Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (12) 2016-01-13 Handläggare Mats Christenson Telefon: 08-508 12 201 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2016-02-04 Stockholms miljöprogram 2016-2019 Remiss från kommunstyrelsen, Dnr: 303-1200/2014 Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Margareta Östrand Stadsdelsdirektör Sammanfattning Stadsdelsnämnden har erhållit en remiss med förslag till nytt miljöprogram för Stockholms stad som ska gälla under perioden 2016-2019. Förslaget är uppbyggt kring 6 övergripande miljömål vilka i sin tur är uppdelade i 30 delmål. För uppföljning av delmålen föreslås 40 indikatorer. Jämfört med nuvarande miljöprogram innehåller förslaget flera skärpningar exempelvis att utsläppet av växthusgaser ska minska från 3 ton till 2,3 ton per person. Vidare föreslås en process där uppföljningen av delmålen systematiseras och tidigareläggs. Syftet är att ge underlag till förbättringar så att delmålen bättre kan nås eller vid behov revideras. Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Medborgarplatsen 25 Box 4270 102 66 Stockholm Växel 08-508 12 000 Fax 08-508 12 066 soder@stockholm.se www.stockholm.se Förvaltningen är i det stora hela nöjd med förslagets upplägg och innehåll. Förvaltningen uppskattar att det i förslaget tydligt anges vilka nämnder som är ansvariga för att målen ska uppnås och vilka åtgärder som krävs för att uppnå målen samt vilken nämnd som är uppföljningsansvarig. För att kunna genomföra många av de åtgärder som föreslås i förslaget är det enligt förvaltningen viktigt att det finns tillräckligt med stöd att hämta, exempelvis från Kemikaliecentrum.
Sida 2 (12) Bakgrund Stadsdelsnämnden har erhållit en remiss med förslag till nytt miljöprogram för Stockholms stad med tillhörande bilagor samt ett tjänsteutlåtande från stadsledningskontoret. Förslaget har förutom till Södermalms stadsdelsnämnd skickats till övriga stadsdelsnämnder, facknämnder, stadens bolag och till en rad berörda intresseorganisationer. Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och förslag till Stockholms miljöprogram 2016-2019 bifogas som bilaga 1 och 2. Eftersom nämndens beslut ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 8 februari 2016, måste nämndens beslut omedelbart justeras. Ärendet Stockholms miljöprogram 2016-2019 Miljöprogrammet som föreslås gälla under perioden 2016-2019 blir stadens nionde i ordningen. Förslaget är uppbyggt kring 6 övergripande miljömål vilka i sin tur är uppdelade i 30 delmål som beskriver hur nämnder och styrelser förväntas bidra till att miljömålen nås. För uppföljning av delmålen föreslås 40 indikatorer. Förslaget fokuserar på utmaningarna som ligger inom Stockholms stads ansvarsområde men innehåller även målsättningar som kräver insatser från aktörer utanför stadens mandat. Nämnd eller styrelse med utpekat ansvar för ett delmål har ansvar för att i sin verksamhetsplan formulera ett lämpligt nämndmål, samt indikatorer och aktiviteter som följer upp delmålet i miljöprogrammet. I en del fall styrs genomförandet genom olika riktlinjer vilka redovisar hur miljöprogrammet konkret ska genomföras. Hit hör till exempel Stockholms stads kemikalieplan och Stockholms stads handlingsplan för god vattenstatus. I förslaget till Miljöprogram 2016-2019 föreslås en process där uppföljningen av delmål systematiseras och tidigareläggs. Syftet är att uppföljningen ska ge underlag för förbättringar så att delmålen bättre kan nås eller vid behov revideras. I förslaget utpekas för varje delmål den nämnd som har det sammanhållande uppföljningsansvaret för delmålet. De nämnder och bolag som ska bidra till att delmålet genomförs ska rapportera till den uppföljningsansvariga nämnden eller bolagsstyrelsen till exempel i samband med tertialrapport 2.
Sida 3 (12) För att tydliggöra kopplingen till stadens budgetprocess föreslås att miljöprogrammets övergripande miljömål ska vara i överensstämmelse med verksamhetsområdesmålen under kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett klimatsmart Stockholm som fastställs i budgeten. Jämfört med nuvarande miljöprogram innehåller förslaget flera skärpningar av delmålen i linje med kommunfullmäktiges budget 2015. I miljömålet Hållbar energianvändning har exempelvis delmålet om utsläpp av växthusgaser minskat från 3 ton till 2,3 ton per person. Inom målområdet Hållbar mark- och vattenanvändning lyfts ekosystemtjänsternas 1 betydelse fram för att bidra till en god livsmiljö och att förebygga de sårbarheter som kommer av ett förändrat klimat. Vidare föreslås att andelen ekologiska livsmedel som handlas in ska dubbleras från nuvarande miljöprogrammets 25 procent till 50 procent. Kommunstyrelsen föreslår att det inte längre ska vara obligatoriskt för nämnder och styrelser att ta fram miljöhandlingsplaner. Anledningen till det anges vara att miljöhandlingsplanerna haft en otydlig roll och dessutom återupprepat de aktiviteter som finns i verksamhetsprogram. Nedan gör förvaltningen en sammanfattning av de övergripande miljömålen och delmålen som enligt förslaget berör stadsdelsnämnderna samt hur delmålen kan uppnås. En redovisning av föreslagna indikatorer som ska följas upp av stadsdelsnämnderna görs också. Förslag till övergripande miljömål, delmål och indikatorer Mål 1: Hållbar energianvändning Stockholm stads arbete med en hållbar energianvändning är prioriterat, långsiktigt och framåtsträvande. Målet syftar till att minska klimatpåverkan, effektivisera energianvändningen och växla över till ökad användning av förnybar energi. Staden har ett långsiktigt mål att Stockholm ska vara fossilbränslefritt senast år 2040. Hur detta mål ska uppnås beskrivs i Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2040. Delmål 1.1 Staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 2,3 ton per invånare till år 2020. Delmålet kan uppnås genom att stadens enheter aktivt bidrar till att fasa ut användningen av fossila bränslen och arbetar för att minska 1 Ekosystemtjänster kallas de nyttor som vi människor får från naturen.
Sida 4 (12) energianvändningen i byggnader, verksamheter och transporter. Delmålet kan även uppnås genom att staden aktivt verkar för att invånare och verksamma i staden bidrar till att nå målet. Delmål 1.2 Staden ska genom energieffektiviseringar minska energianvändningen i den egna verksamheten med minst tio procent till år 2020. Delmålet kan uppnås genom att staden under programperioden minskar behovet av köpt energi med tio procent jämfört med referensåret 2015. Indikator Köpt energi (GWh) Indikatorn avser all köpt energi för uppvärmning och kyla samt för all el- och gasanvändning exklusive energi till stadens fordon. Mål 2: Miljöanpassade transporter Trafiken, framförallt vägtrafiken, är en av stadens största utmaningar utifrån såväl ett klimat- och hälsoperspektiv som för framkomligheten och trivseln i staden. En övergång till mer kapacitetsstarka och miljöanpassade transportmedel som kollektivtrafik, miljölastbilar, sjöfart, gång och cykel är nödvändig. Delmål 2.1 Biltrafiken ska minska Delmålet kan bland annat uppnås genom åtgärder som främjar gång, cykel och kollektivtrafik. Andra åtgärder som nämns i förslaget är förändrade trängselskatter, transportsnål stads- och trafikplanering samt utnyttjande av vattenvägarna. Delmål 2.2 Stockholm ska ha frisk luft Delmålet kan bland annat uppnås genom dubbdäcksskatt, bindning av vägdamm, krav på arbetsmaskiner, cykel- och gångfrämjande åtgärder samt vid val av drivmedel och fordon som ger lägre utsläpp. Mål 3: Hållbar mark- och vattenanvändning Stockholms mål att bygga 140 000 lägenheter fram till år 2030 innebär en stor utmaning. Miljöprogrammet syftar till att nya bostadsområden utformas på bästa möjliga sätt för de boende samt att ingrepp och påverkan på ekosystemets funktioner för växt- och djurliv minimeras. Staden behöver också utvecklas och markanvändningen anpassas till klimatförändringarna med varmare medeltemperatur, ökad nederbörd och allt vanligare extrema skyfall.
Sida 5 (12) Delmål 3.2 God status ska uppnås i stadens vattenförekomster Åtgärder för att uppnå delmålet presenteras i Handlingsplan för god vattenstatus och Dagvattenstrategi för Stockholm. Åtgärderna innefattar bland annat att samtliga vattenförekomster följer miljökvalitetsnormerna för vatten och att en hållbar dagvattenhantering etableras vid ny- och ombyggnation. Delmål 3.3 Stadens vattenområden ska stärkas och utvecklas för både rekreation och biologisk mångfald Delmålet kan bland annat uppnås genom att vattenområden utvecklas till attraktiva rekreationsområden för alla och inkluderar funk-tioner som bad- och båtliv, fiske samt för turiständamål. Delmålet kan också uppnås genom att strandpromenader förbättras till sammanhängande och tilltalande stråk där hänsyn tas till naturvårdsintressen där det är nödvändigt. Delmål 3.4 Vid stadsutveckling ska ekosystemtjänster främjas för att bidra till en god livsmiljö Delmålet kan bland annat uppnås genom att stadens grön- och vattenområden utvecklas för att leverera en mångfald av ekosystemtjänster. Delmålet kan också uppnås genom att vidareutveckla ett sammanhållet nät av parker och natur som är sammankopplat med grönska på gator, allmänna platser och kvartersmark. Delmål 3.5 När staden växer ska den biologiska mångfalden stärkas och utvecklas Delmålet uppnås genom att funktionerna av ekologiskt värdefulla områden upprätthålls och utvecklas och att ändamålsenlig skötsel säkerställs. När ny mark används ska hänsyn tas till förutsättningar för biologisk mångfald samt se till att lämplig grönkompensation utgår. Delmål 3.6 Varje stadsdel ska ha god tillgång till parker och områden med höga rekreations- och naturvärden Delmålet uppnås genom att tillgängligheten till parker och grönområden förbättras genom minskning av barriäreffekt, anläggande av gröna promenader, förbättrad kollektivtrafikanslutning, vägskyltning och tydliggörande av parkentréerna. Mål 4: Resurseffektiva kretslopp Det mest miljövänliga sättet att öka hushållningen med material är att förhindra uppkomsten av avfall. Inom EU finns en prioriteringsordning (avfallshierarki). Denna innebär att man helst
Sida 6 (12) ska förebygga avfall, i andra hand återanvända, i tredje hand materialåtervinna, i fjärde hand energiåtervinna och i sista hand lägga avfallet på deponi. Delmål 4.1 Stadens verksamheter ska förebygga uppkomsten av avfall Delmålet kan bland annat uppnås genom att staden vid inköp av varor och tjänster planerar för att minska uppkomsten av avfall till exempel genom att undvika onödiga förpackningar och engångsmaterial samt minska matsvinnet. Produkter och inventarier som inte längre används inom verksamheterna ska så långt det är möjligt återanvändas. Delmål 4.2 Avfall som uppkommer ska tas omhand resurseffektivt Delmålet kan bland annat uppnås genom att alla stadens verksamheter sorterar ut sitt matavfall till biologisk hantering och att källsorteringen på kommunens anläggningar för allmänheten som museum, torg och idrottsanläggningar ökar. Stadens målsättning är att 70 procent av matavfallet ska samlas in till år 2020. Alla stadens pentryn ska utrustas med sorteringsmöjligheter. Delmål 4.3 Farligt avfall ska inte förekomma i hushållssoporna Delmålet kan bland annat uppnås genom att stadens verksamheter har kontroll på vilket farligt avfall som uppstår inom den egna verksamheten och se till att omhändertagandet sker på ett korrekt sätt. Delmålet kan även uppnås genom att stadens invånare får utökade möjligheter att lämna ifrån sig sitt farliga avfall. Mål 5: Giftfritt Stockholm Kemikalier används i många sammanhang, till exempel i läkemedel, kosmetika, tvätt- och rengöringsmedel, bekämpningsmedel och i målarfärg. I Stockholms stads kemikalieplan 2014-2019 beskrivs visionen om ett Giftfritt Stockholm 2030 och vilka åtgärder som ska genomföras för att på sikt nå visionen. Delmål 5.1 Spridningen av miljö- och hälsofarliga ämnen från hushåll, handel, byggande och andra aktörer ska minska Delmålet kan bland annat uppnås genom att staden genom informationsinsatser bidrar till att kunskapen hos allmänheten ökar om hur miljö- och hälsofarliga ämnen kan undvikas. Delmål 5.2 Innehållet av miljö- och hälsofarliga ämnen i upphandlade varor och tjänster ska minska
Sida 7 (12) Delmålet kan bland annat uppnås genom att vid upphandling av varor och tjänster inom stadens verksamheter ska information om innehåll av ämnen på EU:s kandidatförteckning 2 begäras in och sammanställas till Kemikaliecentrum. Delmålet kan också uppnås genom att upphandlare ska kompetensutvecklas inom kemikalieområdet. Delmål 5.3 Användningen av bygg- och anläggningsvaror som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen ska minska Delmålet kan bland annat uppnås genom att stadens byggande nämnder och bolag kontrollerar och dokumenterar utemiljöprodukter som gummibeläggning och lekutrustning enligt BVB, Byggvarubedömningen 3. Delmål 5.4 Stadens användning av kemiska produkter som innehåller utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen ska minska Delmålet kan bland annat uppnås genom att alla stadens verksamheter inventerar och dokumenterar sina märkningspliktiga kemiska produkter i en kemikalieförteckning samt att alla verksamheter som har utfasningsämnen 4 och prioriterade riskminskningsämnen 5 aktivt ska arbeta för att ersätta dem. Delmål 5.5 Förekomsten av hälsofarliga kemikalier i förskolemiljön ska minska Delmålet kan bland annat uppnås genom att alla förskolor rensar bort varor och material som används i verksamheten och som kan innehålla hälsofarliga kemikalier samt att förekomsten av PVC-golv i förskolor kartläggs. Delmål 5.6 Andelen ekologiska livsmedel som staden köper in ska uppgå till minst 50 procent Delmålet kan bland annat uppnås genom att vid upphandling av måltider och måltidsverksamhet till stadens verksamheter ställa krav på minst 50 procent ekologiska livsmedel samt genomföra riktade utbildningar till de enheter som behöver öka andelen 2 EU:s kandidatförteckning är en lista över ämnen med särskilt farliga egenskaper, s.k. SVHC-ämnen (Substances of Very High Concern). 3 Byggvarubedömningen (BVB) är en ekonomisk förening utan vinstintresse som skapats av Sveriges stora fastighetsägare och byggentreprenörer. BVB ställer gemensamma krav på byggprodukter och gör det tydligt för materialleverantörer att veta vilka ämnen man inte önskar bygga in. 4 Utfasningsämnen är ämnen som har så allvarliga egenskaper att de inte bör användas. 5 Prioriterade riskminskningsämnen har egenskaper som bör ges särskild uppmärksamhet.
Sida 8 (12) ekologisk mat. Inköp av ekologisk mat ska även eftersträvas vid upphandlingar av representation, catering och övriga inköp av nämnder och bolagsstyrelser. Indikatorer Andelen bygg- och anläggningsentreprenader i stadens regi som uppfyller stadens krav avseende användning av Byggvarubedömningen (BVB). Andelen av stadens förskolor som har genomfört alla åtgärder på nivå 1 enligt Kemikaliecentrums vägledning för kemikaliesmart förskola. 6 Mål 6: Sund inomhusmiljö Människor tillbringar en stor del av sina liv inomhus. En god inomhusmiljö har därför stor betydelse för människors hälsa och komfort. Det finns många riskfaktorer i inomhusmiljön som kan påverka hälsan, exempelvis buller, radon, brister i ventilationen, fukt och mögelproblem, luktstörningar, förekomsten av partiklar, allergener och andra luftföroreningar med mera. Alla stadens nämnder och styrelser som äger, bygger, förvaltar eller brukar lokaler har ansvar för en sund inomhusmiljö i de egna lokalerna. Stadsdelsnämnderna har enligt förslaget inget uttalat ansvar att bidra till miljömålet men ska följa upp en indikator. Indikator Stadens arbetslokaler ska högst inrymma det antal personer som ventilationen är dimensionerad för. Ärendets beredning Ärendet har beretts av stadsdelsdirektörens stab inom Södermalms stadsdelsförvaltning. Ärendet har behandlats i förvaltningsgruppen den 26 januari, i pensionärsrådet den 25 januari och i rådet för funktionshindersfrågor den 26 januari 2016. 6 Kemikaliecentrum tar under 2015 fram en vägledning om var farliga ämnen kan förekomma och vilka åtgärder som ska genomföras. Åtgärderna ligger på olika nivåer. Bland de åtgärder som ska genomföras på nivå 1 ingår att chefer och personal ska ha genomgått utbildning som ges av Kemikaliecentrum.
Sida 9 (12) Förvaltningens synpunkter och förslag Nedan ger förvaltningen sina övergripande synpunkter på förslaget och därefter ges synpunkter på de delmål och indikatorer som berör nämndens verksamhet. Övergripande synpunkter Förvaltningen är i det stora hela nöjd med förslagets upplägg och innehåll. Förvaltningen uppskattar att det i förslaget tydligt anges vilka nämnder som är ansvariga för att målen ska uppnås och vilka åtgärder som krävs för att uppnå målen samt vilken nämnd som är uppföljningsansvarig. Förvaltningen anser att förslaget att tidigarelägga uppföljningen av delmålen är positivt då det ger förutsättningar för att kunna sätta in rätt åtgärder i tid om man befarar att målet inte kan uppnås. Förvaltningen ser positivt på förslaget att det inte längre ska vara obligatoriskt att ta fram en miljöhandlingsplan för respektive nämnd och styrelse då det enligt förvaltningen blir tydligare om miljömålen arbetas in i själva verksamhetsplanen och inte ligger i ett separat dokument. För att kunna uppnå många av de föreslagna målen krävs resurser exempelvis för genomförande av energieffektiviseringar, öka andelen insamlat matavfall och ökad andel inköpta ekologiska livsmedel. Förvaltningen vill framhålla att åtgärderna är kostsamma och ofta kräver initialinvesteringar som energieffektiviseringar och inköp av matavfallskvarnar. För att kunna genomföra många av de åtgärder som föreslås i förslaget, exempelvis kartläggning av PVC-golv i förskolorna, kartläggning av kemikalier i verksamheterna och kravställande avseende kemikalier vid upphandlingar, är det enligt förvaltningen viktigt att det finns tillräckligt med stöd att hämta exempelvis från Kemikaliecentrum. För att effektivt kunna genomföra olika åtgärder som är gemensamma för flera nämnder bör staden överväga om samordnade insatser kan genomföras, exempelvis då en kartläggning av förekomsten av PVC-golv i förskolorna ska göras. Eftersom förvaltningen oftast hyr lokaler av privata fastighetsägare eller av bostadsrättsföreningar, vilka inte omfattas av miljöprogrammets krav, kan förvaltningen ha begränsade möjligheter att genomföra flera nödvändiga miljöåtgärder. Det kan
Sida 10 (12) handla om energieffektiviseringar, insamling av matavfall eller utbyte till miljövänligare material tillhörande lokalen. Synpunkter och kommentarer på delmål och indikatorer Delmål 1.1 Staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 2,3 ton per invånare till år 2020. Utifrån föreslagen målsättning att minska utsläppen av växthusgaser till 2,3 ton per invånare till år 2020 ser förvaltningen att det kan finnas behov av att stadens övergripande förtydliga kraven på upphandlade entreprenörer i samband med kommande upphandlingar för att kunna bidra till att målsättningen uppnås. Delmål 1.2 Stadens ska genom energieffektiviseringar minska energianvändningen i den egna verksamheten med minst tio procent till år 2020. Förvaltningen förutsätter att målsättningen att minska mängden köpt energi med tio procent fram till 2019 gäller under förutsättning att lokalytan inte ökar. Förvaltningen ifrågasätter också om minskningen är rimlig då nämnder och bolagsstyrelser utgår från olika utgångslägen beroende på hur mycket man tidigare lyckats energieffektivisera. Förvaltningen har i egenskap av hyresgäst begränsad rådighet i att spara energi då de enda möjliga åtgärderna omfattar exempelvis effektivare belysning och byte till energieffektiva vitvaror. Indikator Vad gäller den föreslagna indikatorn Köpt energi föreslår förvaltningen att den indikator som användes i miljöprogrammet för 2012-2015 istället ska användas, det vill säga kwh/kvadratmeter, då denna indikator står i relation till aktuell lokalyta. Delmål 2.1 Biltrafiken ska minska Förvaltningen ser positivt på delmålet att minska biltrafiken och ser gärna ett utökat samarbete med trafikkontoret vad gäller åtgärder för att främja gång- och cykeltrafiken. Förvaltningen vill poängtera vikten av att trygghets- och säkerhetsaspekterna beaktas så att fler väljer att gå och cykla. Delmål 4.1 Stadens verksamheter ska förebygga uppkomsten av avfall Förvaltningen anser att målsättningen att stadens verksamheter ska förebygga uppkomsten av avfall är positivt, bland annat genom att ställa krav om detta i samband med upphandling. Förvaltningen vill
Sida 11 (12) också belysa att detta krav bör överensstämma med stadens nya program för inköp och upphandling. Delmål 4.2 Avfall som uppkommer ska tas omhand resurseffektivt Förvaltningen ställer sig positiv till målsättningen att 70 procent av matavfallet till år 2020 ska samlas in. Förvaltningen ställer sig dock tveksam till om nämndens verksamheter kan klara den höga ambitionsnivån då installation av matavfallskvarnar och möjligheten att placera ut matavfallskärl är begränsad. Orsaken till detta beror på platsbrist eller att de flesta verksamheter inom stadsdelsnämndens ansvar finns hos privata hyresvärdar. Delmål 5.6 Andelen ekologiska livsmedel som staden köper in ska uppgå till minst 50 procent Förvaltningen anser att den föreslagna målsättningen att andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till 50 procent är positivt. Förvaltningen ställer sig dock tveksam till om nämndens verksamhet kan uppnå målsättningen under programperioden eftersom cirka en femtedel av nämndens livsmedelsinköp utgörs av upphandlade måltider där kravet endast är att 32 procent ska utgöras av ekologiska livsmedel. Avtalet sträcker sig fram till år 2020. Mål 6 Sund inomhusmiljö Förvaltningen vill framföra att miljöprogrammet bör förtydligas avseende stadsdelsnämndernas ansvar att bidra till att delmålen under Sund inomhusmiljö uppnås. I beskrivningen till målet anges att alla stadens nämnder och styrelser som äger, bygger, förvaltar eller brukar lokaler har ansvar för en sund inomhusmiljö i de egna lokalerna. I förslaget anges inte specifikt att stadsdelsnämnderna har ett ansvar att agera för att nå målen. Övriga synpunkter I miljöprogrammet finns två delmål under Hållbar mark- och vattenanvändning där stadsdelsnämnderna inte uppges ha ett genomförandeansvar, delmålen 3.1 Sårbarheter i stadsmiljön till följd av ett klimat i förändring ska förebyggas och 3.7 Varje stadsdel ska planeras för god stadsmiljö. Förvaltningen anser att det bör övervägas om inte stadsdelsnämnderna bör ingå bland de nämnder som ansvarar för att delmålen uppnås eftersom åtgärder för att uppnå målen berör nämndernas ansvarområde. Exempelvis anges i förslaget att ökad användning av stadsgrönska kan användas som en åtgärd för att minimera effekterna av värmeböljor i en framtida klimatförändring och att parkerna utgör en viktig del i målsättningen att stadsdelarna ska planeras för god stadsmiljö.
Sida 12 (12) I förslaget till miljöprogram föreslås att uppföljningen av andelen inköpta ekologiska livsmedel ska göras av servicenämnden. Eftersom inköp av ekologiska livsmedel är en av de mest centrala miljöåtgärderna stadsdelsnämnden kan arbeta med förordar förvaltningen att uppföljningen ska göras av stadsdelsnämnderna. Förvaltningen föreslår att detta tjänsteutlåtande överlämnas som svar på remissen. Bilagor 1. Förslag till Stockholms stads miljöprogram 2016-2019. Tjänsteutlåtande från stadsledningskontoret. 2. Stockholms miljöprogram 2016-2019.