Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Volym 25:6:s Manuskript. Maskinskrivet. Fortsättning av Handskr 25:5. Åren 1730 - ca 1737. s) Erik Sjöberg Publicerad december 2011 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se)
O
Tingsprotokoll i Lycksele den 13-15 januari 1724. 3. Lappen Tomas Siuhlsson Nortman ifrån Wap st en,beswärade sig deröfwer at kyrkoherden uti Åhsele Hr Erich Siöberg fordrar af honom Pastoralierne,för det han allenast för någ $ åhr sedan hulpit en lapp at betala skatt en,efter som han des land det åhrét nyttjade; men aldrig sedan utan har han här sitt skatteland,och af ålder legat här ^ till,både till kyrkorätten och utlagor,begiärandes derföre,at ifrån sådan swårighet befriad blifwa,hälst som han 2:ne domar här wijd Ting rätten fälte hafwa skal: det H:r kyrkoherden Olof Gran och besannade ^ hwarjemte samtel almogen intygade,at han intet skatland nyttjar i åse let utan allenast här. Resolutio. Såsom Lappen Tomas Siuhlsson Nortman efter almogens enhälliga intygande intet brukar något skatteland uti Åsele; utan allenast här, som det och af ålder hört till både till skatt och kyrkiorät,hafwandes desutom erhållit twenne TingsRättens domar,som wunnit Laga kraft; Fördenskull och som det oskiäligit är,at han för den jord och land ^skulle skatta och andra utgifter wara underkastat, som han intet har nytta utaf,altså finner TingsRätten för skiäligt och med Lag och Pro- ^ cessen enligit att han Tomas Nortman blifwer bibehållen wijd den rätt som honom efter förenämbde domar tillkommer; så att han allenast för sitt skatteland här i Lycksele swarar. Södra Lappmarkens domböcker 1721-24. HLA
( Till Pastor H:r Bricus Siöberg) Den Höga Christel:a omwårdnad som wår nådigste konung drager för samtel allmogen i Lappmarckerne,och des widare förkofran i sin salighets Kundskap kan af bifogade Hans Kongl May:ts nådigste förordning och öpna bref H:r Pastorn i underdånighet aftaga. Och som Consistorio i underdånig efterlefnad ther af åligger at tilse det bemelte Höga Kongl förordning till alla dehlar med wederbörlig åhåga handhafder blifwer; så är härmedelst Consistorii alfwarligste befallning,at H:r Pastorn på det nogaste och med större drift än härtils skiedt är, ey mindre Gudstiensten förrättar än Catechismi flitiga underwisande drifwer så at H:r Pastorn åthminstone alla sön- och högtidsdagar predikar, änskiönt Lapparna ey kunna framkomma,så äro lijkwähl finnar när in till boende,jemte H:r Pastorns anhöriga och egit huusfolck hwilcka alla Predikodagar gudstiensten bewista kunna. Här hos anbefalles och H:r Pastorn at äntel läsa Confessions och Communionsbönerna på lapska, hwilcket äfwen Honom tillförne antydt blifwit,och därest H:r Pastorn ey med all flijt will wijnlägga sig om Lapska språket,nödgas Consistorium dijt förordna någon annan som med större omsorg och nytta till åhörarenas Bwiga wählfärd sitt anförtrodda Embete skiöta will. För öfrigit ansäges H:r Pastorn at insända till Consistorium en verificerat attest af H:r Jnspectoren Edin och Ländsmannen på alla Söndagar som han Gudstiensten förrättar, förblifwer 23.3.1724. Härnösands domk. arkiv: Konceptbok 17 20-29 under d. 23.3.1724. HLA
Tingsprotokoll i Åsele den 5 januari 1726. 2. Kyrkioherden Ährewördig Eric Siöberg,fordrar af Anders Larson Aldoch i Lu torra giäddor,2 Lli fersk fisk och 4 gråskin, som han skal wara skyldig på kyrkioherdens rättighet för åhren 1724 och 1725,anhållandes om betalning och Expenser 2 d:r 8/: Kmt: Anders Alldoch har emot denne kyrkioherdens fordran intet at förebara och inwända; Ty ^ dömmes han at tilställa ^yrkioherden bemrte gäddor,fersk fisk och grå skin,samt 2 d:r 8 /: Kmt i rättegångskostnad betala,effter Kongl: för ^ ordningen af åhr 1695 angående Prästerskåpetz i Lapmarkerne opbörd. Tingsprotokoll i Åsele den 5 januari 1726. 6. Jöran Johanson på Hällan,berättar det Lapparne här i Åsele nästl höst anmodat honom resa til Landshöfdingen Högv/älborne Baron H:r Jacob Grundel i uhmeå med deras ödmiuka Supplique,angående Kyrkioherden Eric Siöbergs LöningsSpanmåls och 7/insädens försel ifrån Siähla Sochn til Kläpsiö by i Anundsiö Sochn,hwilket han giort,och gunstig ^ resolution erhållit,samt för en skiutzhäst fram och tilbaka ifrån uhmeå 40 mil iämwäl för underhåld och tidspillan af dem 54 d:r Kmt effter ingifwen förteckning begiärar. Lapparne 48 til talet,swar igenom deras landsman Tomas Jonson och tolken Anders Jöranson at de willia ställa Jyran Johanson tilfredz och skadelös i detta mål med 15 /: hwardera,blifwer 22 d:r 16 /: Kmt hwarmed Jöran Johanson förklarar sig nögd; Ty åligger dem sådane 22 d:r 16 /: Kmt til Jöran Johanson utgiöra,lijkmätigt 16 Cap: RådstuguB: ÏÏ&XK Dombok,Västernorrlands län nr 44 RA
/ M /J. Stormäcktigste Allernådigste Konung. Igenom närgående,har den fattige Åsele LappAllraogen,som til Skat ten hörer under mitt i Nåder anförtrodde höfdingedöme,men til jurisdiction under Gefleborgs lan,hos mig åter inkommit,med de beswär, ar n som de alt ifrån 1724 fört öfwer deras Grannac Siälaboerne uteder på landet i Ångermanland,i det at desse senare,ifrån förberörde År, emot lag och wanlighet begynt,at willia obligera de förre,til at föra den Spanmål,som Åsele Kyrckioherde,och Kyrckian til winsäd anslagen är i Staten,alt ifrån. nundsiö ^yrckioherberge til Åsele Prästegård i sielfwa Lappmarcken: hwilcken twist,då den mig 1725 förekom,har jag til det nogaste mig derom informerat och funnit det,at af gammalt desse Siälaboir altid tagit sin AfradsSpanmål uhr Anundsiö &yrckioherberge,och den opfört till lappgräntsen eller Kläppsiön som är den öfwersta byn i Siäla Sockn,derest lapparne sedan den mottagit och til féyrckioherden med Rhenar förskaffat; Hwarföre jag och 1725 d:n 8 Decembr» för lappallmogen resolverat,at Siälaboerne som Spanmål utgiöra,efter ag och Kongl. Resolutioner den samma och sielfwe böra föra til sin gränts,eller och med lappallmogen deröfwer accordera,om de skulle den ifrån Kyrckioherberget emottaga,och dem för forsslen innom deras Sockn och beswäret förnöja,hwilket kunde lända dem til hielp uti deras Skatt och utgifter; men skulle lappallmogen deremot widare graveras,så hade de at beswära sig hos H:r G-eneralLieutnanten och Landshöfdingen Magnus Palmquist,at hindra s detta Siälaboernes widare oööciälige påstående, hwilcken dem af spisat, med en sådan resolution som lappallmogen här alligerat sub litera A. och imedlertid Siälaboerne giort denne twist anhängig wid sidsta Riksdag hos Eders Kongl. May:t,at derigenom befrija sig ifrån denne sin egen Spanmåls försel. Ku har jag wäl uppå Eders Kongl. Kayrts sedermera nådigste remiss i denne quaestion och Kongl. CammarCollegii begiäran,giort häröfwer min wederbörlige remonstration; men emedan jag finner at lappallmogen härutinnan ännu för när skier,och de in Junio af detta år äfwen af Herr Grefwen och Landshöfdingen Bielck fått et dilatorie swar: så will mig åliggia Eders Kongl. May:t berörde lappallmoges ansökning underdånigst föredraga; Och som denne Spanmål til 36 Tunnor årligen utgiöres af P&undsiö och Siälaboerne, men ey af lappallmogen som hwarcken så eller må,och de i kraft af både Allmän lag, så wäl som Kongl. 5iesol:r Riksdag ifrån Riksdag,äro skyldige dess framforssel at besörja,dit Räntans innehafware innom lagsagun den fordrar,warandes ey heller wägen til Kläppsiö och lapp-
Gräntsen hwarcken öfwer 10 mil eller inpracticabel,utan som de handlande af Borgerskapet wetat intyga,och jag är saker informerad om,kan wid marcknadstiden och förr jämwäl,faras med Häst och Släda,efter som och både bonde och Borgare den wägen ända ifrån Anundsiö herberget med foror och lass Eders Kongl. May:t täcktes allernådigst förklara för denne falöäge lappallmogen dess Kongl. Rättwisa,och dem ifrån Siälabo ernes så oskiälige påstående befrija,hälst lappallmogen v a dessutan hafwa sine Rhenskiussar och til deras Kyrckia och Kyrckioherde utgifter nog,efter deras fattiga förmågo,kunnandes desse Siälaboer, intet sådant SiQÖSåXMffiÉ ovvanligare förekomma,at innom en så kort wäg när föra sin afrad och Spanmål,ixac Allmogen här i länet och Umeå Sockn, ^hwilken af lydna för lag och Kongl. Resolutioner intet låter falla sig swårt at tilföra rector Graan i Piteå,sin honom anslagne Spanmål fem stora Socknar igenom öfwer 20 mil. Hwarjämte Eders Kongl. May:t och ^underställes,at i anseende til det,at bemälte Allmoge warit så skiälige,til at af god willia,men ingen skylldighet,åtaga sig samma Spanmål s forsel ifrån Lappgräntsen til Åsele,när den til Kläppsiön kommer, der likwäl framlämningarnes skylldighet woro,efter lag,at den föra ända fram til Åsele,de då måtte niuta de upsatte expenserne til godo,hwar til de af Siälaboerne blif. i oträngt mål förorsakade. försblifwande jag til mitt sidsta i all undersåtel. diup wördnad Stormäcktigste - - - Umeå d:n 11 Decembr: 1729. J Grundel /P Bursell Upläsit i Rådet d. 20. JanuariL1730. och som härwid erindrades at ^^uti Enskylte Beswären wore häröfwer resolverat; alt så befaltes at en copia af samma resolution hos secret:n Estenberg tages,som skickes landshöfdingen tilhanda,och at wederbörande sig deref&ter må rätta ^kunna. Nfgl. 148/ Landsh. i Västerb. län skriv, till Kungl.Maj:S 1728-34^RA "ink: d 20 decemb. 1729"
, ^ < y J / \ w A z r A** ^, / ^ L r si^t- TZ ^? ^ sîçr/*^. /^ít /I'-psf-i ^xt - y-t-^-pc ^ ' ^ f ' s&uïè/ ^^ S^-Crt«Ö 7 /'/^y*/ ^ y*o*-/ ^ie-^' St&iyp -A?/*-*^ ^ /ycrrc^'t^^,, ^ / i ^t ftt' ^ y / ^^r c y s -» ^ """Vr
L M - i / I i K M i j m ^ f H "i, L v M 3 - U /I, 14,1
/ Högwälborne H;r Baron och Landshöfdinge Nådige Herre, Aldenstund at Siäla boerne ännu emotstår at skiutza winsäden samt wår Kiyrckioherdes Lönings spanmål igenom anundsiö Sochn up till öfwersta byen i Kläpsiö,och enskiyllat sig allenast med någon oomständelig berättelse som sees af hoosföljande Copia Lit.A. hwilken wj förklarat Lit.3. på sidst håldne ^andzting. då wj först fich wetta at Siälaboerne på sidstl:ne Rikzdag denne Saken lemnat,men huru de Saken der uttydt wetta wj intet. Och som tet faller oss för swårt at Contestera Litem med them i Stockholm; Ty bönfallom wj i diupesta ödmiukhet, Högwälborne H:r Baron och Landzhöfdingen Nådigf^tächtes sig påtaga det stora beswär,och befordra oss Rätt i denne Sak. Som bästa kunskapen har till denne Sakz rätta befordring. Hwar emot nast troget förebidiande,wi städze med diup wördnat lefwom z Högwälborne H:r Baron och Land*Höfdingens Aldraödmiukaste Tienare på almogens wägnar Åsele Lapmarck d: 18 November A:o 1729 Petter Edin. Copia Lit: A. Resolutio Som allmogen i Siäla wijd sidsthålne landzting derstädes sig beswärat öfwer den resolution,som H:r Landzhöfdingen i Uhmeå 3aron Grundeli d. 8. Dec sistl åhr gifwit almogen i Åsella angående Kyrckotijonden Spanmålens ifrån Siäla upp til åselle,påståendes Siäla bonnderna,at the nu,som til förende warit wanligit,måge få oppsätja spanmåhlen i anunsiö uti en therstädes Kyrckoherden i åselle lappmark tilhörig Spanmåhlz bodh,hwar ifrån den sedan igenom lappallmogen för detta blifwit,och beqwämligast hädan efter som för kan fort skaffas,emedan thet skal falla Siälaboerna för swårt och aldeles omöjeligit at med några hästar och lass en så elack wäg igenom lappmarcken at fram komma, hwar om jag ock låtit afgå bref til XäXMiKK Wälbemelte H:r Landzhöfdinge d. 17. i denne månaden; altså kan jag för denne gången och innan som swar ankommer mig icke på Supplicantens begäran wijdare utlåta,utan synes det icke wara obilligt at lappalmogen som med inga andra firsler lära wara beswärat,nu som för detta wanligit warit med deras renar giöra deras SiäleSörjare dett bistånd at forsla honom sin spanmåhl tilhanda. Solefta d 24. Jan. 1726 Magnus Palmqwist Jean: M: Hyphoff J^ vxol. 1 / Landsh. i Västerb. län skriv. t. Kungl. Maj:t 1728^3"23-V
L: B. 1/ HögV/älborne H:r Grefwe General-Major och LandsHöfdinge Nådige Herre I diupeste ödmiukhet genom twenne Suppliqver hafwom wj fattige Lapalmoge uti åsele Lapmarck wåre beswär hos Högwälborne H:r Baron och Landzhöfdingen H:r Jacob Grundell andragit öfwer den sv/åra skiutz Kwj föranlåtne blifwit at giöra,med wjnsäden och den spanmåhl wår Kiyrckioherde allernådigst åhrligen i lön är anslagit,och på det wår Kiyrckioherde i brist på spanmål eij skulle lida; således den nödsakat wed Anundsiö Kiyrckia emottaga och föra,hwarest Siälaboerne som den utgiort allenast tre mihler men v/i theremot tijo miler fört,hafwandes på bem:te wårt beswär hoosgående HögRättwis Resolution,här Copialiter Följande ährhållit,och som den på Kongl Förordning är grundat,bönfallom wi underdånödmiukast Eders Höggrefl. Excellence nådigst behagar den samma Confirmera. I lika underdån ödmiukheet Eders Höggrefwelige Excellence bönfallom wj at tillhålla Siäla boerna betala förorsakade Expencier efter hosföljande ExpenceRäkning. Hälst förthenskgrll at Siälaboerne understå sig at enskiylla med någon oomständelig berättelse inför HögWälborne Hrr Baron General L^eutnanten och Landzhöfdingen H:r Magnus Palmqvist wid sidsthållen L.andzting derstädes som närgående Copia them föreställer,at fcwlrt emot öfwerflödigt bewis finnes,ty ifrån Anundsiö Kiyrckia till Kläpsiö som i Anundsiö Sochn är belägit och öfwersta By: är icke igenom Lappmarcken icke häller är thet aldeles omöijeligit at komma till Kläpsiö med Hästar och Lass emedan ther är kiyrckwäg,dess utan många som åhrl:n reser med Hästar och Lass alt igenom hit till åsela,0ch at wår Kiyrckioherde har i Anundsiö en Spanmåhlsbodh,är orsaken; när Hästar och Renar tryta så at alt på en gång icke kan forslass,så må thet bewarat ligga i boden till andragången,ty wj äro och så beswärat med andra skiutser och ^forsler om wintertijden. Afwachtom häruppå en Nådig Resolution Hwaremot wj städse med diupesta wördnad lefwom Åsele d: 30 Maij Eders Höggrefwelige ExcellenSes XXXXXXXXXXX Underdånödmiukaste Tienarer uppå almogens wägnar Anno 1729- Abraham grelsson Ländsman Petter Edin Jöran Johansson tolfman Markus Marckusson Pål Mattzson, Pär Ingelson. Emedan detta ärende befinnes wara wid sidstl- riksdag hans Kgl. M:ts nådige ompröfwande understält,fördenskull måste suplicanterne förbida det nådige utslag som therutinnan kommer at meddelas Hörnäs d. 6 Junii 1729 L:G:Bielke f > J ean:m: Hy^hoff S 1 Landsh. i Vb. län skriv. t.kungl. Maj 172S-MY/RA. "praes.d. 6 Junij 1729."
Expense Räkning til Allmogen i Siäla Sockn,för förorsakad omkostnad, nämbl:n Smt 1725 för resan til Umeå ifrån Asele 26 mil,och äfwen t ilbaka, med förtäring,mödan Skiuss och tidspillan " 28? - 1726 för dito omkostnad til LandsTinget i ångermanland och Sållefta Sockn 11 10: - 1729.Äfwen för dito omkostnad til Sielewad Landsting " 12:- forsel lön för Spanmålen årl. i fem års tid 36 tunnor ifrån A^undsiö til Kläppsiö 5 mil,a 16./. S:mt tunnan " 90:- Resan til Stockholm för allmogens fullmäcktig med skiuss och förtäring til det ringaste " 60:- Summa d:r 200: S:mt Umeå d: 1 Decemb:r A:o 1729 på almogens wägnar Petter Edin. Copia Resolutio Som 14. i Kongl Maijtz Prästerskapet aldranådigst förunte priviligier förmår,det åboerne,som Kyrkotijonden utgiöra,böra föra den til en eller annan ort innom Lagsagun,anten nästa kiöpstad,eller hwart häldst det faller honom beqwämligast, som spanmåhlen tilkommer; så bör åsele lapalmogen så mycket mindre beswäras,at skiutza och föra Wijjinsäden samt deras Kyrkoherdes lönings spanmål hela 10 milar, som bemelte almoge sielf intet hafwa någon tijonde at gifwa,utan är twärt om skäligt det Siälaboerne sielfwa föra sin egen spanmåhl til Kläppsiön,som är öfwersta byn i Anunsiö Sohn,och närmast til Lappar^nas grändtz,eller ock förena sig med Lapparna der om,om de emot betalning wil^ja /: som nu på 2 åhr til baka skedt är :/ taga samma spanmåhl emot i Anunsiö Kyrckherberge,och sedan den framföra. Skulle Lappalmogen här emot wijdare wilja påbördas någon oskälig försel utan betalning^å hafwa de sig hoos H:r Baron General Lieutnanten och Landzhöfdingen iqcxxmxäjixkmxifäx i Gefleborgs Län der öfwer at beswära,som eij lärer hindra och förbiuda det almogen i detta fall xxj må något för när skie. Datum Gran d. S. Dec. 1725. Jacob Grundell Petter Burseli. vf01.155,156; Landsh. i Vb. län skriv, till Kungl. Maj :t 1728-34V^RÄTxtii0XJlXX XlIXpMäCiXXXXXGiXXX
/^t^to r/^pts*-*^^ KjZ's^Y,* ríl-sír^ > é&r' ^ ^t^jy^-u^*, "toll y ^pft^r T^r^ o^tf' Zc-gp^ c i
! " ' /l. Underdånigst Memorial at wid nu tillstundande Rijkzdag ibland Prästerskapetz beswär föredragas Kongl Maij:t angående Åsele Lappars Kiyrkiowijnsädz och Prästens löningz Spanmåls upforsle,hwar öfwer nådigst utslag afwachtes. Den stora guden till efftersyn har Kongl. Maij:t warit bewecht at med serdeles nijt och jfwer allernådigst ansee och uphielpa den usla och fattiga lappalmogen,hilcken uppehåller sig i fiällen och wilda ödesmarcken,det hwar och en af dem diupunderdånigst ärkiänner,ni i synnerhet at beröra det för åsele Lappmarckz försambling Kongl. Maijrt nådigst anslagi och tilldelt wijnsäd 4 Tunnor som och för Prästen 36 T:r at niuta af nästgräntzande ångermanlandz norra Contractz kiyrckioherberges Tijonde-Spanmål,den och alla åren aflefwererat blifwit,undertijden med Böndernas öfwerforsle till lapmarcken,och somlige åren Lapparne der med beswärade blifwit at hämta ber:de Spanmål igenom och ifrån Sochnerne,hwar öfwer lapparne deras Klagan anfört hoos Högwälborne H:r Baron och landzhöfdingen uti wästerbottn,och ärhållit närgående dess Resolution af d: 8 Decembsr 1725,at Bönderna skola forsla deras Tijonde Spanmål till Kläppsiön som är öfwersta byen i Anundsiö Sochn,och sedan der ifrån af lapparne at föras. Denna resolution som syntes på ömsa sijdor wara dräglig har bönderna welat bestrida och påstå at spanmålen inlefwerera uti Anundsiö herberge wid Kiyrckian som i fordna tijder skiet,då Lapp- Prästen bodde och sig uppehölt i Anundsiö Sochn,utan at betäncka det Prästen nu boor i åsele Lappmarck wid Kiyrckian hwilcken kiyrckia och wjnsäden niuta skal det och icke eller de betrachta huru swårt och ganska plågsamt som lapparna det faller,at den långa wägen ifrån Anundsiö kiyrckia och genom hela den Sochnen kiöra med renar der de intet bete kunna hafwa,icke häller säkra för wargar; men likwäl Bön-
derna lät och beqwämt faller at Sochnen igenom och alt intill åsele Kiyrckia kiöra med hästar,det de icke kunna förneka utan med sanning ö öfwertygas. Eljest och det oförgripelig Böndernas plicht at affära och öfwerlefwerera deras Tijonde Spanmål till wederbörande ägare inom lagsagan,som giöres och skier till gymnasi och Scholaestaten Donatorier och förpantningz innehafware,domkiyrkians,barnhusetz och BibeltryckTunnan etc. J betrachtande der af förtröstar sig den fattige lappalmogen,at Bönderna deras skiyldighet med Spanmålens öfwerforsle till åsele kiyrckioplatz giöra måtte,och de usle lapparne der af förskonas, som desutan med andra försler äro beswärade efter sin yttersta förmågo. Hwaröfwer Kongl. Maijstz allernådigste resolution i diupeste underdånighet afwachtes. På åsele Lappalmoges wägnar Abraham Grelson Åsele d: 1 Decembrr Anno 1730. Länsman i åsele Lappmarch. Uplrst i R:s St:rs Uhrskilg:s Deput: d: 15 Martj 1731: D:o Resol:t at Riksens Ständer kunna emot 1727 Åhrs reglemente til Riksdagarnes förkårtande,sig härmed icke befatta. Dat. Stockholm ut supra./. ad mandatum J. Wulfwenstierna. Urskillningsdeputationen:Frånskilda mål riksdagen 1731.N:o 552, R 2577 RA. En kopia av landshövding Grundels resolution den 8 december 1725 ligger samman med skrivelsen.
( Till Pastor Hr Eric Siöberg i Âhsele. ) Wid Probstevisitation i Lycksele lappmark,hållen i sistl:ne Januarii månad,är andragit,huru som lappgossen Thomas Gunnarsson wid namn som efter Lycksele dopsmatricul,ther i försambl. d 1 Jan 1718 blifwit döpt,skall af H:r Pastorn d 2 Februari förl:ne åhr wara wigd med Thomas Siuls dr Cherstin i ÏÏÏXXSÏXSKÏ Wapsten,och det utan Förälldrars samtycke samt Pastoris i Lycksele bewis,under hwilckens Försambl pigan egentel hört. Nu som sådant förfarande strides både emot lag och Kongl. Förordningar; altså anbefalles Hr Pastorn med sin utförl. förklaring häröfwer fordersammast inkomma williandes Consist:m sedermera efter omständigheterna,samma mål wederbörl skiärskåda och handhafwa förbi. Högwyrdige Fader i Christo,sampt HögShrewyrdige och höglärde Herrar her Consistoriales Venerandi Consistorii skrifwelse daterat Hernosand d 24. Martii är mig tillhanda bracht d 22 Julii,angående Thomas Gunnarssons copulation med Thomas Siulsdotter Kerstén i '»Vapsten som skulle uthan föräldrarnas samtycke af mig wara wigder,och att iag förliga förklarning här öfwer fordersammast skulle inkomma, Så länder och lemnes till Hans Faderlig Högwyrdigheet och Venerandi Cons. adcessores ett ödmiukt Swar: Att Thomas är en Åsele lapp och befryndat sig med en Wapstpiga som wistas så wäl i Lychsele pastorat såsom och i Norje E 1. Hwad det anbelangar att det är skiedt uthan föräldrarnes samtycke Swares therpå att det har ingen grund med sig emädan brudgummens styffader Anders Larsson mig der om anlit på sin Sons sijdo,och på brudens wägnar hännes slächt. 2. Och att Thomas Siulsson skulle wara altför ung att träda i ächtenskap kan iag icke see,ty han är lijten till wäxt, en sådan angifning kunde wäl uthelemnes,som dock intet är af werde, Härnösands domk. arkiv:k 0 nceptbok 1730-35,under d. 24.3.1731. HL
uthan allenast att beswära Ven: Cons: iag har wäll Nya Kyrkiolagen för mig at uplåta. i medlertijd så är till Hans faderlig Högwyrdigheet och HögShrewyrdige Her Lectorerna min ödmiuka begiäran att iag för en sådan hastig,obetäcktsan,och Ohemul berättelse måtte befrijas Högwyrdige Her Biskopens,och HögEhrewyrdige och Höglärde Her Lectorenas,förblifwer iag Åsele d 8 Augusti 1731 ödmiuk tienare Ericus Siöberg Härnösands domkapitels protokoll den 1 september 1731. 7. Pastor i Åhsele H:r Eric Siöberg förklarar sig så öfwer Consistorii skrifwelsse af d 24 sistl Martii,at anbelangande Lappen Thomas Gunnarssons giftermål med Wapska pigan,så har l:o Brudgummens styffader Anders Larsson anlitt Pastorn om giftermålet på sonens sido,och på Brudens wägnar dennes slächt. 2:do förmenes det drängen ey warit för ung,at träda i ächtenskap,fast han warit liten till wäxtrn begiärandes Pastorn att blifwa befriad ifrån en så ohemul beskyllning Resol Wid nästa visitation i Åhsele,som nästkommande winter Gud v/ill,lärer ther anställas, skall om thetta ährende än yterl under sökas. Härnösands domk. arkiv: Manualhandlingar 17 31-40,Åsele. Härnösands domk. arkiv: Protokoll 1.9.1731. HLA HLA
Tingsprotokoll i Åsele den 5 januari 1731. 8. Kyrkioherden här i.sele Ärewördig Ericus Siöberg,behagar at han nästlrt åhr d: 6 el:r 7 Januarii uhr sine härbärgen mist 2:ne Renostar,2 par lapskor,et litet beredt bäfwerskin,15 mk:r torra giäddor,och helfften af en slachtat samt flådd Ren,och som han sedermera förnummit at drängen Nils Olofson ifrån Wästanbäck skal i lag med drängen Pär Erichson ifrån Rå i Liden Sochn stulit förmälta Persedlar, Så har han låtit til detta ting stämma dem at sig häröfwer förklara; Hen emedan de intet Comparera; Ty begärar Kyrkioherden at Länsmannen Abraham Srelson måtte på tiänligit sät skaffa dem till nästa ting,hwillcet länsmannen löfwade,och åligger at effterkomma,likmätigt 18 Cap: tingmåla B: Tingsprotokoll i Åsele den 5 januari 1732 6. Länsmannen Ahraham G-relson,opwiste Tingsrättens extractum protocolli ax d: 5 Januarii 1731,förmälande at honom åligger på tiänligit sät till detta x 'ing skaffa Kils Olof son i.västanbäck och Pär Erichson i Rå,som skola 1730 d: 6 el:r 7 Januarii,uhr Kyrkioherden Siöbergs herbergen stulit 2:ne Renostar,2 par lapskor,et litet beredt bäfwerskin,15 mk:r torra giädder och helfften af en flådd Ren. Terhos berättade Länsmannen at berörde personer äro nu tilstädes; pördenskul inkallades de,och alfwarl. förmantes,at utan sky bekiänna om de icke uhr kyrkioherden Siöbergs herbergen tagit förmälta Persedlar; men de nekade aldeles dertill. Länsmannen sade,at de skola för Kyrkioherdens Swåger Salomon Edin tilståt sig stulit ofwannämde Persedlar,och för dem,med Edin,til Kyrkioherden skickat 9 d:r Kmt. Edin efftersändes och wid ankomsten berättade,at 1730 näst för Juhl, Dombok,Västeriaorrlands län nr RA
då han tillika med bonden Pär Johanson och båtzmannen Mickel Frimodig woro hos Pär Erichsons fader Erich Erichson i Rå,tilstod Pär Erichson sig hafwa ifrån ^yrkioherden Siöberg snattat några Persedlar, såsom beredt bäfwerskin,med mera,som Edin nu ey så noga kan minnas, hwar på Pär Erichson sin skrifftel. Zedel utgaf och sände til kyrkioherden 9 d:r K:mt i betalning. Edin tilspordes om han har Zedlen wid handen? Swarade at han lemnat samma Zedel hos kyrkioherden i Resele H:r Nicolaus Berg. Fär Erichson förklarar sig med Edin,til kyrkioherden sänt 9 d:r Kmt,på det Pär Erichson skulle slippa gå 6 mil hit til tinget och spara annan kostnad; men wil ingalunda tilstå sig lemnat dem til betalning för de Persedlar Kyrkioherden uhr sine herbergen mist och Pär Erichson skal aldrig sedt mindre tagit. Edin tilspordes om Nils Olofson war tilstädes när Zedlen skrefz? Swarade nej och at han intet nämdes. Kyrkioherden Siöberg säger at Pär Erichson skal til Handelsmannen ifrån Uhmeå Johan Lambert sålt merbem:te bäfwerskin. Länsmannens åberopade witnen Anders Olofson ifrån Eden och Christopher Adamson ifrån Koret,afhördes utan jäf, edel: och serskilt,berättandes först Anders Olofson: at då han 17 30 i börian af Januarii månad,dagen mins han intet,war här på Åsele marknad, såg han Pär Erichson ifrån Rå, och Nils Olof son ifrån V/ästanbäck,til Handelsmannen Johan Lambert sälia et litet beredt bäfwer skin,för 5 d:r Kmt; men huru och på hwad sät han fådt samma skin, wet Anders Olofson intet,ey heller om de hade några lapskor,renkiöt, Ostar,el:r torra giäddor. Christopher Adamsons edel. utsagu är: at när Pär Erichson ifrån Rå och Nils Olofson ifrån '.Västanbäck 1730 i begynnelsen af Januarii månad woro här på Åsele marknad,har' Nils Olofson et litet beredt bäfwerskin,hwilket han sålde åt Handelsmannen Johan Lambert; men huru mycket han fick föret,wet witnet intet,ey heller om han det med mera afhänt Kyrkioherden Siöberg. '.V it ne t tilspordes om Pär
Erichson fölgde Nils Olofson då han sålde skinnet? Swarade at så länge Nils Olofson sålde skinnet,stod Pär Erichson wid Spisen i Lamberts Stugu och talade intet; menx sedan fölgdes de ut. Handelsmannen Lambert inkom och berättade: at han erhindrar sig förmälta marknad kiöpt et medelmåttigt stort och beredt bäfwerskin; men om Pär Erichson el:r Nils Olofson,som han nu här seer, el:r någon annat det sålt,kan han intet minnas,ey heller huru mycket han gaf föret. Nils Olofson påstår och will med attest bewisa sig då sålt et oberedt bäfwerskin,som han hade hem ifrån. Honom förestältes at nu talas om et beredt bäfwerskin och frågades huru han det fåt? Hwarpå han swarade,at Pär Erichson hade det beredda; Men Pär Erichson nekade sig sålt något bäfwerskin. Edin intygar,at Pär Erichson uti förtaide Zedel bekiänt det han ifrån kyrkioherden tagit et beredt bäfwer skin med mera,som han betalte med ofwannämde 9 d:r Kmt: alt detta oplästes och war nu intet mera at påminna, förutan det Pär Erichson och Nils Olofson plichtat fö* snatteri. Resolutio. Emedan Salomon Edin berättat sig,hos kyrkioherden H:r Nicolaus Berg lemnat Zedlen,som Pär Erichson skal utgifwit och deruti tilståt sig ifrån H:r tyrkioherden Siöberg snattat några Persedlar, såsom et bäfwerskin med mera,som Edin nu ey så noga kan minnas; Ty åligger Edin at til nästa Ting skaffa berörde Zedel,wid 15 d:r Smtz wite och Länsmannen Abraham Grelson at til samma ting stämma Pär Johanson och båtzmannen Mickel Frimodig,som woro tilstädes då Pär Ericsson utgifwit förmälte Zedel,hwareffter Rätten sig om denne Sak närmare utlåta will. Dombok,Västcrhorrlands län nr 50 RA
Tingsprotokoll i Åsele den 3 januari 1753 S.D. 15 På Hrr kyrkioherden Eric Siöbergs förestälning och begiäran samtychte och beslöto Nybyggarne såwäl som Lappalmogen sig emellan enhälligt,at så offta H:r Kyrkioherden på sine ämbetes ärender, el:r at utsöka sin lön,reser neder åt landet,willia de effter hwarfwet och förra tiders bruk,bestå honom 3:ne SkiutzRenar til hans fortkomst öfwer fiällen. J lika måtto påtogo samtl. allmogen och Sochnens inwånare sig,at som här i Prästegården äro mycket ringa och förfalna huus,så skola de i winter framföra timber,och nästkommande wåhr opsättia en Stugu om 9 alnar i quadrat utom förstugun,och skal altsamman med tak och innanrede til nästföliande Juhl,ofelbart wara färdigt; hwilket härmed på begiäran anfört blef. V Tingsprotokoll i Åsele den 7 januari 1735 Pär Jngielsson och Jon Andersson i Gafsele,anförde huru som de nu efter öfwerenskommande uptimbrat här til Prästegårdens förnödenhet 2:ne stycken Stugur,dem de med alt deras tilbehör dörar,fönster, låås,taak och gålf samt lukor,spijs och Spiäld af Järn med mera,som de nu för ögonen lemnat,åstundandes för detta deras arbete i betahlning 200 d:r Kmt tillsammans; Hwilket som Nämden med närwarande Tings allmoge^! ei kunde bestrida, så förklares alla Åsele Lappmarks Sochnemän,så wäl Lappar som Nybyggare skyldige at proportionaliter effter deras skatt samma Summa tilsammans skjuta,och Pär Jngelson samt Jon Andersson tillställa: kommandes husen sedermera kyrckjoherden i händer att tillinventeras,som och Pär Jngelson och Jon Andersson effter deras egen utfästelse,böra bygga en förswarlig qwist mtanföre dörren. J Dombok,Västernorrlands län nr 51 RA
S.D. Såssom närwarande Nybyggare och lappallmoge ei bestrida landsman Abraham Grelsson ock des medinteressenter de af honom begjärte 36 d:r Kmt för en denne Sommar til Prästegårdens förnödenhet optimbrat Bagarstuga; Alt så förklares de skyldige samma Penningar owägerligen at betahla; hwareffter Stugan kyrckioherden kommer att tillinventeras. Tingsprotokoll i sele den 4 januari 1735 S.D. För det Jacob Jacobsson och Thure Jacobsson försummat at inställa sig til Catechismi förhör här uti kyrkjan,oansedt de derom blifwit pårninte af Kyrckjowachtaren, Saakfällas de hwardera til 4./. Sirrat Böter; Börandes Jacob Jacobsson desutom Bota 5 d:r S:rmt,för det han vrid samma tilfälle warit drucken,enligit 2. Cap: uti 1686 års kyrclciolags 9: samt Förordningen af d:n 17 aprill 1733. Tingsprotokoll i Asele den 4 januari 1735 Anklagades lappen Jacob Pärsson för det han warit drucken d 10 förl:e Nowemrr sampt nästl:e Juhledagh. Nämdemannen Jöran Johansson för det han warit drucken nästl:e Juhldagsqwäll,sampt länsmannen Abraham Grelsson för lijka brott d. 7: 20: och 27. Decemb:. Hwilket J?* som de ei kunnat bestrida,så Lagfälles de såssom första gången lagförde, hwardera til 5 d:r S:rmtz Böter,eller i brist af Botum,att sittja en söndag i Stocken,enligit förordning af d 17 april 1733 S.D. För det Hustru Christina Edjn warit drucken tredje dag Juhl Sakfälles hon til 5 d:r S:rmts Böter äller i brist af Botum at afstraffas med 4 dagars fängelse,enligit Förordningen af d 17. april 1733 Hwarjemte och som hon enligit Nämdens och Allmogens intygande förnimmes wara til Fylleri,Swordom och oregierligit wäsende mycket Dombok,Västernorrlands län nr 53 it 1 1 1 1 RA
benägen,så warder hon härmedelst första gången warnat at sig derföre till wahra taga. Effter afsagd Resolution sade Kyrckjoherden H:r Erich Siöberg sig ei hafwa tillfälle at betahla Böterne,hwarföre des Hustru dem med Fängelse kommer at aftiäna. Tingsprotokoll i Åsele den 5 januari 1738 10. S.D. Kyrkoherden ärewördige och wällärde Hrr Eric Siöberg beswärade sig öfwer lappen lars larsson nu förtiden wistandes i arnäs Sochn som har under sin disposition ett ]and,lars lars landet kallat, men doch ey på 10 åhrs tid betalt den tijonde som H:r kyrkoherden tillkomma bör. ber:de lars larssons Son Pär larsson påtog sig godwilligt på föreställande at betala till H: kyrkoherden för desse 10 åhren i ett för alt Tjugu dahl:r kopp:rmt,hwarmed H:r kyrkoherden war nögd. Dombok,Västernorrlands län nr 53, Dombok,Västernorrlands län nr RA RA