Kom igång med Raspberry Pi Raspberry Pi hallonpaj Enkortsdator, komplett dator på ett litet kretskort Kreditkorsstorlek, kompakt ARM-processor, effektsnål GPIO, möjlighet att styra extern utrustning och/eller koppla in givare USB, ger möjlighet att koppla in ytterligare utrustning Inbyggt nätverk Möjlighet att koppla in kamera
Modeller av raspberry pi Det finns flera modeller av raspberry pi, första kom ut 2012. De har olika hårdvarumöjligheter samt olika prisklass och effektbehov. Kolla vad det är du behöver till just ditt projekt. Många av de första modellerna kan vara svåra att få tag på idag. Raspberry Pi 3 modell B är kraftfullaste modellen med mest möjligheter. Tyvärr ingen modell med USB 3 än. Vad behövs för att komma igång? Raspberry Pi. USB-laddare för drivning + kabel med USB micro-kontakt. För Raspberry Pi 3: minst 2A. Tidigare modeller kan klara sig med 1A. Tänk på att tillkopplad utrustning också kräver energi. Minneskort microsdhc (SDHC för Raspberry Pi 1). Stort nog för operativsystemet + det du vill lagra på det. Skärm + kabel HDMI/DVI-D Komposit video (rekommenderas inte) Speciell för Raspberry Pi
Vad behövs, fortsättning Tangentbord Mus eller motsvarande (touch-skärm) Dator med möjlighet att skriva till microsdhc / SDHC Det finns externa minneskortsläsare/skrivare som ansluts via USB om datorn inte har en sådan inbyggd. Många microsdhc-kort säljs idag med adapter till SDHC, kolla om du behöver en sådan adapter och köp i så fall det med samtidigt. Image-fil för operativsystemet (laddas ner från internet) Program som kan skriva image-filen till minneskortet. Operativsystem, ett urval Linux Raspbian standarvalet Ubuntu Mate Ubuntu Core Windows Windows 10 IOT core Övriga Specialversioner för olika ändamål NOOBS Är inget operativsystem, men gör det enkelt att installera ett, finns att köpa färdigt på minneskort, dvs ingen nedladdning behövs.
Operativsystem Länkar finns här: https://www.raspberrypi.org/downloads/ Ladda hem image-filen för operativsystemet Packa upp Image-filerna är normalt packade, det kan krävas ett lite nyare uppackningsprogram för att hantera dessa då de oftast är ganska stora Skriv image-filen till minneskortet Kräver program som kan skriva en image-fil, det går inte att bara kopiera den dit med vanliga filhanteringsprogram. Etcher: https://etcher.io/ (kan packa upp själv) Win32DiskImage: https://sourceforge.net/projects/win32diskimager/ Starta upp Sätt i minneskortet Koppla in skärm, tangentbord och mus Koppla in spänningen Beroende på valt operativsystem sker nu en förstagångskonfigurering där du kan behöva svara på en del frågor, det kan också finnas en del du vill konfigurera direkt. Beroende på valt operativsystem och vad du vill göra kan du behöva hämta hem fler program via internet, inklusive delar av operativsystemet.
Raspbian Vi kommer nu att titta på hur det ser ut när man har valt raspbian stretch (9.0). Stretch är namnet på nuvarande version, förra hette Jessie, nästa kommer att heta Buster. Alla versionsnamnen är hämtade från karaktärer i filmen Toy-story från 1995. Vid första uppstart ändras storleken på filsystemet på minneskortet så att det täcker hela kortet automatiskt. Systemet startar upp och loggar in automatiskt till skrivbordsmiljön. Startmeny Webbläsare Filhanterare Kommandotolk Mata ut säkert Klocka Processorbel. Ljud Nätverk Blåtand
Startmenyn - Preferences - Raspberry Pi Configuration Byt lösenord! Standardlösenordet är raspberry Namnet på datorn i nätverket, lämpligt att byta. Startmenyn - Preferences - Raspberry Pi Configuration Skrivbordet åtkomligt via nätverket (fjärrstyrning av datorn)
Startmenyn - Preferences - Raspberry Pi Configuration Grafikprocessorn (GPU) och huvudprocessorn delar på tillgängligt minne = ju mer du ger grafikprocessorn desto mindre får huvudprocessorn. Startmenyn - Preferences - Raspberry Pi Configuration När du väljer ett nytt språk hämtas detta från internet, dvs uppkopplingen måste fungera. Alla texter finns inte på alla språk. Välj SE Sweden
Startmenyn - Preferences - Add / Remove Software Den enklaste vägen att lägga till eller ta bort installerade program. Sök efter program eller bläddra i de kategorier som finns. Kategorin Communication eller sökordet ham är bra för att hitta amatörradiorelaterade program. Markera de program du vill installera. Ibland kan ett program vara beroende av ett annat då installeras oftast det också automatiskt, undantag finns tyvärr. När du markerat klart och trycker OK eller Apply måste du ange lösenordet för inloggad användare, om du inte har ändrat det är det raspberry. Nedladdningen från internet startar. När nedladdningen är klar installeras programmen. Det kan komma frågor att svara på under installationen för vissa program. Linux Det som är själva Linux är egentligen kärnan, denna har hand om bland annat: I/O hantering Grafik Ljud Minneskort Hårddiskar Filhantering USB Tangentbord / mus Minneshantering Tilldelning av processortid Rättigheter i systemet
Linux Kärnan drar igång ett antal program vid uppstart, ett av dessa heter X11 som utgör den grafiska skrivbordsmiljön. Det startas även ett antal textkonsoler (normalt 6 st). Dessa kan man komma till genom att trycka på Ctrl+Alt+F1.. F6 Inloggningen på dessa är separat från varandra och från skrivbordsmiljön. X11-sessionen finns normalt på Ctrl+Alt+F7 Det går även att starta textkonsoler som fönster i den grafiska sessionen. Många saker som har med systemet att göra görs via någon av dessa textkonsoler. Användare Linux är ett system som redan från början är byggt för att hantera flera användare. Raspbian definierar ett antal sådana, de man normalt behöver bry sig om är root och pi. Användaren pi är den som normalt loggas in automatiskt, lösenordet för denna är raspberry om du inte har ändrat det. Användaren root är systemets superuser, det finns inget som root inte kan göra, inklusive att förstöra installationen. I Raspbian har normalt root inget lösenord (men det går att sätta ett). Har man inget lösenord kan man inte logga in med den användaren. För att köra kommandon som användare root används oftast kommandot sudo. Du kan behöva ange lösenordet för inloggad användare när detta används, normalt är dock den funktionen avstängd i raspbian.
Textkonsol Om prompten i din textkonsol slutar med $ så körs kommandon som vanlig användare (om du inte skriver sudo framför dem förstås). Genom att skriva sudo bash så startar du en ny kommandotolk som kör ALLA kommandon som root. Prompten ändras då till #. Detta förfarande är det många som inte rekommenderar, men det spar lite skrivande. Se dock till att stänga tolken när du är klar genom kommandot exit Det finns en kommandoradsversion av det mesta i Linux-världen, inklusive att installera nya program. Här heter det apt-get. Exempel: sudo apt-get install mc Installerar Midnight commander, ett program som liknar gamla Norton commander för DOS, eller Total commander för windows. Vet du det exakta programnamnet på det du vill installera är detta den snabbaste metoden. Det går att skriva flera program att installera efter varandra, är något redan installerat så spelar det ingen roll. Andra förinstallerade program Raspbian kommer förinstallerat med Libre office, som innehåller program som mer eller mindre motsvarar programmen i Microsoft office, fast i fri version. Mathematica och Wolfram är program för att hantera matematik. Några programmeringsmiljöer är också förinstallerade. En som inte syns i menyerna men som finns i bakgrunden är gcc. Webbläsare, mailklient och fjärrstyrning via VNC. En Pi-version av minecraft. Miniräknare, bildvisare, filhanterare och texteditor.
Filsystem i Linux Till skillnad från windows som har enhetsbokstäver så finns det i linux en rotkatalog / där allt utgår från. Andra filsystem monteras i en befintlig katalog (oftast tom) och lägger sig över innehållet i den katalogen så att det är detta man ser i stället. Kommandot mount gör denna monteringen om man vill göra den manuellt Kommandot umount avmonterar, ser till att allt är skrivet först USB-minnen etc monteras i regel automatiskt när de sätts i Funktionen Mata ut säkert avmonterar vald enhet Det går att göra nya kataloger och spara filer direkt i rotkatalogen, det är dock väldigt ovanligt att man gör det och det rekommenderas normalt inte. Några kataloger med specifika syften /bin, /sbin några av de viktigaste körbara programmen /usr/bin, /usr/sbin resten av de installerade programmen /usr/local/bin, /usr/local/sbin här lägger du egna program som ska vara åtkomliga för hela systemet /etc alla systeminställningar /root hemkatalog för användaren root /home hemkataloger för alla andra användare /home/pi hemkatalog för användare pi ~/ är ett annat namn för inloggad användares hemkatalog, oavsett användare /dev enheter såsom hårddiskar, serieportar, etc /proc information om vad som händer i systemet och program som körs /mnt, /media används för att montera nya filsystem /var lagring av mer eller mindre temporära filer som systemet behöver (skrivarköer, epost, loggfiler) /boot används under uppstart av systemet /tmp temporära filer, rensas automatiskt vid omstart
Hårdvara Det finns en hel del extra hårdvara man kan koppla till Skärmar i några olika storlekar speciellt framtagna för Raspberry Pi. Kameramodul i några olika varianter. Via GPIO, I²C etc. Givare och aktorer för styrning. Via USB (tyvärr bara USB 2) Hårddiskar, DVD-läsare/brännare Mus, tangentbord Extra nätverkskort Adaptrar till det mesta Kolla så det finns drivrutiner för raspberry Pi för det du vill koppla in. Om du kan få tag på drivrutiner för linux i källkodsversion så kan de kompileras på maskinen och fungerar då normalt utan problem. Tänk på effektförbrukningen, ska du koppla in mycket exempelvis via USB kan en hub med separat strömförsörjning vara att föredra. För radioamatörer Hotspot SDR-mottagare FreeDV Morseträning Loggprogram Uppkoppling mot rigg Satelitspårning Antennstyrning och en hel del mer
Stänga av Startmenyn Shutdown Välj Shutdown