Kultur- och fritidsmedelsrapporten Rapport över offentliga medel för kultur och fritid i Kalmar län.

Kultur- och fritidsmedelsrapporten 2015 Rapport över offentliga medel för kultur och fritid i Kalmar län.

2 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Förord Kultur- och fritidsmedelsrapporten 2015 är ett kunskaps- och planeringsunderlag som ger en bild över hur offentliga medel har disponerats till kultur och fritid i länets kommuner. Dokumentet ger kommunerna möjlighet att se hur anslagsfördelningen ser ut i den egna kommunen och i jämförelse med länets övriga kommuner. Det skapar möjligheter för kommunerna att planera strategiska insatser för att utveckla och förbättra kultur och fritid i Kalmar län. Rapporten ger även en jämförelse med övriga landet och visar på prioriteringar på nationell nivå. Enligt Myndigheten för kulturanalys har anslagen till kultur i landets kommuner ökat sedan 2006, och framförallt från 2012 och framåt. Om man slår ut kostnaderna i kronor per invånare kan man se att utgifterna inte steg över 2007 års nivåer förrän 2013. Det beror på att befolkningen tidigare ökade i snabbare takt än kulturanslagen. Kommunernas sammanlagda kulturanslag har ökat med 2,7 procent per invånare under den senaste perioden, samtidigt som kulturens andel av de totala driftskostnaderna i kommunerna sjunkit till 2,2 procent 2015, vilket är en stadig nedgång sedan 1998 då andelen var 2,7 procent. Det beror på att övriga områden har ökat mer än kulturen. Resultaten i Kultur- och fritidsmedelsrapporten 2015 visar att Kalmar läns kommuner fortsättningsvis satsar på invånarnas ökade intresse för hälsa och motion genom ökade anslag till idrotts- och friluftsanläggningar. Resultaten visar att kulturmedel fortsätter att öka i kommunerna i reella tal. Den största andelen av de samlade kulturmedlen går till biblioteken vars lokaler har kommit att bli platser för möten mellan människor, för samtal och utbildning. En stor del av kulturmedlen går till kommunernas musik- och kulturskolor som möjliggör för barn och unga att utveckla kreativa och konstnärliga färdigheter som de bär med sig hela livet. Resultatet visar att anslagen till föreningsliv och studieförbund fortsätter att sjunka i länets kommuner. Studieförbunden är en viktig aktör och arrangör som möjliggör lokal kultur och mötesplatser. När deras anslag minskar, minskar utrymmet för lokala arrangemang och initiativ att förverkligas och för statliga satsningar och regionala verksamheter att nå medborgarna lokalt. Den kulturella infrastrukturen är viktig för både ideella och professionella aktörer. Den största delen av kulturlivet sker lokalt, men ofta med stöd från olika nivåer. De regionala kulturorganisationerna är i många fall beroende av lokala arrangörsföreningar för att få ut program och arrangemang. Därmed är det viktigt att se och värdesätta lokala aktiviteter och verksamheter det är kulturen som är livet. Vi hoppas att ni ska ha glädje och nytta av kultur- och fritidsmedelsrapporten 2015. Maria Icxot Nilsson Ordförande Kulturnämnden 3 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Innehåll Kultur- och fritidsmedelsrapporten 2015... 1 Förord... 3 Sammanfattning... 5 Bakgrund... 6 Kvalitetssäkring... 6 Nationell utblick på samhällets kostnader för kultur... 7 Kultursamverkansmodellen - grunden för nationella anslag till regionala kulturinstitutioner 8 Regionala kulturmedel och anslag... 9 Länets befolkningsutveckling en interkulturell arena... 10 Jämförelse med utvalda referenslän över regioner/landstingens kostnader för kultur... 134 Landstinget och konsten... 155 Länets folkhögskolor... 155 Studieförbund... 17 Politiska styrning i länets kommuner... 21 Kommunernas fritidsmedel... 233 Summering av Fritidsmedel... 344 Kommunernas kulturmedel... 378 Summering av Kulturmedel... 566 Jämställdhet i länets kommunala verksamhet som berör kultur.. 61 Jämställdhet i de regionala kulturorganisationerna 72 Bilaga 1 Nyckeltal för Kalmar läns regionala kulturorganisationers besökare och publik samt arrangemangens spridning... 78 Bilaga 2 Regionala kulturorganisationer... 83 Bilaga 3 Enkätfrågor Fritidsmedel... 90 Bilaga 4 Enkätfrågor Kulturmedel... 92 4 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Sammanfattning Rapporten kultur- och fritidsmedel sammanfattar de medel som satsas på kultur och fritid i Kalmar län. Rapporten ger en översiktlig bild av statens och regionens bidragsgivning till kultur och en mer detaljerad bild över hur kultur- och fritidsmedel fördelades i kommunerna år 2015. Fritidsmedlen i kommunerna ökade 2013-2015 med drygt 7 procent och utgjorde 2015 drygt 328,5 miljoner kronor totalt. Två kommuner minskade anslagen för fritid medan nio kommuner ökade anslagen. Kostnaden per länsinvånare ökade med 79 kronor och utgjorde totalt 1382 kronor per länsinvånare 2015. Trenden håller i sig vad gäller satsningar på idrottsanläggningar inomhus och utomhus. Anslagen för idrottsanläggningar inomhus utgjorde 32,5 procent av de totala fritidskostnaderna i länet 2015, medan idrotts- och friluftsanläggningar utomhus utgjorde 20,1 procent av de totala fritidskostnaderna. Sammanlagt uppgick utgifterna för anläggningar till över 174 miljoner kronor, vilket utgjorde 52,6 procent av de totala fritidskostnaderna i länet. Fritidsgårdar utgjorde 17,8 procent av de totala anslagen vilket är en minskad andel än tidigare. Även kostnaden för föreningsbidragen minskade sin andel av anslagen medan simhallar och småbåtshamnar ökade sin andel. Kulturmedlen i kommunerna ökade 2013-2015 med drygt 5 procent och utgjorde 2015 drygt 287,7 miljoner kronor totalt. Fem kommuner minskade anslagen för kultur, medan sju kommuner ökade anslagen. Kostnaden per länsinvånare ökade med 41 kronor och utgjorde totalt 1211 kronor per länsinvånare 2015. Den högsta utgiftsposten för kulturmedel utgjorde biblioteken med 124,1 miljoner kronor, vilket är en ökning sedan 2013 med 6,5 procent. Av länets sammanlagda kulturmedel utgjorde biblioteksverksamheten 43,1 procent. Fyra kommuner minskade biblioteksanslagen medan de resterande åtta kommunerna ökade. De totala kostnaderna för bibliotek uppgick till 522 kronor per länsinvånare, det är en ökning sedan 2013 med 24 kronor. Det näst högsta kulturanslagen gick till länets musik- och kulturskolor som utgjorde 18,9 procent av de sammanlagda kulturmedlen i länet, totalt 54,5 miljoner kronor. Redovisade kostnader i rapporten är nettokostnader. 5 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Bakgrund 2004 genomförde Regionförbundets förtroendevalda revisorer en granskning av hur Regionförbundets kulturmedel fördelades i länet, det resulterade i rapporten Kulturmedel 2004. Efter Kulturmedelsrapporten 2004 beslutade Regionförbundets styrelse om en ny rapport kompletterad med kommunernas kultur- och fritidsverksamheter, den gavs ut 2005. 2008 beslutade styrelsen att en kultur- och fritidsmedelsrapporten ska tas fram vartannat år. Rapporterna har sammanställts år 2004, 2005, 2007, 2009, 2011, 2013 och nu 2015. Drygt tio år tillbaka kan vi följa hur kultur- och fritidsmedel har fördelats i länet, det ger intressanta och unika tidsperspektiv och statistik. Med åren har rapporten utvecklats med nya inslag och perspektiv, som bland annat jämställdhetsperspektiv, vilket gör sammanställningen unik i sitt slag. Regionförbundets styrelse beslutade om redovisning av: - Kulturinstitutionernas nyckeltal som avser publiken och arrangemangens spridning. - En översiktlig jämförelse med övriga landet, baserat på SCB:s statistik eller liknande. - En översiktlig jämförelse med ett referenslän, förslagsvis Halland. - Motsvarande material om kommunernas fritidsmedel. - Kalmar läns landstings konstinköp. Vid årsskiftet 2015/2016 flyttades ansvaret för den regionala kulturverksamheten från Regionförbundet till. Vid landstingets kulturnämnd 2016-02- 26 beslutade nämnden att en kultur- och fritidsmedelsrapport ska tas fram baserad på statistik från 2015. Nämnden beslutade även att nästa rapport ska tas fram vartannat år. På grund av begränsad bemanning på landstingets kulturkansli har bearbetningen av statistikmaterialet fördröjts. Planerings- och jämförelseunderlagunderlag Kultur- och fritidsmedelrapporten kan användas för att belysa hur kultur- och fritidsmedel används i länet, hur trender inom byggnation av anläggningar påverkar anslagen samt hur låg- och högkonjunkturer påverkar satsningar inom kultur och fritidssektorn. Det är även ett relevant underlag för planer och politiska beslut. Jämförelserna med tidigare år görs i reella tal och är inte uppräknade enligt konsumentprisindex. I förhållande till de reella tal som redovisas i rapporten ökade konsumentprisindex mellan 2009-2011 med 4,34 procent, mellan 2011-2013 ökade det med 0,08 procent och mellan 2013-2015 minskade KPI med 0,05 procent. Kvalitetssäkring Svarsfrekvensen på kultur- och fritidsmedelsenkäten är nära 100 procent. Men i denna rapport saknas uppgifter om fritidsmedel i Högsby kommun. I övrigt har alla andra kommuner i länet besvarat enkäten. Den goda svarsfrekvensen har hållit i sig över tid vilket innebär att vi har goda möjligheter att se trender och tendenser vad gäller kulturoch fritidsmedel. Rapporten baseras på tre enkäter, en om fritidsmedel, en om kulturmedel, och en om jämställdhet inom kulturverksamheterna. Som alltid med 6 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

enkäter finns risken att frågor kan tolkas på fler sätt. Resultaten i Kultur- och fritidsmedelsenkäten baseras i vissa fall på kommunernas bedömningar. De kommuners svar som skiljer sig från resultatet år 2013 har kontaktats, sammanfattningsvis beror flera av svaren som skiljer sig på organisationsförändringar eller särskilda satsningar. Nationell utblick på samhällets kostnader för kultur Enligt Myndigheten för kulturanalys har de offentliga utgifterna för kultur i hela landet ökat med 10 procent under 2008-2015. Med offentliga utgifter avses de utgifter från stat, regioner/landsting och kommuner som Myndigheten för kulturanalys har samlat in. 2015 uppgick summan till 26 miljarder kronor. Räknat utifrån de offentliga utgifterna för kulturens andel av BNP under 2008-2014 har andelen av BNP varierat mellan 0,65 och 0,7 procent för att därefter sjunka till 0,62 procent 2015. Det innebär att samtidigt som utgifterna har ökat både i löpande priser och för inflationen justerade belopp, har ökningen inte varit större än ökningen av BNP under samma period. Dock ökade BNP för 2015 mer än de offentliga kulturutgifterna och därmed blev denna andel lägre. 1 Statens utgifter har ökat med 7 procent sedan 2008 till 11,2 miljarder kronor 2015. Regionernas/landstingens utgifter har under samma period ökat med 17 procent till 3,9 miljarder kronor och kommunernas utgifter har ökat med drygt 11 procent (till 10,9 miljarder kronor) under samma period. 2 Uppfattningen är att utgifterna för den offentliga kulturen har ökat men bilden är en annan om summan slås ut per invånare då utgifterna istället legat relativt stilla under perioden 2008-2015. År 2015 var de totala utgifterna för kultur per invånare 2 636 kronor jämfört med år 2008 då de låg på 2 544 kronor, vilket är en ökning med 3,6 procent. Detta beror på att befolkningen har ökat snabbare än kulturbudgetarna. 3 Statens utgifter för kultur Statens utgifter för kultur uppgick 2015 till cirka 11,2 miljarder kronor. De statliga utgifterna för kultur innebär finansiering av de nationella kulturinstitutionerna, regional kulturverksamhet genom kultursamverkansmodellen, stöd till den fria scenkonsten samt myndigheter, institutioner och stiftelser som verkar inom medie- och kulturområdet. Även statens utgifter för folkbildningen inräknas i utgifterna för kultur. Över tid har statens bidrag till kulturmiljövård och konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön minskat successivt sedan början av 2000-talet. Däremot har bidraget till folkbildningen ökat. Regionernas/landstingens utgifter för kultur De sammanlagda kostnaderna för kultur för regionerna/landstingen uppgick 2015 till 3,9 miljarder kronor. Utgifterna för kultur har ökat sedan 2008 med 17 procent, eller 0,57 miljarder kronor. Den största ökningen har skett inom teater och dans samt 1 Samhällets utgifter för kultur 2014-2015. Myndigheten för kulturanalys. 2 ibid 3 ibid 7 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

musik. Området bibliotek och litteratur låg stilla under perioden 2007-2013 för att sedan minska under 2013-2015. Sammantaget har scenkonstområdena teater, dans och musik ökat från 35 procent till 38 procent. Områdena folkbildning och folkrörelser samt teater och dans är de två största områdena, dessa områden utgör tillsammans mer än hälften av regionernas/landstingens kostnader för kultur. Närmare 60 procent av kostnaderna inom folkbildning och folkrörelser går till folkhögskolor. Kommunernas utgifter för kultur Kommunernas utgifter för kultur 2015 uppgick till sammanlagt 10,9 miljarder kronor. Det är en ökning med 17,3 procent sedan 2006 (räknat i fasta priser). Kommunernas kostnader per invånare minskade mellan 2008-2011, vilket har att göra med ökad befolkningstillväxt. 2012-2015 ökade däremot kommunernas totala kostnader markant och därmed även kostnaderna per invånare. Om man jämför kommunernas kostnader för kultur med de totala driftskostnaderna så har kulturens andel kontinuerligt minskat. 1998 var andelen 2,7 procent och 2015 hade andelen minskat till 2,2 procent. Den största utgiften för kommunerna är bibliotek som står för 39 procent av den totala summan. Bibliotek är den enda kommunala kulturverksamheten som är lagstadgad. Biblioteken är ofta en viktig mötesplats och kulturlokal. Musik- och kulturskolor utgör 22 procent av kostnaderna 2015, dessa verksamheter är inte lagstadgade men 285 av landets 290 kommuner erbjöd sina kommuninvånare musik- eller kulturskola 2015. Den minsta andelen av kommunernas utgifter för kultur utgjorde stödet till studieorganisationerna, 4 procent totalt år 2015. Kostnaderna per invånare varierar från som lägst 494 kronor till 2 685 kronor per invånare. 80 kommuner har minskat sina kostnader för kultur under perioden 2013-2015. Kultursamverkansmodellen - grunden för nationella anslag till regionala kulturinstitutioner I december 2009 fattade Riksdagen beslut om att införa kultursamverkansmodellen. Enligt kultursamverksmodellen ska regionerna/landstingen i samverkan med länets kommuner och civilsamhället ta fram en regional kulturplan vilken utgör underlag för statens bidragsgivning. Kultursamverkansmodellen innebär att regeringen lämnar över beslut om fördelningen av statligt stöd till regionerna/landstingen till de regionala kulturverksamheterna. Samverkansmodellen innebär större regionalt ansvar för kulturens områden och ger möjligheter till kultursatsningar efter länets regionala förutsättningar. Samverkansmodellen omfattar: 1. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet 2. Museiverksamhet 3. Biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet 4. Konst- och kulturfrämjande verksamhet 5. Regional enskild arkivverksamhet 6. Filmkulturell verksamhet 7. Främjande av hemslöjd 8 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Statsbidraget uppgick 2015 till 28 503 000 kronor till Kalmar län och fördelades enligt tabellen nedan. Statsbidragets fördelning, tkr 2015 2013 Byteatern Kalmar läns teater 5 073 5 014 Danskonsulent * * Kalmar läns arkivförbund 320 296 Kalmar läns hemslöjd 658 624 Kalmar läns musikstiftelse 10 969 10 655 Kalmar läns museum 6 254 6 165 Kalmar konstmuseum 2 982 2 923 Reaktor sydost 1 213 1 192 Riksteatern Kalmar län 292 305 Regionbiblioteket 1 102 1 124 Totalt 28 864 28 298 *Det statliga bidraget till dansen betalas ut av Region Blekinge. Kulturinstitutionernas nyckeltal avseende publik och arrangemangens spridning redovisas i bilaga 1 och 2. Regionala kulturmedel och anslag I Regionförbundets budget för 2015 avsattes 46 956 000 kronor i regionala kulturbidrag varav medel till kulturändamål uppgick till 31 410 000 kronor och övriga organisationer och stipendier uppgick till 15 546 000 kronor. Regionförbundet har även avsatt regionala projektmedel (1:1 medel) att söka för offentliga förvaltningar, föreningar och organisationer. Medlen har betydelse för den regionala utvecklingen och tillväxt, de är en viktig sporre för regionens ideella aktörer att driva och genomföra projekt. Regionförbundets budget 2015 Regionala kulturorganisationer, tkr Byteatern 7 215 Kalmar konstmuseum 3 075 Designarkivet 1 056 Kalmar läns museum 8 884 Kalmar läns musikstiftelse 4 868 Totalt 25 098 9 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Regionala kulturorganisationer Capellagården 205 Dans i Sydost 331 Kalmar läns arkivförbund 249 Kalmar läns hemslöjd 790 Reaktor Sydost 892 Riksteatern i Kalmar län 1 412 Regionala kulturföreningar 337 Virserums konsthall 1 674 Totalt 5 890 Övriga organisationer och stipendier Folkbildningsorganisationer 10 541 Smålands Idrottsförbund och SISU 3 313 Regionala ungdomsorganisationer 1 564 Pensionärsorganisationer 0 Kulturstipendier 128 Totalt 15 546 Projektbidrag Regional kulturresurs 422 Totalt 46 956 12000 Regionförbundets budget 2015 10000 8000 6000 4000 2000 0 10 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Länets befolkningsutveckling en interkulturell arena Sedan 2013 har befolkningen i Kalmar län ökat med 3 805 personer enligt Statistiska centralbyråns mätning 31 december 2015, den totala befolkningsmängden låg då på 237 679 personer, vilket är en ökning med 1,6 procent. Samtliga kommuner utom Oskarshamn har ökat sin befolkning mellan 2013 och 2015. Kalmar län har vid de senaste prognoserna redovisat ett negativt födelseöverskott, det vill säga att antalet avlidna överstiger antalet födda, men tack vara inflyttningen av utländska medborgare ökar befolkningstillväxten i länet. Befolkningstillväxten av utländska medborgare är en kulturell tillväxt och tillgång. Länet utökas med kulturer, konstyttringar och erfarenheter som är värda att lyftas fram och som gör vår region till en attraktiv och interkulturell arena. Medelåldern i länet är 44,0 år, det är något högre än riket vars medelålder är 41,2 år. Mellan de olika kommunerna varierar medelåldern mellan 41 och 49,6 år. Kalmar har den längsta medelåldern som är 41 år medan Borgholm har den högst som är 49 år. Andelen barn och unga i åldern 2-19 år är 18,9 procent i Kalmar län vilket är något lägre än i riket där andelen är 20,4 procent. Endast Mörbylånga kommun har högre andel barn och unga än genomsnittet i riket, 20,7 procent. Tabell 1: Befolkningsutveckling per kommun i Kalmar län mellan åren 2011-2015 Tabell 2: Andel i procent och antalet barn och ungdomar mellan 2-19 år 1. 2. Kommun 2015 2013 2011 Kommun Andel 2-19 åringar Antal 2-19 åringar Borgholm 10681 10 619 10 622 Borgholm 15,9 1 691 Emmaboda 9 090 8 964 9 039 Emmaboda 17,8 1 621 Hultsfred 13 919 13 635 13 515 Hultsfred 18,1 2 515 Högsby 5 857 5 718 5 768 Högsby 19,7 1 151 Kalmar 65 704 63 887 63 055 Kalmar 19,5 12 802 Mönsterås 13 144 12 949 12 853 Mönsterås 19,5 2 559 Mörbylånga 14 669 14 368 14 138 Mörbylånga 20,7 3 030 Nybro 19 754 19 489 19 636 Nybro 18,6 3 679 Oskarshamn 25 450 26 212 26 166 Oskarshamn 19,5 5 167 Torsås 6 943 6 879 6 886 Torsås 17,8 1 239 Vimmerby 15 419 15 287 15 397 Vimmerby 19,3 2 969 Västervik 36 049 35 867 36 015 Västervik 17,9 6 453 Totalt 237 679 233 874 233 090 Totalt 18,9 44 876 11 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Tabell 3: Medelålder i Kalmar län 2015 Kommun Medelålder Borgholm 49,6 Emmaboda 46,2 Hultsfred 45,5 Högsby 45,6 Kalmar 41,0 Mönsterås 44,4 Mörbylånga 44,4 Nybro 44,4 Oskarshamn 43,6 Torsås 46,3 Vimmerby 44,1 Västervik 45,9 Kalmar län 44,0 Sverige 41,2 Tabell 4: Befolkningsutveckling i Kalmar län 2011-2015 70 000 Befolkningsutveckling Kalmar län 2011-2015 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2011 2013 2015 12 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

13 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Jämförelse med utvalda referenslän över regioner/landstingens kostnader för kultur Landstinget har fem referenslän som ingår i rapporten. Jämförelsen nedan är sammanställd av Myndigheten för kulturanalys och utgår ifrån samverkansmodellen. I Kultur- och fritidsmedelsrapporten 2015 ingår fler kostnadsposter för kultur vilket gör att referenslänens siffror nedan inte ska jämföras med summeringen av kulturmedel eller fritidsmedel i Kalmar läns kommuner som görs senare i rapporten: Blekinge län, 156 253 invånare 2015. 384 kr/invånare 2015. (393 kr/inv. 2013) Hallands län, 314 784 invånare 2015. 330 kr/invånare 2015. (316 kr/inv. 2013) Jönköpings län, 347 837 invånare 2015. 379 kr/invånare 2015. (357 kr/inv. 2013) Kalmar län, 237 679 invånare 2015. 383 kr/invånare 2015. (368 kr/inv. 2013) Kronobergs län, 191 369 invånare 2015. 319 kr/invånare 2015. (283 kr/inv. 2013) Östergötlands län, 445 661 invånare 2015. 265 kr/invånare 2015. (208 kr/inv. 2013) Regionernas/landstingens kostnader för kultur 2009, 2011, 2013 och 2015. 4 Summorna avser miljoner kronor. Län 2015 2013 2011 2009 Blekinge 60 60 65 50 Halland 104 97 83 78 Jönköping 132 122 96 83 Kalmar 91 86 85 85 Kronoberg 61 53 51 50 Östergötland 118 91 88 90 Referenslänens kostnader per invånare för kultur 2013 och 2015 500 400 300 200 100 Kostnad per invånare 0 Blekinge Halland Jönköping Kalmar Kronoberg Östergötland 2013 2015 4 Samhällets utgifter för kultur. Myndigheten för kulturanalys 14 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

I förhållande till kronor per invånare har Blekinge och Kalmar län de högsta anslagen för kultur på 384 kronor respektive 383 kronor per invånare. Därefter följer Jönköping med 379 kronor per invånare. Diagrammet för kronor per invånare visar att Kalmar län legat relativt stabilt under perioden 2009-2013 med en kostnadsökning på 4 kronor, för att därefter öka med 5 kronor till 2015. Östergötlands län har ökat med 57 kr/invånare under perioden 2013-2015, vilket är mest utav dessa län. Därefter kommer Kronobergs län med en ökning på 36 kr/invånare, Jönköpings län med 22 kr/invånare, Kalmar 15 kr/invånare och Hallands län med 14 kr/invånare. Blekinge län har minskat sina kulturkostnader med 9 kr/invånare under perioden 2013-2015. Landstinget och konsten har en konstsamling som omfattar över 8 000 verk. Samlingen representerar den svenska konstens utveckling i lokala, nationella och i vissa fall internationella sammanhang. Konstsamlingen förnyas varje år genom inköp av framför allt verk från aktiva konstnärer i länet. Landstingets konstsamling utgör unika konstverk som förvärvats på gallerier, museer eller andra offentliga institutioner. Konsten lånas ut för exponering i landstingets lokaler. Till konstsamlingen hör även permanent utsmyckning i landstingets offentliga miljöer. Vid nybyggnationer avsätts särskilda medel för utsmyckning. Landstinget avsätter 1 procent av nyproduktionskostnaden till konstnärlig utsmyckning av nya lokaler. Under 2015 avsattes 209 000 kronor till konstnärlig gestaltning vid Hälsocentralen Kristineberg i Oskarshamns kommun. På landstinget finns en konsthandläggare som arbetar med inventering, dokumentation, arkivering, vård och stöldsäkring av konsten. Samtlig konst finns dokumenterad i ett digitalt arkiv. Ölands folkhögskola har huvudansvaret för inköp av konst och samordning av utsmyckningsuppdragen. Enligt landstingets bokslut har 185 000 kronor använts för konstinköp av löskonst år 2015. Länets folkhögskolor är huvudman för fyra folkhögskolor; Ölands, Vimmerby, Högalids och Gamleby folkhögskola. I länet finns också Oskarshamns folkhögskola som ägs av Svenska kyrkan i Växjö stift. Genom interkommunala ersättningar bidrar landstinget till folkhögskolor utanför länet som tar emot studerande från vårt län. Oskarshamns folkhögskola ersätts utifrån samma princip. Samtliga skolor har allmänna kurser med möjlighet att läsa in behörigheter på grundskole- och gymnasienivå. Flera av folkhögskolorna har kulturutbildningar som förberedelse till högre studier. Den skapande verksamheten har stor betydelse på folkhögskolorna. Seniorkurser erbjuds på alla skolorna och i samverkan med arbetsförmedlingen erbjuds Studiemotiverande folkhögskolor (SMF) för främst unga som står långt från arbetsmarknaden. 15 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Folkhögskolorna är en viktig aktör i utbildningen av nyanlända. I samverkan med arbetsförmedlingen genomförs etableringskurser för flyktingar och skyddsbehövande som omfattas av arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Kurserna innehåller samhällsorientering, studier i svenska och arbetsförberedande insatser. Särskilt statsbidrag för extra platser till skolornas allmänna kurser gör det möjligt för fler av dessa deltagare att sedan studera vidare på folkhögskola. Ölands folkhögskola har kurser i konst, design, musikteater, dokumentärfilm och skrivande. Skolan har allmänna kurser med inriktning bild, film, hälsa och praktisk inriktning. Under somrarna erbjuds ett rikt utbud av kurser och föreläsningar. Vimmerby folkhögskola har många studerande på allmän kurs för grundskole- och gymnasiekompetens med inriktning litteratur, hälsa och Europakunskap. Skolan driver även yrkesutbildningar för fritidsledare, medicinska sekreterare och behandlingspedagoger. Högalids folkhögskola har utbildningar inom sång, musik och låtskrivande. Skolan har en tydlig profil mot allmänna kurser, från grundläggande svenskundervisning med deltagare från 10-15 länder över hela världen, till gymnasiestudier med möjlighet för grundläggande behörighet. Skolan driver även utbildningar för deltagare som har lindrig utvecklingsstörning och personer med förvärvad hjärnskada. Gamleby folkhögskola har allmänna kurser med profil inom naturvetenskap samt läs och skrivprofil. Skolan driver musikutbildningar med inriktning på visor och folkmusik samt kurser i gestaltande fotografi och textil design. Skolan utbildar även fritidsledare och har yrkeshögskoleutbildning inom Tv-produktion. Oskarshamns folkhögskola har förutom behörighetsgivande kurser på grundskole- och gymnasienivå sin huvudsakliga profil inom musikområdet. Kyrkomusikerutbildningen leder fram till kantorsexamen eller vidare till organistutbildningen på musikhögskolan. Musiklinjen har profiler med jazz, blues och soulinriktning samt piano, sång, klassisk gitarr, träblås, bleckblås, stråk och komposition. Nettokostnader för folkhögskoleverksamheten 2015. Högalids folkhögskola 8 842 693 Ölands folkhögskola 13 202 910 Vimmerby folkhögskola 8 848 548 Gamleby folkhögskola 9 565 866 interkommunala ersättningar till andra huvudmän (Oskarshamns 3 944 281 folkhögskola 1 212 958) Totalt: 44 404 298 16 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Studieförbund Studieförbunden finns i alla Sveriges kommuner och är en viktig kulturarrangör som genom sin verksamhet skapar bryggor mellan människor. 2015 genomförde studieförbunden 371 477 kulturprogram i Sverige med mer än 19,9 miljoner besökare/ deltagare, 55,5 procent av deltagarna var kvinnor och 44,5 procent var män. Det är en ökning med 3,5 procent fler arrangemang sedan 2013. Kulturprogram omfattar dans, teater, musikfestival, föreläsning eller konstutställning. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, kommuner och landsting. Studieförbund och folkhögskolor kan därutöver välja att medverka i verksamhet som bygger på annan finansiering, till exempel genom externa projektmedel eller uppdragsverksamhet 5. 2015 arrangerade studieförbunden 9 552 kulturprogram i Kalmar län vilket är en ökning med 5 procent jämfört med 2013. Antalet studietimmarna uppgick till 320 820 timmar 2015, vilket är en kraftig ökning av antalet studietimmar, vilka 2013 uppgick till 81 765 timmar. Det motsvarar en ökning på 392 procent! Det högsta antalet studietimmar per invånare har man i Hultsfred med 2,56 studietimmar i förhållande till antalet invånare. Se avsnittet Kulturmedel och rubriken Studieförbund för att läsa mer om kommunernas medel till studieförbund, exklusive och inklusive SISU. Antal studietimmar, antal studietimmar i förhållande till kommuninvånare, antal annan gruppverksamhet och antal kulturprogram arrangerade per kommun, 2015. Antal studietimmar Kommun Studietimmar i förhållande till kommuninvånare Annan gruppverksamhet Kulturarrangemang Borgholm 8 187 0,77 96 826 Emmaboda 9 238 1,02 27 347 Hultsfred 35 584 2,56 104 613 Högsby 5 406 0,92 93 266 Kalmar 119 886 1,82 440 2 394 Mönsterås 15 147 1,15 74 327 Mörbylånga 10 143 0,69 65 502 Nybro 29 955 1,52 108 896 Oskarshamn 30 896 1,21 115 1 059 Torsås 2 753 0,39 31 310 Vimmerby 9 272 0,60 75 468 Västervik 44 225 1,23 155 1 541 Totalt 320 820 1,35 1 388 9 552 5 Fakta om folkbildning 2015. Folkbildningsrådet 17 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

18 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Tabell 1: Antal deltagare i kulturprogrammen per kommun, 2015. Tabell 2: Antal kulturprogram i Kalmar län fördelade på studieförbunden, 2015. 1. 2. Kommun Deltagare Antal kulturprogram fördelat på studieförbund Borgholm 32 299 ABF 1 827 Emmaboda 17 126 Bilda 1 245 Hultsfred 48 927 FU 801 Högsby 11 950 SFR 1 010 Kalmar 113 520 SV 1 720 Mönsterås 13 457 NBV 1 834 Mörbylånga 25 366 MBSK 105 Nybro 34 357 Sensus 1 224 Oskarshamn 48 905 Torsås 9 639 Vimmerby 28 045 Västervik 83 372 Totalt 467 003 19 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

ABF = Arbetarnas Bildningsförbund, Bilda = Studieförbundet Bilda, FU = Folkuniversitetet, SFR = Studiefrämjandet, SV = Studieförbundet Vuxenskolan, NBV = Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, MBSK = Medborgarskolan, Sensus = Studieförbundet Sensus, IR = Ibn Rushd Studieförbund, KBV = Kulturens Bildningsverksamhet 20 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Politiska styrning i länets kommuner I tre av länets kommuner arbetar kultur och fritid under kommunstyrelse medan resterande nio kommuner arbetar under utskott eller nämnd. Regionförbundets handlingsplan för jämställd tillväxt har som mål att synliggöra jämställd representation i ledningar och styrelser för att öka kvinnor, män, flickor och pojkars lika möjligheter till deltagande, upplevelse och utövande av konst och kultur 6. Fyra av kommunernas styrande organ hamnar inom 40/60 procent av män och kvinnor i styrande organ 7. Enkäten visar att det i åtta av kommunerna är en majoritet av män medan det i två kommuner är majoritet av kvinnor. Majoriteten av länets kommuner saknar en jämställd politisk styrning. Nio av länets kommuner besvarade frågan om medelåldern i styrande organ som visade att den varierar mellan 45 och 63 år. Medelåldern för kommunernas styrande organ i länet är 52 år, det utgör en skillnad på drygt åtta år i förhållande till medelåldern för samtliga länsinvånare som är 44 år. Politiskt styrande organ, målet om 40/60 principen och medelålder i styrande organ. Uppfyller målet om 40/60 principen Medelålder i styrande organ Kommun Borgholm Kommunstyrelse Nej 51 Emmaboda Nämnd Ja 49 Hultsfred Kommunstyrelse - - Högsby Utbildningsutskott - 50 Kalmar Nämnd Nej 49 Mönsterås Nämnd Ja 63 Mörbylånga Kommunstyrelse Nej 59 Nybro Nämnd Nej 48 Oskarshamn Nämnd Ja - Torsås Nämnd Ja - Vimmerby Nämnd Nej 45 Västervik Nämnd Nej 55 *Borgholms kommun har Kommunstyrelsen som politisk organisation men de har ett kulturoch fritidsutskott. 6 Jämställd regional tillväxt. Handlingsplan för Kalmar län 2012-2014. För en jämlik organisation ska fördelningen mellan män och kvinnor vara inom fördelningen av 40-60 procent. 7 ibid 21 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

22 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Kommunernas fritidsmedel Fritidsgårdar Antalet fritidsgårdar i Sverige har minskar generellt visar SKLs enkätundersökning Anläggningar för kultur, idrott och fritid 2010. SKLs rapport redovisar att antalet fritidsgårdar år 2010 var 1109 medan det 2006 fanns 1349 stycken. 240 fritidsgårdar försvann under fyraårsperioden. Rapporten konstaterar att minskningen är som störst bland de kommunala fritidsgårdarna, vilket innebär att trenden fortsätter med att föreningslivet driver fritidsverksamheten. I slutet av 1980-talet var drygt var femte fritidsgård i Sverige föreningsdriven, 2010 var siffran var tredje fritidsgård. 8 Sedan 2013 har den totala budgeten för fritidsgårdsverksamhet och övrig ungdomsverksamhet ökat med 351 000 kronor och i jämförelse med år 2009 har summan ökat med 4 873 000 kronor, det är ökningar med 0,5 respektive 9 procent. Två av kommunerna visar minskade anslag till fritidsgårdsverksamheten mellan 2013 och 2015 medan nio kommuner ökade kostnaderna. Kommunernas kostnader för fritidsgårdar och övrig ungdomsverksamhet Fritidsgårdar 2015 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 2 097 500 1 936 200 2 855 000 1 506 000 Borgholm 196 182 269 139 Emmaboda 1 168 750 2 450 000 1 591 000 800 000 Emmaboda 129 273 176 87 Hultsfred 4 838 000 4 045 000 4 055 000 3 915 000 Hultsfred 348 297 300 283 Högsby 1 594 800 1 243 000 965 000 Högsby 279 215 164 Kalmar 19 589 700 18 036 600 16 182 000 17 902 000 Kalmar 298 282 257 287 Mönsterås 2 300 000 2 887 800 2 641 000 3 097 000 Mönsterås 175 233 205 239 Mörbylånga 3 160 400 2 909 400 3 174 000 3 194 000 Mörbylånga 215 202 225 231 Nybro 1 400 000 1 300 000 1 268 000 1 996 000 Nybro 71 67 65 102 Oskarshamn 4 620 000 4 467 000 3 873 000 3 078 000 Oskarshamn 175 170 148 117 Torsås 2 207 000 1 793 000 1 566 000 1 071 000 Torsås 318 261 227 152 Vimmerby 4 423 700 4 275 200 4 118 000 4 340 000 Vimmerby 287 280 267 279 Västervik 13 241 000 13 000 000 13 880 000 12 309 000 Västervik 367 362 385 339 Totalt 59 046 050 58 695 000 56 446 000 54 173 000 Kalmar län 248 251 242 232 8 SKL Anläggningar för kultur, idrott och fritid 2010 23 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Simhall, badhus, kallbadhus och simskola Simhallar är en kostsam verksamhet som beroende av åtgärder kan göra stor inverkan på årsbudgeten. Under perioden 2011-2013 minskade kostnaderna för simhall, badhus, kallbadhus med drygt 12,2 miljon kronor, vilket innebär en minskning med 25 procent. Mönsterås kommun har lagt över simhallen i ett kommunalt bolag vilket påverkar det gemensamma resultatet. Under perioden 2013-2015 har kostnaderna återigen stigit med 25 procent och 2009-2015 är den totala ökningen 11 procent. De sammanlagda resultaten innebär att kostnaderna per invånare har ökat med 16 kronor under perioden 2009-2015 och 36 kronor under perioden 2013-2015. Kommunernas kostnader för simhall, badhus och simskolor samt kostnader per invånare Simhall 2015 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 3 584 600 4 852 500 5 456 000 3 625 000 Borgholm 336 457 514 335 Emmaboda 3 050 000 3 900 000 4 000 000 3 100 000 Emmaboda 336 435 443 336 Hultsfred 3 538 000 3 050 000 2 808 000 2 374 000 Hultsfred 254 223 208 171 Högsby 109 400 94 000 81 000 Högsby 19 16 14 Kalmar 9 516 100 9 414 100 9 114 000 8 773 000 Kalmar 145 147 145 141 Mönsterås 7 600 000 0* 7 868 000 3 268 000 Mönsterås 578 0 613 252 Mörbylånga 136 000 136 000 120 000 120 000 Mörbylånga 9 9 8 9 Nybro 3 300 000 2 520 000 2 100 000 3 748 000 Nybro 167 129 107 191 Oskarshamn 7 782 000 6 711 000 10 951 000 9 217 000 Oskarshamn 294 256 419 351 Torsås 1 200 000 1 155 000 1 080 000 1 850 000 Torsås 173 167 157 263 Vimmerby 577 400 577 400 584 000 631 000 Vimmerby 37 38 38 41 Västervik 5 084 000 3 900 000 4 378 000 4 195 000 Västervik 141 108 122 116 Totalt 45 368 100 36 325 400 48 553 000 40 982 000 Kalmar län 191 155 208 175 *verksamhet drevs av kommunalt bolag 24 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Badplatser Totalt har kommunernas anslag för badplatser ökat sedan 2009 med cirka 1,8 miljoner kronor. Kronor per invånare har varit stabilt sedan 2011. Kommunernas kostnader för badplatser och kostnader per invånare Kommun 2015 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 788 600 661 400 586 000 515 000 Borgholm 74 62 55 48 Emmaboda 389 000 340 000 300 000 325 000 Emmaboda 43 38 33 35 Hultsfred 367 000 321 000 302 000 300 000 Hultsfred 26 24 22 22 Högsby 377 900 445 000 419 000 Högsby 66 77 71 Kalmar 3 262 700 2 913 500 3 597 000 1 960 000 Kalmar 50 46 57 31 Mönsterås 400 000 1 275 030 491 000 309 000 Mönsterås 30 98 38 24 Mörbylånga 355 000 289 000 425 000 506 000 Mörbylånga 24 20 30 37 Nybro 240 000 190 000 93 000 93 000 Nybro 12 10 5 5 Oskarshamn 887 000 827 000 835 000 799 000 Oskarshamn 34 32 35 30 Torsås 298 000 222 170 202 000 138 000 Torsås 43 32 29 20 Vimmerby 226 900 263 500 365 000 405 000 Vimmerby 15 17 24 26 Västervik 851 000 600 000 500 000 450 000 Västervik 24 17 14 12 Totalt 8 065 200 8 280 500 8 141 000 6 219 000 Kalmar län 34 35 35 27 Småbåtshamnar/gästhamnar Sju av länets tolv kommuner har småbåtshamnar/gästhamnar. Mellan åren 2013-2015 har det skett en ökning av kostnaderna, vilket främst beror på ökningen i Mörbylånga kommun som dubblerat sina anslag. Räknat i kronor per invånare har anslagen ökat med 17 kronor sedan 2013. Kommunernas kostnader för småbåtshamnar och kostnader per invånare Kommun 2015 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 1 449 200 912 400 1 028 000 1 079 000 Borgholm 136 86 97 100 Kalmar 1 380 600 1 545 230 177 000 1 525 000 Kalmar 21 24 3 24 Mönsterås 380 000 253 920 75 000 64 000 Mönsterås 29 20 6 5 Mörbylånga 2 100 000 952 700 2 007 000 1 204 000 Mörbylånga 143 66 142 87 Oskarshamn 521 000 495 000 950 000 923 000 Oskarshamn 20 19 36 35 Torsås 111 000 26 050 48 000 47 000 Torsås 16 4 7 7 Västervik 255 000 200 000 68 000 427 000 Västervik 7 6 2 12 Totalt 6 196 800 4 385 300 4 353 000 5 269 000 Kalmar län 26 19 19 23 25 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Idrottsanläggningar inomhus samt idrotts- och friluftsanläggningar utomhus Den totala summan av utgifterna för länets idrottsanläggningar inomhus var drygt 107,7 miljoner kronor år 2015. Den totala kostnaden ökade med 8,5 miljoner kronor sedan 2013, det är en ökning med 8,6 procent. Även summan för idrotts- och friluftsanläggningar utomhus ökade och utgjorde sammanlagt drygt 66,8 miljoner kronor i länet. Den sammanlagda kostnaden för anläggningarna utomhus ökade med närmare 5,7 miljoner kronor under perioden 2013-2015, det är en ökning med 9 procent. Kostnaderna för idrotts- och friluftsanläggningar inomhus och utomhus utgjorde sammanlagt 174,5 miljoner kronor, det en kostnadsökning med 14 miljoner kronor på två år, en ökning med 9 procent. Sedan 2009 har de totala kostnaderna ökat med 51 miljoner, vilket innebär 41 procent. Anläggningarna inomhus och utomhus utgör totalt 52,6 procent av de totala fritidsmedlen i länet. Summan har de senaste åren ökat markant, i ett större perspektiv följer det den nationella trenden som går mot att den största delen av samhällets stöd till idrotten är relaterat till idrottsanläggningar. I ett nationellt perspektiv byggs det fler avancerade anläggningar i kommunerna, antalet konstgräsplaner har ökat i stor utsträckning och det finns samtidigt relativt många anläggningar för spontanidrott vilket kan tolkas som att kommunerna försöker möta medborgarnas förändrade motionsvanor. Ishallar och konstgräsplaner är exempel på anläggningar med höga driftkostnader där kommunerna ofta har ett stort ekonomiskt ansvar. Även spontanidrotten växer i popularitet och en utmaning framöver är att tillhandahålla infrastruktur som tillgodoser medborgarnas skiftande behov 9. Att idrottsanläggningar inomhus innebär en hög utgiftspost i fritidsbudgeten går även att utläsa av antalet kronor per invånare, för fritidsmedel är det den högsta totala fritidskostnaden som utgjorde ett snitt på 453 kronor per invånare i länet. Summan har stadigt ökat sedan mätningarna började, med undantag för år 2011. Summan varierar kraftigt mellan 20 kronor per invånare i Borgholms kommun och 724 kronor per invånare i Nybro kommun. Även kostnaderna för idrotts- och friluftsanläggningar utomhus är relativt höga med ett snitt på 281 kronor per invånare i länet. Om man räknar samman kostnaderna för idrottsanläggningar inomhus och utomhus har Mörbylånga och Västerviks kommuner ökat kostnaderna per invånare mest med 27 respektive 26 procent sedan 2013. Borgholm kommun har minskat med 84 procent, Mönsterås kommun med 28 procent och Emmaboda har minskat kostnaderna per invånare med 17 procent. 9 Sveriges Kommuner och Landsting, Skola, kultur och fritid. 2014-11-17. SKL, Anläggningar för kultur, idrott och fritid 2010. 26 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Kommunernas kostnader för idrottsanläggningar inomhus och kronor per invånare Kommun 2015 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 215 600 3 361 280 2 336 000 1 880 000 Borgholm 20 317 220 174 Emmaboda 1 100 000 2 200 000 1 500 000 1 600 000 Emmaboda 121 245 166 173 Hultsfred 2 852 000 2 612 000 2 483 000 3 173 000 Hultsfred 205 192 184 229 Högsby 1 945 900 2 270 000 2 405 000 Högsby 340 394 410 Kalmar 37 095 700 29 766 800 18 793 000 19 064 000 Kalmar 565 466 298 306 Mönsterås 2 300 000 3 234 790 3 000 000 2 800 000 Mönsterås 175 250 233 216 Mörbylånga 7 992 600 5 519 500 3 798 000 4 222 000 Mörbylånga 545 384 269 305 Nybro 14 300 000 11 625 000 2 656 000* 11 605 000 Nybro 724 596 135 593 Oskarshamn 14 477 000 15 247 000 15 540 000 16 558 000 Oskarshamn 547 582 594 631 Torsås 3 313 000 3 300 000 1 243 000 1 200 000 Torsås 477 480 181 170 Vimmerby 7 496 900 6 929 700 7 453 000 7 481 000 Vimmerby 486 453 484 481 Västervik 16 600 000 13 500 000 15 151 000 14 233 000 Västervik 460 376 421 392 Totalt 107 742 800 99 241 970 76 223 000 86 221 000 Kalmar län 453 424 327 369 *Nybro kommun räknade inte 2011 med hyrorna, därav kostnadsskillnaden. Kommunernas kostnader för idrotts- och friluftsanläggningar utomhus och kostnader per invånare Kommun 2015 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 426 300 382 360 126 000 51 000 Borgholm 40 36 12 5 Emmaboda 1 085 000 400 000 400 000 1 300 000 Emmaboda 119 44 44 141 Hultsfred 3 185 000 3 083 000 3 471 000 3 485 000 Hultsfred 229 226 257 252 Högsby 1 157 010 1 074 000 1 069 000 Högsby 202 186 182 Kalmar 31 679 100 27 775 800 17 416 000 6 780 000 Kalmar 482 435 276 109 Mönsterås 2 100 000 2 786 930 1 000 000 1 533 000 Mönsterås 160 215 77 118 Mörbylånga 1 286 400 1 621 400 2 012 000 1 514 000 Mörbylånga 88 113 142 109 Nybro 2 368 000 3 028 000 1 445 000 2 309 000 Nybro 120 155 74 118 Oskarshamn 9 826 000 8 979 000 7 224 000 7 326 000 Oskarshamn 371 343 276 279 Torsås 75 000 75 000 90 000 85 000 Torsås 11 11 13 12 Vimmerby 3 677 500 3 437 200 2 866 000 3 132 000 Vimmerby 239 225 186 202 Västervik 11 100 000 8 400 000 9 923 000 8 661 000 Västervik 308 234 279 239 Totalt 66 808 300 61 125 700 47 047 000 37 245 000 Kalmar län 281 261 202 159 27 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

28 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Föreningsbidrag Föreningsbidragen minskade ytterligare under 2015 till 11,3 miljoner kronor, från 14 miljoner 2013 och 17,4 miljoner 2009. Det innebär en minskning med 20 procent sedan 2013 och 36 procent sedan 2009. Föreningsbidrag är ett sätt för kommunerna att bidra till exempelvis kommunala folkhälsomål med föreningar som aktörer/utförare. Idag ges bidrag till idrotten från både staten och kommunerna till föreningar. Syftet med statens bidragsgivning är att bredd- och motionsidrotten ska prioriteras även om också elitidrott tillmäts ett värde för att väcka och bredda intresset för motion och fysisk skolning. Med idrottslyftet har ytterligare resurser tillförts sektorn med breddidrotten som målgrupp och med ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv som utgångspunkt. En utvärdering av SKL från 2010 visar att resurser oftare går till pojkar än flickor, och trots kraftiga statliga bidragshöjningar (cirka 350 procent), har inte några märkbara ökningar noterats i idrottsrörelsens aktivitetsnivå. Bidragen har heller inte i någon större utsträckning nått nya målgrupper eller nya idrotter. 10 Kommunernas kostnader för föreningsbidrag och kostnader per invånare Kommun 2015 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 450 000 181 600 203 000 452 000 Borgholm 42 17 19 42 Emmaboda 250 000 970 580 1 000 000 640 000 Emmaboda 28 27 111 69 Hultsfred 930 000 932 000 1 185 000 1 679 000 Hultsfred 67 68 88 121 Högsby 2 608 500 1 124 000 956 000 Högsby 456 195 163 Kalmar 1 530 100 1 989 500 4 022 000 5 435 000 Kalmar 23 31 64 87 Mönsterås 915 000 1 062 680 650 000 983 000 Mönsterås 70 82 51 76 Mörbylånga 1 878 200 501 200 58 000 664 000 Mörbylånga 128 35 4 48 Nybro 1 075 000 1 106 000 1 340 000 1 315 000 Nybro 54 57 68 67 Oskarshamn 2 144 000 2 657 000 2 578 000 2 992 000 Oskarshamn 81 143 99 114 Torsås 519 000 516 000 650 000 580 000 Torsås 99 95 94 82 Vimmerby 1 098 147 1 020 300 1 091 000 1 186 000 Vimmerby 71 67 12 76 Västervik 500 000 500 000 540 000 546 000 Västervik 14 14 15* 15 Totalt 11 289 447 14 045 360 14 441 000 17 428 000 Kalmar län 47 60 62 75 10 SKL Idrottspolitiskt positionspapper 2010 29 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Stipendier för fritid Stipendierna för fritid har minskat sedan mätningarna började. Sedan 2009 har summan för stipendierna minskat med 16 800 kronor, det motsvarar 22 procent. Notera dock att avsaknaden av uppgifter från Högsby påverkar resultatet kraftigt. Andelen kommuner som delar ut stipendierna har varit oförändrade över en längre period, totalt delar sex av länets tolv kommuner ut stipendier inom fritid. Fem av sex kommuner har sedan 2015 oförändrade stipendiesummor medan Kalmar kommun har dubblerat summan. Kommunernas kostnader för stipendier Kronor per Kommun 2015 2013 2011 2009 invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 0 0 0 0 Borgholm 0 0 0 0 Emmaboda 0 0 0 0 Emmaboda 0 0 0 0 Hultsfred 0 0 0 0 Hultsfred 0 0 0 0 Högsby 15 000 2 000 2 000 Högsby 3 0 0 Kalmar 20 000 10 000 5 000 0 Kalmar 0 0 0 0 Mönsterås 2 200 2 200 3 000 4 000 Mönsterås 0 0 0 0 Mörbylånga 0 0 0 0 Mörbylånga 0 0 0 0 Nybro 2 000 2 000 26 000 26 000 Nybro 0 0 1 1 Oskarshamn 21 000 21 000 21 000 30 000 Oskarshamn 1 1 1 1 Torsås 4 000 4 000 4 000 4 000 Torsås 1 1 1 1 Vimmerby 0 0 0 0 Vimmerby 0 0 0 0 Västervik 12 000 12 000 12 000 12 000 Västervik 0 0 0 0 Totalt 61 200 66 200 73 000 78 000 Kalmar län 0,7 0,4 0,2 0,2 30 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Förvaltningsadministrativa kostnader för fritid. De förvaltningsadministrativa kostnaderna för fritid har ökat sedan 2013 med 894 910 kronor, vilket innebär en ökning med 6,4 procent. Tre kommuner har minskade kostnader i jämförelse med 2013. I förhållande till 2009 har dock kostnaderna minskat med 463 400 kr, 3 procent. Kronor per invånare varierar i kommunerna mellan 19 kronor i Västerviks kommun och 111 kr i Hultsfreds kommun. Även Oskarshamns kommun ligger högt med 105 kronor per invånare. Kommunernas förvaltningsadministrativa kostnader för fritid och kronor per invånare Kommun 2015 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 672 100 676 000 744 000 721 000 Borgholm 63 64 70 67 Emmaboda 418 000 531 000 495 000 481 000 Emmaboda 46 59 55 52 Hultsfred 1 540 000 1 444 000 1 375 000 1 413 000 Hultsfred 111 106 102 102 Högsby 205 230 216 000 269 000 Högsby 36 37 46 Kalmar 4 495 100 3 989 000 3 081 000 4 063 000 Kalmar 68 62 49 65 Mönsterås 500 000 54 460 600 000 185 000 Mönsterås 38 4 47 14 Mörbylånga 1 051 400 952 600 774 000 1 389 000 Mörbylånga 72 66 55 100 Nybro 1 092 000 1 082 000 1 336 000 1 295 000 Nybro 55 56 68 66 Oskarshamn 2 765 000 2 654 000 2 058 000 1 914 000 Oskarshamn 105 101 79 73 Torsås 308 000 290 000 266 000 180 000 Torsås 44 42 39 26 Vimmerby 1 287 000 1 055 400 870 000 867 000 Vimmerby 83 69 56 56 Västervik 700 000 1 000 000 2 233 000 2 515 000 Västervik 19 28 62 69 Totalt 14 828 600 13 933 690 14 048 000 15 292 000 Kalmar län 62 60 60 65 Politiska kostnader för fritid De politiska kostnaderna har ökat under perioden 2009 2015. Sedan 2013 har kostnaderna ökat med 15 procent och totalt under perioden 2009-2015 är ökningen 25 procent. Kommunernas politiska kostnader för fritid och kronor per invånare Kronor per Kommun 2015 2013 2011 2009 invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 29 400 22 600 124 000 119 000 Borgholm 3 2 12 11 Emmaboda 50 000 150 000 200 000 170 000 Emmaboda 6 17 22 18 Hultsfred 225 000 225 000 220 000 202 000 Hultsfred 16 17 16 15 Högsby 20 000 20 000 20 000 Högsby 3 3 3 Kalmar 571 200 486 000 371 000 284 000 Kalmar 9 8 6 5 Mönsterås 110 000 170 470 100 000 60 000 Mönsterås 8 13 8 5 Mörbylånga 190 000 0 50 000 181 000 Mörbylånga 13 0 4 13 Nybro 80 000 90 000 191 000 175 000 Nybro 4 5 10 9 Oskarshamn 150 000 204 000 250 000 229 000 Oskarshamn 6 8 10 9 Torsås 18 500 10 000 9 000 60 000 Torsås 3 1 1 9 Vimmerby 199 300 134 700 128 000 117 000 Vimmerby 13 9 8 8 Västervik 700 000 512 000 279 000 236 000 Västervik 19 14 8 7 Totalt 2 323 400 2 024 070 1 942 000 1 853 000 Kalmar län 10 9 8 8 31 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Aktivitetsbidrag Aktivitetsbidrag är till för att stödja och stimulera mötes- och gruppverksamhet inom föreningar med barn och ungdomsverksamhet. Aktivitetsbidragen har ökat med under perioden 2009-2015. Mellan 2009 och 2013 har den sammanlagda summan ökat med 765 330 kronor, det är en ökning med 11 procent. Sedan 2013 har dock ökningstakten stannat upp och är nu endast 1 procent, en ökning med 86 410 kronor. Kommunernas kostnader för aktivitetsbidrag Kommun 2015 2013 2011 2009 Borgholm 204 300 233 800 253 000 225 000 Emmaboda 380 000 274 020 340 000 350 000 Hultsfred 340 000 347 000 380 000 490 000 Högsby 90 060 80 000 136 000 Kalmar 1 386 900 1 737 600 1 123 000 947 000 Mönsterås 425 000 309 750 226 000 235 000 Mörbylånga 387 200 314 900 331 000 335 000 Nybro 566 000 572 000 575 000 408 000 Oskarshamn 1 219 000 1 350 000 1 220 000 1 479 000 Torsås 167 000 140 000* Ingår i föreningsbidrag Ingår i föreningsbidrag Vimmerby 753 340 873 200 914 000 952 000 Västervik 1 000 000 500 000 440 000 420 000 Totalt 6 828 740 6 742 330 5 882 000 5 977 000 *Torsås; aktivitetsbidrag som tidigare var en del av fritidsmedels föreningsbidrag har urskiljs från föreningsbidragssumman. Uppskattning av barn och ungdomars andel av samtliga fritidsposter Åtta av länets kommuner har uppskattat hur stor andel av fritidskostnaderna som barn och unga får del av. I genomsnitt uppskattar kommunerna att 72 procent av anslagen fördelas till barn och unga, det är en ökning med 9 procent sedan 2011 och 2009. Procentandelen varierar mellan 55 och 80 procent i kommunerna. Kommunernas uppskattning över barn och ungdomars andel av fritidsposter, i procent. Kommun 2015 2013 2011 2009 Borgholm 85 Uppgift saknas 30 30 Emmaboda Uppgift saknas 80 65 Uppgift saknas Hultsfred 65 65 65 65 Högsby Uppgift saknas 70 70 70 Kalmar Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Mönsterås 70 70 Uppgift saknas Uppgift saknas Mörbylånga 75 90 75 73 Nybro 70 70 60 65 Oskarshamn 75 70 70 70 Torsås 55 48 40 40 Vimmerby 80 80 80 80 Västervik Uppgift saknas 88 78 74 Medeltal för länet 72 73 63 63 32 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Hyreskostnad per timme för traditionell idrottshall för vuxen- och ungdomsförening Medelhyran per timme i länet är 112 kronor för en vuxenförening medan ungdomsföreningar betalar drygt halva avgiften, i snitt 57 kronor per timme. Två kommuner har samma kostnader för både vuxenföreningar och ungdomsföreningar, de andra kommunerna varierar i subventionskostnader för ungdomsföreningar med mellan 19 och 80 procent. Störst subventioner får ungdomsföreningar i Kalmar kommun med 80 procent, och därefter i Emmaboda kommun 66 procent, i Mörbylånga kommun 60 procent och i Nybro kommun 56 procent. Ingen av länets kommuner tillämpar 0-taxa för ungdomsverksamhet när det gäller uthyrning av kommunala lokaler. Kommunernas hyreskostnad för traditionell idrottshall Kommun Vuxenförening Ungdomsförening Borgholm 95 47,5 Emmaboda 190 65 Hultsfred 215 110 Högsby Saknas Saknas Kalmar 220 44 Mönsterås 48,5 48,5 Mörbylånga 150 60 Nybro 160 70 Oskarshamn 75 55 Torsås 75 75 Vimmerby 80 65 Västervik 110 60 Medelhyra/ timme i länet: 129 64 33 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Summering av Fritidsmedel Resultaten visar att kommunernas fritidsmedel ökade med 7 procent 2013-2015 och utgjorde drygt 328,5 miljoner kronor totalt i länet år 2015. Under perioden 2011-2013 var ökningen 10 procent och under perioden 2009-2011 2,6 procent. Kommunernas totala kostnader för fritidsverksamheterna Fritidsverksamheter 2015 2013 2011 2009 Fritidsgårdar 59 046 050 58 695 000 56 446 000 54 173 000 Simhall m.fl. 45 368 100 36 325 400 48 553 000 40 982 000 Badplatser 8 065 200 8 280 500 8 141 000 6 219 000 Småbåtshamnar 6 196 600 4 385 300 4 353 000 5 269 000 Idrottsanläggning inomhus 107 742 800 99 241 970 76 223 000 86 221 000 Idrottsanläggning utomhus 66 808 300 61 125 700 47 047 000 37 245 000 Föreningsbidrag 11 289 447 14 045 360 14 441 000 17 428 000 Stipendier 61 200 66 200 73 000 78 000 Förvaltningsadministrativa kostnader 14 828 600 13 933 690 14 048 000 15 292 000 Politiska kostnader 2 323 400 2 024 770 1 942 000 1 853 000 Aktivitetsbidrag 6 828 740 6 742 330 5 882 000 5 025 952 Totalt 328 558 637 304 866 220 277 149 000 269 785 952 Idrotts- och friluftsanläggningar utgör den högsta kostnaden Resultaten visar att trenden håller i sig vad gäller satsningar på idrottsanläggningar inomhus och utomhus. Utgifterna för idrottsanläggningar inomhus utgjorde 32,5 procent av de totala fritidskostnaderna i länet 2015, medan idrotts- och friluftsanläggningar utomhus utgjorde 20,1 procent av de totala fritidskostnaderna. Sammanlagt uppgick kostnaderna till över 174 miljoner kronor, vilket utgjorde 52,6 procent av de totala fritidskostnaderna i länet. Fritidsgårdar utgjorde 17,8 procent av det totala anslaget, vilket är en minskad andel än tidigare. Även kostnaden för föreningsbidragen minskade sin andel medan främst småbåtshamnarna och simhallarna ökade sin. Fritidsmedel för respektive fritidsverksamhet utifrån länets totala fritidsmedel, i procent. Fritidsverksamhet 2015 2013 Idrottsanläggning inomhus 32,5 32,5 Idrottsanläggning utomhus 20,1 20,3 Fritidsgårdar 17,8 19,3 Simhall m.fl. 13,6 11,9 Föreningsbidrag 3,4 4,6 Förvaltningsadministrativa kostnader 4,5 4,5 Badplatser 2,4 2,7 Aktivitetsbidrag 2 2,2 Småbåtshamnar 2,7 1,4 Politiska kostnader 0,7 0,6 Stipendier 0,02 0,02 34 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Kronor per länsinvånare har ökat Två kommuner minskade anslagen för fritid medan nio kommuner ökade anslagen. Kostnaden per invånare utgjorde 1382 kronor för fritidsverksamheter år 2015. Det var en ökning sedan 2013 med 79 kronor, eller 7 procent. Under perioden 2009-2015 har kostnaden ökat med 249 kronor per invånare, eller 21 procent. Kostnaderna i kommunerna varierade mellan 868 kronor och 1682 kronor per person under 2015. Den högst kostnaden per invånare hade Kalmar kommun och därefter kommer Oskarshamn kommun vars invånare betalar 1679 kronor per invånare. Lägst kostnad per invånare har Emmaboda kommun med 868 kronor och därefter Borgholm kommun med 929 kronor. Fritidsmedel per kommun Kommun 2015 2013 2011 2009 Borgholm 9 917 600 13 220 140 13 711 000 10 173 000 Emmaboda 7 890 750 11 215 600 9 826 000 8 766 000 Hultsfred 17 815 000 16 059 000 16 279 000 17 031 000 Högsby 8 123 800 6 568 000 6 322 000 Kalmar 110 527 200 97 664 130 73 881 000 66 733 000 Mönsterås 17 032 200 12 038 030 16 654 000 12 538 000 Mörbylånga 18 537 200 13 196 700 12 749 000 13 329 000 Nybro 24 423 000 21 515 000 11 030 000 22 970 000 Oskarshamn 44 412 000 43 612 000 45 500 000 44 545 000 Torsås 8 220 500 7 531 220 5 158 000 5 215 000 Vimmerby 19 740 187 18 566 600 18 389 000 19 111 000 Västervik 50 043 000 42 124 000 47 404 000 44 004 000 Totalt 328 558 637 304 866 220 277 149 000 270 737 000 Fritidsmedel per kommuninvånare Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 929 1229 1267 921 Emmaboda 868 1 251 1 348 913 Hultsfred 1280 1178 1176 1194 Högsby 1421 1125 1053 Kalmar 1682 1529 1154 1054 Mönsterås 1295 930 1278 948 Mörbylånga 1263 918 878 939 Nybro 1236 1104 532 1153 Oskarshamn 1679 1664 1692 1642 Torsås 1184 1095 749 740 Vimmerby 1280 1215 1135 1169 Västervik 1388 1174 1304 1201 Kalmar län 1382 1303 1195 1133 35 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Fritidsmedel kronor per kommuninvånare 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Fritidsmedel kronor per invånare 2009-2015 2009 2011 2013 2015 36 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

37 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Kommunernas kulturmedel Bibliotek Den största kulturmedelsposten i Sverige som helhet är anslagen för bibliotek som utgör 39 procent i fördelningen av kommunernas kulturmedel. Bibliotek är den enda lagstadgade kulturverksamheten, varje kommun ska ha ett folkbibliotek. 11 Biblioteken har med tiden kommit att bli en viktig kulturlokal för möten mellan människor, för samtal och utbildning. I Kalmar län har flera av kommunerna bevittnat den utökade betydelsen och även anpassat utbud och verksamhet efter den. Att biblioteken får en allt mer utökad betydelse i samhället och spänner inom fler samhällsområden än kultur är en trend som märks av i hela landet och indirekt ändras medborgarnas förväntningar på vad ett bibliotek ska innehålla. I 2015 års rapportering har de totala anslagen för biblioteken i Kalmar län ökat med knappt 6 miljoner kronor, det utgör en ökning med drygt 5 procent. Åtta kommuner har haft ökade kostnader, främst Mörbylånga kommun som ökade sina kostnader med 63 procent, medan fyra kommuner minskade kostnaderna under 2013-1015. Kronor per invånare var 522 kronor 2015 vilket är en ökning med 24 kronor sedan 2013. Biblioteksverksamheten utgjorde den största posten av länets sammanlagda kulturmedel och uppgick till 43 procent av de totala kulturmedlen i länet och ligger därmed över den nationella nivån. Kommunernas kostnader för bibliotek och kostnader per invånare Kommun 2015 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 5 909 872 5 949 600 6 704 000 6 127 000 Borgholm 553 560 631 567 Emmaboda 7 021 000 7 928 000 7 592 000 6 741 000 Emmaboda 772 884 840 731 Hultsfred 6 250 200 5 485 000 5 212 000 5 014 000 Hultsfred 449 402 386 362 Högsby 3 118 500 2 714 820 2 522 000 2 458 000 Högsby 532 474 437 419 Kalmar 28 742 810 29 005 100 28 200 000 23 428 000 Kalmar 437 454 447 376 Mönsterås 9 292 000 8 932 750 6 286 000 5 799 000 Mönsterås 707 689 489 447 Mörbylånga 12 000 000 7 556 100 8 781 000 8 599 000 Mörbylånga 818 525 621 522 Nybro 10 955 460 10 773 000 10 250 000 11 136 000 Nybro 555 552 522 569 Oskarshamn 13 843 428 13 847 240 12 800 000 15 061 000 Oskarshamn 523 528 489 574 Torsås 3 841 500 3 400 000 3 531 000 3 531 000 Torsås 553 494 513 501 Vimmerby 8 128 470 7 982 700 7 826 000 8 195 000 Vimmerby 527 522 508 527 Västervik 15 000 000 12 960 000 19 454 000 18 634 000 Västervik 416 361 540 513 Totalt 124 103 240 116 534 310 119 158 000 114 723 000 Kalmar län 522 498 511 491 11 Samhällets utgifter för kultur 2012-2013. Myndigheten för kulturanalys. 38 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

39 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Studieförbund De kommunala bidragen för studieförbunden har tydligt minskat sedan 2009. Anslagen har minskat med drygt 1 290 000 kronor vilket motsvarar 14 procent! Under den senaste perioden, 2013-2015, har minskningen varit nära 568 000 kronor, dvs. 6,7 procent. Kommunerna i Kalmar län följer den nationella bilden med minskade stöd till studieorganisationer, vilket är den enda kulturposten nationellt sett som minskade under perioden 2007-2013. 12 Vid en fördelning av kommunernas bidrag till studieförbunden, visar resultaten att även bidragsfördelningen till SISU har minskat sedan 2013 med nära 5 procent. Kommunernas kostnader till studieförbund inklusive SISU och kronor per invånare Kommun 2015 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 205 000 205 000 205 000 205 000 Borgholm 19 19 19 19 Emmaboda 418 000 437 000 450 000 416 000 Emmaboda 46 48 50 45 Hultsfred 708 950 749 000 749 000 874 000 Hultsfred 51 55 55 63 Högsby 310 780 283 000 258 000 Högsby 54 49 44 Kalmar 2 365 000 2 365 000 2 365 000 2 350 000 Kalmar 36 37 38 38 Mönsterås 575 000 574 970 575 000 600 000 Mönsterås 44 44 45 46 Mörbylånga 350 000 325 000 305 000 305 000 Mörbylånga 24 23 22 22 Nybro 525 000 721 250 960 000 960 000 Nybro 27 37 49 49 Oskarshamn 1 068 000 1 097 000 1 100 000 1 091 000 Oskarshamn 40 42 0 42 Torsås 205 000 220 000 220 000 220 000 Torsås 30 32 32 31 Vimmerby 428 082 411 000 416 100 434 000 Vimmerby 28 27 27 28 Västervik 1 124 000 1 124 000 1 450 000 1 550 000 Västervik 31 31 40 43 Totalt 7 972 032 8 540 000 9 078 100 9 263 000 Kalmar län 34 37 39 40 Bidrag till SISU Bidrag exklusive SISU Kommun 2015 2013 2011 Kommun 2015 2013 2011 Borgholm 30 000 30 000 30 000 Borgholm 175 000 175 000 175 000 Emmaboda 100 000 100 000 100 000 Emmaboda 318 000 337 000 350 000 Hultsfred 215 456 225 000 225 000 Hultsfred 493 494 524 000 524 000 Högsby 73 780 46 000 Högsby 237 000 237 000 Kalmar 400 000 400 000 400 000 Kalmar 1 965 000 1 965 000 1 965 000 Mönsterås 25 000 25 000 25 000 Mönsterås 550 000 549 970 550 000 Mörbylånga 50 000 50 000 30 000 Mörbylånga 300 000 275 000 275 000 Nybro 72 000 71 250 95 000 Nybro 453 000 650 000 865 000 Oskarshamn 220 000 220 000 200 000 Oskarshamn 848 000 877 000 900 000 Torsås 55 000 55 000 55 000 Torsås 150 000 165 000 165 000 Vimmerby 175 600 173 600 174 000 Vimmerby 252 482 237 400 243 000 Västervik 224 000 224 000 224 000 Västervik 900 000 900 000 1 226 000 Totalt 1 567 056 1 647 630 1 604 000 Totalt 6 404 976 6 892 370 7 475 000 12 Samhällets utgifter för kultur 2012-2013. Myndigheten för kulturanalys 40 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Kulturföreningar (kulturbidrag) I gruppen kulturföreningar ingår föreningar såsom hembygdsföreningar, konstföreningar, författarsällskap, föreningar för skapande verksamhet (måleri, dans, musik, körsång etc.) och arrangörsföreningar som arrangerar konserter och föreställningar inom dans och teater. De senare medverkar till att det regionala och professionella utbudet även når landsbygden. Kulturbidrag till kulturföreningar är på flera sätt viktiga för en hållbar utveckling i hela Kalmar län. Vi har inga uppgifter från kommunerna angående deras bidrag till kulturföreningar för 2015. Tidigare år har bidragen minskat, mellan år 2009-2013 var minskningen 976 000 kronor, vilket utgör en minskning med 18 procent. Under perioden 2011-2013 minskade fem kommuner kulturbidragen medan sex kommuner ökade. Kommunernas kostnader till kulturföreningar och kronor per invånare Kommun 2015 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 250 000 244 000 273 000 Borgholm 23 23 25 Emmaboda 280 000 262 000 180 000 Emmaboda 31 29 20 Hultsfred 355 000 353 000 581 000 Hultsfred 26 26 42 Högsby 124 200 77 000 67 000 Högsby 22 13 11 Kalmar 975 400 1 359 000 1 570 000 Kalmar 15 22 25 Mönsterås 303 900 275 000 241 000 Mönsterås 23 21 19 Mörbylånga 727 200 1 027 000 641 000 Mörbylånga 51 73 46 Nybro 325 000 325 000 325 000 Nybro 17 17 17 Oskarshamn 529 000 1 624 000 774 000 Oskarshamn 20 62 30 Torsås 100 000 102 000 122 000 Torsås 15 15 17 Vimmerby 347 900 366 000 449 000 Vimmerby 23 24 29 Västervik 209 000 183 000 280 000 Västervik 6 5 8 Totalt 4 526 600 6 197 000 5 503 000 Kalmar län 19 27 24 41 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Subventioner till kulturföreningar Med subventioner till kulturföreningar avses kommunala lokaler och/eller kanslilokaler i föreningsdriven regi till exempel subventioner för gallerier, konstnärskollektiv, teaterföreningar och museer. Det avser även subventioner till föreningar för vård av kulturbyggnader. Den totala summan för Kalmar län har ökat med drygt 610 000 kronor eller nära 18 procent sedan 2013 och över 3 miljoner sedan 2009. 2015 uppgav åtta kommuner att de fördelar subventioner till kulturföreningar, det är en kommun mer än 2013. Kommunernas subventioner till kulturföreningar och kostnader per invånare Kommun 2015 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 0 0 0 0 Borgholm 0 0 0 0 Emmaboda 0 0 0 0 Emmaboda 0 0 0 0 Hultsfred 786 268 270 000 270 000 282 000 Hultsfred 56 20 20 20 Högsby 0 0 22 000 32 000 Högsby 0 0 4 5 Kalmar 397 200 394 000 343 000 318 000 Kalmar 6 6 5 5 Mönsterås 295 000 306 060 0 0 Mönsterås 22 24 0 0 Mörbylånga 0 0 0 60 Mörbylånga 0 0 0 4 Nybro 569 000 1 020 000 0 0 Nybro 29 52 0 0 Oskarshamn 100 000 114 000 0 175 000 Oskarshamn 4 4 0 7 Torsås 280 000 35 000 35 000 35 000 Torsås 40 5 5 5 Vimmerby 285 900 0 0 0 Vimmerby 19 0 0 0 Västervik 1 325 000 1 286 400 118 000 118 000 Västervik 37 36 3 3 Totalt 4 038 368 3 425 460 788 000 960 060 Kalmar län 17 15 3 4 42 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Övriga kommunala föreningsbidrag Samtliga kommuner redovisade 2015 att de fördelar bidrag till övriga kommunala föreningar, vid sidan av kulturföreningarna, vilket är fyra fler än 2013. Bidraget var nära 11 miljoner kronor 2015 och har ökat med drygt 2 miljoner sedan 2013, 23,6 procent. Ökningen sedan 2009 är nära 6 miljoner, vilket är mer än en dubblering. Kommunernas bidrag till övriga kommunala föreningar och kronor per invånare Kommun 2015 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 198 500 197 500 198 000 249 000 Borgholm 19 19 19 23 Emmaboda 452 000 0 0 10 000 Emmaboda 50 0 0 1 Hultsfred 755 701 1 105 000 1 196 000 739 000 Hultsfred 54 81 88 53 Högsby 226 020 110 050 37 000 7 000 Högsby 39 19 6 1 Kalmar 6 120 100 5 556 000 1 892 000 794 000 Kalmar 93 87 30 13 Mönsterås 727 000 1 280 230 2 000 000 2 000 000 Mönsterås 55 99 156 154 Mörbylånga 584 790 0 83 000 101 000 Mörbylånga 40 0 6 7 Nybro 600 298 0 145 000 323 000 Nybro 30 0 7 16 Oskarshamn 574 000 0 0 0 Oskarshamn 22 0 0 0 Torsås 58 000 52 000 41 000 44 000 Torsås 8 8 6 6 Vimmerby 176 074 188 800 187 000 218 000 Vimmerby 11 12 12 14 Västervik 500 000 385 000 412 000 498 000 Västervik 14 11 11 14 Totalt 10 972 483 8 874 580 6 191 000 4 983 000 Kalmar län 46 38 27 21 43 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Allmän kulturverksamhet Sedan 2011 har definitionen för allmän kulturverksamhet ändrats, anledningen var att innehållet i definitionen var tolkningsbar och vissa angivelser skiftade mellan kommunerna från år till år. Sedan 2013 definieras allmän kulturverksamhet som projektmedel, kulturminnesvård, kostnader för STIM, reparation/underhåll av konst. Den förnyade definitionen har inneburit att siffrorna har kommit att förändrats och är inte längre jämförbara med resultaten från tidigare år. Den förnyade definitionen innebär också stora skillnader i resultaten från tidigare år, till kommande rapport 2017 behöver frågan utvärderas. Kommunernas kostnader för allmän kulturverksamhet och kronor per invånare Kommun 2015 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 0 85 000 536 000 490 000 Borgholm - 8 50 45 Emmaboda 938 836 802 000 1 141 000 889 000 Emmaboda 103 89 126 96 Hultsfred 159 990 592 000 733 000 589 000 Hultsfred 11 43 54 43 Högsby 0 8 670 255 000 178 000 Högsby - 2 44 30 Kalmar 4 526 600 398 800 1 768 000 1 473 000 Kalmar 69 6 28 24 Mönsterås 89 000 89 240 437 000 197 000 Mönsterås 7 7 34 15 Mörbylånga 3 800 000 115 000 1 297 000 1 111 000 Mörbylånga 259 8 92 80 Nybro 526 726 590 230 567 000 864 000 Nybro 27 30 29 44 Oskarshamn 580 000 6 156 000 3 430 000 982 000 Oskarshamn 22 235 131 37 Torsås 175 000 190 000 255 000 375 000 Torsås 25 28 37 53 Vimmerby 21 081 169 200 286 000 308 000 Vimmerby 1 11 19 20 Västervik 993 000 50 000 1 726 000 1 724 000 Västervik 28 1 48 48 Totalt 11 810 233 9 246 140 12 431 000 9 180 000 Kalmar län 50 40 53 39 44 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Lokalkostnader Lokalkostnaderna innebär stöd till samlingslokaler och andra lokaler för kulturverksamhet som till exempel teatrar, folkets hus, bygdegårdar, konsertlokaler eller lokaler i egen regi. År 2015 ökade återigen anslagen efter en nedgång 2013. Kommunernas lokalkostnader uppgick 2015 till nära 17,5 miljoner kronor, vilket är en ökning med 13 procent sedan 2013. Det är dock en minskning sedan 2009 med 12 procent. Kommunernas lokalkostnader och kronor per invånare Kommun 2015 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 637 175 315 300 389 000 556 000 Borgholm 60 30 37 51 Emmaboda 2 312 432 2 334 000 2 322 000 2 320 000 Emmaboda 254 260 257 252 Hultsfred 619 427 1 375 000 1 103 000 1 065 000 Hultsfred 45 101 82 77 Högsby 129 256 83 210 82 000 93 000 Högsby 22 15 14 16 Kalmar 5 789 300 5 674 100 5 654 000 5 941 000 Kalmar 88 89 90 95 Mönsterås 1 364 000 1 314 000 1 645 000 1 500 000 Mönsterås 104 101 120 116 Mörbylånga 527 175 886 000 870 000 884 000 Mörbylånga 36 61 62 64 Nybro 2 197 000 637 000 0 1 774 000 Nybro 111 33 0 91 Oskarshamn 850 000 310 000 750 000 936 000 Oskarshamn 32 12 29 36 Torsås 543 500 530 000 351 000 352 000 Torsås 78 77 51 50 Vimmerby 544 000 537 000 630 000 597 000 Vimmerby 35 35 41 38 Västervik 1 913 000 1 400 000 5 789 000 3 860 000 Västervik 53 39 161 106 Totalt 17 426 265 15 395 610 19 585 000 19 878 000 Kalmar län 73 66 84 85 Lokalkostnader för länsinstitutioner I de kommuner som länsinstitutionerna är placerade i är kommunerna lokalhållare. Det innebär att de står för kulturinstitutionernas lokalkostnader. Under perioden 2011-2013 ökade lokalkostnaderna för länets kulturinstitutioner med 26 procent, medan de under den senaste perioden istället minskade med 4,5 procent. Oskarshamns kommun är lokalhållare för Kalmar läns musikstiftelse, vars lokalkostnader har minskat med 26,5 procent jämfört med 2013. Nybro kommun är lokalhållare för Designarkivet och Kalmar läns hemslöjdsförening i Pukeberg, vars lokalkostnader har minskat med 3,5 procent. Kalmar kommun är lokalhållare för fem länsinstitutioner; Byteatern Kalmar länsteater, Kalmar konstmuseum, Kalmar läns museum, Riksteatern i Kalmar län och Reaktor Sydost, vars lokalkostnader har minskat med 2 procent. Kommunernas lokalkostnader för länsinstitutionerna och kronor per invånare Kommun 2015 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Kalmar 13 024 600 13 286 100 10 219 000 9 978 000 Kalmar 198 208 162 160 Nybro 1 886 235 1 953 000 1 945 000 1 259 000 Nybro 95 100 174 64 Oskarshamn 1 157 000 1 570 000 1 200 000 1 170 000 Oskarshamn 44 60 45 45 Totalt 16 067 835 16 809 100 13 364 000 12 407 000 Kalmar län 68 72 57 53 45 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Festival och arrangemang Många kommuner anordnar festivaler eller arrangemang. Det är inte bara ett sätt att engagera de lokala invånarna utan även ett sätt att locka besökare över kommungränser och längre ifrån. Ett bra arrangemang kan bidra till goda synergieffekter i tillväxtssamhället så som ökad konsumtion, resande, övernattningar och framförallt en positiv bild av platsen som festivalen eller arrangemanget visas på. Resultaten från 2015 års kulturmedelsenkät visar att anslagen för festivaler och arrangemang inom kulturområdena har minskat sedan 2013. Kalmar kommun har däremot lagt ca 11,4 miljoner kronor på evenemang och elitidrottsatsning genom Destination Kalmar. Kommunernas kostnader för festivaler och arrangemang och kronor per invånare Kronor per Kommun 2015 2013 2011 2009 invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 100 000 0 0 0 Borgholm 9 0 0 0 Emmaboda 137 301 104 250 44 000 50 000 Emmaboda 15 12 5 5 Hultsfred 485 059 220 000 240 000 390 000 Hultsfred 35 16 18 28 Högsby 316 021 145 550 67 000 21 000 Högsby 54 25 12 4 Kalmar 1 757 100* 2 787 300 2 246 000 936 000 Kalmar 27 44 39 15 Mönsterås 484 000 949 700 0 500 000 Mönsterås 37 73 0 39 Mörbylånga 100 000 82 400 0 0 Mörbylånga 7 6 0 0 Nybro 226 000 160 500 380 000 380 000 Nybro 11 8 19 19 Oskarshamn 105 000 135 000 70 000 490 000 Oskarshamn 4 5 3 19 Torsås 0 0 0 0 Torsås 0 0 0 0 Vimmerby 283 000 0 100 000 0 Vimmerby 18 0 7 0 Västervik 235 000 1 082 340 718 000 628 000 Västervik 7 30 20 17 Totalt 4 228 481 5 667 040 3 865 000 3 395 000 Kalmar län 18 24 17 15 *Kalmar kommun har dessutom lagt ca 11,4 miljoner kronor på evenemang och elitidrottsatsning genom Destination Kalmar. 46 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Musik- och kulturskola Åtta av länets kommuner anordnar kulturskola för barn och unga medan två kommuner, Hultsfred och Oskarshamns kommuner, endast har musikskola. I Högsby bedriver man en liknande verksamhet i Kulturbruket som är en del av fritidsgården. I Torsås hade man ingen musik- eller kulturskola 2015, men köper sedan 2016 in tjänsten. Anslagen för musik- och kulturskolor är den näst högsta för kulturmedel och uppgår till nära 54,5 miljoner kronor. Länets musik- och kulturskolor utgjorde 18,9 procent av de totala kulturmedlen i länet. Kostnadsposten ligger något under riksgenomsnittet där landets kommuner i genomsnitt avsatte 22 procent till musik- och kulturskolor av de totala kulturkostnaderna. I 2015 års rapportering har de totala anslagen för kulturskolorna i Kalmar län endast ökat med drygt 100 000 kronor sedan 2015. Fem kommuner har ökat anslagen medan sju kommuner har minskat dessa under 2013-1015. Kronor per invånare var 229 kronor 2015 vilket en minskning med 4 kronor sedan 2013. Musik- och kulturskolor är inte en lagstadgad verksamhet, men trots det erbjuder nästan alla kommuner i länet musik- eller kulturskola. Av Sveriges 290 kommuner erbjöd 283 kommuner år 2016 musik- eller kulturskola. 65 procent av det totala antalet deltagare var flickor medan 35 procent var pojkar. Pojkar är endast överrepresenterade inom media, 61 %. Inom övriga ämnesområden såsom musik, dans, drama/teater, bild och annat ämne är det en överrepresentation av flickorna. 13 Kommunernas kostnader för musik- eller kulturskolor och kostnader per invånare Kronor per Kommun 2015 2013 22015011 2009 invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 1 854 000 1 998 300 1 874 000 2 591 000 Borgholm 174 188 176 240 Emmaboda 1 215 500 1 848 000 1 488 000 2 186 000 Emmaboda 134 206 165 237 Hultsfred 2 849 473 2 641 000 2 387 000 1 977 000 Hultsfred 205 194 177 143 Högsby 215 875 134 440 260 000 883 000 Högsby 37 23 45 150 Kalmar 17 014 200 16 736 000 15 016 000 12 717 000 Kalmar 259 262 238 204 Mönsterås 3 213 000 2 923 850 3 051 000 2 732 000 Mönsterås 244 226 237 210 Mörbylånga 3 800 000 3 897 000 3 504 000 2 454 000 Mörbylånga 259 271 248 177 Nybro 3 927 521 4 100 170 4 622 000 4 727 000 Nybro 199 210 235 241 Oskarshamn 5 015 552 4 509 000 342 000 4 206 000 Oskarshamn 190 172 13 160 Torsås 0 0 0 0 Torsås 0 0 0 0 Vimmerby 6 846 000 6 913 900 5 941 000 4 424 000 Vimmerby 444 452 386 285 Västervik 8 538 000 8 686 000 8 035 000 7 058 000 Västervik 237 242 223 194 Totalt 54 489 121 54 387 660 46 520 000 45 955 000 Kalmar län 229 233 200 197 13 Kulturskolan i siffror från Kulturskolerådet 2016 47 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

48 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Museer och föreningsarkiv Fyra kommuner ökade anslaget för museer och/eller föreningsarkiv medan tre kommuner minskade. Emmaboda kommun minskade kostnaderna mest med drygt 2 miljoner kronor, vilket är mer än man ökade perioden innan då etableringskostnaden för The Glass Factory var som högst. Den totala ökningen för museer och föreningsarkiv var under perioden 254 031 kronor under perioden 2013-2015, det är en ökning med 1,7 procent. Under perioden 2009-2015 ökade anslagen för museer och föreningsarkiv med drygt 4,6 miljoner kronor, en ökning med 43 procent. Kommunernas kostnader för museer och föreningsarkiv och kostnader per invånare Kronor per Kommun 2015 2013 2011 2009 invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 0 0 0 0 Borgholm 0 0 0 0 Emmaboda 2 221 000 4 604 000 2 589 000 85 000 Emmaboda 244 514 286 9 Hultsfred 460 631 490 000 490 000 0 Hultsfred 33 36 36 0 Högsby 0 0 0 0 Högsby 0 0 0 0 Kalmar 4 216 000 3 063 300 2 258 000 1 800 000 Kalmar 64 48 36 29 Mönsterås 0 0 0 0 Mönsterås 0 0 0 0 Mörbylånga 150 000 0 0 0 Mörbylånga 10 0 0 0 Nybro 0 0 0 0 Nybro 0 0 0 0 Oskarshamn 5 050 000 3 611 000 2 947 000 4 829 000 Oskarshamn 191 138 113 184 Torsås 0 0 350 000 0 Torsås 0 0 51 0 Vimmerby 562 300 561 600 574 000 749 000 Vimmerby 36 37 37 48 Västervik 2 702 000 2 778 000 3 329 000 3 287 000 Västervik 75 77 92 91 Totalt 15 361 931 15 107 900 12 537 000 10 750 000 Kalmar län 65 65 54 46 49 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Konstinköp enligt budget och 1 % -regeln. Kommunernas avsatta medel för konstinköp ökade mellan 2013-2015 och utgjorde totalt 858 000 kronor, det är en ökning med 67 procent sedan 2013 och 34 procent sedan 2009. Samtidigt var det endast fyra av länets tolv kommuner som tillämpade 1 % -regeln 2015; Emmaboda, Kalmar, Nybro och Oskarshamns kommuner. Tre kommuner uppgav att de aldrig tillämpade 1 % -regeln och de resterande fem kommunerna uppgav att de ibland tillämpade regeln. Sedan 2007 har antalet kommuner som tillämpar 1 % -regeln minskat från åtta till fyra. Trenden är olycklig och drabbar både kommunernas traditioner och medborgare. Dock har Mörbylånga beslutat att från och med 2016 tillämpa 1 % -regeln. Kommunernas budgeterade medel för konstinköp och kostnader per invånare Kommun 2015 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 17 200 37 700 22 000 80 000 Borgholm 2 4 2 7 Emmaboda 100 000 49 700 50 000 50 000 Emmaboda 11 6 6 5 Hultsfred 50 000 50 000 50 000 50 000 Hultsfred 4 4 4 4 Högsby 0 0 0 0 Högsby 0 0 0 0 Kalmar 100 000 100 000 100 000 100 000 Kalmar 2 2 2 2 Mönsterås 55 000 55 000 55 000 55 000 Mönsterås 4 4 4 4 Mörbylånga 316 000 70 000 70 000 70 000 Mörbylånga 22 5 5 5 Nybro 50 000 50 000 50 000 50 000 Nybro 3 3 3 3 Oskarshamn 100 000 35 000 100 000 100 000 Oskarshamn 4 1 4 4 Torsås 5 000 1 200 10 000 20 000 Torsås 1 0 1 3 Vimmerby 25 000 25 000 25 000 25 000 Vimmerby 2 2 2 2 Västervik 40 000 40 000 40 000 40 000 Västervik 1 1 1 1 Totalt 858 200 513 600 572 000 640 000 Kalmar län 4 2 2 3 Diagram över tillämpning av 1 % -regeln. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Tillämpning av 1 %-regeln i Kalmar läns kommuner 2009 2011 2013 2015 Ja Nej Ibland 50 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Flera av länets kommuner brottas idag med relativt små kulturbudgetar vilket kan leda till avkall på offentlig konst och 1 % -regeln till förmån för andra kulturverksamheter. Men genom att bedriva en aktiv konstpolitik visar kommuner och landsting på konstens betydelse i det offentliga rummet och i samhällsutvecklingen. Regionförbundet i Kalmar län 2014 antog en regional konstpolicy med tillhörande riktlinjer för hantering av offentlig konst, vilken har inspirerat några kommuner att ta fram sin egna kommunala konstpolicy. 14 antog 2015 1 % - regeln. Konsthall Fyra av länets tolv kommuner ger bidrag till konsthallar; Hultsfred, Nybro, Oskarshamn och Torsås kommuner. Bidragen uppgick till drygt 1 miljon kronor 2015, vilket är en ökning med 25,5 procent sedan 2013. Kommunernas kostnader för konsthallar och kronor per invånare Kommun 2015 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 0 0 0 0 Borgholm 0 0 0 0 Emmaboda 0 0 0 0 Emmaboda 0 0 0 0 Hultsfred 600 000 600 000 600 000 800 000 Hultsfred 44 44 44 58 Högsby 0 0 0 0 Högsby 0 0 0 0 Kalmar 0 0 0 0 Kalmar 0 0 0 0 Mönsterås 0 0 0 0 Mönsterås 0 0 0 0 Mörbylånga 0 0 0 0 Mörbylånga 0 0 0 0 Nybro 305 000 100 000 0 0 Nybro 15 5 0 0 Oskarshamn 103 000 97 000 126 000 613 000 Oskarshamn 4 4 5 23 Torsås 30 000 30 000 30 000 30 000 Torsås 4 4 4 4 Vimmerby 0 0 0 0 Vimmerby 0 0 0 0 Västervik 0 0 21 000 35 000 Västervik 0 0 1 1 Totalt 1 038 000 827 000 777 000 1 478 000 Kalmar län 4 4 3 6 14 Offentlig konst i Kalmar län policy och riktlinjer. Regionförbundet i Kalmar län. 51 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

52 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Stipendier Utgifterna för kulturstipendier har under perioden 2013-2015 åter vänt uppåt efter en större nedgång. Kulturstipendierna ökade 2013-2015 till 151 500 kronor, en ökning med 11 500 kr eller 8 procent. Sedan 2009 har det dock varit en minskning med 51 500 kronor, vilket motsvarar drygt 25 procent. Nio kommuner fördelade kulturstipendier 2015, av dessa hade två kommuner oförändrade stipendiesummor sedan 2011, fyra kommuner ökade stipendiesumman och tre kommuner minskade. Tre kommuner uppger att de inte delar ut kulturstipendier. Kommunernas kostnader för stipendier inom kultur och kostnader per invånare. Kommun 2015 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 10 000 10 000 10 000 10 000 Borgholm 1 1 1 1 Emmaboda 29 000 28 000 26 000 30 000 Emmaboda 3 3 3 3 Hultsfred 22 500 10 000 10 000 10 000 Hultsfred 2 1 1 1 Högsby 5 000 10 000 2 000 2 000 Högsby 1 2 0 0 Kalmar 10 000 40 000 33 000 43 000 Kalmar 0 1 1 1 Mönsterås 3 000 3 000 3 000 3 000 Mönsterås 0 0 0 0 Mörbylånga 5 000 0 7 000 7 000 Mörbylånga 0 0 0 1 Nybro 0 2 000 25 000 25 000 Nybro 0 0 1 1 Oskarshamn 55 000 25 000 50 000 55 000 Oskarshamn 2 1 2 2 Torsås 0 0 0 0 Torsås 0 0 0 0 Vimmerby 0 0 0 0 Vimmerby 0 0 0 0 Västervik 12 000 12 000 18 000 18 000 Västervik 0 0 0 0 Totalt 151 500 140 000 184 000 203 000 Kalmar län 1 1 1 1 53 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Förvaltningsadministrativa kostnader De förvaltningsadministrativa kostnaderna för kultur i Kalmar län uppgår till drygt 17,7 miljoner kronor. Det är en kraftig ökning med mer än 5,8 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning på nära 50 procent. De största ökningarna har skett i Kalmar, Nybro och Västerviks kommuner medan Mörbylånga och Oskarshamns kommuner har minskat mest. Kommunernas förvaltningsadministrativa kostnader för kultur och kronor per invånare Kronor per Kommun 2015 2013 2011 2009 invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 332 900 330 000 222 000 232 000 Borgholm 31 31 21 21 Emmaboda 496 300 520 000 416 000 380 000 Emmaboda 55 58 46 41 Hultsfred 865 400 702 000 694 000 658 000 Hultsfred 62 51 51 47 Högsby 236 806 205 230 216 000 269 000 Högsby 40 36 37 46 Kalmar 4 495 100 2 659 000 2 465 000 3 343 000 Kalmar 68 42 39 54 Mönsterås 590 000 633 310 520 000 479 000 Mönsterås 45 49 40 37 Mörbylånga 500 000 952 600 100 000 838 000 Mörbylånga 34 66 7 61 Nybro 1 989 017 245 000 495 000 638 000 Nybro 101 13 25 33 Oskarshamn 2 000 000 2 654 000 3 606 000 2 588 000 Oskarshamn 76 101 138 99 Torsås 340 000 320 000 321 000 0 Torsås 49 47 47 0 Vimmerby 1 287 100 1 262 900 1 350 000 1 331 000 Vimmerby 83 83 88 86 Västervik 4 583 000 1 372 350 2 143 000 167 000 Västervik 127 38 60 5 Totalt 17 715 623 11 856 390 12 548 000 10 923 000 Kalmar län 75 51 54 47 Politiska kostnader för kultur De politiska kostnaderna för kultur har legat relativt stabilt en längre period. Några kommuner har minskat de politiska kostnaderna markant, såsom Hultsfred och Västervik, medan andra kommuner har ökat. Kostnaderna räknat i kronor per invånare ligger på samma nivå som tidigare. Kommunernas politiska kostnader inom kultur och kronor per invånare Kommun 2015 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 29 450 22 600 124 000 106 000 Borgholm 3 2 12 10 Emmaboda 51 000 40 000 30 000 25 000 Emmaboda 6 4 3 3 Hultsfred 0 75 000 74 000 68 000 Hultsfred 0 5 5 5 Högsby 6 645 20 000 20 000 20 000 Högsby 1 3 3 3 Kalmar 571 100 324 000 371 000 284 000 Kalmar 9 5 6 5 Mönsterås 132 000 139 190 163 000 106 000 Mönsterås 10 11 13 8 Mörbylånga 140 000 0 50 000 120 000 Mörbylånga 10 0 4 9 Nybro 101 464 172 500 0 175 000 Nybro 5 9 0 9 Oskarshamn 150 000 204 000 250 000 221 000 Oskarshamn 6 8 10 8 Torsås 18 500 10 000 12 000 60 000 Torsås 3 1 2 9 Vimmerby 199 300 134 700 128 000 117 000 Vimmerby 13 9 8 8 Västervik 45 000 341 900 201 000 59 000 Västervik 1 10 6 2 Totalt 1 444 459 1 483 890 1 423 000 1 361 000 Kalmar län 6 6 6 7 54 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Aktivitetsbidrag Aktivitetsbidrag är till för att stödja och stimulera mötes- och gruppverksamhet inom föreningar ofta med barn och ungdomsverksamhet som fokus. Till skillnad från aktivitetsbidraget till fritidsföreningar så utgår det sällan aktivitetsbidrag till kulturföreningar. Enbart två kommuner har aktivitetsbidrag som tillsammans uppgår till 79 561 kronor, vilket är minskning med nära 80 procent. Aktivitetsbidraget hade tidigare ökat för varje rapport sedan 2009. Kommunernas kostnader för aktivitetsbidrag Kommun 2015 2013 2011 2009 Borgholm 0 0 0 0 Emmaboda 0 0 0 0 Hultsfred 49 561 95 000 101 000 90 000 Högsby 0 0 0 0 Kalmar 0 0 0 0 Mönsterås 0 0 0 0 Mörbylånga 0 314 000 0 0 Nybro 0 0 191 000 0 Oskarshamn 30 000 0 0 0 Torsås 0 0 0 0 Vimmerby 0 0 0 0 Västervik 0 0 60 000 80 000 Totalt 79 561 409 000 352 000 170 000 Försök att vikta barn och ungdomars andel av kulturposterna Det är färre kommuner som för år 2015 har lämnat en uppskattning över andelen barn och unga som får del av kulturmedlen än tidigare år. Av de sex kommuner som har uppskattat andelen barn och unga är den lägsta uppskattningen 40 procent, medan den högsta är 70 procent. Genomsnittet för länets kommuner är 54 procent, det är något lägre än 2013. Kommunernas uppskattning över barn och ungas andel av samtliga kulturmedel Kommun 2015 2013 2011 2009 Borgholm 60 Uppgift saknas 36 41 Emmaboda 40 60 Uppgift saknas 25 Hultsfred 50 48 47 40 Högsby 60-70 70 60-65 60-65 Kalmar Saknas Uppgift saknas 49 Uppgift saknas Mönsterås Saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Mörbylånga Saknas 60 51 51 Nybro 50 Uppgift saknas 50 55 Oskarshamn Saknas 40 60 50 Torsås Saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Vimmerby 70 70 70 60 Västervik Saknas 45 46,2 54 Medeltal för länet 54 56 52 48 55 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Summering av Kulturmedel De sammanlagda kulturmedlen i länet uppgick till drygt 287,7 miljoner kronor under 2015 och utgjorde under perioden 2013-2015 en ökning med 5,1 procent, det är drygt 14 miljoner kronor. Mellan 2007-2009 utgjorde ökningen av kulturmedel 9,5 procent, perioden 2009-2011 utgjorde den 5 procent och perioden 2011-2013 2,9 procent. Kommunernas totala kostnader för kulturverksamheter Kulturverksamheter 2015 2013 2011 2009 Bibliotek 124 103 240 116 534 310 119 158 000 114 723 000 Studieförbund 7 972 032 8 540 000 9 078 100 9 263 000 Kulturföreningar 4 526 600 6 197 000 5 503 000 Subventioner kulturföreningar 4 038 368 3 425 460 788 000 960 060 Övriga kommunala föreningsbidrag 10 972 483 8 874 580 6 191 000 4 983 000 Allmän kulturverksamhet 11 810 233 9 246 140 12 431 000 9 180 000 Lokalkostnader 17 426 265 15 395 610 19 585 000 19 878 000 Lokalkostnader för länsinstitutioner 16 067 835 16 809 100 13 364 000 12 407 000 Festival och arrangemang 4 228 481 5 667 040 3 865 000 3 395 000 Musik- kulturskola 54 489 121 54 387 660 46 520 000 45 955 000 Museer och föreningsarkiv 15 361 931 15 107 900 12 537 000 10 750 000 Konsthallar 1 038 000 827 000 777 000 1 478 000 Budgeterat Konstinköp 858 200 513 600 572 000 640 000 Stipendier 151 500 140 000 184 000 203 000 Förvaltningsadministrativa kostnader 17 715 623 11 856 390 12 548 000 10 923 000 Politiska kostnader 1 444 459 1 483 890 1 423 000 1 361 000 Aktivitetsbidrag 79 561 409 000 352 000 170 000 Totalt 287 757 332 273 744 280 265 570 100 251 772 060 Bibliotek utgör den högsta kulturkostnaden Den största utgiftsposten av kommunernas sammanslagna medel till kultur är för bibliotek. Totalt utgjorde biblioteksverksamheten 43,1 procent av den totala kostnaden för kommunernas kulturmedel i länet, det är en ökning med 0,6 procent sedan 2013. De sammanslagna kostnaderna för länets biblioteksverksamhet ökar i förhållande till riksgenomsnittet som är 39 procent av kulturkostnaderna för biblioteksverksamhet 2015. Den näst högst utgiftsposten utgjorde musik- och kulturskolor som uppgick till 18,9 procent av länets totala kulturmedel. Nivån ligger under riksgenomsnittet där landets kommuner 2015 avsatte 22 procent till musik- och kulturskolor av de totala kulturkostnaderna. Bidragen till studieförbunden har minskat med 14 procent under perioden 2009-2015. Riksgenomsnittet visar att landets kommuner avsatte 4 procent av kulturkostnaderna 56 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

till studieförbund medan länets kommuner avsatte mindre än 3 procent av de totala kulturkostnaderna till studieförbund 2015. Reflexion: Studieförbund och kulturföreningar har en viktig funktion i en hållbar utveckling, de spelar i flera fall en avgörande roll för kulturverksamheter på landsbygden. Studieförbund och kulturföreningar har förmågan att nå människor oavsett var de bor, de utgör en viktig funktion för en levande landsbygd, bidragsgivningen till dessa aktörer är viktig för att möjliggöra det. Resultaten visar att avsatta medel för konstinköp åter kommit över anslagen från 2009 och utgjorde år 2015, 858 200 kronor. Sedan 2007 har antalet kommuner som anger att de tillämpar 1 % -regeln halverats från åtta till fyra stycken år 2015. Mörbylånga har infört 1 % - regeln från och med 2016, och tillsammans med de ökade medlen för konstinköp är förhoppningen att den nedåtgående trenden brutits. Reflexion: Konst och utsmyckningar i våra offentliga miljöer där vi dagligen vistas påverkar bilden av vårt samhälle som vi förmedlar till våra medborgare och även till våra besökare och näringsliv. Konsten speglar historiska och kulturella dimensioner och bygger broar mellan människor med olika kulturella bakgrunder. Konst och utsmyckningar av våra gemensamma offentliga rum bör ha större prioritet eftersom det ligger till grund för bland annat vår kulturturism i länet, attraktiva boendemiljöer och samhällen. Kulturmedel för respektive kulturverksamhet utifrån länets totala kulturmedel, i procent. Kulturverksamhet 2015 2013 Bibliotek 43,1 42,5 Musik- och kulturskola 18,9 20,0 Lokalkostnader för länsinstitutioner 5,6 6,1 Lokalkostnader 6,0 5,6 Museer och föreningsarkiv 5,3 5,5 Förvaltningsadministrativa kostnader 6,1 4,3 Allmän kulturverksamhet 4,1 3,4 Övriga kommunala föreningsbidrag 3,8 3,2 Studieförbund 2,8 3,2 Festivaler och arrangemang 1,5 2,1 Kulturföreningar 1,7 Subventioner kulturföreningar 1,4 1,3 Politiska kostnader 0,5 0,5 Konsthallar 0,3 0,3 Budgeterat Konstinköp 0,3 0,2 Aktivitetsbidrag 0,1 0,1 Stipendier 0,1 0,1 57 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Majoriteten av kommunerna ökade kostnaderna för kultur Kommunernas samlade kulturmedel ökade under perioden 2013-2015. Kommunernas totala kostnader för kultur uppgick 2015 till 1211 kronor per länsinvånare, det är en ökning med 41 kronor sedan 2013. Detta trots att bidragen till kulturföreningarna inte räknas med, på grund utav utebliven statistik. Under perioden 2009-2015 har kostnaden ökat med 134 kronor per länsinvånare. Kostnader per invånare varierade mellan 726 kronor och 1693 kronor per invånare. Den högsta kostnaden per invånare hade Emmaboda kommun och därefter Mörbylånga kommun. Fem kommuner minskade kostnaderna för kultur; främst Emmaboda kommun med 18,9 procent och därefter Oskarshamn kommun med nära 11,8 procent. Sju kommuner ökade kostnaderna mellan 2013-2015; Mörbylånga kommun med 49,2 procent, Kalmar kommun med 20,6 procent, Västervik med 16,6 procent, Nybro med 14,4 procent och Torsås med 12,4 procent. Kulturmedel per kommun Kommun 2015 2013 2011 2009 Borgholm 9 294 097 9 401 000 10 528 000 10 919 000 Emmaboda 15 392 369 18 974 950 16 410 000 13 362 000 Hultsfred 14 663 160 14 814 000 14 161 000 13 097 000 Högsby 4 254 123 3 866 950 3 843 000 4 288 000 Kalmar 89 129 110 83 364 100 74 289 000 65 090 000 Mönsterås 16 819 000 17 505 200 14 910 000 14 212 000 Mörbylånga 22 272 965 14 925 300 16 094 000 15 190 000 Nybro 23 858 721 20 849 650 19 764 000 22 636 000 Oskarshamn 30 780 980 34 893 240 28 395 000 33 291 000 Torsås 5 496 500 4 888 200 5 258 000 4 789 000 Vimmerby 18 786 307 18 534 700 17 829 000 16 847 000 Västervik 37 010 000 31 726 990 43 634 000 37 956 000 Totalt 287 757 332 273 744 280 265 115 000 251 677 000 Kulturmedel kronor per kommuninvånare Kronor per invånare 2015 2013 2011 2009 Borgholm 871 885 991 1010 Emmaboda 1693 2117 1815 1449 Hultsfred 1055 1086 1048 945 Högsby 726 676 666 730 Kalmar 1356 1305 1178 1043 Mönsterås 1279 1352 1160 1095 Mörbylånga 1519 1038 1138 1098 Nybro 1208 1070 1007 1156 Oskarshamn 1165 1331 1085 1269 Torsås 791 711 764 680 Vimmerby 1217 1212 1158 1084 Västervik 1027 885 1212 1046 Kalmar län 1211 1170 1137 1077 58 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Kulturkostnader per invånare 2009-2015 2500 2000 1500 1000 500 0 2009 2011 2013 2015 59 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Jämställdhet i länets kommunala verksamhet som berör kultur Denna rapport är den andra som kartlägger jämställdheten inom den kommunala kulturverksamheten i Kalmar län. Rapporten utgör möjligheter att se tendenser och utvecklingsmöjligheter inom jämställdhet. Resultaten visar att kommunerna har kommit olika långt i jämställdhetsarbetet men samtliga kommuner arbetar för att främja jämställdhet. Alla tolv kommuner arbetar på olika sätt för att nå en så bred målgrupp som möjligt. Kommunernas uppbyggnad ur ett jämställdhetsperspektiv Regionförbundets handlingsplan för jämställd regional tillväxt har som ett av flera mål att synliggöra jämställd statistik i ledningar och styrelser för att kartlägga kvinnor, män, flickor och pojkars möjligheter till deltagande, upplevelse och utövande av konst och kultur 15. Kulturverksamheten inom arbetar vidare efter samma linje. Fördelningen mellan män och kvinnor i ledningar och styrelser bör vara inom spannet 40 och 60 procent (fortsättningsvis kallat 40/60-principen). Åtta av kommunernas styrning för kultur sker i nämnder. I Borgholm, Hultsfred och Mörbylånga kommuner styrs kulturverksamheterna direkt av kommunstyrelsen. Sex av tio kommuner har en politisk styrning inom kultur som hamnar utanför 40/60- principen. Bland de kommuner som uppger medelålder bland politikerna i det styrande organet för kultur varierade medelåldern mellan 45 år (Vimmerby) och 63 år (Mönsterås). Medianåldern för politiker i de styrande organen för kultur är 52 år i Kalmar län som helhet. Kommunernas könsfördelning och medelålder i styrande organ för kultur Kommun Politisk organisation för kultur Antal kvinnor Antal män Inom 40/60- principen Medelålder Borgholm KS 0 3 Nej 51 Emmaboda Nämnd 11 15 Ja 49 Hultsfred KS Svar saknas Svar saknas Högsby Utbildningsutskott 1 2-50 Kalmar Nämnd 7 11 Nej 49 Mönsterås Nämnd 4 3 Ja 63 Mörbylånga KS 9 4 Nej 59 Nybro Nämnd 5 8 Nej 48 Oskarshamn Nämnd 6 6 Ja Svar saknas Torsås Nämnd 4 5 Ja Svar saknas Vimmerby Nämnd 1 4 Nej 45 Västervik Nämnd 3 8 Nej 55 Totalt 42 % 58 % 52 15 Jämställd regional tillväxt. Handlingsplan för Kalmar län 2012-2014. 61 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Medvetet arbete med jämställdhet Kommuner och landsting har, enligt SKL, goda förutsättningar att främja jämställdhet tack vare närheten till människors vardagsliv 16. Av den här anledningen har kommunerna i Kalmar län stort ansvar när det kommer till jämställdhetsarbete och möjlighet att påverka och göra skillnad. Kommun Medvetet arbete för att nå en så bred målgrupp som möjligt? Ställs jämställdhetskrav på de kulturmedel som når civilsamhället? Har kommunens tjänstepersoner genomgått utbildning i jämställdhetsintegrerin g? Borgholm Ja Nej Nej Emmaboda Ja Nej Ja, delvis Hultsfred Ja Ja Nej Högsby Ja Nej Ja, delvis Kalmar Ja Ja Ja Mönsterås Ja Nej Ja, delvis Mörbylånga Ja Nej Nej Nybro Ja Nej Ja, delvis Oskarshamn Ja Nej Nej Torsås Ja Nej Nej Vimmerby Ja Ja Nej Västervik Ja Ja Nej Frågor angående medvetet jämställdhetsarbete/kompetenshöjande hos kommunerna. Alla tolv kommunerna arbetar medvetet för att nå en så bred målgrupp som möjligt. Men endast fyra av tolv kommuner ställer jämställdhetskrav på kulturmedlen som når civilsamhället, vilket är något som kan förbättras. Det är dessutom en försämring mot 2014 då sex kommuner av elva uppgav att de ställde jämställdhetskrav. Det är också förvånansvärt många kommuner som inte utbildats i jämställdhetsintegrering; endast i fem av tolv kommuner har de anställda genomgått en utbildning och i fyra av dessa är det endast i delar av organisationen som utbildningen genomförts. Det är dock en ökning från 2013 då endast tre kommuner arbetade med detta. Landstinget rekommenderar att jämställdhet alltid beaktas i kommunernas styrande organ för kultur så kulturfrågorna drivs utifrån jämställda styrelser och beslut. Att inkludera yngre personer kan även skapa ökade förutsättningar för nytänkande och utveckling inom kultur i kommunerna. Landstinget rekommenderar att utbildning i jämställdhetsintegrering bör regelbundet genomföras i samtliga kommuner och inte bara på chefsnivå för att få ett så utförligt jämställdhetsarbete som möjligt. 16 SKL. Program för hållbar jämställdhet. Resultatrapport 2011-2013. 62 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

63 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Kvinnlig dominans inom den kommunala biblioteksverksamheten Bibliotek har med tiden kommit att bli en viktig kulturlokal för möten mellan människor, för samtal och utbildning. Att biblioteken får en ökad betydelse i samhället och spänner inom fler samhällsområden än kultur är en trend som märks av i hela landet. Indirekt ändras medborgarnas förväntningar på vad ett bibliotek ska innehålla 17. Biblioteken har en central roll för mottagandet av nyanlända och asylsökande 18. Kungliga biblioteket samlar in statistik över aktiva låntagare i offentligt finansierade bibliotek (aktiv låntagare är någon som gjort minst ett lån under kalenderåret). Bland de aktiva låntagarna i landet var det totalt 63 procent kvinnor och 37 procent män 19. I Kalmar län har flera folkbibliotek tagit sig an den utökade betydelsen och anpassat utbud och verksamhet. I Kultur- och fritidsmedelsrapporten 2011 och 2013 angav fem av länets tolv kommuner att kvinnor besökte biblioteken mer ofta än män. I denna rapport ser vi att det fortfarande är så, men att andel män (från 19 år och äldre) som lånade böcker har ökat från 34 % till 39 %. Könsfördelning bland personer som lånat böcker samt personal på kommunernas bibliotek i länet. Kommun Kvinnor Män Könsfördelningen bland vuxna som lånade böcker Annan könstillhörighet Könsfördelningen bland barn och ungdomar (0-18 år) som lånade böcker Flicko r Pojkar Annan könstillhörighet Könsfördelningen bland personalen på biblioteket/biblioteken Kvinnor Borgholm - - - - - - 8 3 Emmaboda 1 183 565 183 478 275 63 12 2 Hultsfred - - - - - - 7 3 Högsby - - - - - - 5 0 Kalmar 9 538 5 312-2 581 2 369-35 6 Mönsterås 1 613 696 37 689 678 39 9 0 Mörbylånga 4 148 2 016-1 341 967-12 1 Nybro 10 936 8 551 - - - - 11 4 Oskarshamn - - - - - - 14 2 Torsås - - - - - - 5 0 Vimmerby - - - - - - 9 1 Västervik 11 340 7 756-1 653 1 584-16 5 Totalt 38 758 (61 %) 24 896 (39 %) 220 (> 1 %) 6 742 (53 %) 5 873 (47 %) Män 102 (> 1 %) (84 %) (16 %) 17 Kultur- och fritidsmedel 2011. 18 Kulturplan Kalmar län 2015-2017. 19 Bibliotek 2015. 64 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Könsfördelning bland vuxna låntagare Könsfördelningen bland låntagare 0-18 år Kvinnor Män Flickor Pojkar När det gäller personal på länets bibliotek dominerar antalet kvinnor (84 %) stort över antal män (16 %). Det är en minskning med 1 % av antalet anställda män jämfört med 2013. När det gäller nationella biblioteksstatistiken från Kungliga biblioteket är 76 procent av biblioteksanställda på offentligt finansierade bibliotek kvinnor och 24 procent män 20, vilket tvärtom är en ökning med 1 % av antalet anställda män jämfört med 2013. Könsfördelningen bland personalen på kommunernas bibliotek Kvinnor Män 20 ibid 65 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

I jämställdhetsenkäten som utgör grunden för denna rapport ombads kommunerna att rangordna de främsta besökarna. Även då hamnar kvinnor och pensionerade kvinnor i topp bland besökarna. Kommun Pensionärer kvinnor Kvinnor Rangordna främsta besökaren Pensionärer män Barn 0-12 år Totalt 22 16 37 34 25 52 60 9 Bibliotekens mest förekommande målgrupper rangordnade från 1-7 (ev. 8). Män Flickor 13-18 år Pojkar 13-18 år Borgholm - - - - - - - - Emmaboda 4 1 5 2 3 7 8 6 Hultsfred 4 1 5 6 2 7 8 3 Högsby - 2-3 1 4 5 Kalmar - - - - - - - - Mönsterås 1 1 4 3 2 5 5 - Mörbylånga 1 2 3 3 3 3 - - Nybro 1 2 3 1 1 4 5 - Oskarshamn 5 1 3 4 2 6 7 Torsås 3 2 4 5 1 6 7 - Vimmerby 2 1 4 5 3 6 7 - Västervik 1 3 6 2 7 4 5 - Övrig Behov av jämställdhetsarbete i de kommunala biblioteken Kvinnorna dominerar stort både bland besökare och personal på kommunernas bibliotek. Nationell statistik visar på att kvinnor läser mer skönlitteratur än män. Även Luppundersökningen från 2015 visar på att flickor i årskurs åtta och årskurs två på gymnasiet läser mer än pojkar i samma ålder på fritiden, vilket skulle kunna vara en trolig förklaring till kvinnor/ flickors dominans bland både besökare och personal på biblioteken. Biblioteksverksamheten är i stort behov av att jobba med jämställdhet för att locka fler män. Landstinget rekommenderar en större satsning på jämställdhetsarbete för att locka fler män till biblioteken, både inom yrket och som besökare/låntagare. 66 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Svårt att mäta jämställdhet vid stipendier, projektmedel och kulturmedel Kulturstipendier Nio av tolv kommuner delade ut kulturstipendier under 2015. Könsfördelningen bland stipendiaterna är överlag relativt jämställd. Vissa av kommunerna har angett att stipendierna inte alltid delas ut till en enskild person utan kan ges till en grupp/förening som består av flera personer av olika eller samma kön, vilket påverkar statistiken. Könsfördelning gällande kommunernas kulturstipendier. Könsfördelningen bland de som tilldelades kulturstipendier Kommun Delade kommunen ut kulturstipendier? Kvinnor Män Borgholm Ja 0 1 Emmaboda Ja 2 0 Hultsfred Ja 0 3 Högsby Ja 1 0 Kalmar Ja 2 0 Mönsterås Ja 1 0 Mörbylånga Ja 1 0 Nybro Nej - - Oskarshamn Ja 0 2 Torsås Nej - - Vimmerby Nej - - Västervik Ja 0 1 Totalt - 7 7 Landstinget rekommenderar att införa en checklista med på beaktning av jämställdhet. Landstinget rekommenderar att utveckla jämställdhetsarbetet hos de kommuner som redan jobbar med det samt att införa sådant arbete i de kommuner som inte arbetar med det i dagsläget. 67 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Jämställdhetsfokus vid arrangemang/festivaler inom kultur och musik Av de elva kommuner som anordnade något arrangemang och/eller festival inom kultur beaktade sju kommuner jämställdhet 2015 genom att eftersträva en jämn könsfördelning vad beträffar artister eller vid val av teman/arrangemang. 2013 var det endast två kommuner, Kalmar och Emmaboda kommuner som gjorde det. Fem kommuner försökte få en uppskattning över könsfördelningen hos besökarna vid arrangemang och/eller festival inom kultur och statistiken visar att 57,4 procent av besökarna var kvinnor i dessa kommuner. Detta är dock för lite statistik för att kunna dra några tydliga slutsatser, utan fler kommuner behöver samla in könsfördelad besöksstatistik för att kunna se några tendenser. Kommun Anordnade kommunen något arrangemang och/eller festival inom kultur? Beaktades jämställdhet vid anordningen av festival och/eller arrangemang? Försökte kommunen att få en uppskattning över könsfördelningen hos besökarna? Jämställdhetsaspekter vid kommunernas arrangemang och/eller festival inom kultur. Av samtliga arrangemang och/eller festivaler som ni mätte, hur såg könsfördelningen ut? Borgholm Nej - - - Emmaboda Ja Ja Nej - Hultsfred Ja Nej Nej - Högsby Ja Ja Ja 60 % kvinnor, 40 % män Kalmar Ja Ja Ja 51 % kvinnor, 49 % män Mönsterås Ja Ja Ja 66 % kvinnor, 34 % män Mörbylånga Ja Ja Nej - Nybro Ja Nej Ja 50% kvinnor, 50 % män Oskarshamn Ja Ja Nej - Torsås Ja Nej I vissa fall 60 % kvinnor, 40 % män Vimmerby Ja Nej Nej - Västervik Ja Ja Nej - Landstinget rekommenderar att samtliga kommuner beaktar jämställdhet vid arrangemang/festivaler inom kultur, t.ex. genom att mäta könsfördelningen på besökarna för att få en bild av hur jämställdheten ser ut samt att se till att det är jämn könsfördelning hos de som arrangerar och bland artisterna. 68 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Ojämn könsfördelning i kommunernas musik-/kulturskolor Sju av kommunerna besvarade frågan om vilka tre instrument som var populärast bland flickor respektive pojkar på deras musik-/kulturskola. Fem av åtta kommuner har angett att flickornas populäraste instrument är piano, resterande två har angett gitarr/stränginstrument. Bland pojkarna är gitarr/stränginstrument klart populärast då sex av sju kommuner angett dessa instrument som nummer ett. En trend som även går att urskilja är att trummor/slagverk finns med som en utav pojkarnas tre populäraste instrument hos två av åtta kommuner, men inte hos någon av kommunernas flickor. Sång och/eller tvärflöjt har angetts som ett utav flickornas populäraste instrument hos fem av sju kommuner, men finns inte med i topp tre bland någon av kommunernas pojkar. De tre populäraste instrumenten på länets musik- och kulturskolor inom respektive kön. Tre populäraste instrumenten inom respektive kön Kommun Flickor Pojkar Borgholm Svar saknas Svar saknas Emmaboda Gitarr, piano, keyboard Gitarr, slagverk, elgitarr Hultsfred Svar saknas Svar saknas Högsby Svar saknas Svar saknas Kalmar Piano, sång/kör, stråk Gitarr/elbas, träblås, stråk Mönsterås Piano, gitarr, tvärflöjt Piano, gitarr, tvärflöjt Mörbylånga Piano, sång, gitarr Gitarr, piano, trummor Nybro Piano, gitarr, sång Gitarr, piano, slagverk Oskarshamn Svar saknas Svar saknas Torsås - - Vimmerby Gitarr, tvärflöjt, piano Gitarr, trummor, trumpet Västervik Piano, gitarr, violin Gitarr, violin, piano 69 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Kommunerna har även angett hur könsfördelningen såg ut inom musik-/kulturområdena i respektive musik-/kulturskola. Tabellen visar att flickor dominerar inom samtliga områden, både sett till de individuella kommunerna samt sammanlagt i länet. Musik är det område som sammanlagt har flest deltagare i de svarande kommunerna och könsfördelningen är 64 procent flickor och 36 procent pojkar. Dans är det område med sammanlagt flest deltagare efter musik och har en ännu mer ojämn fördelning på 85 procent flickor och 15 procent pojkar. I kategorin övrigt slås deltagarna i mindre populära kulturområden ihop. Kommunerna har angett att dessa områden exempelvis är drill, skapande slöjd, nycirkus m.m. Inom teater/drama är könsfördelningen också mycket ojämn. Könsfördelningen inom respektive musik-/kulturområde på kommunernas musik- eller kulturskolor. Område Flickor Pojkar Musik 1 787 1 010 Dans 323 57 Media Svar saknas Svar saknas Teater/drama 232 38 Bild 64 56 Övrigt 144 21 Totalt 2 550 1 182 Landstinget rekommenderar att utveckla jämställdhetsarbetet inom kulturskolorna hos de kommuner som redan jobbar med det samt att införa sådant arbete i de kommuner som inte arbetar med det i dagsläget. Flickornas deltagande i kulturskolorna Pojkarnas deltagande i kulturskolorna Musik Dans Musik Dans Media Teater/drama Media Teater/drama Bild Övrigt Bild Övrigt 70 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Kommun Fler kvinnliga konstnärer till kommunernas konstinköp Elva kommuner av tolv svarade att de köpte in konst under 2015 och summan av samtliga kommuners konstinköp 2015 på 859 796 kronor är en kraftig ökning mot 2014 (519 100 kr) och 2013 (513 600 kr). Könsfördelningen mellan konstnärerna som kommunerna köpte utav var 56 procent av kvinnor och 44 procent män. I fyra kommuner var fördelningen mer skev men sammantaget är det inom 40/60-principen och varierar från år till år. I fem kommuner finns det konstråd, och även i dessa är det en majoritet av kvinnor, 64 procent. Kommunernas konstinköp samt könsfördelning bland konstnärer och i konstråd. Hur såg Har kommunen ett Hur stor var den könsfördelningen ut konstråd eller totala summan för bland konstnärerna motsvarande som beslutar konstinköpen? till verken? om konstinköpen? *I Emmaboda, Mönsterås och Nybro kommuner görs inköp till kommunens konstsamling på delegation. Större arbeten, t.ex. via 1 % -regeln, beslutar konstråden om. Hur såg könsfördelningen ut i konstrådet (eller motsvarande)? Borgholm 22 000 2 kvinnor 1 man Nej - Emmaboda 99 796 7 kvinnor 3 män Ja* 2 kvinnor 2 män Hultsfred 50 000 - - Nej - Högsby 0 - - Kalmar 97 000 5 kvinnor 7 män Ja - - Mönsterås 55 00 6 kvinnor 2 män Nej* - Mörbylånga 316 000 6 kvinnor 6 män Ja 1 kvinna 1 man Nybro 50 000 4 kvinnor 3 män Ja* 6 kvinnor 4 män Oskarshamn 100 000 1 kvinnor 1 män Nej - Torsås 5 000-1 man Nej - Vimmerby 25 000 4 kvinnor 2 män Nej - Västervik 40 000 4 kvinnor 5 män Ja 3 kvinnor - Totalt 859 796 39 kvinnor 31 män - 14 kvinnor 8 män Landstinget rekommenderar att studien följs upp kring konstinköp för att undersöka om vissa material och uttrycksformer favoriseras på grund av lägre priser. 71 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

Jämställdhet i kulturorganisationerna Rapporten ger en bild över jämställdheten bland tolv kulturorganisationer i Kalmar län. Svarsfrekvensen var god, samtliga tolv kulturorganisationer svarade: Byteatern Kalmar länsteater, Dans i Sydost, Designarkivet, Kalmar Konstmuseum, Kalmar läns arkivförbund, Kalmar läns hembygdsförbund, Kalmar läns hemslöjdsförening, Kalmar läns museum, Kalmar läns musikstiftelse, Reaktor Sydost, Riksteatern Kalmar län, Virserums Konsthall. Jämställd organisation kan främja verksamheten Regionförbundets handlingsplan för jämställd regional tillväxt har som ett av målen att ledningar och styrelser ska ha en jämn könsfördelning enligt 40/60-principen 21 för att öka kvinnor, män, flickor och pojkars lika möjlighet till deltagande, upplevelse och utövande av konst och kultur 22. En jämställd fördelning bland tillsvidareanställda kan också bidra till att målet uppfylls. Kulturorganisationens jämställdhetsarbete kan underlättas genom en jämställd organisation eftersom fler perspektiv vävs in i verksamhetens planering av utbud och program. Kulturorganisationernas könsfördelning i styrelser Sex av kulturorganisationers styrelser är fördelade enligt målet om 40/60-principen, medan de resterande har en ojämn könsfördelning. Av de fem kulturorganisationer som inte hamnade inom 40/60-principen hade två styrelser en majoritet av kvinnor och tre hade en majoritet av män. I samtliga fall fanns båda könen representerade i styrelserna. De konst- och kulturområden som hade en majoritet av kvinnor i styrelsen var hemslöjd (9/2), teater (7/4). Motsvarande majoritet av män återfanns inom film (8/4), arkiv (6/2) och konsthall (8/5). Män och kvinnor fördelade i styrelserna 2015 Organisation Kvinnor i styrelser Män i styrelser Uppfyller 40/60-principen Byteatern 4 5 Ja Dans i Sydost 23 - - - Designarkivet 24 6 5 Ja Hembygdsförbundet 9 9 Ja Hemslöjden 9 2 Nej Kalmar konstmuseum 6 5 Ja Kalmar läns museum 5 4 Ja KLAF 2 6 Nej Länsmusiken 3 2 Ja Reaktor Sydost 4 8 Nej Riksteatern i Kalmar län 7 4 Nej Virserums konsthall 5 8 Nej Totalt 51 % 49 % 6 21 Kvinnor och mäns representation ska vara inom spannet 40-60 procent för att det ska anses vara jämställt. 22 Jämställd regional tillväxt. Handlingsplan för Kalmar län 2012-2014. 23 Dans i Sydost har ingen styrelse 24 Designarkivet har samma styrelse som Kalmar konstmuseum Regionförbundet i Kalmar län 72 Kultur och fritidsmedel 2015

Andel kvinnor i styrelserna 100 80 60 40 20 0 Kulturorganisationernas könsfördelning bland tillsvidareanställda När det gäller tillsvidareanställda i kulturorganisationerna redovisas här de kulturorganisationer som har fler än fyra anställda. Dans i Sydost, Designarkivet, Hembygdsförbundet, Hemslöjden, Riksteatern Kalmar län, KLAF och Virserums konsthall räknas därför inte med eftersom de är för få anställda för att kunna mätas. Totalt sett är läget bättre bland de tillsvidareanställda än fördelningen i dess styrelser. Samtliga fem av de kulturorganisationer som räknas med i sammanställningen hamnar inom ramen för 40/60-principen. Beaktning bör tas till att verksamheterna har få anställda vilket gör att det tar längre tid att uppnå en jämn könsfördelning bland de tillsvidareanställda. Orsaker till ojämn könsfördelning kan vara av slag som verksamheterna inte själva direkt kan påverka, till exempel tillsvidareanställningar, att rätt kompetens varit av särskild vikt, och inte minst vikten av personlig kemi mellan medarbetarna som kan vara särskilt viktig i mindre organisationer. Det går dock att observera en majoritet av kvinnor i både styrelserna och bland de tillsvidareanställda. Det finns ca två procent fler kvinnor i kulturorganisationernas styrelser och ca tjugo procent fler kvinnor bland tillsvidareanställda. I enkätundersökningen efterfrågades antal män och kvinnor bland tillsvidareanställda men flera av kulturorganisationerna använder sig även av visstidsanställda för särskilda projekt, konserter, programaktiviteter eller liknande. Tjänstemän och tjänstekvinnor fördelade i kulturorganisationerna 2015 Organisation Tillsvidareanställda kvinnor Tillsvidareanställda män Uppfyller 40/60-principen Byteatern 9 10 Ja Dans i Sydost 1 - - Designarkivet 2 - - Hembygdsförbundet 1 - - Hemslöjden 2 1 - Kalmar konstmuseum 6 7 Ja Kalmar läns museum 52 35 Ja KLAF 1 - - Länsmusiken 5 4 Ja Reaktor Sydost 3 3 Ja Riksteatern i Kalmar län 2 - - Virserums konsthall 3 1 - Totalt 60 % 40 % Regionförbundet i Kalmar län 73 Kultur och fritidsmedel 2015

Pågående arbete med jämställdhet i Kalmar län Ett mål i Regionförbundets handlingsplan för jämställd regional tillväxt var att höja kunskapsnivån inom jämställdhet genom att erbjuda och genomföra utbildningar för anställda i länets kommuner och landsting 25. Landstinget begär också att jämställdhet beaktas inom de verksamheter och projekt som drivits och planeras både internt men också externt vad gäller projektmedel och verksamhetsbidrag. Tio av tolv kulturorganisationer arbetar medvetet för att nå en så bred målgrupp som möjligt genom strategier eller tillvägagångssätt som innebär att anpassa utbud såsom utställningar, artistval och pjäser samt att basera utbudet efter en jämställd könsfördelning. Men bara tre av tolv kulturorganisationer har genomgått någon jämställdhetsutbildning med hela eller delar av organisationen, vilket är en låg siffra och något som bör satsas mer på för att främja jämställdheten. Endast två kulturorganisationer, Reaktor Sydost och Kalmar konstmuseum, har samverkat med genusvetare för att främja jämställdhetsarbetet. Organisation Medvetet arbete för att nå bred målgrupp? Samverkan med genusvetare? Kulturorganisationernas arbete med jämställdhet samt samverkan och utbildning. Genomförd jämställdhetsutbildning? Byteatern Ja Nej Nej Dans i sydost Ja Nej Nej Designarkivet Nej Nej Ja, delvis Kalmar Konstmuseum Ja Ja Nej KLAF Ja Nej Nej Hembygdsförbundet Ja Nej Nej Hemslöjden Nej Nej Nej Kalmar läns museum Ja Nej Nej Länsmusiken Ja Nej Nej Reaktor Sydost Ja Ja Ja, delvis Riksteatern Kalmar län Ja Nej Ja, delvis Virserums Konsthall Ja Nej Nej 25 Jämställd regional tillväxt. Handlingsplan för Kalmar län 2012-2014. Regionförbundet i Kalmar län 74 Kultur och fritidsmedel 2015

Reflektion och åtgärdsförslag Kalmar län står inför en rad framtida utmaningar. Våra ungdomar, och framför allt kvinnor, väljer att bosätta sig i andra regioner för att studera eller arbeta. Det bör inte ses som ett problem att ungdomar flyttar från hemkommunen och kanske lämnar länet, det är en del i livets cykel att bryta sig loss och stå på egna ben. Men problematiken infinner sig när fler kvinnor än män flyttar och fler kvinnor än män utbildar sig. I kombination med att Sverige, och så även Kalmar län står inför en hög andel åldrande befolkning som inte längre är i arbetsför ålder, har vi en befolkningsstruktur i obalans som även påverkar arbetsmarknadens förutsättningar vad gäller kompetensbehov och kompetensförsörjning. Risken är att länets utveckling hämmas och Kalmar län får det allt svårare att hävda sig på mer än arbetsmarknaden framöver. Det pratas ofta om att kultur bidrar till en plats attraktivitet men kulturens bidrag till attraktiviteten är svår att mäta i slutliga ekonomiska termer. Studier visar dock att även de som inte vanligtvis besöker en kulturinstitution upplever ett värde av den. Enbart möjligheten att kunna göra ett besök, eller att den finns där som en tillgång för kommande generationer är en typ av värde. Kultur i vid bemärkelse kan lätt tas för given, men det är viktigt att framhålla att den subventionerade regionala kulturen är en kulturell välfärd som erbjuds invånare och besökare. Kultur kan bidra till en positiv upplevelse, vara ett samhälles hävstång, kulturen kan vara ett spelrum för tankar, personlig utvecklig och som väcker känslor och inte minst bidra till välmående och välbefinnande. Att omges av kulturell välfärd under uppväxten kan bidra till en positiv upplevelse av ens omgivning och plats man är uppväxt på och skulle därmed kunna bidra till att personer väljer att flytta tillbaka till hemkommunen med nya erfarenheter och kunskaper. För det krävs ofta att kommunen kan erbjuda arbete och en god välfärd i övrigt i form av olika stöd som infrastruktur och samhällsservice. Både ojämnställd och jämställd regional kultur Denna undersökning har haft i syfte att försöka kartlägga jämställdheten inom länets kultur. Resultaten visar att länets kultur är både jämställd och i vissa fall ojämnställd beroende på vilket perspektiv vi avser att undersöka - det övergripande perspektivet eller perspektivet per verksamhet. Jämställdheten i styrelser är god. Den totala fördelningen mellan kvinnor och män i de undersökta styrelserna är 51 respektive 49 procent. Totalt sett är könsfördelningen bra i styrelserna men när dessa bryts ner till respektive verksamhet blir könsskillnaderna desto tydligare. Endast sex av totalt tolv kulturorganisationers styrelser har en fördelning av män och kvinnor inom den så kallade 40/60 principen, det vill säga att kvinnor och mäns representation ska vara inom spannet 40-60 procent för att det ska anses vara jämställt. Landstinget rekommenderar att jämställdhet alltid beaktas vid valberedningar för att kulturorganisationerna ska drivas utifrån jämställda styrelser och verksamhetsbeslut. Även bland kulturorganisationernas tillsvidareanställda personal är den totala fördelningen mellan män och kvinnor förhållandevis god. Totalt var 60 procent kvinnor och 40 procent var män, även här är kvinnor den mest förekommande gruppen. Ser vi till den totala offentliga arbetsmarknaden i Kalmar län som består av 75 procent kvinnor ligger den regionala kulturen Regionförbundet i Kalmar län 75 Kultur och fritidsmedel 2015

i framkant i könsfördelningen bland de anställda. Även om könsfördelningen är god bland de tillsvidareanställda bör hänsyn framöver tas till att det kan vara svårt i vissa fall att rekrytera jämställt då vissa kompetenser som eftersöks till kulturorganisationerna kan vara specifika och i vissa fall nischade, det gör att utbudet av kompetens inom ett visst område kan vara begränsade. Det innebär att organisationerna i länet ibland påverkas av större krafter så som konkurrens från storstäder och kulturorganisationer med större ekonomiska möjligheter. Att konkurrera om sådana krafter rår inte enbart ett verksamhetsområde på utan det är ett gemensamt ansvar för alla som verkar på arbetsmarknaden för att skapa attraktiva och hållbara samhällen som lockar. Ett steg i den stora processen är att försöka nå en jämställd och jämlik organisation. Landstinget rekommenderar att alla kulturorganisationer beaktar jämställdhet vid nyrekryteringar i möjligaste mån, så att den jämställda fördelningen mellan kvinnor och män upprätthålls. Kvinnor och flickor är främsta besöksgruppen Vi kan se att den totala fördelningen mellan män och kvinnor i styrelser och bland tillsvidareanställd personal är god, men att kvinnor är mest representerade. Vi ser samma tendens när det gäller främsta besöksgrupper. Kvinnor/flickor är den grupp som främst utövar, deltar i och producerar den regionalt finansierade kulturen. De som finns inom den regionala kulturen och som främst tar del av den, speglar därmed inte bilden som befolkningsstrukturen ger där män/pojkar utgör den största andelen av befolkningen. Landstinget bad respektive kulturorganisation att uppskatta den främst förekommande besöksgruppen och vid en sammanslagning av alla resultat är det tydligt att flickor och kvinnor (från 13 år och uppåt) är den främsta besökaren vid kulturorganisationer. Den minst förekommande besökaren är enligt undersökningen pensionär man, därefter kommer män och pojkar (13-18 år). Vi kan alltså se tendenser att könsskillnaderna börjar i tidig ålder. Kulturorganisationerna ombads också att mäta könsfördelningen bland besökare och medverkande vid olika arrangemang om de inte redan hade sådan statistik att tillgå. Enbart två kulturorganisationer hade statistik över könsfördelningen, Kalmar läns hemslöjdsförening och Virserums konsthall. För att vidare kunna analysera tendenserna behöver fler kulturorganisationer mäta könsfördelningen hos besökarna. Landstinget rekommenderar att kulturorganisationerna regelbundet mäter könsfördelningen bland besökarna som tar del av kulturarrangemang, föreställningar, kurser, utställningar eller liknande och synliggör eventuella skillnader genom att analysera de bakomliggande orsakerna. Regionförbundet i Kalmar län 76 Kultur och fritidsmedel 2015

Utbildningsbehov Tio av tolv kulturorganisationer som tillfrågades uppgav att de arbetar medvetet med jämställdhet vid kulturarrangemang så som föreställningar, val av utställningstema, val av kompositörer eller på annat sätt, för att nå en så bred målgrupp som möjligt. Svaren visar att de flesta kulturorganisationer har med jämställdhetsperspektivet när den publika verksamheten planeras men trots det ses en tendens av övervägande kvinnliga besökare vilket indikerar att det krävs ett mer fördjupat, strategiskt och resultatinriktat arbete för att nå en mer jämställd publik. Kulturorganisationerna i länet är förhållandevis små och det kan vara svårt att påbörja och bedriva ett utökat fördjupningsarbete inom befintliga ramar, men ett verktyg kan vara att ta hjälp av en genusvetare i framtagandet av program och föreställningar, något som två av kulturorganisationerna gjort, Reaktor Sydost och Kalmar konstmuseum. Ett annat sätt är att låta hela personalen genomgå utbildning inom jämställdhetsintegrering för att främja och kompetensutveckla hela organisationen. En sådan utbildning skulle kunna bidra till flera goda synergieffekter för den egna organisationens utveckling men också på längre sikt då erfarenheterna personalen får sprids till fler organisationer. Vid mättillfället hade delar av personalen vid tre av tolv kulturorganisationer genomgått någon form av jämställdhetsutbildning; Designarkivet, Reaktor Sydost och Riksteatern Kalmar län. Landstinget rekommenderar att kulturorganisationerna utbildar samtlig personal i jämställdhetsintegrering för att förankra jämställdhetsperspektivet och kompetensutvecklar hela verksamheten. Landstinget rekommenderar vidare att kulturorganisationerna samverkar med genusvetare i planering av utbud och arrangemang i de fall en ojämnställd publik identifieras. Regionförbundet i Kalmar län 77 Kultur och fritidsmedel 2015

Bilaga 1 Nyckeltal för Kalmar läns regionala kulturorganisationers besökare och publik samt arrangemangens spridning I redovisningen bör hänsyn tas till kulturorganisationernas förutsättningar som skiljer sig åt mellan de skilda verksamheterna. Byteatern Kalmar länsteater Byteatern Kalmar länsteater har det regionala teateruppdraget. Kalmar län är Byteaterns främsta spelrum men samverkan sker inom nätverket Scenkonst sydost för att bredda publik och föreställningar genom framförallt interregional samverkan för dans och teater i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Syftet är att teatrarna ska komplettera varandra för att bredda utbudet i länen utan konkurrens. Ekonomi och besökare Byteatern Kalmar länsteater 2015 2013 Anslag*/Bidrag 14 313 067 13 701 666 Egna intäkter 1 592 411 3 069 174* Omsättning 15 905 478 16 770 840 Årsverken 20 20 Publik/besökare 10 679 10 883 varav på Byteatern 4 030 5 882 Självförsörjningsgrad 10% 18% *Inkluderar statligt, regionalt och kommunalt anslag. * De egna intäkterna 2013 inberäknar produktionsmedel från Regionteatern Blekinge Kronoberg vid samproduktioner. Byteaterns föreställningar i Kalmar län per kommun och antal besökare/publik på Byteaterns egna föreställningar 2011-2015 Kommun 2015 2013 2011 Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt 2015 2015 2013 2013 Borgholm 1 3 9 Borgholm 0 59 183 253 Emmaboda 10 3 5 Emmaboda 98 262 274 274 Hultsfred 1 1 0 Hultsfred 0 49 0 25 Högsby 5 4 3 Högsby 230 265 297 329 Kalmar 74 48 67 Kalmar 2254 3763 1860 3952 Mönsterås 9 0 3 Mönsterås 0 194 0 0 Mörbylånga 15 11 13 Mörbylånga 508 707 757 962 Nybro 1 7 1 Nybro 0 35 595 675 Oskarshamn 6 9 7 Oskarshamn 394 394 538 872 Torsås 4 2 0 Torsås 69 209 94 131 Vimmerby 3 3 1 Vimmerby 188 188 307 307 Västervik 1 3 3 Västervik 0 33 0 621 Totalt 130 94 112 Totalt 3741 6158 4 905 8 401 Regionförbundet i Kalmar län 78 Kultur och fritidsmedel 2015

Byteaterns programaktiviteter i Kalmar län per kommun och antal deltagare på Byteaterns programaktiviteter 2013-2015 Kommun 2015 2013 Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt 2015 2015 2013 2013 Borgholm 0 0 Borgholm 0 0 0 0 Emmaboda 2 0 Emmaboda 43 43 0 0 Hultsfred 0 0 Hultsfred 0 0 0 0 Högsby 9 6 Högsby 167 167 115 119 Kalmar 118 86 Kalmar 1776 2720 1147 1930 Mönsterås 0 0 Mönsterås 0 0 0 0 Mörbylånga 0 8 Mörbylånga 0 0 30 32 Nybro 0 0 Nybro 0 0 0 0 Oskarshamn 13 0 Oskarshamn 234 1365 0 0 Torsås 7 3 Torsås 147 165 57 61 Vimmerby 3 0 Vimmerby 25 61 0 0 Västervik 0 18 Västervik 0 0 320 340 Totalt 152 121 Totalt 2392 4521 1669 2482 Kalmar konstmuseum inkl. Designarkivet Kalmar konstmuseum har regionalt uppdrag med en internationell profil som är unik för ett regionalt museum. Museet blandar utställningar med internationella konstnärer med regionala konstnärer och konstnärskollektiv. Ambitionen med museet är att väcka intresse för konst och stimulera besökarna till egna reflektioner. Designarkivet har Kalmar konstmuseum som huvudman. Arkivet arbetar med utveckling av innehåll, organisation, insamling och bevarande, tillgängliggörande, digitalisering och forskning. Designarkivet har unika samlingar, framförallt skisser och ritningar från drygt 700 formgivare. Samlingen består av cirka 100 000 objekt inom olika formgivningsområden som textil, glas, mode och industridesign. Designarkivet arbetar för att bevara och vårda konstsamlingarna men arbetar aktivt för att tillgängliggöra dem för allmänheten. Ekonomi och besökare Kalmar konstmuseum och Designarkivet 2015 2013 2011 Anslag*/Bidrag 13 407 506 12 956 845 11 067 037 Egna intäkter 1 064 447 1 072 462 1 062 906 Omsättning 14 471 953 13 300 000 12 129 943 Årsverken 14 16 14 Publik/besökare 36 632 40 716 50 700 varav konstmuseet 35 684 40 000 16 600 Självförsörjningsgrad 8% 8% 9% *Inkluderar statligt, regionalt och kommunalt anslag. Regionförbundet i Kalmar län 79 Kultur och fritidsmedel 2015

Konstmuseets utställningar i Kalmar län per kommun och antal besökare på Konstmuseets utställningar 2013-2015 Kommun 2015 2013 Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt 2015 2015 2013 2013 Kalmar 20 23 Kalmar 6 266 17 368 4 907 16 000 Totalt 20 23 Totalt 6 266 17 368 4 907 16 000 Konstmuseets/Designarkivets programaktiviteter i Kalmar län per kommun och antal deltagare på programaktiviteter 2013-2015 Kommun 2015 2013 Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt 2015 2015 2013 2013 Borgholm 5 1 Borgholm 120 120 0 40 Emmaboda 0 3 Emmaboda 0 0 16 76 Hultsfred 2 0 Hultsfred 70 170 0 0 Högsby 0 0 Högsby 0 0 0 0 Kalmar 692 560 Kalmar 6 183 18 316 5 000 24 000 Mönsterås 0 0 Mönsterås 0 0 0 0 Mörbylånga 0 0 Mörbylånga 0 0 0 0 Nybro 6 41 Nybro 37 543 17 600 Oskarshamn 4 0 Oskarshamn 100 100 0 0 Torsås 1 0 Torsås 15 15 0 0 Vimmerby 0 0 Vimmerby 0 0 0 0 Västervik 0 0 Västervik 0 0 0 0 Totalt 710 605 Totalt 6525 19 264 5 033 24 716 Kalmar läns museum Kalmar läns museum har det regionala uppdraget som länsmuseum. Kalmar läns museum har en omfattande verksamhet inom byggnadsvård, arkeologi, marinarkeologi och kulturlandskapet. Museet erbjuder pedagogiska program med tidsresor mot skolor i länet, undervisningen sker då i kulturmiljöer, arbetssättet har uppmärksammats nationellt och internationellt. Kalmar läns museum är huvudman för den internationella organisationen Bridging ages som bland annat fokuserar på den lokala historien för att förstå samtiden, för detta används tidsresor som ett verktyg. Ekonomi och besökare Kalmar läns museum 2015 2013 2011 Anslag*/Bidrag 32 276 000 22 721 000 25 143 000 Egna intäkter 33 015 000 26 288 000 28 118 000 Omsättning 65 291 000 56 796 000 53 261 000 Årsverken 76 88 74 Publik/besökare 133 484 139 427 109 868 varav länsmuseet 87 357 68 846 56 767 Självförsörjningsgrad 51% 53% 53% *Inkluderar statligt, regionalt och kommunalt anslag. Regionförbundet i Kalmar län 80 Kultur och fritidsmedel 2015

Länsmuseets utställningar i Kalmar län per kommun och antal besökare på Länsmuseets utställningar 2013-2015 Kommun 2015 2013 Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt 2015 2015 2013 2013 Kalmar 20 15 Kalmar 11 395 74 024 16 307 68 646 Mörbylånga 2 1 Mörbylånga 11 768 33 002 12 820 30 360 Totalt 10 16 Totalt 23 163 107 026 29 127 99 206 Länsmuseets programaktiviteter i Kalmar län per kommun och antal besökare på Länsmuseets programaktiviteter 2013-2015 Kommun 2015 2013 Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt 2015 2015 2013 2013 Borgholm 20 18 Borgholm 337 771 362 836 Emmaboda 22 7 Emmaboda 0 429 156 205 Hultsfred 4 4 Hultsfred 0 221 189 294 Högsby 15 1 Högsby 185 362 55 55 Kalmar 518 1217 Kalmar 5 376 13 333 8524 22611 Mönsterås 15 14 Mönsterås 225 546 691 898 Mörbylånga 49 376 Mörbylånga 948 5372 5832 14283 Nybro 27 7 Nybro 387 915 278 846 Oskarshamn 36 20 Oskarshamn 892 2014 763 2785 Torsås 10 13 Torsås 248 530 499 660 Vimmerby 2 14 Vimmerby 0 948 0 686 Västervik 8 14 Västervik 60 1017 739 1044 Totalt 726 1705 Totalt 8 658 26 458 18 088 45 203 Kalmar läns musikstiftelse Kalmar läns musikstiftelse/länsmusiken är en producerande och distribuerande organisation för musiklivet i Kalmar län. Länsmusiken präglas av internationella kontakter och utbyten i kombination med många lokala publikarrangemang. Camerata Nordica är deras internationellt erkända stråkorkester. Länsmusiken har en omfattande verksamhet för barn och unga i hela länet, majoriteten av konserterna riktades till barn och unga och uppgick till 65 procent 2015. Genom Talentcoach når Länsmusiken många unga vuxna, både som aktörer och som publik. Länsmusiken nådde drygt 20 000 barn och unga 2015. Ekonomi och besökare Kalmar läns musikstiftelse 2015 2013 2011 Anslag*/Bidrag 17 464 000 18 085 441 16 377 177 Egna intäkter 3 432 755 3 580 038 1 934 096 Omsättning 20 896 755 21 900 000 18 311 273 Årsverken 20 24 24 Publik/besökare 42 755 43 300 40 635 varav Oskarshamn 12 556 9 316 Självförsörjningsgrad 20% 20% 12% *Inkluderar statligt, regionalt och kommunalt anslag. Regionförbundet i Kalmar län 81 Kultur och fritidsmedel 2015

Länsmusikens konserter i Kalmar län per kommun och antal besökare/publik på Länsmusikens konserter 2013-2015 Kommun 2015 2013 Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt 2015 2015 2013 2013 Borgholm 10 11 Borgholm 414 751 276 607 Emmaboda 24 18 Emmaboda 329 877 560 968 Hultsfred 48 21 Hultsfred 2013 3532 1 016 1408 Högsby 7 4 Högsby 210 245 49 278 Kalmar 163 239 Kalmar 4958 13832 6 220 11 975 Mönsterås 16 20 Mönsterås 1495 2083 1 463 2 283 Mörbylånga 11 3 Mörbylånga 389 926 70 370 Nybro 29 30 Nybro 1915 2230 1568 1 906 Oskarshamn 122 128 Oskarshamn 4223 12210 4 560 9 120 Torsås 14 25 Torsås 485 675 787 997 Vimmerby 25 34 Vimmerby 1326 1772 1 354 1 944 Västervik 36 48 Västervik 1627 2765 2 919 4 785 Totalt 505 581 Totalt 19384 41898 20842 36 641 Länsmusikens programaktiviteter i Kalmar län per kommun och antal besökare på Länsmusikens egna programaktiviteter 2013-2015 Kommun 2015 2013 Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt 2015 2015 2013 2013 Borgholm 0 0 Borgholm 0 0 0 0 Emmaboda 2 4 Emmaboda 46 46 80 84 Hultsfred 0 0 Hultsfred 0 0 0 0 Högsby 0 1 Högsby 0 0 23 26 Kalmar 10 71 Kalmar 153 153 825 1 088 Mönsterås 3 0 Mönsterås 58 118 0 0 Mörbylånga 0 0 Mörbylånga 0 0 0 0 Nybro 7 8 Nybro 148 194 150 200 Oskarshamn 14 8 Oskarshamn 316 346 180 196 Torsås 0 7 Torsås 0 0 138 145 Vimmerby 0 0 Vimmerby 0 0 0 0 Västervik 0 8 Västervik 0 0 120 123 Totalt 36 107 Totalt 721 857 1516 1 862 Regionförbundet i Kalmar län 82 Kultur och fritidsmedel 2015

Bilaga 2 Regionala kulturorganisationer Utöver de regionala kulturverksamheterna Byteatern Kalmar läns teater, Kalmar konstmuseum, Kalmar läns museum och Kalmar läns musikstiftelse har Landstinget överenskommelser med två regionala kulturorganisationer; Hemslöjdskonsulenterna och Riksteatern Kalmar län, som också har i uppdrag att verka i hela Kalmar län. Landstinget har även en överenskommelse med Virserums konsthall. Med Dans i Sydost och Reaktor Sydost skrivs en trepartsöverenskommelse mellan Region Blekinge, Regionförbundet Kronoberg och. Sedan 2016 finns överenskommelser med Kalmar läns arkivförbund, The Glass Factory och Rockarkivet. Hemslöjden Kalmar läns hemslöjdsförening och länets hemslöjdskonsulenter finns i Pukeberg i Nybro. Tillsammans verkar de för att främja och utveckla slöjden i länet genom bland annat kurser, utställningar och evenemang så som till exempel slöjdcaféer, slöjdklubbar och slöjdsoppa. Hemslöjdsföreningen hade i slutet av 2015 cirka 410 medlemmar och de är medlemmar i Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR. Ekonomi och besökare Kalmar läns hemslöjd 2015 2013 Anslag*/Bidrag 2 182 401 1 938 300 Egna intäkter 423 397 407 927 Omsättning 2 605 798 2 346 227 Årsverken 3 3 Publik/besökare 9 735 44 843 Självförsörjningsgrad 16% 17% *Inkluderar statligt, regionalt och kommunalt anslag. Hemslöjdens utställningar i Kalmar län per kommun och antal besökare på Hemslöjdens programaktiviteter 2013-2015 Kommun 2015 2013 Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt 2015 2015 2013 2013 Borgholm 0 1 Borgholm 0 0 150 1500 Emmaboda 0 0 Emmaboda 0 0 0 0 Hultsfred 0 1 Hultsfred 0 0 0 18 000 Högsby 0 0 Högsby 0 0 0 0 Kalmar 0 2 Kalmar 0 0 0 17 444 Mönsterås 0 0 Mönsterås 0 0 0 0 Mörbylånga 0 1 Mörbylånga 0 0 0 3 000 Nybro 1 2 Nybro 500 5500 0 435 Oskarshamn 0 1 Oskarshamn 0 0 0 3 864 Torsås 0 0 Torsås 0 0 0 0 Vimmerby 1 1 Vimmerby 82 552 0 600 Västervik 0 0 Västervik 0 0 0 0 Totalt 2 9 Totalt 582 6 134 150 44 843 Regionförbundet i Kalmar län 83 Kultur och fritidsmedel 2015

Hemslöjdens programaktiviteter i Kalmar län per kommun och antal besökare på Hemslöjdens programaktiviteter 2013-2015 Kommun 2015 2013 Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt 2015 2015 2013 2013 Borgholm 0 14 Borgholm 0 0 6 149 Emmaboda 11 10 Emmaboda 24 107 47 94 Hultsfred 1 0 Hultsfred 4 4 0 0 Högsby 0 0 Högsby 0 0 0 0 Kalmar 12 16 Kalmar 20 171 20 283 Mönsterås 14 0 Mönsterås 331 361 0 0 Mörbylånga 22 1 Mörbylånga 10 332 0 49 Nybro 28 25 Nybro 206 1808 122 1 073 Oskarshamn 7 6 Oskarshamn 15 78 64 126 Torsås 5 3 Torsås 40 70 1 19 Vimmerby 0 4 Vimmerby 0 0 0 47 Västervik 0 0 Västervik 0 0 0 0 Totalt 100 79 Totalt 650 3 581 260 1 840 Riksteatern Kalmar län Riksteatern är en folkrörelse som har 236 lokala Riksteaterföreningar. Riksteater arrangerar och främjar scenkonst. Riksteatern Kalmar län är ett samverkansorgan för riksteaterföreningar, skolkultursamordnarna och andra anslutna organisationer i Kalmar län. I Kalmar län finns 11 riksteaterföreningar och en riksteateransluten gymnasieskola i Oskarshamn. De fokuserar på utveckling av arrangörsföreningar. Riksteatern Kalmar län har två anställda verksamhetsutvecklare som arbetar för att stärka scenkonstens ställning och utveckling i Kalmar län. Riksteatern är en turnerande nationalscen med visionen att skapa mentala krockar på många språk med fokus på att sätta tankar och känslor i rörelse. Riksteatern vill även bidra till att alla medborgare ska delta, ha inflytande och känna sig delaktiga i samhället. Ekonomi och besökare Riksteatern Kalmar län 2015 2013 Anslag*/Bidrag 1 744 000 1 775 277 Egna intäkter 244 997 994 916 Omsättning 1 988 997 2 770 193 Årsverken 2 2 Publik/besökare 26 433 Självförsörjningsgrad 12% 36% *Inkluderar statligt, regionalt och kommunalt anslag. Regionförbundet i Kalmar län 84 Kultur och fritidsmedel 2015

Riksteaterns föreställningar i Kalmar län per kommun och antal besökare på Riksteaterns föreställningar 2013-2015 Kommun 2015 2013 Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt 2015 2015 2013 2013 Borgholm 15 20 Borgholm 620 809 906 1 205 Emmaboda 14 17 Emmaboda 521 766 1069 1 100 Hultsfred 19 0 Hultsfred 477 809 0 0 Högsby 12 2 Högsby 305 502 0 116 Kalmar 94 32 Kalmar 4 241 8 665 3 136 3 136 Mönsterås 27 15 Mönsterås 1 202 1 795 842 1 037 Mörbylånga 35 19 Mörbylånga 1 380 1 507 1 225 1 328 Nybro 8 12 Nybro 130 592 569 638 Oskarshamn 44 28 Oskarshamn 2 304 3 150 1 603 1 909 Torsås 11 4 Torsås 303 559 0 152 Vimmerby 12 11 Vimmerby 831 831 743 743 Västervik 99 42 Västervik 5 517 6 448 2 770 2 770 Totalt 390 202 Totalt 17 831 26 433 12 863 14 134 Virserums konsthall Virserums konsthall är ett kreativt centrum för konst. Konst och utbildningsverksamhet med koppling till skog och trä utgör grunden för verksamheten. Konsthallen arbetar med konsten som verktyg för att synliggöra landsbygdens befolkning genom välscenograferade utställningar och sitt underifrånperspektiv. Teman som skog, trä, textil och miljö är områden som återkommer regelbundet. Ekonomi och besökare Virserums konsthall 2015 Anslag*/Bidrag 2 972 296 Egna intäkter 2 703 669 Omsättning 5 675 965 Årsverken 6,25 Publik/besökare 20 000 Självförsörjningsgrad 47,5 *Inkluderar statligt, regionalt och kommunalt anslag. Regionförbundet i Kalmar län 85 Kultur och fritidsmedel 2015

Dans i Sydost, Region Blekinge och Region Kronoberg har en gemensam danskonsulentverksamhet med strategisk inriktning som arbetar med att bredda intresset för dans i sydostregionen och ge kunskap om, skapa och upprätthålla nätverk för dans, arbetar med dans för barn och unga och för att samarbeta om arrangörsutveckling i de tre länen om professionella dansföreställningar. Danskonsulentverksamheten ska prioritera verksamhet som riktar sig mot barn och unga. Danskonsulentens roll innebär att på olika sätt främja dansen förekomst inom skolan, både genom att verka för att barn och unga får chansen att se och uppleva professionell dans som publik samt att själva få möjlighet att utöva dansen som konstform. För att främja dansen har danskonsulenten arbetat med fortbildningsdag och inspirationsdagar, Skapande skola och drivit ett flertal projekt och samverkat med flera kommuner. Dans i Sydost är medlem i Dansnät Sverige. Underparter för sydostregionen är Karlskrona Riksteaterförening, Byteatern Kalmar länsteater samt Regionteater Blekinge-Kronoberg. Danskonsulenten deltog vid Dansnät Sveriges möten fyra gånger under 2015. Som medlemmar i Dansnät Sverige ska de tre länen arrangera minst fyra dansproduktioner per år. Dansproduktionerna som turnerar i Dansnät Sverige subventioneras med 45 %, för logi, resor, traktamente och gage, vilket bidrag söks för via Kulturrådet. Under 2015 visades 6 Dansnät Sverige föreställningar, vilket var rekord för hela landet. Extra arrangörer blev Västerviks Teaterförening, Byteatern Kalmar länsteater och Ljungby kommun. Ekonomi och besökare Dans i Sydost 2015 Anslag*/Bidrag 1 679 837 Egna intäkter 187 789 Omsättning 1 867 626 Årsverken 1 Publik/besökare 1 777 varav i Kalmar län 892 Självförsörjningsgrad 10% *Inkluderar statligt, regionalt och kommunalt anslag. Regionförbundet i Kalmar län 86 Kultur och fritidsmedel 2015

Reaktor Sydost Reaktor Sydost är ett regionalt resurscentrum för film som verkar i Blekinge, Kronobergs och Kalmar län. Verksamheten har fokus på barn och unga upp till 26 år. Reaktor Sydost är en ideell förening som främst arbetar inom verksamhetsområdena produktion, visning, pedagogisk- och unga deltagarkommunikationer. Reaktor Sydost stimulerar tillväxt i gränslandet mellan kultur och näringsliv. Barn och unga upp till 26 år är den huvudsakliga målgruppen, men de regionala filmkonsulenterna arbetar ofta med alla de vuxna som i sin tur har unga som målgrupp, lärare och rektorer, biografutvecklare, medieutvecklare, förtroendevalda och tjänstepersoner. Reaktor Sydost arbetar däremot direkt med unga som de stöttar genom manusutveckling, finansiellt stöd och/eller teknikstöd. Genom Kulturrådet delfinansierar Svenska filminstitutet Reaktor Sydost som är ett av 19 regionala resurscentrum, övriga finansiärer är, Region Blekinge och Region Kronoberg. Ekonomi och besökare Reaktor Sydost 2015 2013 Anslag*/Bidrag 8 429 448 4 034 961 Egna intäkter -278 163 1 787 686 Omsättning 8 151 285 5 822 647 Årsverken 10 8 Publik/besökare 370 varav i Kalmar län 112 Självförsörjningsgrad 0 % 31% *Inkluderar statligt, regionalt och kommunalt anslag. Olikheterna i egna intäkter beror på att Reaktor Sydost hade två stora projekt med finansiering från Allmänna Arvsfonden 2013. Regionförbundet i Kalmar län 87 Kultur och fritidsmedel 2015

Endast kulturorganisationernas föreställningar och programverksamhet är medräknade, inte utställningar. Regionförbundet i Kalmar län 88 Kultur och fritidsmedel 2015

Samtliga typer av verksamheter är medräknade; föreställningar, program och utställningsbesök. Regionförbundet i Kalmar län 89 Kultur och fritidsmedel 2015