet av personal inom vård och omsorg kommer att öka fram mot 2020 när antalet 40-talister når 80- årsåldern och ett ökat vårdbehov uppstår. En kvalitativ och kvantitativ satsning måste ske både på ungdomsoch vuxenutbildning. VO-College ger möjlighet att få fler ungdomar, vuxna, arbetslösa och invandrare till utbildning och arbete inom vård och omsorg. Den kvalitet i utbildningen som VO-College garanterar bidrar också till att eleven blir anställningsbar samt att de som redan arbetar inom vård- och omsorgsområdet får enklare tillgång till kompetensutveckling. Arbetslöshetsstatistik Arbetslöshet, totalt Arbetslösa ungdomar Källa: Arbetsförmedlingen Text: Socialförvaltningen 2006 2008 2009 3,8 % 2,0 % 2,8 % 6,7% 4,0 % 7,0 % Utbildning, validering och kompetensförsörjning inom vård och omsorg Under 2009 har socialnämnden gjort en förprojektering/kartläggning med stöd av ESF-medel (ESF- Europeiska socialfonden) för att få fram behovet av kompetensutveckling inom vård och omsorgspersonal. Kartläggningen visade att 60 procent av deltagarna redan hade den kompetens som krävdes. Resterande 40 procent ska vid en genomförandefas genomgå validering och kompetenshöjande insatser. Styrgruppen för förprojekteringen arbetade fram en *SWOT-analys på förprojekteringens jämställdhetsintegrering och ett samhällsperspektiv vävdes även in. Tillgänglighetsperspektivet har belysts genom att deltagarna fått diskutera några frågor tillsammans med respektive chef. Projektledarna lyckades med hjälp av frågorna säkra vilken kunskap deltagarna besatt och verksamheternas brister gällande tillgänglighet. För att säkerställa ett tillgänglighetsperspektiv inför genomförandefasen har projektledarna och andra personer som kommer att vara kopplade till genomförandefasen deltagit under en utbildningsdag gällande tillgänglighet. Socialnämnden har nu ansökt om medel till att genomföra utbildningsinsatser utifrån den kartläggning man gjort. Text: Socialförvaltningen *SWOT-analys är ett vanligt förekommande planeringshjälpmedel, där man försöker finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn. Jämställdhets- och mångfaldspolicy för anställda inom Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommuns uppfattning är att jämställdhet och mångfald finns i organisationer där kvinnors och mäns erfarenheter och kompetens, oberoende av kön, etniskt ursprung, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, religiös eller kulturell tillhörighet, värderas lika och tillsammans ses som en stimulerande och utvecklande tillgång. Lagkraven på handlingsplaner i fråga om jämställdhet, mångfald och förbud mot diskriminering har av Smedjebackens kommun sammanfogats i en plan för likabehandling. Denna plan har i sin tur uppmärksammats av andra kommuner och kommunförbundets EU-finansierade mångfaldsprojekt. Under 2009 har diskrimineringslagstiftningen reformerats och de olika diskrimineringslagarna har slagits ihop till en lag om förbud mot diskriminering. Kommunens likabehandlingsplan har därför under året uppdaterats i enlighet med den nya lagstiftningen. Text: Personalkontoret 23

3. Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsan under uppväxtåren har betydelse för resten av livet. Det sociala och emotionella stödet i familj, förskola, skola och på fritiden har långsiktig effekt på hälsan. Andel behöriga elever till gymnasieskolan 2004 90,4% 2005 82,4% 2006 85,4% 2007 85,3% 2008 91% 2009 82% Källa: Skolverket Antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd (i mer än 9 månader). 2005 2007 Antal hushåll 47 46 2005 2007 Antal barn 15 10 Antal hushåll 10 8 2008 47 2008 6 6 2009 59 Källa: Individ och familjeomsorgen (intern statistik) Antal barn som lever med långvarigt försörjningsstöd (i mer än 9 månader). 2009 13 7 4. Ökad hälsa i arbetslivet Källa: Individ och familjeomsorgen (intern statistik) Arbetet är viktigt för individers identitet och självbild. Arbete under goda arbetsmiljövillkor stärker och utvecklar människor Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron 2009 inom kommunens förvaltningar, visar på en fortsatt nedgång och sjönk för 8:e året i rad. Under 2009 gick den totala sjukfrånvaron ned från 6,46 % till 5,65 % en nedgång med 0,81 % eller 17.216 timmar. Detta innebär en halvering av den totala sjukfrånvaron hos anställda i Smedjebackens kommun sedan 2002 då den låg på 11,02 %. Av den totala sjukfrånvaron 2009 var 55,56 % långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer). Den åldersrelaterade sjukfrånvaron visar en liten ökning när det gäller anställda < 29 år och en stor sänkning när det gäller åldersgruppen > 50 år där sjukfrånvaron hos de som varit långtidssjuka 60 dagar eller mer sjunkit från 72,46 % av den totala sjukfrånvaron till 58,81 %. År 2002 11,02 % 2003 10,90 % 2004 10,35 % 2005 9,08 % 2006 8,40 % 2007 7,95 % 2008 6,46 % 2009 5,65 % Källa och text: Personalkontoret Friskvårdspolicy för anställda inom Smedjebackens kommun. Kommunen vill genom regelbunden friskvård ge den anställde bättre möjligheter att möta de krav, såväl fysiskt, som psykiskt, socialt och kompetensmässigt, som ställs i arbetslivet. Därför har alla anställda möjlighet att ta ut en betald friskvårdstimme i veckan, om verksamheten tillåter. 24

4. Ökad hälsa i arbetslivet KOMHALL VÄDERBACKEN Komhall drivs i kommunal regi och målsättningen är att skapa en meningsfull sysselsättning och rehabilitering för personer som är i behov av träning och stöd för att kunna återvända till den ordinarie arbetsmarknaden. Grundfilosofin är att alla ska ha rätt till en meningsfull sysselsättning. Viktigt är att alla som deltar i verksamheten är med utifrån sina egna förutsättningar, oavsett om det är heltid eller timtid. Målet är att de ska återvända till ordinarie arbetsmarknad. Tidpunkten för detta är dock individuell. Deltagarna erbjuds att delta i ett flertal olika aktiviteter som bl.a. matlagningskurser, konsumentvägledning, författarbesök samt friskvård. Totalt omfattades under 2009, ca 75 deltagare. Under 2009 utvecklades verksamheten, genom beviljandet av ESF-medel (ESF- Europeiska socialfonden) för totalt 35 månader, med bl.a. jobb-coachning, sorgebearbetning och terapeutisk ridning. Väderbackens gårdsbutik En aktivitet som tillhandahålls via Komhall är iordningsställande av sandpåsar. Under 2009 distribuerades 72 ton sand i 1,8 kilos påsar vid över 20 utlämningsställen i kommunen under mottot Sanda för varandra. Flertalet av deltagarna går vidare till annan verksamhet efter en tid på Komhall, antingen till arbete (nytt eller åter till sitt ordinarie) eller utbildning. KOMHALL är lokaliserat till kommunens lokaler vid Väderbacken i Morgårdshammar och möjligheterna till olika arbetsuppgifter är stora. Arbetsuppgifterna är bl a: Djurskötsel Kommunen är bl.a. ägare till 150 får som sommartid återfinns ute i byarna för att hålla markerna öppna vintertid finns de på Väderbacken. Några Highland Cattle, kaniner, höns, shetlandsponnyer, höns, grisar och igelkottar utgör övrigt djurbestånd. Personalen på Komhall hjälper till med skötsel av stallet, som hyrs av Smedjebackens Ryttarförening. Kommunens jordbruk I kommunens jordbruk finns bland annat djurskötsel, skogsvård, trädgårdsskötsel, gårdsbutik med caféverksamhet samt åkerbruk för foder till djuren. Skogsvård Komhall har i uppdrag att bedriva olika röjningsarbeten i kommunen. I arbetet ingår även skötsel av ett antal naturvårdsområden. Sportfiske I centrala delen av Smedjebacken/Morgårdshammar finns ett sportfiskeområde i Kolbäcksåns vattensystem. Komhall ansvarar för skötsel av sportfisket, isättning av fisk samt kortförsäljning. Snickeri I kommunens centralförråd finns ett snickeri med möjlighet till snickeriarbeten i form av trädgårdsmöbler mm. Pensionärsservice Komhall ger service till kommunens pensionärer i form av gräsklippning och snöskottning. Det erbjuds även service till pensionärer i eget boende att utföra arbetsuppgifter som kan vara riskfyllda. Detta är ett led i kommunens skadeförebyggande arbete. Text: Kansliavdelningen 25

5. Sunda och säkra miljöer och produkter Miljöer och produkter är mycket breda begrepp och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Det handlar om sund utomhusmiljö, sunda produkter, sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller), säkra miljöer och produkter samt att minska skador och olycksfall. Utveckling av utemiljön vid särskilda boenden för äldre Socialnämnden har rustat upp Björkparken i anslutning till Allégårdens serviceboende och dagverksamhet. En del av gångarna i parken har fått ny asfaltbeläggning. En uteplats med fasta bord och bänkar samt en anslutningsramp har byggts. Syftet har varit att skapa bättre möjligheter till utevistelse för dagverksamheten och de boende vid Allégården. I maj invigdes parken officiellt av socialnämndens ordförande Fredrik Rönning. Norra rondellen Foto: A-M Kraft Text: Socialförvaltningen Årligt antal falls akdor, män 0-80+, vårdade på sjukhus i slute nvård 70 60 50 40 30 20 10 0 1987-1989 2002-2004 2004-2006 2006-2008 Årligt antal fallskador, kvinnor 0-80+, vårdade i slute nvård Smedjebacken Dalarna Riket Resultatet i Smedjebacken är bättre än länet och riket. Fallolyckorna är den vanligaste olycksorsaken i Sverige och äldre personer är speciellt drabbade. Hälften av alla fallolyckor hos män drabbar personer över 65 års ålder. Hos kvinnorna är denna siffra 75 %. I Sverige dör i snitt tre äldre om dagen orsakade av fallolyckor. 70 60 50 40 30 20 10 0 1987-1989 2002-2004 2004-2006 2006-2008 Källa: Patientregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen, 2009-09-03 Smedjebacken Dalarna Riket Yrsel och balansproblem är en stor bidragande orsak till fallolyckorna. Åtgärder handlar mycket om uppsökande verksamhet och möjlighet till fixartjänster. 26

5. Sunda och säkra miljöer och produkter Riskhanteringsgruppens ansvar Riskhanteringsgruppen har i uppgift att se över kamerabevakningsbehovet i kommunen. Översyn av brandlarm och inbrottslarm som finns på alla skolor. Säkerhetschefen arbetar med det systematiska brand- och säkerhetsarbetet inom alla verksamheter. Statistik från bevakningsföretaget Rapid följs upp och jämförs för att hitta bra åtgärder till förbättringar. Följande enheter har representanter i riskhanteringsgruppen: Räddningstjänsten, Tekniska kontoret, Bärkehus, Larmtekniker, Miljö- och bygg, SEAB samt Säkerhetsenheten. Följande fastigheter fick besök 2009: Fridhem, Stegelbackens skola, Fritidsgården MH, Vinsbo skola, Sagan, Värnbovägen, Väderbacken, Hattstugan, Korsnäbben, Solhöjden, Centralförrådet Frejgatan, Herosfältet, Smedjehallen, Ishallen, Kyrkskolan, Vad skola samt Lillgården. Skadegörelsestatistik från tre olika skolor. Skadegörelse 2007 2008 2009 Bergaskolan 28 22 12 Stegelbacken 6 8 13 Vinsboskolan 5 4 3 Källa: RAPID, bevakningsföretag Den troliga orsaken till att skadegörelsen har minskat på Bergaskolan är kameraövervakningen. Att skadegörelsen har ökat på Stegelbacken kan ha att göra med ändrad verksamhet. Text:Riskhanteringsgruppen 6. En mer hälsofrämjande hälso och sjukvård En hälsofrämjande hälso- och sjukvård är hälsoorienterad. Det betyder att all verksamhet inom hälso- och sjukvården riktar in sig på att förbättra hela befolkningens hälsotillstånd. 7. Gott skydd mot smittspridning Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gå förlorade. Antal vaccinationer mot influensa Influensavaccin 2005 2006 2007 1 190 st. 938 st. 1 142 st. 65 år och äldre 1 071 st. 844 st. 971 st. 2008 1 525 st. 1 137 st. 2009 930 905 Källa: Vårdcentralen Smedjebacken Under hösten 2009 och våren 2010 vaccinerades ca. 7 000 personer i Smedjebackens kommun mot svininfluensan. 27 INVENTERINGSPROJEKT, HYGIEN I FÖRSKOLOR Miljö- och byggkontoret har under 2009 deltagit i Socialstyrelsens projekt Hygien i förskolor. Målet med projektet är att förebygga och minska smittspridningen i landets förskolor genom förbättrade hygienrutiner och egenkontroll enligt miljöbalken. Eva Graaf, städansvarig på kommunen och Kristina Hjerppe besökte 10 förskolor med 433 barn och träffade 25 rektorer och personal (av totalt 88). Socialstyrelsens enkät besvarades, skötrum och städförråd inspekterades. Informationsmaterial om egenkontroll och kemikalier i barns vardag delades ut. Enkätsvaren har rapporterats till socialstyrelsen, som kommer att sammanfatta deltagande kommuners resultat i en rapport. Text: Miljö och byggkontoret

8. Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Antal klamydiafall År Klamydiaprov Smittade 2002 95 11 2003 112 8 2004 127 6 2005 122 8 2006 124 18 2007 220 45 2008 200 23 2009 188 9 Antalet fall fortsätter att minska. Dalarna har varit föregångare till den muterade formen av klamydia som framförallt dominerat här. Men tack vare att man nu kan diagnostisera den, så minskar antalen fall i Dalarna. I hela riket är det en ännu större minskning. Text: Ungdomsmottagningen Källa: Ungdomsmottagningen Antal aborter År 13-14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 20-29 år 30-45 år Summa 2004 2005 0 0 0 1 1 3 13 16 34 0 0 2 6 2 1 7 11 29 2006 0 0 0 2 4 1 7 4 18 2007 0 0 1 0 3 1 10 12 27 2008 0 0 1 2 4 4 16 8 35 2009 0 1 0 2 1 3 13 3 23 Källa: Landstingets abortstatistik I hela Sverige har aborterna minskat något, men fortfarande är det åldersgruppen 20-24 år som står för de flesta aborterna och så har det varit under fler år. Tonårsaborterna har glädjande nog minskat i hela riket, mycket tack vare det förebyggande arbetet som landets ungdomsmottagningar står för. Hur man når gruppen 20-24 åringar har alltid diskuterats, men någon bra lösning har inte hittats. Men vi ger aldrig upp. Text:Ungdomsmottagningen 28

9. Ökad fysisk hälsa Målet för de samlade insatserna inom detta område ska vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen FRILUFTSLIV, REKREATION, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig. Uppföljning Kommunen ska samarbeta med föreningar, markägare och entreprenörer i syfte att få till stånd goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation i Smedjebackens kommun. Kommunstyrelsen Fotbollshallen har förvärvats och kommer att drivas i kommunal regi. Bergakul i samverkan med föreningslivet fortsätter att vara en attraktiv aktivitet för framförallt de yngre kommuninvånarna. Rapport om fysisk aktivitet. Källa "Öppna jämförelser 2009" Fysisk aktivitet minst 30 min/dag 18-80 år Uppgifterna är hämtade från befolkningsenkäter 2006-2008. Smedjebacken Ludvika Länet Riket Totalt 56.9 % 65.2 % 63.0 % 64.2 % Män 62.7 % 69,0 % 63.5 % 65.0 % Kvinnor 52.1 % 62.1 % 62.5 % 63.5 % Resultaten i Smedjebacken är sämre än länet och riket och det gäller speciellt bland kvinnor. I Smedjebacken deltog 2009, 37 personer i länsprojektet Hela Dalarna cyklar och tillsammans cyklade de 1 123 mil. Bergakul Bergakul håller öppet fredagskvällar 18-23 och drivs av kommunen och föreningar i samverkan - i Bergahallen, som är en kommunal sport- och skolgymnastikhall. Det finns en ansvarig arbetsledare/ fritidsledare från kommunen på plats varje gång. I Bergahallen finns redskap för golvaktiviteter och förutsättningar för spontana matcher, turneringar och lek. Bergakul besöks av 100-150 barn och ungdomar varje gång. Text: Ungdomskontoret 10. Goda matvanor och säkra livsmedel Människor i Sverige har generellt bra matvanor men det finns skillnader i matvanor avseende ålder, kön, social och ekonomisk situation och var du bor. Matvanor är komplexa och många olika faktorer spelar in i val av mat, exempelvis kultur och vanor, tillgänglighet och utbud till olika sorters livsmedel, pris och marknadsföring. Matvanor frukt och grönt minst 5 ggr/dag 18-80 år Uppgifterna är hämtade från befolkningsenkäter 2006-2008. Resultaten i Smedjebacken ligger över läns och riksnivå, speciellt gäller detta för männen. Smedjebacken Ludvika Länet Riket Totalt 13.4 % 7.6 % 8.9 % 9.5 % Män 13.2 % 2.6 % 4.6 % 4.7 % Kvinnor 13.5 % 11.8 % 12.3 % 13.6 % 29

11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket och arbeta för ett narkotikafritt samhälle har länge varit viktiga folkhälsofrågor. Inte sällan är det samma personer som utgör riskgrupp för t.ex. alkohol, narkotika och spel. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet måste därför, för att bli effektivt, behandlas i ett sammanhang. Rökvanor andel dagligrökare 18-80 år Uppgifterna är hämtade från befolkningsenkäter 2006-2008. Smedjebacken Ludvika Länet Riket Totalt 16.6 % 16.0 % 12.2 % 14.4 % Män 17.9 % 9.6 % 9.5 % 12.8 % Kvinnor 15.5 % 21.3 % 14.4 % 15.7 % Resultaten i Smedjebacken visar att både männen och kvinnorna röker mera än länssnitt och riksnivå. I detta avseende har Smedjebacken sämst resultat i länet. Rökning är den enskilt största riskfaktorn för sjukdom. 7000 avlider årligen i sjukdomar relaterade till rökning. Cigarettrök innehåller 4000 kemiska ämnen varav minst 50 är cancerframkallande. En rökare kostar samhället 1,2 miljoner kronor mera än en icke rökare. Ovanligt få börjar röka efter 19 års ålder. Kvinnor röker mera än män. Sverige har den lägsta andelen rökande män i Europa. Andelen rökande kvinnor är högre i Sverige än i exempel Indien, Japan och USA. Lungcancerdödligheten bland kvinnor är hög i Sverige i förhållande till övriga Europa. Åtgärder handlar bl. a. om: barnomsorgens och skolans förebyggande arbete, kommunens kontroll av att tobakslagen efterföljs, främja tobaksförebyggande inom studieförbund, idrotts- och frivilligorganisationerna m.fl. Rökande blivande mammor vid inskrivning på MVC 2005-2007 % Smedjebacken Ludvika Länet Riket 13.9 % 13.4 % 8.9 % 7.5 % Hela det gamla Bergslagsområdet från Värmland i väster till Avesta i öster visar liknande resultat som Smedjebacken. I riket är 25 % av ensamstående blivande mammor rökare. Text: Folkhälsoplanerare Riskabla alkoholvanor Uppgifter kommer från befolkningsenkäter 2006-2008 % Smedjebacken Ludvika Länet Riket Totalt 16.1 % 9.1 % 11.2 % 13.1 % Män 18.2 % 9.6 % 13.1 % 17.1 % Kvinnor 14.4 % 8.7 % 9.6 % 9.7 % Resultatet i Smedjebacken visar att kvinnorna har en mycket högre konsumtion än övriga länet och riket. I länet visar Ludvika, Gagnef och Älvdalen bra resultat. Alkoholkonsumtionen i Sverige är bland den lägsta i EU, ändå har alkoholkonsumtionen ökat i Sverige med 30 % den senaste 10 åren. 5-10 % beräknas ha ett alkoholberoende. Åtgärder som kommunens tillsyn av åldersgränser och utskänkningstillstånd är viktiga. Skolans roll i det förebyggande arbetet betonas liksom att anordna drogfria fritidsaktiviteter. Stöd för barn till missbrukande föräldrar och stöd till föreningar som arbetar mot missbruk. Insatser på MVC/BVC och ungdomsmottagningar är viktiga liksom tillgång till livsstilsdatorer på vårdcentralerna. Lusserock Ungdomskontoret anordnar drogfri Lusserock. 2009 fick ett besöksantal på 450 personer se flera band samt dansgrupper med bl.a. samba i Bergahallen. Text: Ungdomskontoret Text: Folkhälsoplanerare Drog- och alkoholpolicy för anställda inom Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun har en drog- och alkoholpolicy, som syftar till att så långt det är möjligt förebygga missbruk av alkohol, narkotika och beroendeframkallande läkemedel, samt en tydlig handlingsplan för hantering av eventuella missbruksfrågor hos personalen. Drog- och alkoholpolicyn har under 2009 uppdaterats med policy, handlingsplan och guide till hanteringen av alkolåsen i kommunens fordon. Information om kommunens drog- och alkoholpolicy har under 2009 spridits till personalen framför allt via arbetsplatsträffar. 30

Nytt från Bärkehus AB Miljöpolicy Bärkehus AB vill med sin miljöpolicy åstadkomma ett kontinuerligt och konsekvent miljöarbete och därmed bidra till en varaktig uthållning i Smedjebackens kommun. Målsättningen är att agera vägledande och utgöra ett föredöme i miljö- och kvalitetsfrågor. Verksamheten skall bedrivas utifrån en ekologisk grundsyn, vilket innebär att vid produktion och reparation av bostäder så långt möjligt, välja råvaror och tillverkningssätt som belastar miljön minimalt över produktens hela livscykel. Bärkehus AB har tillsammans med Smedjebackens Kommun och Smedjebackens Energi AB en gemensam klimatstrategi. Som andelsägare i Dala Vindkraft Ekonomisk Förening köper Bärkehus AB miljövänlig el till en volym av 175 000 kwh vilket motsvarar ca 14% av årsförbrukningen. Nytt från Bärkehus 2009 Vindkraftverk. Bärkehus AB har under året påbörjat uppförandet av ett eget vindkraftverk. Preliminär driftstart är 2010-07-01. Vindkraftverkets torn blir 74 m högt och rotorbladens diameter 52 m. Generatorns effekt uppgår till 850 kw. Total beräknad årsproduktion beräknas till 1 645 000 kwh vilket motsvarar energiförbrukningen för ca 80 eluppvärmda villor. All produktion kommer att förbrukas i det egna fastighetsbeståndet. Av fastighetsbeståndet är ca 99 % anslutet till fjärrvärmenätet. Övervakning sker med eget driftdatorsystem. Den normalårskorrigerade genomsnittliga förbrukningen ligger på ca 180 kwh/kvm vilket är i nivå med föregående år. Energideklarationerna är färdigställda. Hela fastighetsbeståndet är nu energideklarerat. Vid en jämförelse med liknande hus i riket så är resultatet positivt, det vill säga energiförbrukningen är lägre. Detta utesluter inte att ytterligare energisparåtgärder behöver genomföras. Avfallskvarnar. Matavfallskvarnar har installerats i tio lägenheter i samband med stambytesrenovering. Totalt finns nu 164 avfallskvarnar i fastighetsbeståndet. Modernisering och effektivisering av tvättstugor fortgår. Under året har tvättstugorna på Vasagatan 5, Hovslagargatan 28 samt Dalavägen 37 renoverats. Radonmätning av bolagets fastigheter. Samtliga planerade radonmätningar är nu genomförda. Totalt har mätning skett i 351 (33 %) av företagets lägenheter. Orsaken till mätningarna är att gränsvärdet sänkts från 400 bq/m 3 till 200 bq/m 3. Ett fåtal av lägenheterna ligger över gränsvärdet. Åtgärder pågår för att rätta till problemen. Text: Bärkehus 31

Nytt från SEAB Miljöpolicy Smedjebacken Energi & Vatten vill med vår miljöpolicy uttrycka vår vilja att ta ansvar för att förbättra miljön, ta hänsyn till kommande generationer och medverka till en varaktig, hållbar utveckling. Smedjebacken Energi & Vatten har sedan 1997 varje år sammanställt ett miljöbokslut med hjälp av 6 st. miljösamordnare med ansvar för varsin avdelning på företaget. Alla fordon redovisas med mil och bränsleförbrukning varje år. Administrationsavdelningen redovisar förbrukning av vatten och el i kontorshuset Gunnarsvägen 7. VA- avd tar upp vattenproduktion och avloppsrening samt utsläppsmängder och energitillverkning via biogas på reningsverket. Avfallsavdelningen redovisar avfallsmängder som är lämnade på våra återvinningscentraler och hur sorteringen går till på Gunnarsvägen. Fjärrvärmeverket redovisar sina siffror angående värmeproduktion i Smedjebacken, Söderbärke och Vad och utsläpp av emissioner. Installationsavdelningen kan inte påverka sitt arbete så mycket men använder miljövänliga material vid sina installationer. Smedjebacken Energi nät AB redovisar inköp råkraft från VB-elnät, MH- kraftstation, Smedjebackens kraftstation och bränsleförbrukning toppkraft. Miljöbokslutet finns att hämta på SEAB s kontor, Gunnarsvägen 7 i Smedjebacken På Uvberget fortsatte Hanna producera vind-el (1,5 GWh något mindre än 2007 och 2008). Nu förbereder vi för verk nr 2 åt Bärkehus. Kraftverket i Kolbäcksån drivs i enlighet med kriterier för Bra Miljöval elektricitet, vilket ger 0,6 öre extra per producerad kwh när kraften säljs till Dala Kraft. Under året producerades 5,5 GWh. Avloppsnätet i Tolvsbo utökades. 11 nya fjärrvärmekunder anslöts i Smedjebacken. Det installerades ytterligare 39 matavfallskvarnar. Totalt finns 650 installerade. 1.752 ton hushållsavfall lämnades till förbränning och 122 ton organiskt hushållsavfall lämnades till Borlänge Energi. Slammet från reningsverket omvandlas till såväl energi (biogas) som material för anläggningsjord vid Bylandets reningsverk. Den återvunna värmen svarade för 24 % och träpulverbränslet för 52 % av vår värmeproduktion i Smedjebacken. I Söderbärke producerades 93 % av fjärrvärmen med biobränsle. Företagets fastighet på Gunnarsvägen har kompletterats med solenergianläggning för tappvarmvatten och viss del av värmebehovet. Företagets sjukfrånvaro reducerades till 1,78 %. Text: SEAB 32